Skolan som politisk påverkare

Skolan som politisk påverkare
- Hotet mot den liberala demokratin
The School as a political influencer
- The threat against liberal democracy
Student: Johan Persson
Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap
Samällskunskap D-nivå
15 högskolepoäng
Handledare: Anders Broman
Examinator: Anders Broman
Datum: 2013-06-03
36 sidor
Abstract
The purpose with this essay is to find out if neo-fascist connection will change the next generations
citizens (in this specific case ninth graders) opinions about a specific political party. In modern day Sweden,
only one political party stands for political ideas that can be seen as neo-fascist (Sverigedemokraterna). What
would happen if the next generation citizens saw this connection and how would they respond? That’s what
this essay is all about, are the students “positive”, “negative” or “on changed” to a neo-fascist political
party? The studies research type is mainly of a qualitative nature but quantitative elements occur. The data is
coming from two classes of ninth graders that answered eight questions each. The questions remained the
same for all students but with one crucial difference. One of the classes answered the questions before they
had been informed of the neo-fascist connections that Sverigedemokraterna can be linked too. And the
other class answered the questions after they had been informed.
The difference in data seems to point out that the next generations citizens seem to think that it´s worse to
be a fascist then a racist. It seems that if a political party is seen as racist party the image deters possible
voters. Simultaneously the same racism that deter people also gain votes, therefore it could be said that
racism has two faces. If you compare racism and fascism it seems like fascism don´t follow the same
pattern.
Keywords:
Fascism, neo-fascism, liberal democracy, political influencer
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka hur neofascistiska kopplingar påverkar blivande
samhällsmedborgare (niondeklassare i detta fall) åsikter om ett specifikt politiskt parti. I dagens Sverige finns
det bara ett politiskt parti som står för idéer som kan tolkas som neofascistiska och det är
Sverigedemokraterna. Vad skulle hända om nästa generations medborgare såg dess kopplingar, och hur
skulle detta yttra sig? Det är just detta scenario som behandlas i denna uppsats, är eleverna ”positiva”,
”negativa” eller oförändrade till Sverigedemokraterna efter att dessa neofascistiska kopplingar synliggjorts?
Undersökning är av en kvalitativ natur men det förekommer kvantitativa inslag. Datainsamlingen är
genomförd på två grupper niondeklassare. Alla elever fick svara på ett frågeformulär som innehöll åtta
frågor. Frågorna förblev oförändrade men det fanns en avgörande skillnad mellan de två klasserna.
Den ena klassen hade blivit upplyst om de neofascistiska kopplingarna innan de svarade medans den andra
klassen svarade utan att fått denna upplysning.
Skillnaden i data tyder på att blivande samhällsmedborgare anser att det är värre att vara fascist än det är att
vara rasist. Det verkar som att om ett politiskt parti uppfattas som rasistiskt så avskräcker detta många
väljare samtidigt som samma rasism lockar till sig potentiella väljare. Man skulle allstå kunna påstå att
fascismen har två ansikten. Om man jämför fascism med rasism verkar fascismen inte följa samma mönster.
Innehållsförteckning
1. Inledning.............................................................................................................................................................Sida 6
1.1 Tidigare forskning..............................................................................................................................................Sida 7
1.1.1 Skolans roll i en demokrati............................................................................................................................Sida 7
1.1.2 Definiera fascism............................................................................................................................................Sida 8
1.1.3 Fascismen ur historiskt perspektiv...............................................................................................................Sida 9
1.1.4 Forskning om nutida fascism.....................................................................................................................Sida 10
1.1.5 Populism........................................................................................................................................................Sida 11
1.1.6 Rasism............................................................................................................................................................Sida 12
1.1.7 Sverigedemokraterna...................................................................................................................................Sida 13
1.2 Syfte och frågeställningar...............................................................................................................................Sida 15
1.3 Styrdokument..................................................................................................................................................Sida 16
1.3.1 Samhällskunskap..........................................................................................................................................Sida 16
1.3.2 Historia..........................................................................................................................................................Sida 17
2. Metod.................................................................................................................................................................Sida 19
2.1 Kvalitativ metod..............................................................................................................................................Sida 19
2.2 Enkätstudie ......................................................................................................................................................Sida 19
2.3 Enkätens utformning......................................................................................................................................Sida 19
2.4 Urval..................................................................................................................................................................Sida 20
2.5 Gästföreläsning ...............................................................................................................................................Sida 21
3. Resultat..............................................................................................................................................................Sida 22
3.1 Frågeformuläret...............................................................................................................................................Sida 22
3.1.1 Fråga 1 ...........................................................................................................................................................Sida 22
3.1.2 Fråga 2 ...........................................................................................................................................................Sida 23
3.1.3 Fråga 3 ...........................................................................................................................................................Sida 23
3.1.4 Fråga 4 ...........................................................................................................................................................Sida 24
3.1.5 Fråga 5 ...........................................................................................................................................................Sida 24
3.1.6 Fråga 6 ...........................................................................................................................................................Sida 24
4. Analys.................................................................................................................................................................Sida 26
4.1 Fråga 1...............................................................................................................................................................Sida 26
4.2 Fråga 2 ..............................................................................................................................................................Sida 26
4.3 Fråga 3 ..............................................................................................................................................................Sida 27
4.4 Fråga 5...............................................................................................................................................................Sida 27
4.5 Fråga 6 .............................................................................................................................................................Sida 29
5. Slutsatser...........................................................................................................................................................Sida 30
6. Diskussion........................................................................................................................................................Sida 33
Referenslista ........................................................................................................................................................Sida 34
Bilaga 1...................................................................................................................................................................Sida 35
Tabeller:
Tabell 1………………………………………………………………………….…………………...Sida 22
Tabell 2…………………………….……………………………..………………………….………Sida 23
Tabell 3…………………………………...……………………………………………….…………Sida 23
Tabell 4……………………………….………………………..……………………….……………Sida 24
Tabell 5…………………………..………………………..........……………………….……………Sida 24
Tabell 6………………………………………………………………………………….…………...Sida 28
Tabell 7………………………………………………………………………………….…………...Sida 28
Diagram:
Diagram 1………………………………………………………………………..…………………..Sida 22
Diagram 2…………………………………………………...…...…….……...……………………...Sida 23
Diagram 3…………………...………………………………………….……………………………Sida 25
1. Inledning
Europa och Sverige har under det senaste decenniet upplevt en markant politiskt förändring. Partier som
Sverigedemokraterna, Gyllene gryningen (Grekland), Jobbik (Ungern), Front national (Frankrike) har
etablerat sig i de olika berörda ländernas parlament. Dessa partier har stora likheter med varandra och
benämns ofta under samlingsnamn som högerextremistiska, populistiska, främlingsfientliga, listan kan göras
lång. Denna utveckling tyder på att vi i Europa har påbörjat en process där vi exkluderar människor utifrån
etniska eller kulturella aspekter. Denna utveckling är för mig och för en hel del andra mycket oroande.
Det är skälet till att jag valde att fokusera detta examensarbete på just ideologin fascism.
Min tanke var att jag med hjälp av fascismen kunde finna likheter mellan dagens så kallade populistiska
partier och mellankrigstidens fascism. Min hypotes är och förblir att om dagens ungdomar får ”verktygen”
att se likheterna mellan mellankrigstidens fascistiska politik och den politik som dagens populistiska partier
försöker genomföra, skulle deras ögon öppnas för den tragiska sanningen. Sanningen att fascismen inte bara
var 1900-talets ideologi utan att den har utvecklats och förändrats till att bli något som både lever och frodas
i vår tids skuggor. För fascismen må ha utvecklats och förändrats, men samtidigt fortsätter fascismen att
angripa samma historiska fiende och uppta samma politiska tomrum som man historiskt gjort.1
Att bli kallad fascist har idag blivit ett skällsord och ingen politiker skulle idag påstå att han/hon är fascist.
Men betyder detta att fascismen som ideologi är utrotad? Jag vill i alla fall påstå att så inte är fallet och
forskning verkar stödja min hypotes. Men har den vanliga medborgaren nog med kunskap för att förstå och
se sambanden? Jag är tveksam till detta och därför utvecklades tankar till vilken möjlig effekt detta skulle få
om medborgarna tog till sig denna kunskap?
Tanken med studien är att med hjälp av ideologin fascism ge blivande samhällsmedborgare verktyg för att se
igenom en populistisk yta vilket gör att likheterna mellan fascismen och dagens högerpopulistiska partier blir
synlig. Jag kommer under uppsatsen benämna eleverna som blivande samhällsmedborgare.
Anledningen till denna benämning är att eleverna enligt styrdokumenten skall fostras för att ta till sig vissa
värderingar. Därav kan man anta att de inte besitter de rätta värderingarna och är i nuläget inte fullvärdiga
samhällsmedborgare utan de är istället ”blivande”. Studien genomförs i en liten skala där niondeklassares
stöd för partiet Sverigedemokraterna skall fungera som en mätningsvariabel. Min hypotes är att de elever
som fått möjligheten att se Sverigedemokraternas fascistiska kopplingar kommer ta avstånd ifrån
Sverigedemokraterna i större utsträckning än vad elever som inte fått dessa kopplingar uppmärksammade
gör. Till att börja med kommer jag med hjälp av tidigare forskning påvisa att fascismen har starka
kopplingar mellan dagens så kallade populistiska partier. Därav känns det naturligt att göra
forskningsbakgrunden innan jag går vidare med att konstruera de olika forskningsfrågorna.
1
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 394 6 1.1 Tidigare Forskning
I tidigare forskning kommer jag att behandla fascism, populism och rasism. Helt naturligt kommer
fascismen få störst utrymme. Därefter kommer Sverigedemokraternas partiprogram och deras åsikter hamna
i fokus då jag försöker finna likheter mellan fascism och den tilltänka mätningsvariabeln,
Sverigedemokraterna.
