Diarienummer:
Rapport
Social jour/beredskap
Utarbetad av:
Linda Farkas, Ljungby kommun
Anna Malmhav, Tingsryd kommun
Anna-Carin Pålsson, Markaryd kommun
1 av 15
Innehållsförteckning
Rapport ....................................................................................................................................... 1
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2
SOCIAL JOUR/BEREDSKAP .................................................................................................. 3
Inledning................................................................................................................................. 3
Definitioner av begrepp .......................................................................................................... 3
Rättsliga utgångspunkter ........................................................................................................ 3
Social jour eller annan jämförlig verksamhet .................................................................... 3
Kommunens yttersta ansvar ............................................................................................... 4
Ansvar för barn, unga, missbrukare och brottsoffer........................................................... 4
God kvalitet ........................................................................................................................ 4
Utan dröjsmål och omedelbar skyddsbedömning .............................................................. 4
Vikten av erfaren personal med lämplig personal .............................................................. 4
Hur det ser ut idag .................................................................................................................. 4
Social jour kontra beredskap .................................................................................................. 7
Kort om de två förslagen .................................................................................................... 7
Rättsläget samverkan myndighetsutövning ........................................................................ 7
Uppdragsområde ................................................................................................................ 8
Förutsättningar för rekrytering och anställningsförhållanden ............................................ 9
Arbetsmiljö ....................................................................................................................... 10
Kontakt- och kommunikationsförutsättningar ................................................................. 11
Materiella förutsättningar ................................................................................................. 11
Ledning av verksamheten................................................................................................. 12
Tillgängligheten ............................................................................................................... 12
Kostnadskalkyl ................................................................................................................. 13
Inriktningsförslag ................................................................................................................. 15
2 av 15
SOCIAL JOUR/BEREDSKAP
Inledning
Frågan om social jour har, i vart fall i mindre kommuner, varit en komplicerad och svårhanterad fråga
inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Alltsedan socialtjänstlagen antogs, 1982, har det
funnits en rekommendation till kommunerna att tillhandahålla social jour. Detta har, främst av
resursskäl, oftast resulterat i någon form av beredskapslösning, där antingen förtroendevalda eller
tjänstemän har haft som uppgift att finnas tillgängliga för att kunna utföra socialtjänstens
arbetsuppgifter på andra tider än normal kontorstid. Under de senaste åren har lagstiftningen skärpts,
främst gällande skyddet för barn och unga, och idag ska exempelvis en skyddsbedömning i ett anmält
barn- eller ungdomsärende alltid vara genomförd inom ett dygn. Det är också troligt att
socialtjänstlagen kommer att skärpas från rekommendationen att tillhandahålla social jour eller
liknande, till att kräva att kommunerna har det.
Rapporten föreslår en gemensam social jour för länet exkl. Växjö alternativt beredskap för hela länet
inklusive Växjö. Syftet är att skapa en så hög tillgänglighet, kompetensnivå och rättsäkerhet som
möjligt. En ökning av socialtjänstens tillgänglighet bedöms gagna barn och unga. Barns rättigheter att
uppmärksammas och inte fara illa samt att få den hjälp de har rätt till har större möjlighet att
tillgodoses med en gemensam social jour.
Den här rapporten är ett underlag för att kunna ta ställning till vilket av alternativen som
kommunerna ska arbeta vidare med. I rapporten beskrivs även hur det fortsatta arbetet kan se ut. En
mer utförlig plan för genomförande behövs när beslut om inriktning är fattade.
Det har under arbetets gång uppkommit en fråga om hur kommunernas sociala jour skulle kunna
samordnas med regionens jourverksamhet. Denna fråga har dock väcks så sent att det inte behandlas
i rapporten.
Definitioner av begrepp
I nedanstående beskrivning används begreppen jour och beredskap.
Begreppen står för:
Jour syftar på tjänstgöring under tid som ligger utanför allmän tjänstetid. Jour innebär att personal är i
aktiv tjänst och utför de arbetsuppgifter som inkommer under denna tid. Jouren innebär att
personalen befinner sig på arbetsplatsen.
Beredskap innebär att personal inte befinner sig på arbetsplatsen men finns tillgänglig och är
förberedd på att möta en kommande situation. Vid behov går personal in i aktiv tjänst.
Rättsliga utgångspunkter
Social jour eller annan jämförlig verksamhet
Uppmaning till socialtjänsten att tillhandahålla social jour återfinns i socialtjänstlagen (SoL)3 kap 6 §:
”Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde
att bo hemma och att ha kontakt med andra.
Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social
jour eller annan därmed jämförlig verksamhet.” Lag (2012:776).
3 av 15
Kommunens yttersta ansvar
Att kommunen har det yttersta ansvaret för dem som vistas i kommunen slås fast i SoL 2 kap 2 §.
