Lika rättigheter och möjligheter oavsett
sexuell läggning eller könsöverskridande
identitet eller uttryck
Arbetet för lika rättigheter och möjligheter oavsett
sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller
uttryck är prioriterat av regeringen. Rätten till skydd
mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller
könsöverskridande identitet eller uttryck har stärkts
under de senaste åren. I detta faktablad presenteras ett
urval av pågående och genomförda insatser.1
GÄLLANDE LAGAR
Grundlag
Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna
motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös
tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder
eller annan omständighet som gäller den enskilde som
person.
Diskrimineringslagen
Sedan den 1 januari 2009 gäller en ny lag mot diskriminering, diskrimineringslagen (2008:567). Lagen ska
motverka diskriminering och främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och
ålder.
Strafflagstiftning
Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar
mot hot eller missaktning mot folkgrupp eller annan
grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I normalfallet är straffet fängelse i högst två år. Är
brottet grovt är straffet fängelse i lägst sex månader och
högst fyra år.
Utöver bestämmelsen om hets mot folkgrupp finns
andra straffbestämmelser som tar sikte på handlingar
eller yttranden som är av homofobisk eller diskriminerande karaktär. Ett exempel är bestämmelsen om olaga
diskriminering, som straffbelägger bl.a. att i näringsverksamhet diskriminera personer på grund av bl.a. sexuell
läggning. Förbudet riktar sig också mot den som är anställd i allmän tjänst eller innehar ett allmänt uppdrag.
Andra straffbestämmelser som kan användas för att
skydda enskilda mot övergrepp och kränkningar med
homofobiska förtecken är bestämmelserna om förolämpning, förtal, uppvigling, misshandel, olaga hot,
Faktablad
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Juli 2010
ofredande och skadegörelse. Vidare ska det beaktas som
en försvårande omständighet om ett motiv för brottet
varit att kränka en person eller en grupp av personer på
grund av bl.a. sexuell läggning när en domstol bestämmer straffet. Detta gäller oavsett vilket brott som
begåtts.
Familjerätt
Från och med den 1 maj 2009 gäller nya regler som rör
äktenskap. Ändringarna i äktenskapsbalken innebär att
två personer av samma kön kan ingå äktenskap. Bestämmelserna tillämpas på samma sätt oavsett om makarna
är av olika kön eller av samma kön.
Partnerskapslagen upphörde att gälla den sista april
2009. Det går därför inte att låta registrera ett nytt partnerskap. Men ett redan registrerat partnerskap fortsätter
att gälla till dess partnerskapet upplöses eller omvandlas
till ett äktenskap.
Ett partnerskap kan omvandlas till äktenskap om
partnerna gemensamt anmäler detta till Skatteverket
eller om de vigs. Partnerskapet gäller som ett äktenskap
från och med den dag anmälan kommit in till Skatteverket eller från tidpunkten för vigseln. Möjligheten till
omvandling är inte tidsbegränsad.
Från den 1 februari 2003 kan registrerade partners och
gifta prövas som adoptivföräldrar. Registrerade partners,
gifta och sambor av samma kön kan också utses att
gemensamt utöva vårdnaden om ett barn.
Sedan den 1 juli 2005 får assisterad befruktning med
donerade spermier enligt lagen (2006:351) om genetisk
integritet m.m. utföras också när en kvinna är registrerad partner, gift eller sambo med en annan kvinna.
Partnern, makan eller sambon ska tillsammans med den
befruktade kvinnan anses vara förälder till det barn som
föds, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen
och att det är sannolikt att barnet har avlats genom
denna. Ett föräldraskap för partnern, makan eller sambon fastställs genom bekräftelse eller dom.
PÅGÅENDE LAGSTIFTNINGSARBETE
Grundlag
Regeringen har i proposition 2009/10:80 En reformerad
grundlag föreslagit att grundlagsskyddet mot diskriminering ska utökas och även omfatta ett skydd mot
missgynnande pga. sexuell läggning.
För att grundlagen ska kunna ändras krävs det att
riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten
måste dessutom ha hållits allmänt val till riksdagen.
Riksdagen röstade en första gång om förslagen i juni
2010 och kommer att rösta om dem en andra gång
efter valet hösten 2010.
jämställdhetsperspektiv och innehållet ska vara inkluderande och ha en bred tillgänglighet, vilket innebär
att alla erbjuds möjlighet att känna igen sig och identifiera sig. År 2008 tilldelades UMO.se RFSL Ungdoms
pris till en aktör eller en person som bidragit till unga
homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter.