1.1.1 Skolans roll i en demokrati
Den svenska skolan har idag uppgiften att utveckla sina elevers demokratiska kompetens detta kallas även
för demokratisk socialisation, samtidigt har skolan ett lärande uppdrag att uppfylla. Det är just ämnet
samhällskunskap som fått bära tyngdpunkten i det demokratiska lärandet (på högstadiet faller således
uppgiften på SO-blocket). Under 2000-talet har det rasat en ständig debatt i den svenska skolan om just
vikten av demokratisktlärande och hur man bäst kan forma eleverna till att bli goda samhällsmedborgare
vars åsikter skall vara fast förankrade i den individuella demokratins värderingar. Innan den borgliga
regeringen tog makten 2006 ansågs den deliberativa undervisningen var nyckeln till att skapa demokratiska
lärande. Detta har under de senaste två mandatperioderna förändrats, den så kallade ”flumskolan” har
avskaffats till förmån för en skola med mer traditionellt fokus och kunskapsuppdraget har lyfts fram och det
demokratiska lärandet har fått ta ett steg tillbaka.2 Då kan man fråga sig varför ändrades fokuset? Sverige
hade stadigt tappat i ranking på internationella kunskapsmätningar och det var dags enligt regeringen att
återvända till det gamla då svenska skolan var världsledande.
När skolan började förändras fanns det forskning som talade både för den deliberativa undervisningens
goda egenskaper samtidigt som de fanns forskning som kritiserade den.
Den demokratiska fostran fick på slutet av 90 - talet ökat fokus, vilket är naturligt när det svenska samhället
genom hela 90 - talet genomgick drastiska befolkningsförändringar. Gemensam historia och liknande
traditioner kunde inte längre hålla ihop samhället på samma sätt som det hade gjort tidigare.
Demokratifostran skulle bli lösningen, de spelar väl egentligen ingen roll vilka traditioner eller historia vi
förknippar oss själva med, så länge vi alla är ”demokratiska”. Det var i alla fall grundtanken. Trots det ökade
fokuset på demokratisk fostran förblev elevernas politiska intresse närmast oförändrat. Detta resultat var
ganska oväntat med tanke på att utbildning generellt uppfattas som den avgörande förklaringen till
människors politiska engagemang.3
Den deliberativa undervisningen som socialdemokraterna förespråket verkade trots sina goda intentioner ha
misslyckats. Det fanns forskning som tydde på att elever som genomgått deliberativ undervisning fått ökat
självförtroende och att deras politiska deltagande ökat något. Samtidigt visade annan forskning att elevernas
tolerans inte ökat.4 Men hur står det till med blivande samhällsmedborgares toleransnivå egentligen?
2
Andersson Klas, Deliberativ undervisning, sidorna 14 ‐16 Andersson Klas, Deliberativ undervisning, sida 12 4
Andersson Klas, Deliberativ undervisning, sida 17 3
7 Om vi skulle utgå ifrån tidigare forskning från Hans Lödén verkar det inte vara något speciellt alarmerande
med de blivande samhällsmedborgarnas toleransnivå. I sin studie kommer Lödén fram till att svenska
gymnasister har en inkluderande syn på svenskhet vilket borde tyda på att toleransnivån redan från början är
hög bland svenska ungdomar.5 Lödén finner även bevis på att kvinnor i högre grad än män är villiga att
förhålla sig inkluderande. Detta är ju i grund och botten positivt samtidigt som det är problematiskt med
tanke på att kvinnor i högre utsträckning än män är osäkra om sin politiska kompetens. Eller en bättre
formulering är att män i högre grad överskattar sina politiska kunskaper. Detta är ett problem i skolan
eftersom tjejerna i klassrummen sitter inne på en mer inkluderande syn på människor, men de kommer inte
till tals i samma utsträckning som pojkar, därav förblir det positiva kapitalet som flickorna sitter inne på
outnyttjat. 6
1.1.2 Definiera fascism
Att försöka definiera ett parti utifrån om det bygger på fascistiska grunder är inte helt lätt. Många olika
forskare har försökt skapa checklistor för vad som måste uppfyllas, exempel på en sådan;
•
Drömmen om den harmoniska gemenskapen,
•
Kulturrasism,
•
Vilja att starkt begränsa invandring,
•
Ledarkult,
•
Paramilitära styrkor.7
Utifrån denna lista verkar det ganska enkelt att kunna se om ett parti är fascistiskt eller inte.
Men alla dessa checklistor har samma grundläggande problem, hur många ”ja” krävs för att ett parti skall
vara fascistiskt? Denna frågeställning går helt enkelt inte att svara på vilket gör checklistorna tvivelaktiga i
alla fall ur forskningssynpunkt. Det finns dessutom ett annat problem med listorna om vi fördjupar oss i
punkten ”ledarkult” kan vi tydligt se problematiken, vad menas egentligen med detta? Om ett parti har en
karismatisk ledare är man ett fascistiskt parti? Självklart är det inte så och det finns många exempel på ledare
inom svensk politik som Per Albin Hansson och Olof Palme vilka båda var karismatiska och hade stort stöd
av väljarkåren. Men de var inte fascistiska, de var socialdemokrater som kämpade för Sverige och välfärdens
införande/bevarande. Vi måste därför ha med oss att checklistorna har sina begränsningar men att de
fortfarande kan vara till hjälp. Men som sagt var, en viss problematik existerar. Det mest användbara till vårt
förfogande måste därför vara att genom en fascistisk kontext tolka ett enskilt partis handlingar. För ingen
politiker kommer inom de närmast åren öppet kalla sig fascist men om deras handlingar tydligt påvisar att
de står för en politik som kan tolkas som fascistisk. Måste detta ses som ett tecken för att de står för ideal
som i alla fall liknar fascismens.
5
Lödén Hans, “Jag är på pappret svensk, men…”, sida 137 Skolverket, Morgondagens medborgare, sida 91 7
Mann Michael, Fascists, Cambridge 2004 6
8 Nu blir det tydligt att vi måste finna svaren för vad som kännetecknar ett fascistiskt parti? Eftersom det inte
finns ett modernt parti som påstår sig vara fascistiskt kommer vårt sökande att ta oss tillbaks till 1900-talets
kaotiska tid. För den enda fascism som vi faktiskt kan hänvisa till är den som existerade i Europa mellan
1919 och 1945. Rent naturligt kommer fascismens födelseland vara kärnan för fokuset och därigenom bli
överrepresenterad i den historiska delen.
1.1.3 Fascismen ur historiskt perspektiv
I historieböckerna beskrivs söndagen den 23 mars 1919 som fascismens födelse, denna dag samlades män
klädda i svart skjortor (italienska elitförbands symbol under första världskriget) till ett möte i Piazza San
Sepolcro, de hade kallats ditt av Benito Mussolini. Freden efter första världskriget skapade i Europa en rad
nya nationalstater som alla var tvungna att försöka anpassa sig till den rådande situationen. Italien som stod
på den vinnande sidan fick territorium i norr och nordöst men inte i den utsträckning de själva önskade.
Italien hade under kriget varit en börda för Frankrike och Storbritannien så dessa båda länder ansåg inte att
de behövde uppfylla alla sina krigslöften till den italienska staten. Detta utlöste vrede främst hos liberalerna
och högern i Italien, detta kom senare att utvecklas till myten om ”den förlorade segern”.8
Detta tillsammans med att det rådde extrem arbetslöshet i Italien efter kriget då soldater återvände från
kriget samtidigt som krigsindustrin avvecklades. I Italien nåde denna arbetslöshet drygt två miljoner och
invånarna vända sig antingen till kommunisterna eller så var de missnöjda med att inget parti kunde hysa
deras stora nationalistiska känsla. Denna stora nationalism skulle leda till att ett ultranationalistiskt parti som
det italienska fascistpartiet snabbt kunde absorbera stora mängder nya medlemmar. Till en början var den
italienska fascismen i princip ideologilös och de vill se sig själva som ett antiparti. Det som band samman de
olika medlemmarna var den nationalistiska övertygelsen, hatet mot kommunisterna och socialisterna samt
att de accepterade människor från alla delar av samhället så länge de lät sin klasstillhörighet underordnas
”nationen”.9 Till att börja med var fascisterna inte direkt intresserade av att vara ett politiskt parti de var
snarare som små paramilitära grupper som låg i öppet krig med kommunismen och socialismen.
Till fascismens förfogande fanns en rad terrorvapen som vandalisering, brand, misshandel och mord.
Grundpelarna i denna nya rörelse kan förenklas till följande punkter;
•
Ultranationalism,
•
Hyllandet av kriget samt förakt för freden,
•
Huvudfienden stavades socialismen,
•
Kärleken till ”staten” som skulle tjäna nationen,
•
Samt föraktet för ekonomisk politik.10
8
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 89 Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 98 10
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 101, 166 & 170 9
9 Sen är det viktigt att ha med sig att fascistiska regimer uppträde när den kom till makten på ett visst sätt men
här är de viktigt att inte dra för stora slutsatser. Som till exempel att alla fascistiska regimer måste använda
sig av ett korporativistiskt ekonomiskt system. Det passade fascismen under mellankrigstiden då ett
fascistiskt parti ständigt försöker tillgodose massornas behov, i alla fall i form av arbete. Detta för att man
skall bli sedda som ett ”arbetarparti” trots sin profilering på den extrema högerkanten.11 Sen har fascistiska
partier exkluderat olika typer av människor men vad denna exkludering bygger på kan helt klart variera, den
kan likaväl bygga på politiska åsikter som den bygger på etnicitet, kultur eller religion. Att fascistiska partier
bedrev ett folkmord på främst judar måste nog ses i ett historiskt perspektiv då antisemitism hade existerat i
Europa i över 1500 år samt att det var en betydande europisk minoritet med relativt stort inflyttande och
kapital. Utöver allt detta skall man nog inte förringa den ”judebolsjevistisk” koppling som fanns i Europa
under denna tidsperiod.12
1.1.4 Forskning om nutida fascism
Det finns idag forskning som talar emot att det vi idag ser i högerpopulistiska partier faktiskt är fascism.
De starkaste argumenten för att så vore fallet är;
•
Partierna vill inte avskaffa de fria valen till lokala, regionala och statliga församlingar
(parlamentet),
•
Partierna vill inte inskränka yttrandefriheten eller pressfriheten,
•
Partierna vill inte införa korporativistiska ekonomiska system.13
Men vad säger att ett fascistiskt parti måste vilja avskaffa demokratin eller att de ska införa ett särskilt
ekonomiskt system? Dessa tankar utgår ifrån att fascistiska partier gått tillväga på ett särskilt sett historiskt.