Observera dock att detta ansvar inte innebär någon inskränkning i det ansvar som åvilar andra huvudmän.
Socialnämndens uppgifter finns reglerade i SoL 3 kap 1 §. Bland annat anges i detta lagrum att till
socialnämndens uppgifter hör att ”svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp
och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det”.
Ansvar för barn, unga, missbrukare och brottsoffer
I 5 kap 1 § återfinns socialtjänstens ansvar för barn och unga och i 5 kap 9 § socialtjänstens ansvar för
missbrukare. Skyldigheten att bistå brottsoffer (bl.a. personer som har utsatts för familjerelaterat våld)
finns i 5 kap 11 §.
I 6 kap 7a § fastslås att ”Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem eller hem för
vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver.” Lag (2012:776).
Bestämmelser om vård utan samtycke för barn och ungdomar respektive missbrukare återfinns i LVU
(lag med särskilda bestämmelser om vård av unga)och LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall.)
God kvalitet
Slutligen erinras om stadgandet i 3 kap 3 § SoL att ”Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet.
För utförandet av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och kvalitet. Kvaliteten i
verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.”
Utan dröjsmål och omedelbar skyddsbedömning
Socialnämnden ska utan dröjsmål enligt 11 kap 1 § SoL “..inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av
nämnden.”
11 kap 1 a § SoL “När en anmälan enligt 1 § rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av
om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras.”
Vikten av erfaren personal med lämplig personal
I ett utdrag från “Uppföljning av Social beredskap i Växjö kommun, 2014” som beskriver
socialstyrelsens indikatorsbibliotek går att läsa:
”Enligt socialtjänstlagen 3 kap. 6 § SoL bör alla kommuner ha en socialjour. För barnets bästa och skydd bör
socialjour finnas tillgänglig dygnet runt och att socionomutbildad personal gör en första bedömning. Situationen i den
akuta krisen, där det exempelvis uppdagas vid en anmälan från polisen om pågående lägenhetsbråk att barn har blivit
utsatt för övergrepp och misshandel är traumatisk. Det är viktigt att barnet omedelbart får ett professionellt bemötande
av socionomutbildad personal som har rutiner för att klara situationen. Det är viktigt att slå vakt om att det inte bara
finns poliser och politiker i beredskap vid akuta situationer utan att det också finns socionomutbildad personal i
beredskap inom socialtjänsten … Med social jourverksamhet menas att nämnden i egen regi eller genom avtal med
annan kommun har socionomutbildad personal i beredskap för akuta insatser till skydd för barn och unga (0-20 år)
all tid utanför kontorstid”.
Hur det ser ut idag
För att få en bättre bild av dagens organisation för sociala jourärenden, gjordes inledningsvis en
inventering av hur de olika kommunerna organiserat sig idag. Dessa presenteras nedan.
Ljungby
Under vardagar har socialchefen beredskap. Under helger delas beredskapen mellan sektionscheferna
inom individ- och familjeomsorgen.
4 av 15
Socialsekreterarna önskar inte ha beredskap. Förvaltningen är inte tillfreds med den lösning för
beredskap som man har i dagsläget.
Om förslagen i den här rapporten inte accepteras kommer Ljungby kommun behöva se över sin
sociala jour/beredskap.
Kostnad idag ca 400 000 kr på ett helår, denna kostnad avser endast sektionschefernas
beredskapsersättning under helgerna.
Älmhult
Om något händer utanför kontorstid kontaktas nämndens ordförande eller ersättare för denne via
polisen. Ordförande tar därefter kontakt med enhetschef, eller den som ordförande får tag i. Härifrån
görs bedömning om vilka kontakter som ska tas och om någon behöver gå in och arbeta i ärendet
utöver kontorstid. I detta skede undersöker vi även om/vilken kännedom vi har i ärendet sedan
tidigare.
Ingen personal i beredskap.
Tingsryd
Förnärvarande har Tingsryd politikerberedskap kopplat till SOS-alarm. I praktiken ringer ordförande
upp IFO-chef eller socialchef som i sin tur får ringa vidare/kalla in handläggare efter behov. För
närvarande alternerar socialchef och individ- och familjeomsorgschef på uppdraget för att slippa
ständig beredskap. Kommunfullmäktige och socialnämnd har tagit beslut om tjänstemannaberedskap,
vilket dock inte har kommit igång ännu. Innan införandet ska praktiska förberedelser angående
rutiner, ersättning, ledighet, vilka som ska ingå mm klargöras. Planen är att Tingsryd ska sätta igång i
september -15. Ungefärlig årlig kostnad på 350 000 kr.
Lessebo
Lessebo har tre beredskapssystem: ett system för IFO frågor, ett system för HVB-hem beredskap för
att stödja medarbetare vid behov samt ett beredskapssystem för äldreomsorg och hemsjukvård som
kallas för CIB (chefer i beredskap). Sammantaget är ca 17-19 medarbetare som deltar i alla tre
beredskapssystem.