Familjerätt
Utredningen om föräldraskap vid assisterad befruktning föreslår i sitt betänkande från 2007 (SOU 2007:3)
att regler som infördes år 2005 om föräldraskap för
kvinnor i lesbiska förhållanden ska utvidgas till att gälla
också barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför den svenska sjukvården. Nya åtgärder för
att ytterligare förbättra möjligheterna för de barn som
kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få veta sitt biologiska ursprung
föreslås också. Betänkandet har remissbehandlats och
frågorna bereds i Regeringskansliet.
Uppdrag till myndigheter
Homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter
och möjligheter uppmärksammas även i uppdrag till
myndigheter. Uppdrag har bl.a. givits till myndigheter
inom rättsväsendet, arbetsmarknaden och försvaret.
Regeringen har avsatt 110 miljoner kronor under
en treårsperiod för att öka jämställdheten i skolan. I
satsningen ingår en delegation för jämställdhet i skolan
som bland annat ska bryta traditionella könsroller
och förslå insatser. Statens skolverk har i uppdrag att
genomföra utvecklingsinsatser inom jämställdhetsområdet. I uppdraget ingår att utforma utbildningsinsatser
om bland annat könsroller, hederstraditioner samt
sex- och samlevnadsundervisning. Skolverket ska även
stödja elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa.
Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att göra en
fördjupad analys av hälsosituationen för homo- och
bisexuella ungdomar samt unga transpersoner. Analysen, som redovisas i januari 2010, visar bl.a. att det, för
att stärka unga homo- och bisexuella ungdomar samt
unga transpersoners hälsa, behövs trygga mötesplatser
där ingen blir ifrågasatt på grund av sexuella läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck. Regeringen
har därför givit Ungdomsstyrelsen i uppdrag att
utforma ett metodmaterial riktad till yrkesverksamma
inom fritidsverksamhet för unga. Materialet ska syfta
till att underlätta för existerande lokala mötesplatser
för ungdomar att tydligare inkludera unga homo- och
bisexuella samt transpersoner i sin verksamhet.
ÖVRIGA INSATSER
Diskrimineringsombudsmannen
Sedan den 1 januari 2009 är Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk
diskrimi¬nering (DO), Handikappombudsmannen
(HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning (HomO) sammanslagna till
en myndighet – Diskrimineringsombudsmannen.
Diskrimineringsombudsmannens (DO) huvudsakliga
uppgift är att se till att den nya diskrimineringslagen
följs. DO tar emot och utreder anmälningar om de
förbud mot diskriminering och trakasserier som finns
i diskrimineringslagen. DO kan företräda diskriminerade personer kostnadsfritt i domstol. DO utövar också
tillsyn genom att granska hur arbetsgivare, högskolor
och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på
åtgärder för att förebygga diskriminering.
Andra aktörer
Forum för levande historia är en myndighet vars mål är
att främja arbetet för demokrati, tolerans och mänskliga
rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten informerar om Förintelsen och kommunismens
brott mot mänskligheten. En prioriterad fråga är
arbetet mot homofobi. Syftet är att fylla de historiska
kunskapsluckorna från bl.a. Förintelsen och göra kopplingar till dagens arbete med frågor som rör homo- och
bisexuella eller transpersoner. Inventering av forskning
och metoder för ungdomsorganisationer att motverka
heteronormativitet är exempel på myndighetens verksamhet. Arbetet genomförs i samarbete med bl.a. DO,
högskolor och ideella organisationer.
I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting
har regeringen finansierat utvecklingen av en ungdomsmottagning på Internet, UMO.se. Allt redaktionellt
innehåll på webbplatsen ska genomsyras av ett tydligt
Det systematiska arbetet för
mänskliga rättigheter i Sverige
En rad olika aktiviteter som påverkar det fortsatta
systematiska arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige pågår för närvarande. Enligt budgetpropositionen
2010 och regeringens skrivelse Dialog om samhällets
värdegrund (skr. 2009/10:106) ska regeringen under
2011 återkomma till riksdagen med en skrivelse om
sin syn på det fortsatta arbetet för att säkerställa full
respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Resultaten från en rad olika uppdrag och arbeten som pågår
kommer att ligga till grund för denna skrivelse. Några
exempel är dels det slutbetänkande som Delegationen
för mänskliga rättigheter i Sverige ska lämna den 30
september 2010 och dels utvärderingen av den andra
nationella handlingsplanen om mänskliga rättigheter
som ska vara klar senast den 31 december 2010.
Handlingsplan för att bekämpa våld
i samkönade relationer m.m.
I november 2007 antog regeringen en handlingsplan
för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat
våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr.