Men om vi tänker efter var de flesta partier under mellankrigstiden antidemokratiska det gäller såväl de
konservativa, kommunistiska, liberala eller fascisterna.14 Demokratin var ny och svag i de många nya
nationalstaterna vilket ledde till att många militärdiktaturer, folkliga revolter eller att fascistiska partier kom
till makten. Idag är demokratin avsevärt mycket starkare och det är omöjligt att försöka avskaffa demokratin
på en gång. Vad de nya så kallade högerextrema partierna vill är att avskaffa de delarna av demokratin som
infattar den individualistiska karaktären samt de delar som bygger på människans lika värde. Detta tar
uttryck i att man vill ta bort minoritetsstatus och begränsa möjligheten för människor att röra sig fritt.
Detta borde ses som en varningssignal för vad nästa steg skulle kunna vara.15Men hur kan man tydligt
definiera ett parti som fascistiskt? Om vi skalar bort den historiska kontexten så kan man skapa följande
kriterier;
11
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 171 Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 268 13
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 349 14
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 65 15
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 395 12
10 •
Folklig ultranationalism
•
Nationens återfödelse
•
Exkluderande och inkluderande inslag
•
En politik som innehåller traditionella höger och vänster inslag
•
Starka maskulina inslag16.
1.1.5 Populism
Låt oss lämna fascismen och studera dagens partier utifrån en populistisk synvinkel. Populismen kallas
ibland den ”tunna ideologin” eftersom den saknar ideologisk kärna. Den måste helt enkelt kombineras med
någon redan existerande ideologi för att kunna fånga upp väljare.17 Detta är viktigt att ha med sig eftersom
detta betyder att ett populistiskt parti även representerar något annat. Sen betyder detta att populism både
kan vara vänster- eller högerinriktad. Den populism som ligger i vårt intresse är inte vänsterpopulism som är
vanligt i Sydamerika och förkroppsligas av den nyligen avlidne Hugo Chavez regim i Venezuela.
Den populism som är intressant ur vårt perspektiv är den högerpopulism som etablerade sig i Europa under
oljekrisen på 1970-talet. Men vad är generellt för ett populistiskt parti? Enligt forskning så kan man definiera
populism utifrån följande kriterier;
•
Anti-etablissemangsposition,
•
Konstruktionen av ett homogent folk,
•
Idéer om folkstyrelsen,
•
Karismatiska och personaliserade ledarskap,
•
Svagt institutionaliserade politiska partier,
•
Folklig retorisk stil,
•
Medialiserad politisk kommunikation.18
Som man kan se finns det vissa punkter som liknar de fascistiska kriterierna, men det finns stora skillnader.
Ett populistiskt parti skall representera folket och kommer ständigt kritisera politiker, akademiker och
experter av olika slag. För populismen är folkets ord lag och populismen framhåller den enskilda
medborgarens omdömesförmåga och förmåga att fatta riktiga och väl genomtänkta beslut.19
Alla typer av hinder som den liberala demokratin satt för att förhindra att särskilda grupper missgynnas skall
enligt populismen bort, vad detta främst handlar om är olika minoritetslagar som finns för att skydda särskilt
utsätta grupper i samhället. Populismen ser inte till den enskilda individens bästa utan representerar något
16
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 390 Ekman Joakim, Politik, protest, populism, sida 211 18
Ekman Joakim, Politik, protest, populism, sida 209 19
Ekman Joakim, Politik, protest, populism, sida 215 17
11 som gynnar majoriteten vilket leder oss till att en demokrati som bygger på populism måste ses som en
demokrati där ”majoritetens tyrannieri styr minoriteten”.20 Detta blir särskilt tydligt då högerpopulismen i
Europa består av ett flertal exkluderande inslag. Populismen strävar också efter att skapa en bild av ett
homogent folk, detta skapas utifrån språkliga, kulturella eller historiska konstruktioner. Den gemenskap som
högerpopulismen försöker skapa är i dagens läge hotad av andra etniska eller kulturella grupper (exempel
romer, invandrare, islam) vilka alla anses hota den inhemska kulturen.21
1.1.6 Rasism
Den rasism som skapades under 1600-1700-talet var till för att rättfärdiga att Europa kunde kolonisera och
förslava resten av världen. Denna rasism blev under 1900-talet omodern. Det gick helt enkelt inte påstå att
vi européer var överlägsna våra afrikanska eller asiatiska släktingar. Något vad tvungen att ske för att
rasismen skulle kunna fortleva, mannen som gjorde detta möjligt var Alain de Benoist ledare för forskning
och studiegruppen för europeisk civilisation. Detta skedde under 1970-talet och måltavlan blev den så
kallade massinvandringen. Innovation var att man helt enkelt avfärdade biologisk rasism, till förmån för
något mycket mer förfinat och sofistikerat. Enligt Alain de Benoist var den nationella identiteten hotad inte
den biologiska rasen.22 Kritiken mot invandringen skulle gärna vara aggressiv men skulle alltid utgå från
påstådda samhällskonsekvenser och inte biologisk rasism. Innovationen blev att det som skulle värnas var
den inhemska kulturen inget annat. Hotet mot den inhemska kulturen stod invandrarna för och det nya
fenomenet fick namnet kulturbiologi som även går under ett annat namn, kulturrasism.23
Vad den nya rasismen önskade kan sammanfattas i följande fem områden;
•
Det pluralistiska och mångkulturella samhället måste avskaffas, till förmån för ett etniskt homogent
samhälle
•
Den västerländska demokratin, såsom baserad på universella mäskliga rättigheter och individens
frihet ska ersättas av en demokrati baserad på idén om ett ”organiskt samhälle”
•
Den moderna tidens kosmopolitism, rotlöshet och atomisering måste besegras via ett hyllande av en
autentisk nationell kultur
•
Insikt måste nås om att de europeiska kulturerna befinner sig inför ett akut hot, de har nästan gått
förlorade. Multikultuarism och multietnicitet undergräver det homogena kulturella och etniska
identiteterna i Europa
•
Den ”nya högern” ska representeras som en innovativ tredje väg, mellan traditionell höger och
vänster.24
20
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 54 Ekman Joakim, Politik, protest, populism, sida 213 22
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 356 23
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 360 24
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 357 21
12 1.1.7 Sverigedemokraterna
Nu börjar det slutligen bli dags att försöka ringa in den tilltänkta mätningsvariabeln, Jag kommer att
utelämna alla andra populistiska partier i Europa eftersom dessa inte kommer fungera som
mätningsvariabel. Är Sverigedemokraterna ett parti som bygger på fascism? eller är partiet snarare
populistiskt eller är det möjligt att inget av dessa två ismer stämmer överens med Sverigedemokraterna?
Låt oss börja från början, det är ingen hemlighet att sverigedemokraterna har sina rötter i skinheadrörelsen
och i mellankrigstidens nazism. Mellan åren 1989-1995 leddes rörelsen av Anders Klarström som dömdes
för olaga hot efter att ha hotat att döda ett så kallat ”judesvin”.25 2005 påbörjades en omorganisering och
det nybildade Sverigedemokraterna tog avstånd från både rasism och mångkulturalism och anslöt sig
därmed till de tankar Alain de Benoist och Front national (frankrike) använt sig av. Men konstigt nog
överensstämmer Sverigedemokraternas könspolitik nästan identiskt med de fascistiska mellankrigstida
rörelserna. Detta blir väldigt tydligt om man läser Sverigedemokraternas partiprogram där de skriver att det
finns särskilda biologiska skillnaderna mellan könen och fortsätter:
I ett samhälle där människor är fria att själva forma sina liv kommer dessa skillnader med största
sannolikhet att leda till olikheter i preferenser, beteende och livsval. Att de finns olikheter i hur de
flesta i hur de flesta män och flesta kvinnor väljer att leva sina liv behöver så leddes inte vara ett
problem, ett utslag av diskriminering eller resultat av en förtryckande könsmaktsordning.26
Sådana åsikter överensstämmer med mellankrigstidens fascistiska partiers åsikter. Ett annat bra exempel är
att om Sverigedemokraterna skulle vara ett renodlat populistisktparti skulle man alltid sträva efter att föreslå
saker som det finns folklig opinion för. Men konstigt nog valde Sverigedemokraternas kvinnoförbund
(bildat 2011) att som första fråga sträva efter hårdare reglering i fråga om abort.
Man önskade sänkta gränser för sen och fri abort.27 Detta är mycket märkligt att ett populistisktparti skulle
föreslå något sådant speciellt med tanke på att de är kvinnor som saknas i Sverigedemokraternas led.
Vilket borde betydda att Sverigedemokratern borde vara överdrivit populistiska i sådana frågor för att locka
kvinnliga väljare. Men så är inte fallet och abortmotståndet är extremt svagt i Sverige vilket betyder att detta
förslag inte var populistiskt – snarare tvärtom. Men om man ser förslaget ur ultranationalistiskt synpunkt
blir förslaget både förståligt och logiskt. Nationens fysiska fortbestånd kommer ständigt att vara en viktig
ideologisk fråga för ett ultranationalistiskt parti som Sverigedemokraterna vilket förklarar förslaget.28
Om man utgår ifrån Sverigedemokraternas partiprogram som handlar om deras ”nyskapta” ideologi
socialkonservatism kan man börja ana oråd. Ordet konservatism är oviktig det är istället prefixet social som
väcker fundering.
25
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 383 https://sverigedemokraterna.se/vara‐asikter/principprogram/manniskan/ (2013‐06‐07) 27
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 385 28
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 385 26
13 Detta prefix har ständigt varit en återkommande beteckning för fascistiska rörelser och när man läser om
socialkonservatism på Sverigedemokraternas hemsida kan man sammanfatta tankarna i följande punkter;
•
Rörelsen anser att nationen är degraderad – ”den saknar stabilitet och gemenskap”
•
Rörelsens grund är ”nationalism”
•
Rörelsen är varken höger eller vänster – den vill ”förena de bästa elementen hos traditionella höger
och den traditionella vänstern”
•
Rörelsen syftar till en nationell återfödelse- ”anarki och samhällsupplösning” skall ersättas av
”trygghet, hög moral och lag och ordning”.29
Under valet 2010 använde Sverigedemokraterna en valaffisch med två ”märkbart” blonda barn som går på
en grusväg i ett idylliskt landskap en sommarkväll. Den lilla pojken bär på ett metspö (en sjö syns i
bakgrunden) och flickan har en matkorg i handen samtidigt som hon har blommor i andra handen.