Allmänheten når beredskapen vid 112. Socialsekreteraren har telefonberedskap i hemmet, men får vid
behov åka till arbetsplatsen alternativt göra hembesök. Vid hembesök följer politiker som har
beredskap med.
Ersättning utgår enligt AB (allmänna bestämmelser) samt ledighet nästkommande fredag.
Under beredskapen har man tillgång till bärbar dator, tjänstebil, beredskapspärm med det mesta i
informationsväg, samt inloggning till kommunens socialregister och arbetsredskap.
Markaryd
På vardagarna utanför kontorstid har socialnämndens ordförande beredskap. Helger är det
tjänstemannaberedskap. Det är idag sex personer som alternerar för uppdraget. Olika
personalkategorier är representerade: sektionschef, enhetschefer samt socialsekreterare. Ersättning
som utgår: 1 000 kr per beredskapshelg samt en betald ledig dag i anslutning till beredskapen. Vid
aktiv tjänstgöring utgår ersättning enligt AB-avtal.
Kostnad beräknas till ca 162 000 kronor
5 av 15
Uppvidinge
Endast politikerjour efter kontorstid och ingen tjänstemannajour/beredskap.
Alvesta
Alvesta har haft nuvarande organisation kring beredskap sedan våren 2014. 8 socialsekreterare har
anmält sig frivilligt till att ingå i beredskapen, dessa kommer från missbruk- och barn- och
ungdomssenheten. Handläggarna har beredskap en åt gången var åttonde vecka. De har då beredskap
en vecka åt gången. Beredskapen är för all tid som inte är allmän tjänstetid. Vid storhelger har två
personer beredskap samtidigt. De är ledig fredagen efter beredskapsvecka. Halva dagen bjuder
förvaltningen på, andra halva har det gjorts en överenskommelse med de anställda om att de endast
har lunch 55 minuter och därmed är lediga andra halvan av dagen.
Vid behov ringer handläggaren till avdelningschef för barn- och familj som har ständig bakjour.
Avdelningschefen gör i sin tur gör bedömningen om ytterligare socialsekreterare behöver kopplas in.
Avdelningschef erhåller fast ersättning per kontakt.
Beredskapen hanterar endast LVM- och LVU-ärenden. Person i beredskap har en inställelsetid till
kontoret på 2 timmar och tillgång till tjänstebil under beredskapsveckan.
Budget ca 400 000 kronor.
Växjö
I Växjö är det alltid två i beredskap samtidigt, en från barn- och unga och en från missbruksenheten.
Det är totalt 16 stycken som medverkar i ett beredskapsschema. De har beredskap var åttonde helg
inklusive en vardag varannan vecka. Man ser det som viktigt att vara två i ärendena och att de ofta har
kännedom om ärendena sedan tidigare.
De har ett lokalt avtal där de har 38,25 i arbetstid i veckan. De har ett extra lönepåslag på 1 800
kronor i månaden för att ha chefsdelegation. Det innebär att de inte behöver kalla in sektionschef om
något händer. Däremot kan de bli tvungna att kontakta socialnämndens ordförande. De har
delegation för att beordra in personal på ex HVB-boende. De har dock inte beredskap för boendena.
Utöver tillägget BA beredskapsersättning samt extra när personal går in och jobbar.
Budget ca 1,7 miljoner.
Under vardagarskvällar har beredskapen inga andra uppdrag. Under helg kan det bli aktuellt med
tillsynuppdrag i ärenden nära LVU eller LVM. Endast samtal från SOS, polis, sjukvård, egen personal
eller institutioner.
Växjö är nöjd med den beredskap de har idag.
6 av 15
Social jour kontra beredskap
Kort om de två förslagen
Social jour
Förslaget om social jour innebär att det bildas en arbetsplats där socionomer anställs för att arbeta
med de arbetsuppgifter som inkommer via uppdraget. Erfarenheter från kommuner med liknande
folkmängd visar att det saknas underlag för att ha bemannad jour under hela dygnet utöver allmän
tjänstetid. Vi har därför valt att föreslå bemannad social jour i kombination med social beredskap.
Beredskap
Förslaget om beredskap innebär att befintlig personal utöver sin vanliga anställning även har
beredskap. Beredskapen har personalen i sitt eget hem. Förslaget innebär att en socionom i varje
kommun skulle vara i beredskap för att hantera situationer som uppkommer i den egna kommunen
samt kunna samverka med andra kommuner när så behövs.
Rättsläget samverkan myndighetsutövning
För social jour
Enligt 6 kap 33 § kommunallagen (1991:900), KL, kan beslutanderätt endast delegeras till ledamot i
den egna nämnden eller anställd hos den egna kommunen. Enligt 2 kap 1 § KL kan en kommun
endast ha hand om sådana angelägenheter som har anknytning till den egna kommunen eller dess
medlemmar.