2007/08:39). Regeringen har under mandatperioden
satsat närmare en miljard kronor på att genomföra 56
åtgärder inom olika områden med syftet att åstadkomma en långsiktig ambitionshöjning på nationell, regional och lokal nivå. I handlingsplanen uppmärksammas
våld i samkönade relationer och en rad åtgärder fokuserar på att motverka denna typ av våld. Bl.a. har frivilligorganisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamheten riktad till homo- och bisexuella och
transpersoner som utsatts för våld i nära relation fått
särskilda medel. Medlen har bl.a. gått till olika former
av utbildnings- och informationsinsatser samt anpassning av verksamheter. Ett resultat av åtgärden är att det
har inrättats ett skyddat boende för homo- och bisexuella samt transpersoner i Stockholm.
Rikspolisstyrelsen har förstärkt sitt arbete för att
bekämpa våld i samkönade relationer genom att
tillsammans med Åklagarmyndigheten utbilda ca 10
000 poliser runtom i landet om brott i nära relationer.
Syftet har varit att utveckla polisens förmåga att arbeta
utifrån ett brottsofferperspektiv och få fler personer
som varit utsatta att göra en polisanmälan.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har utvecklat ett program för omhändertagande av sexualbrottsoffer som under 2010
kommer att spridas nationellt inom hälso- och sjukvården. Arbetet omfattar även sexualbrott i samkönade
relationer. NCK vidareutvecklar också metoder för att
inkludera frågor om personlig erfarenhet av våld som
en del av undersökningsrutinerna inom hälso- och sjukvård. Syftet är att personal inom hälso- och sjukvård
i ett tidigt skede ska upptäcka kvinnor och barn, och
partners i samkönade relationer, som är eller har blivit
utsatta för våld.
Informations- och kunskapsspridning är en annan
viktig insats för att utveckla arbetet mot våld i samkönade relationer. NCK har inom ramen för sitt nationella
informations- och utbildningsuppdrag sammanställt en
översikt av internationell och svensk forskning i rapporten Våld i samkönade relationer – En kunskaps- och
forskningsöversikt, som gavs ut i oktober 2009. NCK
kommer dessutom under 2010 publicera en Internetbaserad kunskapsbank som ska innehålla forskning och
erfarenhetsbaserad kunskap inom området.
Handlingsplan mot prostitution och människohandel
för sexuella ändamål
I juli 2008 antog regeringen en handlingsplan mot
prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Handlingsplanen omfattar 36 åtgärder inom olika områden. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett ut-
bildningsmaterial för personal inom sjukvård, socialtjänst
och ungdomsmottagningar. Utbildningsmaterialet ska
öka kunskapen om och förståelsen för den problematik
som personer som befinner sig i prostitution har. Materialet ska ta hänsyn till hur faktorer som könsidentitet och
sexuell läggning påverkar den enskildes situation.
RFSL har fått statliga medel för att undersöka omfattningen av och situationen för personer som köper
och säljer sexuella tjänster och personer som är utsatta
för människohandel för sexuella ändamål inom grupperna homo- och bisexuella och transpersoner. RFSL
ska framförallt undersöka vilken kunskap som finns hos
personal inom sjukvård, socialtjänst mm som möter
målgruppen.
Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag att göra en studie om ungas attityder till och erfarenheter av exponering av sexuell natur på Internet och andra interaktiva
medier och om ungas attityder till och erfarenhet av
sexuella tjänster mot ersättning. Undersökningen ska
belysa situationen för homo- och bisexuella ungdomar
och unga transpersoner.
Stöd till organisationer
Ungdomsstyrelsen hanterar ansökningar om statsbidrag enligt tre olika förordningar som alla syftar till att
främja lika rättigheter och möjligheter oavsett bl.a.
sexuell läggning. Statsbidrag kan beviljas till organisationer för homo- och bisexuella eller transpersoner,
till verksamheter mot rasism, homofobi och liknande
former av intolerans eller till lokala verksamheter mot
diskriminering, s.k. antidiskrimineringsbyråer. Mer
information om de olika stöden finns på Ungdomsstyrelsens hemsida, www.ungdomsstyrelsen.se.
Internationellt arbete
Homosexualitet är alltjämt förbjudet i ett 70-tal länder.
Det finns ett stort motstånd hos många stater att se
frågan ur ett MR-perspektiv. Mot bakgrund av detta
verkar Sverige aktivt för att alla länder ska avkriminalisera sexuella kontakter mellan vuxna personer av
samma kön och att skydd mot diskriminering på grund
av sexuell läggning och könsöverskridande identitet
eller uttryck införs. Sverige lyfte fram frågan genom
att hösten 2009 arrangera ett stort möte i FN:s generalförsamling tillsammans med några andra stater och
representanter från de civila samhället. Sverige uppmärksammar även situationen för homo- och bisexuella och transpersoner i dialog med andra länder och
inom ramen för den s.k. universella granskningen i FN:s
råd för mänskliga rättigheter. Sverige och EU agerar
också genom uppvaktningar och offentliga uttalanden
mot lagförslag som medför diskriminering av homooch bisexuella och transpersoner eller förföljelse av
personer som försvarar de mänskliga rättigheterna med
koppling till dessa frågor. Sverige och de andra nordiska länderna driver också frågan om diskriminering på
grund av sexuell läggning inom ramen för resolutionen
om summariska avrättningar i FN:s generalförsamling.