På affischen står texten ”Ge oss Sverige tillbaka!”.30 Detta kärleksfulla ”Sverige” är alltså förstört och enbart
Sverigedemokraterna älskar de små barnen nog mycket för att vilja ge dem nationen åter. Detta visar tydligt
att Sverigedemokraterna bygger sin politik på folklig ultranationalism med nationens återfödelse som
politiskt mål.31 Detta kan jämföras med Roger Griffins berömda definition på fascism;
Fascism är en typ av politisk ideologi, vars mytiska kärna - i sina olika gestaltningar – är en folklig
ultranationalism inriktad på nationens återfödelse.32
En annan intressant händelse var då Sverigedemokraterna deltog i en gudstjänst för riksdagens öppnande
den 5 oktober 2010. För det första anlände Jimmie Åkesson till kyrkan kläd i folkdräkt tillsammans med en
kvinnlig kollega som också bar folkdräkt. Just användandet av folkdräkt kan enligt fascismen likställas med
en uniform. I alla fall när den används som en politisk markering, alltså var folkdräkten i detta fall en form
av ultranationalistisk uniform.33 Under samma ceremoni (5 oktober 2010) valde Sverigedemokraterna att
lämna kyrkan när biskopen som höll ceremonin valde att fördöma rasism och främlingsfientlighet. Man kan
tycka vad man vill om detta, men det är själva efterspelet som är intressant. Jimmie Åkesson valde att be
kungen om ursäkt i en tv-intervju om han hade förnärmat hans majestät. Varför valde Åkesson att göra
detta? Om man tänker sig att Sverigedemokraterna strävar efter nationen återfödelse så måste det finnas
något glorifierat historiskt att återföddas till. För den italienska fascismen var det romerska imperiet som
stod i föregrunden till återfödelsen.34
29
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 390 https://svedala.sverigedemokraterna.se/?attachment_id=2438 (2013‐04‐27) 31
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 391 32
Griffin Roger, The nature of fascism,( Oxon) sida 26 33
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 323 34
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 172 30
14 Vad som är värt att återföddas till i Sverigedemokraternas fall kan vi bara spekulera i. Men det vore inte så
konstigt med de nazistiska kopplingar som Sverigedemokraterna har att detta förflutna råkar vara
stormaktstiden. Den svenska kungafamiljen är så historiskt förknippad med just stormaktstiden och svensk
historia ända in på 1800-talet att den har en naturlig plats i nationens återfödelse. Alltså är de knappast
konstigt att Åkesson ber kungen om ursäkt, för finns det någon bättre symbol för Sverige än kungafamiljen?
Är då Sverigedemokraterna ett fascistiskt parti? Svaret måste nog bli att de finns stora likheter i delar av
deras politik och den ultranationalistiska kärnan är nästintill identisk. Samtidigt finns det skillnader men de
kan nog förklaras med hjälp av den historiska kontexten samtidigt som allt inte behöver vara kopior av
originalet. I likhet med en människa som åldras och utvecklas har fascismen åldrats och utvecklats och
kanske tvättat bort sin brutalitet som var så tydliga under dess ungdomsår. Det man slutligen kan säga är att
de så kallade högerpopulistiska partier upptar samma position i det politiska spektrumet och anfaller samma
fiender som klassiska fascistiska partier.35 Men gör det dem till fascistiska? Tveksamt utifrån vad ordet idag
används till men ett bättre ord för dagens högerpopulistiska partier är nog neofascism, alltså folklig
nationalism. Vilket fungerar exkluderande mot olika minoriteter, etniciter och kulturer.36 Slutligen kommer
jag hädanefter att klassificera Sverigedemokraterna som ett neofascistiskt parti eftersom deras partipolitik
bygger på nationens återfödelse samtidigt som man vill exkludera vissa grupper från den harmoniska
gemenskapen.
1.2 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna undersökning är att undersöka om undervisning om fascistisk ideologi påverkar elevernas
uppfattning om ett nutida främlingsfientligt parti som förknippas med neofascistiska inslag. Min hypotes är
att om elever får möjlighet att se likheter mellan Sverigedemokraterna och fascism kommer de i större
utsträckning ta avstånd från Sverigedemokraterna än vad elever som inte sett dessa samband gör.
De forskningsfrågor som relaterar till mitt syfte är:
Är blivande samhällsmedborgare intresserade av likheterna mellan fascism och högerpopulism
gestaltad i form av Sverigedemokraterna?
Skapar likheterna mellan fascism och sverigedemokraterna en preferensförändring(kort sikt) bland
blivande samhällsmedborgare?
Kommer dessa likheter skapa variation i materialet som inte kan hänvisas till slumpen?
35
36
Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 394 Arnstad Henrik, Älskade fascism, sida 394 15 1.3 Styrdokument
Eftersom de blivande samhällsmedborgarna i detta fall är högstadieelever är det styrdokumenten för årskurs
7-9 som är aktuella. Dessutom så behandlar uppsatsen inte bara ämnet samhällskunskap utan även ämnet
historia. Vilket gör att de finns en poäng att studera både styrdokument för ämnet samhällskunskap och
historia.
1.3.1 Samhällskunskap
Syftet med ämnet samhällskunskap är att eleverna utvecklar kunskaper om samhället och dess komplexitet.
Fokuset hamnar på demokrati eftersom de blivande samhällsmedborgarna inte bara skall förstå demokrati
som styrelsesätt de skall även ta till sig demokratins grundläggande värderingar och göra dessa till sina egna.
De principer och värderingar som förknippas med den liberala demokratin skall vårdas och värnas detta
syns tydligt i följande stycke;
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och
med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper
om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.37
I det centrala innehållet för samhällskunskap skall demokratins individualistiska och mänskliga
rättighetsinslag behandlas. Samtidigt skall frågor som berör mångfald och integration behandlas. Utöver allt
detta skall eleverna få kunskaper om de olika ideologierna. Det centrala innehållet berör följande punkter i
undersökningen;
Rättigheter och rättskipning
•
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättighteter i enlighet med barnkonventionen.
Deras innebörd betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
•
De nationella minoriteternas och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning
och rättigheter innebär.
•
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen.
Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och
skyldigheter.
Beslutsfattande och politiska idéer
•
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendets har utvecklats.
Individer och gemenskap
•
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segration i samhället.38
37
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sida 199 16 Utifrån dessa punkter kan man tydligt se den problematik som finns med styrdokumenten.
De finns inga direktiv vilka politiska ideologier som skall behandlas, vilket faller på lärarens eget
tolkningsutrymme. Om läraren i fråga anser att fascismen är en ”död” ideologi kanske den kort behandlas
eller till och med förblir obehandlad inom samhällskunskapen. Det blir istället de stora ideologierna som
styr det svenska politiska systemet som behandlas. Men om läraren i likhet med mig själv ser neofascismen
som ett samhällsproblem får fascism och neofascism förmodligen ett större utrymme i undervisningen.
1.3.2 Historia
Syftet med ämnet historia är att eleverna fördjupar kunskaper så de får möjligheten att se hur kvinnor och
män skapat och förändrat samhällen och kulturer. Undervisningen skall i sin tur hjälpa eleverna att se
följande;
Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i
människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella
sammanhang och levnadssätt.39
Poängen med just detta stycke är att eleverna skall förstå skillnaderna som finns mellan olika kulturer i deras
sätt att leva. Detta har utvecklats under historiens gång och vi Européer kan anse att vissa människors seder
och traditioner är märkliga men det samma gäller dessa människors syn på våra egna seder och traditioner.
Sammanfattningsvis skall vi inte se främmande människors seder som ett hot mot våra egna. Vårt sätt att
bedriva religion eller kultur är inte överlägsen någon annans, den bara skiljer sig åt vilket berikar och skapar
en mångfald i vårt samhälle. Det centrala innehållet i ämnet historia så berör följande punkter de tilltänka
arbetsområdet;
Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och
Gulag.
Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid
• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.40
Nationalismen är väsentlig att förstå när vi berör fascismen och dess ultranationalistiska natur.
Samtidigt som andra världskrigets folkmord får en central roll då denna visar fascismens och nazismens
olika brott. Samtidigt som minoriteternas situation är väsentlig att förstå med tanke på de exkluderande
inslag som finns inom Sverigedemokraterna, oavsett om man väljer att se dem som populistiska eller
neofascistiska. 38
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sidorna 202‐203 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sida 172 40
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sidorna 176‐177 39
17 På högstadiet sker undervisningen i samhällskunskap och historia inte parallellt som på gymnasiet.
Undervisningen sker istället i ett SO-block vilket förmodligen är positivt när man arbetar med fascismen.
Ganska stora delar är historiskt förankrade när man skall jämföra dagens politiska läge med en historisk
kontext. Samtidigt som det finns flera viktiga aktuella samhällsdelar som individens rättigheter och
skyldigheter gentemot samhället. Dessutom kommer man aldrig ifrån att det är samhällslärarens uppgift att
se till att eleverna anammar demokratin som styrelseskick. Och som tidigare påvisats måste
Sverigedemokraterna kunna ses som ett neofascistiskt parti som tummar på några av den liberala
demokratins väsentliga delar. Därav borde stöd för Sverigedemokraterna kunna tolkas som att de blivande
samhällsmedborgarna inte anammat den liberala demokratins alla värderingar.
18 2. Metod
Denna uppsats är en kvalitativstudie eftersom den bygger på människors olika uppfattningar, åsikter,
attityder, övertygelser, känslor och emotioner.41 Själva orsaksförklaringarna till varför vissa elever väljer att
stödja Sverigedemokraterna är oviktiga. Forskningen inriktar sig istället på de involverade
förstahandsupplevelserna. Syftet är att finna ett sett att få dessa att ändra sina preferenser och därigenom
ompröva sina val. Själva studien är kvalitativ i sin natur då denna metod kräver ett mindre urval samtidigt
som det är forskarens tolkning av resultatet som är själva fokuset.