Enligt 2 kap 5 § SoL får en kommun ”…sluta avtal med någon annan att utföra kommunens uppgifter inom
socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.” Ett sådant
avtal får innefatta myndighetsutövning om det ur ett kvalitetsperspektiv kan anses vara lämpligt. En
kommun får följaktligen enligt 2 kap 5 § SoL gå utöver den rättsordning som stadgas i KL avseende
uppgifter inom individ- och familjeomsorg, och social jourverksamhet. Den här typen av tjänster kan
kommunerna köpa av varandra utan att tillämpa lagen om offentlig upphandling.
Enligt Infosoc rättsdata kan sekretessen kringgås genom att den socialsekreterare som är anställd i en
jourverksamhet får en formell koppling till de andra kommunerna så att hen betraktas som verksam
inom de andra kommunernas socialtjänst i den mening som avses i 2 kap 1 § 2 st offentlighets och
sekretesslagen d.v.s. att man erhållit uppgifter genom tjänstplikt.
All berörd personal bör få ett personligt uppdragsavtal och personalens befogenheter bör klargöras i
samtliga inblandade kommuners delegationsordning.
För beredskap
Utifrån förslaget kommer en socialsekreterare från varje kommun ha beredskap samtidigt.
Handläggaren i beredskap har tillgång och insyn i dataregister för sin kommun. Om denna
socialsekreterare ska få assistans från annan kommun måste dock avtal skrivas motsvarande som för
social jour. Detta skulle innebära att alla de socialsekreterare som ska jobba med beredskap i sin
kommun också skulle behöva vara anställda av alla andra kommuner i samarbetet. Detta innebär att
ett stort antal socialsekreterare skulle ha insyn i flera kommuners socialregister.
Enligt SKLs förbundsjurister är inte detta förbjudet. Frågan om lämplighet bör diskuteras.
7 av 15
Uppdragsområde
För social jour
Social jour ska främst agera på uppdrag som rör bedömning av akuta socialtjänstärenden (främst
barn-och ungdomsärenden, missbruksärenden och brottsofferärenden) efter kontorstid.
Social jour/beredskap föreslås kunna tillhandahålla följande tjänster:
1. Finnas tillgänglig per telefon när kommuninvånare söker social jour via SOS Alarm eller
Polismyndigheten. Tillgängligheten begränsas på så sätt att det inte är möjligt för allmänheten
att direkt kontakta social jour, utan att sådana kontakter har förmedlats via larmoperatör.
Uppdraget avgränsas till akuta bedömningar av om någon åtgärd enligt SoL, LVU eller LVM
behöver vidtas, som inte kan anstå till respektive socialförvaltnings nästa ordinarie
öppethållande. Åtgärder till stöd för försörjning ska normalt sett inte kunna innefattas i den
sociala jourens ansvar (utom vid händelser av synnerlig vikt).
2. Vid behov kunna genomföra akuta hembesök, i syfte att göra skyddsbedömningar och
förhandsbedöma uppgifter i en anmälan.
3. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för barn,
ungdomar och vuxna missbrukare samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut om
omhändertagande enligt LVU/LVM.
4. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för personer
utsatta för våld i nära relationer samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut i dessa
ärenden.
5. Arrangera (normalt inte självständigt genomföra) transporter av personer, där beslut har
fattats om omhändertagande enligt LVU/LVM eller vid akuta placeringar enligt SoL i
familjehem/HVB.
6. Medverka i polisförhör av barn/ungdomar, när sådan medverkan efterfrågas av
Polismyndigheten och det bedöms vara av vikt för barnet/ärendets fortsatta handläggning.
Det skulle även kunna innefatta tillhandahållande av råd och stöd till jourhem och familjehem efter
kontorstid via telefon. Social jour skulle kunna användas som en extra garanti till de
jourhem/familjehem, som de medverkande kommunerna anlitar. Genom att kunna tillhandahålla en
bevakad telefonlinje, skulle hemmen kunna tryggas ytterligare i sina uppdrag. Samtidigt skulle
information om denna tjänst kunna utgöra ett rekryteringsargument.
För beredskap
1. Finnas tillgänglig per telefon när kommuninvånare söker social jour via SOS Alarm eller
Polismyndigheten. Tillgängligheten begränsas på så sätt att det inte är möjligt för allmänheten
att direkt kontakta social jour, utan att sådana kontakter har förmedlats via larmoperatör.
Uppdraget avgränsas till akuta bedömningar av om någon åtgärd enligt SoL, LVU eller LVM
behöver vidtas, som inte kan anstå till respektive socialförvaltnings nästa ordinarie
öppethållande. Åtgärder till stöd för försörjning ska normalt sett inte kunna innefattas i den
sociala jourens ansvar (utom vid händelser av synnerlig vikt).