Frihet från diskriminering och från förföljelse på
grund av sexuell läggning finns inte uttryckligen upptaget bland diskrimineringsgrunderna i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Men både FN:s kommitté
för mänskliga rättigheter och kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har slagit fast
att diskrimineringsförbudet i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter även
omfattar sexuell läggning. FN:s kommitté för barnets
rättigheter har också framhållit att diskrimineringsförbudet omfattar sexuell läggning. Likaså har Europadomstolen slagit fast att diskriminering på grund av
sexuell läggning strider mot Europeiska konventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Inom ramen för samarbetet i Europarådet har Sverige
aktivt verkat för dels framtagandet och dels det slutliga
antagandet av en rekommendation om skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Rekommendationen antogs
av Europarådets Ministerkommitté den 31 mars 2010.
Homo- och bisexuella samt transpersoners rättigheter
ingår i de prioriterade områden som regeringen uppmärksammar i utvecklingssamarbetet. Sidas handlingsplan som konkretiserar detta arbete har utvärderats. Det
övergripande målet är att homo- och bisexuella och
transpersoner ska kunna förbättra sina levnadsvillkor i de
länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete. Sida
arbetar med dialoginsatser gentemot samarbetsländerna
och ger stöd till organisationer som arbetar helt eller
delvis med dessa frågor, globalt, regionalt eller nationellt.
Sida bidrar också till kapacitetsutveckling och förändringsprocesser genom en kurs om homo- och bisexuella samt transpersoner och mänskliga rättigheter inom
sitt International Training Programme (ITP). Programmet riktar sig till deltagare från organisationer och
myndigheter från Sidas samarbetsländer.
I Sveriges bi- och multilaterala samarbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)är
homo- och bisexuellas och transpersoners situation och
mänskliga rättigheter ett strategiskt område. Insatserna
består både av operativt och normativt arbete. I enlighet med Sveriges internationella politik för SRHR
arbetar Sverige för att höja kompetensen om sexuell
läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Sverige ska också fortsätta verka för att diskriminering
mot homo- och bisexuella samt transpersoner uppmärksammas och bekämpas. Bekämpning av våld mot
homo- och bisexuella samt transpersoner behandlas
också i regeringens policyer om demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter i utvecklingssamarbetet
(2010) samt om jämställdhet och kvinnors rättigheter
och roll i utvecklingssamarbetet (2010) liksom i Sidas
handlingsplan för att motverka alla former av könsrelaterat våld genom utvecklingssamarbetet. Utrikesdepartementet har tagit fram ett material om SRHR
i samarbete med Sida och RFSU, till stöd för politiska
och policydialoger om olika SRHR-relaterade frågor
inklusive homo- och bisexuella samt transpersoners
rättigheter. Under våren 2010 genomfördes en utbildningsinsats om SRHR för ambassadörer i samband med
regionmöten i Afrika, Asien, Mellanöstern och Nordafrika regionen, samt Amerika regionen som omfattar
Latinamerika och Karibien.
Nytt EG-direktiv mot diskriminering
EU-kommissionen presenterade den 2 juli 2008 ett
förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på
grund av religion eller övertygelse, funktionshinder,
ålder eller sexuell läggning. Syftet är att motverka
diskriminering utanför arbetslivet genom att säkerställa
samma nivå av skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund. Regeringen har verkat för ett brett direktiv mot diskriminering och anser att det är angeläget
att i EU säkerställa en gemensam miniminivå av skydd
mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund.
Läs mer
Regeringens webbplats: www.regeringen.se
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter: www.
manskligarattigheter.gov.se
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige: www.
mrdelegationen.se
Diskrimineringsombudsmannen (DO): www.do.se
Forum för levande historia: www.levandehistoria.se
1
Med sexuell läggning avses homo-, bi- eller heterosexualitet.
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon
inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
En person som identifierar eller uttrycker sig som exempelvis
transvestit ska kunna åberopa diskrimineringsförbuden.
Frågor om sakinnehållet besvaras av Integrations- och jämställdhets­
departementet, tfn 08-405 10 00.
Fler exemplar av faktabladet kan skrivas ut från regeringens webbplats:
www.regeringen.se/ij
Tryckt av Grafisk Service, juli 2010.
Faktabladet är producerat av Integrations- och jämställdhets­departementet.