2.1 Kvalitativ metod
Den kvalitativa metoden ger mig som forskare ett eget tolkningsutrymme, vilket jag ansåg mig behöva.
Kvalitativ metod ger mig inte möjlighet att dra övergripande generella slutsatser, men generella slutsatserna
utifrån de olika klassernas svar på enkätfrågor är möjliga. 42 Samtidigt som jag medhjälp av den kvalitativa
metoden kunde hålla ner urvalets storlek och göra studien möjlig utifrån de tidsbestämda och ekonomiska
referensramarna.
2.2 Enkätstudie
I denna studie har jag valt att använda mig av en enkät för att genomföra min datainsamling. Studien är i sin
natur kvalitativ men eftersom det är en verkansstudie behandlas data på ett sätt som är snarlikt en
kvantitativstudie. Anledningen till detta är strävan efter att ge själva studien någon form av bärighet.
Enkätstudien bygger på en frågeformulärsprincip och frågeformuläret innehåller både öppna och fast frågor.
I de flesta frågor förekommer möjliga fasta svar men svarspersonen ges vid fem av åtta tillfällen utrymme
att svara på frågan på ett öppet sätt om denna väljer detta.43 Tanken är att de fasta frågorna skall ge mig data
som jag kan använda för att skapa någon form av överblick. Medans de öppna frågorna skall fungera som
hjälpmedel när jag skall tolka data materialet på ett kvalitativt sätt.
När data från enkäten senare kommer analyseras är det viktigt att ha i åtanke hur hög svarsfrekvens frågorna
hade. En låg svarsfrekvens kan tyda på att frågorna är för svåra eller att de tar för lång tid att fylla i.44
Sen ställer enkätstudier särskilda etniska krav. Data får inte ändras samt att ingen personlig information får
utelämnas.45 I detta fall gäller även att svarspersonerna måste minst uppnått ålder femton år för att kunna
delta.
2.3 Enkätens utformning
Frågeformuläret/enkäten är utformad med en kvalitativ synvinkel eftersom fokuset i enkäten är att de
tillfrågade beskriver sina egna förstahandsupplevelser. I detta fall beskriver de vilka åsikter de har för ett
visst parti. Ingenstans i enkäten finns det några orsaksfrågor eftersom i jag i denna uppsats inte är
41
Denscombe Martyn, Forskningshandboken, sida 109 Bryman Alan, samhällsvetenskapliga metoder, Liber 2002 första upplagan, sida 252 43
Denscombe Martyn, Forskningshandboken, sida 221‐222 44
Denscombe Martyn, Forskningshandboken, sida 225 45
Denscombe Martyn, Forskningshandboken, sida 225 42
19 intresserad varför de tillfrågade innehar sina åsikter.46 De relevanta är att kunna jämföra och tolka de
tillfrågades åsikter. Strävan är inte att förklara orsakerna till varför man är ”positiva”, ”negativa” eller inte
har någon åsikt om Sverigedemokraterna. Strävan i detta arbete är att kategorisera de olika svaren för att
finna intressanta mönster. Mönster som kan indikera på om elevernas tolkning av ideologin fascism leder till
korvariga preferensförändringar.
Själva enkäten är uppdelad i tre block, det första blocket innehåller två frågor som egentligen beskriver de
tillfrågades politiska engagemang och den tillfrågades egen tolkning av sina politiska kunskaper. Det andra
blocket, som också är det största och själva kärnan i hela studien. Innehåller fyra frågor som alla berör
Sverigedemokraterna dessa frågor är främst flervalsfrågor men de tillfrågade ges på tre av fyra frågor
möjlighet att ge individuella svar som inte följer några svarsmönster. Det tredje blocket innehåller två frågor
och är till för en utfyllnad. Tanken är att de tillfrågade skall kunna berätta sådant som de mer strikta
frågorna inte tillåtet. Dessa frågor är konstruerade för att kunna besvara de olika forskningsfrågorna.
Dock skall de sägas att forskningsfrågorna två och tre i är relativt enkla att besvara. Fråga ett ger enkäten
inga direkta svar på, men en dramatisk ökning på ideologin fascism i fråga fem(frågeformuläret) borde
kunna tolkas som att intresse existerar. Om intresse finns för att läsa själva frågeformuläret är det placerat
som en bilaga längst bak i uppsatsen.
2.4 Urval
Skola
Den valda skolan är min gamla högstadieskola, anledningen till detta var att jag har kontakter kvar i denna
skola och det förenklade genomförandet av studien. Dessutom åker denna skola till Auschwitz -Birkenau
årligen med sina niondeklassare, själva studien blev något som eleverna kunde ha med sig när de åkte i slutet
av Maj 2013. Samtidigt som det inte är så långt ifrån mitt hem vilket gjorde processen enklare. Själva urvalet
av skolan blir därmed ett tydligt bekvämlighetsurval.47
Klasserna
För att få fråga elever om deras politiska åsikter utan att ha föräldrarnas tillstånd måste de vara minst 15 år.
Detta betyder att de är bara niondeklassarna på högstadiet som uppfyller detta kriterium. Där av fick de två
klasser av nior som fanns i skolan bli det tilltänkta urvalet. Eftersom orten är en liten bruksort kan man anse
att eleverna i klasserna har liknande preferenser. De båda klasserna har dessutom samma lärare vilket
innebär att deras demokratiundervisning borde vara likvärdig. En klass kommer få svara på frågor som
handlar om Sverigedemokraterna innan själva ”gästföreläsningen” som handlar om likheterna mellan dagens
höger populistiska partier och mellankrigstidens fascism. Medans den andra klassen kommer få besvara
frågorna efter gästföreläsningen är genomförd. Förhoppningen är att denna skillnad av tidpunkt kommer
innebära variationsförändringar som inte kan härledas till slumpen:
46
47
Denscombe Martyn, Forskningshandboken, sida 110 Bryman Alan, samhällsvetenskapliga metoder, Liber 2002 första upplagan, sida 252 20 2.5 Gästföreläsning
I gästföreläsningen behandlades alla de delar som jag har behandlat i kapitlet ”tidigare forskning” dock skall
det sägas att själva föreläsningen skedde med hjälp av en PowerPoint vars syfte var att göra de hela mer
lättöverskådligt och intressant för en femtonåring. Som exempel när jag valde att prata om den nazistiska
välfärdsstaten använde jag kryssningsskeppet Willhelm Gustloff som exempel. Anledningen till det att detta
Willhelm Gustloff för mig representerar den nazistiska välfärdstaten och fartyget och den nazistiska regimen
kom att gå samma brutala öde till mötes. Sen använde jag lite intressanta vardagliga inslag som att de var
Hugo Boss som designade SA och SS uniformer. Anledningen till detta var helt enkelt att jag ville kunna
anknyta till något konkret i en femtonårings vardag och påvisa fascismens relevans. Om någon är
intresserad av att ta del av denna PowerPoint är det bara att kontakta mig över mejl.
([email protected])
21 3 Resulttat
3.
L oss börjaa rent allmän
Låt
nt, datainsam
mlingen skeddde i en min
ndre högstaddieskola på een bruksort den 8 Maj
2
2013.
Det fin
nns en problematik i detta då dennaa dag var en onsdag och
h torsdagen vvar Kristi
h
himmelsfärd
dsdag och freedagen var en
e så kallad ”klämdag” på
p skolschem
mat. Detta b
betydde att frånvaron
f
f
förmodligen
var något sttörre än den
n brukar vara från klasseerna som är 25 respektivve 30 elever. I klassernaa
d
deltog
bara 20
2 utifrån vaarje klass. Avv dessa 20 i 9B var 12 killar
k
och 8 tjjejer motsvaarande könsffördelning för
f
9 var 9 killaar och 11 tjeejer. 9B geno
9A
omförde fråågeformuläreet innan de tagit
t
del av dde kopplinggar som finns
m
mellan
högerrpopulistiskaa partier och
h fascism medans 9A ficck ta del av dessa innan de fick svarra på
f
frågeformulä
äret (av prakktiska skäl an
nvänds ordeen ”innan” och
o ”efter” för
f att skilja de båda klasserna åt i
resten av unddersökningeen). Ingen häänsyn har taagits till de olika
o
etniciteter som fann
ns i klassern
na eftersom
e
etnicitet
utiffrån tidigaree forskning bara
b är en so
ocial konstruuktion i likhet med natio
onellitet. Däärav ansåg jaag
a det inte var
att
v lämpligt att
a ta hänsyn
n till detta, men
m jag kan alla fall sägaa att båda kllasserna inneehöll
m
mångkulture
ella inslag occh detta inslaag tycktes vaara beständiggt i hela sko
olan.
3 Frågefo
3.1
ormuläret
Jag kommer i denna del gå igenom frågorna
f
fråga för fråga. Jag kommeer att redoviisa svaren med
m hjälp av
mmer under resultat
r
delen inte göra n
någon tolkn
ning av data.
siffror och taabeller men också grafisskt. Jag kom
D
Detta
sker i stället
s
i analyysdelen (pun
nkt 3).
3
3.1.1
Fråga 1)
1 Ser du digg själv som en
e aktiv sam
mhällsmedbo
orgare som är
ä bered att påverka sam
mhället geno
om
a rösta i allm
att
männa val?
Tabell 1
”Innan””
”Efter””
”Alla”
Ja
9
9
1 (45 %)
18
Nej
N
1
5
6(115 %)
Kansk
ke
5
2
7(17,5 %)
%
Vet ej
5
4
9(22,5 %)
D
Diagram
1
22 3
3.1.2
Fråga 2) Anser duu dig ha tillrääcklig politissk kunskap för
f att kunna skilja de svvenska riksd
dagspartiernaa
iffrån varandrra. Antingen
n med hjälp av ideologi eller genom
m sakfrågor?
Ja
Tabell 2
”Innan””
5
”Efter
5
”Alla”
Killar(5)
Tjejer((0)
Killar(44)
Tjejer((1)
10(25 %)
Kansske
N
Nej
Killar(2)
3
Tjejer(1)
Killar(3)
5
Tjejer(2)
8(220 %)
7
10
Vet ej
K
Killar(1)
T
Tjejer(6)
K
Killar(2)
T
Tjejer(8)
17(42,55 %)
5
0
Killlar(4)
Tjeejer(1)
Killlar(0)
Tjeejer(0)
5(12,5 %)
%
D
Diagram
2
3
3.1.3
Fråga 3) I valet 20010 fick Sverrige ett nytt riksdagsparrti (Sverigedeemokraternaa). vilka känslor väcker
S
Sverigedemo
okraterna ho
os dig?