2. Vid behov kunna genomföra akuta hembesök, i syfte att göra skyddsbedömningar och
förhandsbedöma uppgifter i en anmälan.
3. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för barn,
ungdomar och vuxna missbrukare samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut om
omhändertagande enligt LVU/LVM.
4. Kunna fatta beslut om att inleda utredning i akuta ärenden gällande skydd för personer
utsatta för våld i nära relationer samt förbereda beslut och verkställa fattade beslut i dessa
ärenden.
8 av 15
Inga andra uppdragsområden tänkbara då kostnaden för kvalificerad övertid är för hög.
Förutsättningar för rekrytering och anställningsförhållanden
För social jour
För att komma ifråga för tjänst i social jour krävs socionomexamen. Arbete i social jour förutsätter
medarbetare som är ”goda generalister” i socialt arbete. Arbetet kräver dessutom att dessa
medarbetare är relativt erfarna i skarpa myndighetslägen. Slutligen förutsätter arbetets utformning att
medarbetare inte har några invändningar emot att arbetet huvudsakligen ska utföras på obekväm
arbetstid.
För att göra arbetet attraktivt, med tanke på den obekväma arbetstiden, krävs ett lägre arbetstidsmått
än 40 h/v. För detta talar även behovet av dygns-och veckovila, inte minst eftersom tjänsterna även
kräver beredskap i hemmet. Förslag heltidsmått: 30 h/v.
Rekrytering enligt kravprofilen förutsätter dessutom att löneläget för socialsekreterare i
jourtjänstgöring blir uppenbart högre än vad som gäller för socialsekreterare under dagtid. För att inte
skapa alltför stora lönedifferenser, främja flexibilitet och minska behovet av administrativ hantering
av löner, föreslås att övertidsersättning, OB-ersättning och beredskapsersättning inkluderas i den fasta
lönen. Tänkt löneläge: Ca 35 tkr/mån.
En grundläggande förutsättning är att två medarbetare alltid är i tjänst samtidigt. För detta talar
såväl hälsofrämjande arbetsmiljöskäl som säkerhetsaspekter i arbetet. Att man är två i tjänst, innebär
självklart inte att alla arbetsuppgifter behöver utföras i par. Däremot ska det hela tiden finnas tillgång
till en arbetskamrat, när arbetsuppgifterna så kräver.
Jourarbetet behöver utgå från en lokal, som både ger möjlighet till administrativt arbete och till vila,
eftersom uppgifternas natur gör att det periodvis kommer att uppstå väntelägen (passiv jourtid).
Personal behöver vara utrustad med portabla larm att använda vid hembesök.
Tillgång till arbetsledning, för personal som arbetar på obekväma tider, är enligt Arbetsmiljöverket ett
krav. Genom tillgång till separat arbetsledning för social jour, avlastas 1:a linjens chefer och övriga
arbetsledare i de medverkande kommunerna. En särskilt avdelad arbetsledare för social jour innebär
att funktionen har en inbyggd back up-funktion, om en medarbetare hastigt blir frånvarande (t ex på
grund av sjukdom). I annat fall måste personal hämtas från kommunernas reguljära verksamheter.
Genom tillgång till särskild arbetsledarfunktion kan sannolikt dubbelbemannad beredskap under de
tider jouren har stängt undvikas. Arbetsledaren förväntas utgöra en slags föreståndare, motsvarande
vad som gäller för t ex HVB-hem, som har en 2:a beredskapsfunktion.
I arbetsledarfunktionen kommer en ”brygga” att kunna byggas, mellan social jour och de olika
kommunernas dagverksamhet, eftersom arbetsledaren till skillnad från de övriga medarbetarna
kommer att ha en betydligt större del av sin arbetstid förlagd under dagtid. En separat
arbetsledarfunktion bygger också in betydligt bättre förutsättningar för såväl metodutveckling som för
ett väl genomtänkt arbetsmiljöarbete.
Förslag: Enhetschef med arbetstidsmått 40 h/v, som placeras utanför schemaraderna. Tänkt
löneläge: Ca 40-43 tkr/mån.
Social jour-organisationen får anses rustad, via arbetsledaren, att avvärja korta tillfälliga
frånvaroperioder. Vid varaktig frånvaro (sjukfrånvaro mer än någon eller några enstaka dagar, annan
oplanerad frånvaro mer än enstaka dagar, semestrar m m) krävs dock tillgång till ersättare utanför
social jour-organisationen.
9 av 15
Ersättare behöver, till följd av arbetets speciella uppdrag, ges möjlighet att utföra arbete i jourgruppen för att upprätthålla en god kompetens inom arbetsfältet. Detta gör att antalet ersättare bör
begränsas.
Förslagsvis bör det utses ersättare från de större socialtjänsterna som med kort varsel kan sättas in i
jour-organisationen. Ersättning för utfört arbete utgår enligt AB.
För beredskap
För att komma ifråga för arbetet, krävs socionomexamen. Arbete i social jour förutsätter medarbetare
som är ”goda generalister” i socialt arbete. Arbetet kräver dessutom att dessa medarbetare är relativt
erfarna i skarpa myndighetslägen. För beredskap används redan befintligt anställda som arbetar
“extra” där av är det inte aktuellt med några rekryteringar.
I förslaget skulle det finnas en i beredskap från varje kommun. Dessa skulle i sin tur kontakta de
andra kommunerna vid behov av hjälp. I förslaget föreslås det finnas som ingår i beredskapen.
Förslag på arbetstidsmått enligt Växjös modell för de som har beredskap är:
arbetstidsmått = 38,25 timmar/vecka enligt lokalt kollektivavtal.
Enligt Växjö-modellen har även socialsekreteraren ett extra lönepåslag för att kunna ha
chefsbefogenheter. Detta för att inte behöva ha en sektionschef i beredskap. Lönepåslaget uppgår till
1 800 kronor per anställd/månad. Detta betyder att den personal som arbetar i beredskapen måste ha
sådant förtroende att det är lämpligt att delegera chefs uppdrag till denne.
Anställningsvillkoren ur allmänna bestämmelser framgår att vid beredskap där arbetstagaren har
beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden ska
ersättningen för varje timma vara 14 % av timlönen utöver detta tillkommer sociala avgifter med
38,46 %.
Viss problematik kan uppstå vid inställelsetiden om det är så att person i beredskap bor på annan ort.
Följaktligen kan person i beredskap inte bo så långt ifrån Kronoberg så att annan kommun måste
vänta längre än nödvändigt på att assistans ska infinna sig.
Arbetsmiljö
För social jour
Erfarenheter efter uppföljning av genensamma socialjouren i mellersta Halland visar att såväl
tjänstemän och politiker är positivt inställda. Någon betonar att jourens personal får en hög
kompetens och en vana vid skarpa lägen vilket är tryggt när man som politiker står som beslutsfattare.
Den egna arbetsmiljön är i det stora hela bra. Samtidigt är det ett arbete som kräver planering vad
avser arbetsmiljön.
Samtliga i personalgruppen hade arbetat med så kallad frivilligjour tidigare. De upplever att stressen
minskat för berörda tjänstemän. Jouren har en "ångestreducerande" effekt och bedöms även tillse att
de personer som arbetar under allmän tjänstetid får möjlighet att koppla av från arbetet under kvällar
och helger.
Det omnämns också att jourverksamheten fått en god status, vilket framgår av att det är många
sökande till lediga tjänster.
Enligt samma uppföljning anser polisen att jourens tillkomst också varit viktig för polisernas
arbetsmiljö. Ökad gemensam proffsighet bidrar till en tryggare och bättre arbetsmiljö. Under
10 av 15
intervjun framkommer att en av polisens viktigaste bedömningsgrunder är farlighetsrekvisit, det vill
säga om det kan uppstå farliga situationer för personalen. Det är därför särskilt viktigt med ett bra
informationsutbyte mellan social jour och polis.
Utöver vad personalen uppger konstaterar chefen att det ibland kan vara små saker som blir svåra
arbetsmiljöproblem. Exempelvis att tjänstebilen har alkolås. Det är ju bra i och för sig, men inte så
bra när man behöver komma iväg från en hotfull situation snabbt.
För beredskap
Arbetsmiljöansvaret ligger på ordinarie chef för den anställde. Om den anställde varit med om något
påfrestande i en annan kommun får den anställde prata med sin ordinarie chef om detta, dock inte
utan att bryta sekretessen. Möjlighet till debriefing d.v.s. en relativt omgående bearbetning och
genomgång av vad som inträffat i ett ärende för att “få prata av sig” om vad som inträffat saknas.
Utifrån ovan nämnda uppföljning av socialjouren i mellersta Halland hade cheferna omnämnt
svårigheterna att administrera så kallad frivilligjour. För övrig personal fanns en oro för att det skulle
uppstå situationer som den enskilde handläggaren inte hade kompetens att hantera rätt. Ordet
"ångest" nämns. Likaså "att aldrig veta när man är ledig".
Kontakt- och kommunikationsförutsättningar
För social jour
Enligt förslaget med social jour ska kontakt med hjälpsökande vara etablerad inom 30 minuter efter
mottaget alarmsamtal. Inställelsetiden för bedömning på plats ska ske inom två timmar (om så är
möjligt). Från Markaryd till Åseda tar det ca två timmar
För beredskap
Vid beredskap utgår socialsekreteraren från sitt egna hem. Om socialsekreteraren ska kunna vara
aktuell för beredskap enligt förslaget skulle detta innebära att endast de socialsekreterare som bor nära
Kronobergs län skulle kunna delta i beredskapen, i annat fall skulle inställelsetiden bli för lång.