Tabell 3
”Innaan”
”Efteer”
”Allaa”
Positiva
Killar (2)
2 (10 %)
Tjejer(0)
Killar (0)
1 (5 %)
Tjejer(1)
3 (7,,5 %)
Neegativa
Killar (55)
12 (60 %))
Tjejer(77)
Killar (77)
16 (80 %))
Tjejer(99)
28 (70 %)
Vaarken eller
Killar (5)
%)
6 (30 %
Tjejer(1)
Killar (2)
3 (15 %
%)
Tjejer(1)
9 (22,5 %)
D skall säggas att eleverrna hade kun
Det
nnat svara under
u
alternaativet ”annatt” där de kuunde fylla i något
n
eget,
m de flestaa valde att läämna dennaa tom och dee som använ
men
nde den skreev bara i förkklarande styycken.
23 3.1.4 Fråga 4) Kan du beskriva utifrån dina preferenser vad Sverigedemokraterna står för politiskt?
Här fick eleverna svara fritt och många valde att inte svara på just denna fråga. De svar som eleverna skrev
skiljer sig åt men de man kan säga är att många rasistiska kopplingar förekom och en ordanvändning som
liknar ”bevara Sverige svenskt” var vanlig. Frågan är till hjälp när man skall tolka vissa svar i samband med
frågorna 3,5 och 6 men det återkommer vi till i analysdelen.
3.1.5 Fråga 5) Sverigedemokraterna påstår själva att de saknar ideologisk grund. Detta påstående kan
motsägas då Sverigedemokraterna framför åsikter som har varierande ideologisk bakgrund. Du skall nu välja
vilken/vilka ideologier som du anser passar in på Sverigedemokraterna?
Tabell 4
”Innan”
”Efter”
Nationalism
10
9
Konservatism
3
1
Socialism
2
0
Populism
0
3
Fascism
5
16
Kommunism
2
0
Rasism
15
16
Miljöism
0
0
Annat
0
0
Här är det viktigt att komma ihåg att alla elever kunde välja alla alternativ om de så ville, ingen gjorde dock
detta men några lämnade denna fråga obesvarade. Två saker sticker ut, att så många oavsett grupp
förknippar Sverigedemokraterna med rasism. Samt den markanta skillnaden på fascism från ”innan” och
”efter”.
3.1.6 Fråga 6) Om det vore val idag skulle du då kunna tänka dig att rösta på sverigedemokraterna?
Tabell 5
Ja
Nej
Kanske
Vet ej
”Innan”
1
15
1
3
”Efter”
1
11+(4)
2
2
”Alla”
2
26+(4)
3
5
24 A
Anledningen
n till att det finns
f
en paraantes med en
e fyra i, är att
a eleverna i denna rutaa inte besvarrat frågorna
6 Detta beeror antagliggen på att dee glömt fyllaa i baksidan på
6-8.
p frågeform
muläret där ddessa frågorr var placeraade,
f
felet
måste bedömas
b
liggga hos förelääsaren (jag) eftersom
e
jagg inte varit nog
n tydlig. Som tur är beesvarade allaa
d
dessa
fyra eleeverna frågaa 3, 4 och 5 och
o på frågaa 3 svarar allla dessa fyraa ”negativt”. På fråga fyrra lämnar dee
f
följande
kom
mmentarer;
”
”anser
du haar fel”,
” odemokrratisk och omoralisk
”en
o
po
olitik”
”
”dom
har fell”
” inte låta alla människor vara eniigt i samma land. Att Svverige ska vaara Sverige o
”att
och ha kvar sina
trraditioner uttan att invan
ndrare skall komma och
h förstöra deem”
S
Samt
att de på
p fråga fem
m ansåg att Sverigedemo
okraterna varr ett rasistiskkt och fascisstiskt parti.
D
Därför
är det ett rimligt antagande att
a om de beesvarat frågaa sex skulle alternativet
a
””nej” varit trroligt och
d
därav
räknas de med undder alternatiivet ”nej”, men
m i en paraantes.
D
Diagram
3
F
Frågorna
7-88 var det så låg
l svarsgradd på att de in
nte går att använda
a
som
m datamateriial. (cirka fyrra svar per
k
klass)Frågorn
nas natur vaar dessutom av en art so
om skulle ge eleverna möjlighet att ffylla ut delarr som de anssåg
h
hade
saknatss i resten av frågorna. Om
O man vill läsa
l dessa frrågor hänvissas läsaren tiill bilagan (läängst bak i
u
uppsatsen).
25 4. Analys
Det blir något problematiskt att analysera den tillgängliga datamängden på ett renodlat kvalitativt sätt.
Speciellt med tanke på att de frågor i enkäten som hade en friare natur ofta förblev obesvarade. Det fanns
en systematik i detta sätt som faktiskt tyder på att eleverna inte klarade av att hantera friheten att konstruera
helt egna svar. Därför kommer jag bara redovisa de fem frågor där nästintill alla valde att uttrycka sina
åsikter. Tanken är att jag i analysen skall tolka svaren utifrån elevernas egna upplevelser och inte bara förlita
mig till den kvantitativa datamängden.
4.1 Fråga 1
Andelen som är beredda att rösta i allmänna val är inom mitt material lägre än vad ett riktigt val är i Sverige.
Dock skall man komma ihåg att andelen som svarade ”nej” är också lägre än den faktiska siffran av
befolkningen som uteblir. Man kan alltså anta att alternativen ”kanske” och ”vet ej” innehåller en stor
mängd potentiella väljare som inom sinom tid kommer vara beredda att rösta vilket gör att siffrorna ligger i
linje med ett vanligt val och därav inte avviker nämnvärt. I fråga ett är min uppfattning att gästföreläsningen
inte skulle ha kunnat skapa någon yttre påverkan som förändrat resultatet mellan ”före” och ”efter” man
kan därav anta att variationen beror på slumpen och inget annat.
4.2 Fråga 2
I denna fråga är könsfördelningen intressant eftersom det finns tidigare forskning som påstår att män är mer
självsäkra med sina politiska åsikter än vad kvinnor är. I denna fråga anser jag inte heller att jag med hjälp av
föreläsningen kunnat skapa en förändring därav använder jag de båda klasserna som en enda massa. Av de
tio elever som svarade ”ja” på denna fråga så var 9 killar och 1 tjej. Om vi istället undersöker gruppen
”kanske” var hela 14 tjejer och 3 killar. Om vi slår ihop dessa grupper så svarade alltså 12 killar och 15 tjejer
”ja” eller ”kanske” på fråga två. Hela 75 % av killarna som svarat ”ja/kanske” ansåg att de kunde svara ”ja”
på denna fråga medans hela 93 % av tjejerna som svarat ”ja/kanske” valde alternativet ”kanske”.
Detta resultat verkar stödja tidigare forskning och resultatet måste anses vara ganska övertygande.
Män tenderar alltså att ”överskatta” sina politiska kunskaper på både gott och ont medans kvinnor i samma
utsträckning tenderar att ”underskatta” den, även där på både gott och ont.48 Utifrån en studie som gjordes
på fjortonåringar hade pojkar sämre politisk kunskapsnivå än tjejer men killarnas tilltro till sina egna
kunskaper var större för än tjejernas. Samtidigt blev tjejerna mer självsäkra när själva frågeformuleringen blir
mer konkret.49 Fråga två är inte direkt konkret då den ger individen ett stort tolkningsutrymme.
Vilket utifrån tidigare forskningen leder till att pojkarnas större självförtroende kommer ge ett utslag.
Vilket det också gjorde i denna studie, resultatet i studien bekräftar alltså skolverkets resultat.
48
49
Skolverket, Morgondagens medborgare, sida 90 Skolverket, Morgondagens medborgare, sida 91 26 Utöver detta jämförde jag de ”ja” svarandes utifrån vilket gymnasieprogram de tänkt studera på hösten
2013. Sex av de tio skulle studera på studieförberedande medan de resterande fyra skulle studera på ett
praktisktprogram. Skillnaden är för liten för att man skall kunna dra någon slutsats. Något oväntat har
inträffat om man jämför gruppen ”innan” och ”efter”. Jag förväntade mig inte att finna någon skillnad i
denna fråga men det verkar som föreläsningen har haft en påverkan då gruppen ”vet ej” försvunnit.
I förmån för att ”kanske” och ”nej” vuxit. En möjlig förklaring på detta fenomen är att eleverna som
besvarade ”innan” hade det svårt att tolka frågan utifrån rådande formuleringar medans de som svarade
”efter” haft en fördel då de fått en ideologisk genomgång på båda fascism, rasism och populism.
Resultatet tyder på att eleverna som svarade i gruppen ”efter” hade det lättare att uppfatta frågan och hade
därför det lättare att hålla sig till alternativen ”ja”, ”nej” och ”kanske”.
4.3 Fråga 3
I denna fråga borde enligt min hypotes resultatet förändras, vad vi kan se bland de som är positiva till
Sverigedemokraterna är att det finns ingen skillnad(det har skett en variation men den är för liten för att
kunna använda). Dock verkar det finnas en skillnad på de som är negativa till Sverigedemokraterna
skillnaden är att alternativet ”negativa” är större i gruppen ”efter” än den är i ”innan”.
Denna skillnad är liten men tydlig då mellanskillnaden verkar ha absorberats från gruppen ”varken eller”.
Hur skall vi tolka detta? De borde vara rimligt att anta att det finns blivande samhällsmedborgare som är
trogna Sverigedemokraterna oavsett vilka kopplingar man gör med Sverigedemokraterna. Men det verkar
finnas en obestämd mängd blivande samhällsmedborgare, av dessa verkar några reagera med avsky mot de
fascistiska kopplingar som framfördes och de väljer därav alternativet ”negativt” i högre grad än vad de hade
gjort om de inte fått dessa fascistiska kopplingar åskådliggjorda. Av de tre positiva svaren var två killar och
en tjej. Resultatet är otydligt eftersom det inte finns nog stor ”positiv” grupp att jämför med och vi kan inte
hävda utifrån resultatet att Sverigedemokraterna har lättare att locka unga killar till sig än tjejer.