Materiella förutsättningar
För social jour
Social jour har behov av en lokal. Lokalen ska innehålla kontorsutrymme och plats för
matlagning/rast. Tjänsteutövandet förutsätter tillgång till ett fordon.
11 av 15
Jourtjänstgöringen förutsätter att sociala jour-gruppen har tillgång till samtliga medverkande
kommuners IT-baserade verksamhetssystem. För att kunna utföra arbetsuppgifterna, krävs vidare att
sociala jour-gruppen har tillgång till sedvanlig kontorsutrustning.
För beredskap
Tillgång till egen bil eller förvaltningens bil samt till dator, telefon. Tillgång till egna kommunens ITsystem hemifrån.
Ledning av verksamheten
För social jour
Styrgrupp för sociala jouren bör bestå av IFO-chefer för respektive kommun. Styrgruppen ansvarar
inledningsvis för rekrytering av enhetschef. Därefter ska styrgruppen övergå till att vara referensgrupp
för den sociala jouren.
Insyn i verksamheten sker för de deltagande kommunerna genom en gemensam styrgrupp.
Enligt avtalet är de deltagande kommunerna skyldiga att medverka i uppföljningen av verksamheten.
Till stöd för jouren finns också en referensgrupp bestående av handläggare från de berörda
förvaltningarna i respektive kommun.
De socialsekreterare som arbetar i den sociala jouren behöver vid vissa typer av ingripande ha tillgång
till alla kommuners beslutande politiker.
För beredskap
Styrgrupp för beredskap behövs för att följa upp hur arbetet med beredskapen fungerar.
De socialsekreterare som arbetar med beredskap behöver vid vissa typer av ingripande ha tillgång till
alla kommuners beslutande politiker.
Tillgängligheten
För social jour
Jouren föreslås ha följande öppethållande (aktiv jour):
Måndag – torsdag:
16.30 – 23.00
Fredag – (lördag):
16.30 – 02.00
Lördag – (söndag):
13.00 – 02.00
Söndag:
13.00 – 23.00
Förslag: Under aktiv jourtid är jouren bemannad av två socialsekreterartjänster.
Beredskapstid
Erfarenheten från sedan tidigare etablerade sociala jourverksamheter, för kommuner med ungefär
samma befolkningsmängd och struktur som i här aktuella kommuner, är att det saknas underlag för
bemannad jour under vardagsnätter. Under veckoslut finns normalt behov av aktiv jour under
kväll/tidig natt. Andelen påringningar under senare nattid är normalt förhållandevis få, jämfört med
sen kväll och tidig natt. Därför bedöms behovet under vardagar efter 23.00 och fram till 7.30 följande
morgon kunna tillgodoses genom beredskap i hemmet. Samma bedömning görs gällande lördag- och
söndagmorgnar, från 02.00 fram till 13.00 påföljande dag.
Måndag – tisdag
23.00 – 07.30
Tisdag – onsdag
23.00 – 07.30
12 av 15
Onsdag – torsdag
Torsdag – fredag
Fredag – lördag
Lördag – söndag
Söndag – måndag
23.00 – 07.30
23.00 – 07.30
02.00 – 13.00
02.00 – 13.00
23.00 – 07.30
Enkel bemanning bedöms tillräckligt och för socialsekreterare gäller att varje tjänst i genomsnitt
kommer innehålla 15,75 beredskapstimmar/vecka. 2:a beredskap upprätthålls i första hand av
enhetschef, i andra hand av enhetschef i respektive kommuns dagverksamhet. Bemanning under
beredskapstid föreslås ske av en socialsekreterare. Vid behov får enhetschef kontaktas, för
ställningstagande till egen assistans alternativ inbeordrande av ytterligare socialsekreterare.
För beredskap
Tiderna för beredskap bör vara all den tid då det inte är ordinarie öppet tider
Måndag – tisdag
16.30 – 07.30
Tisdag – onsdag
16.30 – 07.30
Onsdag – torsdag
16.30 – 07.30
Torsdag – fredag
16.30 – 07.30
Fredag – måndag
16.30 – 07.30
Inklusive helgdagar
Förslag: Under beredskap finns det en aktiv socialsekreterare i varje kommun.
Kostnadskalkyl
För social jour
Följande kostnadskalkyl har upprättats, baserad på helårsdrift av verksamheten. Kalkylen kommer att
behöva justeras för 2016. Genom upprättande av en kostnadskalkyl på helårsbasis ges förutsättningar
att bedöma verksamhetens ekonomiska helårseffekt för respektive medverkande myndighet.
Lön 4 socialsekreterare *
Lön enhetschef **
Vikariatslön
PO
Lokal
Fordon
Datorer, telefoner
Övrigt
Totalt
1 680 000
516 000
140 000
898 000
60 000
100 000
10 000
70 000
3 474 000
* Baserat på månadslön 35 000 kr, vid antagandet att heltidstjänstmått är 30 h/v.
** Baserat på månadslön 43 000 kr.
Kostnadsfördelningen mellan de medverkande kommunerna beräknas utifrån antal kommuninvånare
i respektive kommun. Ekonomisk fördelning mellan kommunerna beräknas utifrån förgående års
befolkningsunderlag. Upprättas en budget för verksamheten baserad på utfall förgående år. Parterna
förskotterar på helårsbasis.
13 av 15
Den sammanlagda befolkningen i området exklusive Växjö uppgår till 102 158 invånare (SCB
141231).
Kommun
Uppvidinge
Lessebo
Tingsryd
Alvesta
Älmhult
Markaryd
Ljungby
Totalt
Invånare
9 222
8 256
12 198
19 503
15 908
9 549
27 522
102 158
Procentandel av kommunernas totala befolkning
exklusive Växjö kommun
9,0
8,1
11,9
19,1
15,6
9,3
26,9
99,9
Kostnad för
social jour
312 660
281 394
413 406
663 534
541 944
323 082
934 506
3 470 526
Kostnaden för den sociala jouren är inte en total kostnadsökning då alla kommuner idag redan har
någon form av kostnad för social jour eller beredskap. Möjlighet finns även att vissa kostnader för
eventuellt sekundära arbetsuppgifter som social jouren kan ha, kan minska den totala
kostnadsökningen.
Växjö som idag har beredskap ingår inte i kalkylen. De har en kostnad på ca 1,7 miljoner för sin
befintliga beredskap.
För beredskap
I allmänna bestämmelser framgår att vid beredskap, som uppgår till högst 150 timmar under
kalendermånaden, ska ersättningen för varje timma vara 14 % av timlönen utöver detta tillkommer
sociala avgifter med 38,46 %. Med en månadslön på 28 000 kr motsvarar det en timkostnad på 170
kr. Beredskapstiden är 118 timmar per vecka d.v.s. 6136 timmar per år
En timlön på 170kr x beredskapsersättning 0,14 kr x beredskapstid per år 6136 timmar = 146 037
kronor. Personalomkostnader tillkommer med 38,46% motsvarande 56 370 kronor per år/kommun.
Vid storhelger höjs ersättningen med 100 % för ovanstående. Det motsvarar ungefär 400 timmar x
170 kr/timme x 0,14 extra beredskapsersättning + PO med 38,46 % = 13 181 kronor per
år/kommun.
Extra chefstillägg enligt Växjö-modellen med 1 800 kronor per månad och anställd. För 5 anställda i
beredskapen skulle detta kosta 108 000 kr per år/kommun.
När personalen går in i aktivt skede räknas detta som enkel övertid (180 %) alternativt kvalificerad
övertid (240 %) beroende på vilken tid på dygnet det inträffar, för exemplet räknar vi med 210 % av
timlönen som schablon. Om man skulle räkna med arbete 3 timmar per vecka som schablon
motsvarande 156 timmar per år x 170kr/timme x övertidsersättning 210 % så motsvarar det 55 692
kronor per år/kommun för personal i aktiv tjänst.
Arbetstidsmått = 38,25 timmar/ vecka enligt lokalt kollektivavtal. Arbetstidsmåttet är i tid värderat till
1,75 timmar/ vecka, 91 timmar/ år eller 11,4 dagar per år, vilket i pengar ger 15 470 kr/år/person,
förutsatt en lön med 28 000 (170kr/timme). För 5 anställda i beredskap motsvarar detta 77 350
kronor per år som de får lön för men som de inte arbetar.
Totalt 456 630 kronor per kommun/år motsvarande x 8 kommuner i länet motsvarar
3 653 040 kronor totalt
14 av 15
Utöver detta tillkommer kostnader för resekostnader. Vid arbete under beordrad beredskap får
arbetstagaren ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i
bil-ersättningsavtalet (BIA). Det tillkommer även kostnader då en socialsekreterare kontaktar en
annan socialsekreterare för assistans.
Inriktningsförslag
Rapporten beskriver olika scenarion utifrån krav och intentioner från lagstiftarna, förutsättningar för
politiker och tjänstemän att hantera akuta situationer samt möjliga kostnader. Med rapporten som
underlag ska beslut fattas i respektive nämnd gällande vilket av alternativen som kommunerna arbeta
vidare med.
De tre beslutsförslagen är
att gå vidare med förslaget kring en gemensam social jour för länet exklusive Växjö.
att gå vidare med förslaget kring gemensam beredskap för hela länet
att inte gå vidare med något av de utredda alternativen
15 av 15