4.4 Fråga 5
Det finns flera skillnader i resultatet mellan ”innan” och ”efter” till att börja med steg antalet kryss från
37(innan) till 45(efter) samtidigt som flera små grupper som konservatism, socialism och kommunism
försvann/minskade drastiskt. Skillnaderna i kryssningen förklaras med att gruppen fascisms förändring var
avsevärd. Gruppen ”innan” hade fem fascismikryssningar medans gruppen ”efter” hade 16. Denna skillnad
motsvarar en ökning på 220 %. Hur skall vi tolka detta? För det första måste vi nog anta att ”jag” var ganska
övertygande som gästföreläsare. Men skapade denna ökning något intressant. Det som är tydligt är att av de
16 som svarade att Sverigedemokraterna byggde på ideologin fascism i gruppen ”efter” var hela 15 negativa
till Sverigedemokraterna i fråga tre och bara en svarade ”varken eller”. Detta resultat tyder på att om man
förknippar Sverigedemokraterna med fascism skapar kopplingen att man ser Sverigedemokraterna som
något negativt.
27 Detta blir extra tydligt om man jämför med rasism som exempel. I båda grupperna svarade 15 respektive 16
att Sverigedemokraternas politik bygger på rasism. Denna koppling behöver inte betyda att de blivande
samhällsmedborgarna med automatik tar avstånd från Sverigedemokraterna. Av de tre som var positiva till
Sverigedemokraterna i fråga tre ansåg alla tre att Sverigedemokraternas politik bygger på rasism. Detta kan
tyckas märkligt men om man tänker efter är det ganska logiskt. En av de ”positiva” eleverna svarade som
exempel på fråga fyra ”jag gillar inte flyktingar” denna kommentar förklarar tydligt problematiken.
Om man anser att ett parti är rasistiskt kommer de flesta ta avstånd från partiet men samma rasism som
avskräckte vissa potentiella väljare kommer samtidigt locka till sig vissa missnöjda väljare. Vilket gör att
kopplingen med rasism inte bara behöver vara negativt för Sverigedemokraterna.
De är viktigt att ta med sig att den individ som anser att Sverigedemokraterna bygger på fascism svarade i
gruppen ”innan” vilket gör att man kan fråga sig vad denna individ förknippade med fascism?
Lärandesituationen kanske gjorde att individens åsikter om fascism förändrades, men detta kan vi bara
spekulera i. Som vi tidigare sagt så var det 16 i gruppen ”efter” som förknippade Sverigedemokraterna med
fascism och i gruppen ”innan” var det 5. Om vi slår ihop dessa till en grupp så kan man skapa följande
tabell utifrån svaren på fråga tre.
Alla som ansåg Sverigedemokraterna byggde på fascism;
Tabell 6
Positiva
Negativa
Varken eller
Alla
1 (4,7 %)
18 (85,7 %)
2 (9,6 %)
Vi gör samma hopslagning som vi gjorde med fascism fast denna gång använder vi rasism.
Alla som ansåg att Sverigedemokraterna byggde på rasism;
Tabell 7
Positiva
Negativa
Varken eller
Alla
3 (9,6 %)
24 (77,4 %)
4 (13 %)
Slutsatsen man kan dra från dessa data är att om man förknippar Sverigedemokraterna med fascism så är det
mer troligt att man reagerar negativt på dem än om man förknippar dem med rasism. Samtidigt som vi kan
ta med oss den skillnad som finns i den tillgängliga datamängden på fråga tre där gruppen ”varken eller”
minskade i gruppen ”efter” om man jämför med gruppen ”innan”. De fascistiska kopplingarna verkar
fungera mer avskräckande för blivande samhällsmedborgare med tanke på att andelen som är ”positiva” är
större för ideologin rasism än fascism. Vilket gör att man skulle kunna anta att för dagens ungdomar är det
värre att vara fascist än rasist. Det är dock viktigt att ha i åtanke att denna slutsats är möjlig att dra utifrån
tillgänglig data. Men eftersom den ”positiva” gruppen är väldigt liten så får en individs åsikter stor utslag i
datamängden, det hade dock varit intressant och forska vidare på just denna slutsats.
28 4.5 Fråga 6
Fråga sex är en fråga som går hand i hand med fråga tre, det finns vissa skillnader och det finns vissa
variationer men om man svarade ”positivt” på fråga tre svarade man i regel på fråga sex ”ja” eller ”kanske”
och om man svarade ”negativt” på fråga tre svarade man främst ”nej” på fråga sex. Gruppen ”varken eller”
på frågad tre absorberades upp av alternativen ”kanske” och ”vet ej” på fråga sex. Fråga sex måste alltså
främst ses som ett komplement till fråga tre. Dessutom skapades inga tydliga skillnader mellan gruppen
”innan” och ”efter” vilket gör att frågan i sig själv inte ger några tydliga svar om möjliga skillnader.
Däremot kan vi utifrån könsfrågan se att det var bara killar som svarade ”ja” på denna fråga. Den tjej som
var positiv till Sverigedemokraterna i fråga tre valde alternativet ”kanske” på fråga sex. Något intressant
utifrån den aktuella debatten om ökande väljarsiffror är att 30 av 40 blivande samhällsmedborgare väljer att
svara ”nej” vilket betyder att 75 % av gruppen utifrån nuvarande preferenser inte kan tänka sig att rösta på
Sverigedemokraterna. Siffran som är positiv utifrån nuvarande preferenser är 5 % vilket betyder att det finns
ett potentiellt röstutrymme på 20 % som Sverigedemokraterna skulle kunna absorbera enligt tillgänglig data.
De blivande samhällsmedborgarnas uppfattning av Sverigedemokraterna verkar vara övertygande negativt
vilket i sin tur tyder på att skolans elever tagit till starka ”pedagogiska normer” alla fall om vi utgår från det
demokratiska fostransuppdrag som skolan är skyldig att uppfylla.50
50
Larsson Kristoffer, Kritiskt tänkande i samhällskunskap, sida 52 29 5. Slutsatser
Vad kan vi dra för slutsatser utifrån datainsamlingen? Den enda riktigt tydliga resultat var den markanta
ökning av elever som förknippade Sverigedemokraterna med fascism från gruppen ”innan till ”efter”.
Alltså de flesta elever kände inte till att högerpopulistiska partier har en koppling med fascism. Dock finns
inget material på hur långvarig denna preferensförändring är. När eleverna fick se denna koppling ansåg det
flesta att den var trovärdig, detta är positivt samtidigt som de kanske visar en avsaknad av källkritik eftersom
det var ingen av de som lyssnade som någon gång kritiserade mig eller frågade efter källor. Denna ökning
var förväntad, men kanske inte i den storleksgrad som nu faktiskt blev fallet. Något mycket oväntat var den
stora grupp som oavsett tidpunkt ansåg att Sverigedemokraternas politik bygger på rasism.
Ibland hör man skräcksiffror från olika skolval där Sverigedemokraterna får skyhöga siffror.
Men detta var alltså inte fallet i min datainsamling. Resultatet påvisade samtidigt rasismens två sidor.
Den ena sidan som skrämmer bort väljare samtidigt som den andra sidan lockar väljare till sig genom
drömmen om ett etiskt homogent Sverige. Man kan ana att eleverna fått någon yttre påverkan om
Sverigedemokraternas politik. De skulle kunna vara det stora mediala fokuset eller kanske klassernas
lärare(de båda klasserna hade samma SO-lärare).
Fascismen verkar vara mer skrämmande för de blivande samhällsmedborgarna än vad rasismen är, i
analysen på fråga fem ser man skillnaderna mellan de två ideologierna. Skillnaderna är kanske inte jättestora
men gruppen ”negativa” ökar i förmån för både ”positiva” och ”varken eller” om man jämför med rasism.
Detta får mig att dra slutsatsen att blivande samhälls medborgare anser att det är värre att vara fascist än
rasist. Detta är kanske inte så konstigt med den mordiska natur som fascismen innehar samtidigt som
eleverna glömmer bort slaveriets grymheter och dess konsekvenser, samt alla familjer som lidit genom
århundradens gång pågrund av just rasism. Triangelhandeln mellan Afrika, Amerika och Europa var brutal
och mycket långvarig, ingen kan säga exakt hur många slavar som dog i denna handel men det är och förblir
en skamfläck i den ”västerländska” historien.
Låt oss återgå till själva kärnan i detta arbete, fick fascistiska kopplingar elever att ta avstånd från
Sverigedemokraterna? Här visar resultatet en liten förändring men denna är inte nog stark för att man skall
tolka detta som en övergripande sanning. Gruppen som var osäkra på hur de ställde sig till
Sverigedemokraterna minskade från gruppen ”innan” till ”efter”. Denna förändring fångades upp av den
”negativa” gruppen. Alltså kan man anta att den fascistiska kopplingen hade en liten påverkan. De verkar
som att de är just de obestämda som påverkas av de fascistiska kopplingarna. Påverkan riktar sig som
missnöje mot Sverigedemokraterna. Själva ökningen är inte jätte markant 16/12 = 1,25 alltså 25 % (resultat
fråga tre). Gruppen som är ”negativ” till Sverigedemokraterna ökar alltså med 25 % och ökning sker främst
från de som inte bestämt sig (varken eller). Alltså kan man anta att man kan använda fascistiska kopplingar
kan användas i ett förebyggande syfte för att bekämpa att människor exkluderar människor utifrån etniska,
kulturella, religiösa eller språkliga aspekter.
30 Alla dessa olika aspekter brukar i folkmun sättas samman i den generella termen invandrare. Resultatet är
inte starkt nog för att säga att så är fallet i generella termer men i datamängden som är tillgänglig blir
resultatet sådant. Detta vore intressant att forskare vidare på och testa i större skala i en riktig kvantitativ
undersökning där man tar hänsyn till populationen i sin helhet.
Ett annat resultat som om möjligt var mer tydligt än fascismens ökning är skillnaderna i tilltro till sin
politiska förmåga. Av de tio som svarade att de kunde skilja de svenska partierna åt, antingen genom
ideologi eller genom sakfrågor var hela nio killar. Detta resultat är både tydligt samtidigt som det stödjer
redan tidigare genomförd forskning vilket får mig att hålla med om att killarna förmodligen överskattar sin
politiska förmåga. Av de 19 tjejer som deltog i studien valde hela 14 alternativet ”kanske”. Om vi slår ihop
alternativen ”ja” och ”kanske” var det hela 15 av 19 stycken. Man kan anta att om man svarar kanske så är
man osäker på sig själv om de kunskaper man innehar räcker för att svara ”ja”. Hela 93 % av tjejerna valde
att svara ”kanske” alltså ta det säkra istället för de osäkra. Detta resultat tyder med all önskvärd tydlighet att
tjejerna var mer osäkra, förmodligen inte i sina kunskaper utan på sig själva. Tjejer har i genomsnitt bättre
betyg än killar och en större kunskapsbas, trots detta försöker tjejer inte vissa upp detta på samma sätt som
duktiga killar gör.51 Om man kunnat testa ”ja och ”kanske” gruppens politiska kunnande är jag relativt
övertygad om att tjejerna skulle uppnå ett bättre resultat än killarna. Trots detta väljer tjejer att ta det säkra
före det osäkra och påvisar att de inte alls har samma politiska tillit och självsäkerhet som killarna. Vad kan
resultatet säga om det demokratiska fostransuppdraget som skolan har? De verkar som denna skola verkar
lyckas relativt bra då det bara var tre som är ”positiva” till Sverigedemokraterna denna siffra motsvarar
7,5 % av undersökningsgruppen. Samtidigt som de tyder på att skolan inte alltid lyckas nå fram. För tanken
med den demokratiska fostran/socialisationen är ju att eleverna inte bara skall förstå demokratin.
De skall anamma de värderingar som följer i den liberala demokratins fotspår. Om man stödjer ett parti som
Sverigedemokraterna tyder det på att demokratin i betraktarens ögon har förvandlats till att bli
”majoritetens tyrannieri över minoriteten”, då skulle man kunna fråga sig vad gör denna styrelseform bättre
än en diktatur?
51
http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebetyganpojkar.
5.7952d75d13ab5f785b551b.html (2013‐06‐08) 31 Låt oss nu slutligen försöka besvara de enskilda forskningsfrågorna så pedagogiskt som möjligt.
Är blivande samhällsmedborgare intresserade av likheterna mellan fascism och ”höger populism”
gestaltad i form av Sverigedemokraterna?
Den markanta ökning av elever som förknippar Sverigedemokraterna med fascism tyder på att eleverna
hade fokus under gästföreläsningen och lyssnade. Jag tolkar detta som att eleverna var intresserade vilket
tyder på att ett visst intresse existerade.
Skapar likheterna mellan fascism och Sverigedemokraterna en preferensförändring(kort sikt) bland
blivande samhällsmedborgare?
Neofascism verkar inte skapa ett tydligt och markant avståndstagande från Sverigedemokraterna.
Samtidigt visar resultatet att det är möjligt att kopplingen har en liten påverkan på andelen obestämda. De
skall också sägas att de flesta elever redan förknippade Sverigedemokraterna med rasism. Men skillnaderna
mot ”före” och ”efter” tyder på att elever i hög grad gjort en preferensförändring då de både förknippade
Sverigedemokraterna med rasism och fascism. Detta skapade dock inga större förändringar i andelen
”positiva” eller ”negativa” samtidigt som det tyder på att det skett en preferensförändring.
Kommer dessa likheter skapa variation i materialet som inte kan hänvisas till ”slumpen”?
De variationer som fanns ger en indikation på att en del av gruppen obestämda absorberades av gruppen
”negativa” men detta behöver inte betyda att så skulle vara fallet om denna studie hade genomförts någon
annan stans. Så likheterna skapade ingen tydlig variation, så ”slumpen” skulle kunna vara en förklaring till
variationen. De skall dock sägas att den markanta ökningen av fascism mellan ”innan” och ”efter” är så
tydlig att de rimligen inte kan vara något annat än gästföreläsningen som skapat variationen.
32 6. Diskussion
Jag gick in i detta arbete med storstillade planer och höga ambitioner. Successivt under arbetsprocessen har
dessa planer krympt och de som återstår har stora skillnader från den ursprungliga tanken. Vad kan vi säga
om studien och dess bidrag till rådande forskningsläge? Studien har tydligt bekräftat redan rådande
forskning om skillnaderna om politisk tilltro mellan män och kvinnor. Studien visar tydligt att blivande
samhällsmedborgare tar ett tydligt avstånd från Sverigedemokraterna. Detta verkar främst bero på den
upplevda rasism som partiet verkar utstråla. Det nyskapande är att människor får se sverigedemokraternas
neofascistiska kopplingar och jämförelsen mellan fascism och rasism. Det verkar som att blivande
samhällsmedborgare upplever fascismen som ett större hot mot demokratin än rasismen. Rasismen som
också blir problematiserad i denna studie på grund av dess förmåga att både avskräcka och locka till sig
sympatisörer med liknande budskap. Allt detta bottnar i att resultatet tyder på att blivande
samhällsmedborgare anser att det är värre att vara fascist än rasist.
Studien begränsades i viss mån av frågornas fria natur. Syftet var att jag skulle få en tydlig bild av vad
enskilda individer tyckte med hjälp av den kvalitativa metoden så jag utifrån data skulle kunna tolka
elevernas uppfattningar på ett så bra sätt som möjligt. Detta blev problematiskt då de tillfrågade nästan
verkade bli förvirrade av den mängd fria frågor som de fick besvara. Detta tyder på att deras eget tänkande
inte är fullt utvecklad. Det samma gäller med det kritiska tänkandet med tanke på att ingen valde att
ifrågasätta och kritisera mig som person eller det material jag presenterade. Utifrån det demokratiska
socialisationsuppdrag som skolan vilar på tyder resultaten på att skolan är relativt framgångsrik.
De ”skräcksiffror” som ibland presenteras verkar inte stämma och de flesta ”blivande
samhällsmedborgarna” verkar i de flesta fall tagit den liberala demokratin till sig och gjort den till sin egen.
Denna studie ger egentligen inga tydliga generella svar men det påvisar ändå några intressanta tendenser
som skulle vara intressanta att forska vidare på. Det skall sägas att jag från början var intresserad av om de
fascistiska kopplingarna leder till ett ökat intresse bland eleverna i frågor som rör etnicitet, kultur och
religion. Detta var helt enkelt omöjligt att ge några tydliga svar på när data insamlingen bara skedde vid ett
tillfälle. Samtidigt som de lämnar en intressant fråga som definitivt vore intressant att forska vidare på gärna
med en metod som har större tillförlitlighet och bärighet.
33 Referenslista
Litterera källor:
• Andersson Klas, Deliberativ undervisning – en empirisk studie, Göteborgs universitet 2012
• Arnstad Henrik, Älskade fascism – de svartbruna rörelsernas ideologi och historia, Norstedts 2013
• Bryman Alan, samhällsvetenskapliga metoder, Liber 2002 första upplagan
• Denscombe Martyn, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, Studentlitteratur andra upplagan 2009
• Ekman Joakim & Linde Jonas, Politik, protest, populism, Liber 2010 första upplagan
• Griffin Roger, The nature of fascism, Oxford 1995
• Larsson Kristoffer, Kritiskt tänkande i samhällskunskap, Karlstad universitet 2011
• Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Historia & samhällskunskap)
• Lödén Hans, ”jag är på pappret svensk, men...” – kritiska händelser, identiteter och politiskt
engagemang hos gymnasister i Sverige, Karlstad universitet 2005
• Mann Michael, Fascists, Cambridge första upplagan 2004
• Skolverket, Morgondagens medborgare, 2010
Elektroniska källor:
•
https://sverigedemokraterna.se/vara‐asikter/principprogram/manniskan/ (2013‐06‐07)
•
http://www.forskning.se/fordigiskolan/utbildningsvetenskap/nyheter/egnaskolnyheter/flickorfaranbattrebe
tyganpojkar.5.7952d75d13ab5f785b551b.html (2013‐06‐08)
•
https://svedala.sverigedemokraterna.se/?attachment_id=2438 (2013‐06‐07) (bild på en valaffisch som sverigedemokraterna använde till valet 2010)
34 Bilaga 1
Frågeformulär XXX-skolan
Klass: _________
Ålder:_________
Kön:
Kille
Tjej
Planerat gymnasieval HT-2013:________________________________
Fråga 1) Ser du dig själv som en aktiv samhällsmedborgare som är beredd att påverka samhället genom
att rösta i allmänna val?
Ja
Nej
Kanske
Vet ej
Fråga 2) Anser du dig ha tillräcklig politisk kunskap för att kunna skilja de svenska riksdagspartierna
ifrån varandra. Antingen med hjälp av ideologi eller genom sakfrågor?
Ja
Nej
Kanske
Vet ej
Fråga 3) I valet 2010 fick Sverige ett nytt riksdagsparti (Sverigedemokraterna).
vilka känslor väcker Sverigedemokraterna hos dig?
Positiva
Negativa
varken eller
Annat:______________________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Fråga 4) Kan du beskriva utifrån dina preferenser vad Sverigedemokraterna står för politiskt?
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________
Fråga 5) Sverigedemokraterna påstår själva att de saknar ideologisk grund. Detta påstående kan
motsägas då Sverigedemokraterna framför åsikter som har varierande ideologisk bakgrund. Du skall nu
välja vilken/vilka ideologier som du anser passar in på Sverigedemokraterna?
Konservatism
Nationalism
Socialism
Populism
Fascism
Kommunism
Rasism
Miljöism
Annat:______________________________________________________________________________
___________________________________________________________________
Fråga 6) Om det vore val idag skulle du då kunna tänka dig att rösta på Sverigedemokraterna?
Ja
Nej
Kanske
Vet ej
35 Fråga 7) Tänk dig att Jimmie Åkesson (Sverigedemokraternas partiledare) fick möjlighet att ta del av
denna studie, finns det något som du anonymt skulle vilja framföra till honom?
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________
Fråga 8) Är det något som du skulle vilja säga om Sverigedemokraterna som du anser att du inte kunnat
skriva i de föregående frågorna, vänligen skriva detta under denna punkt?
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________
___________
36