Löpet är en naturlig del av tikens liv men det finns en del problem som kan uppstå hos tikar
som inte blivit kastrerade. Det är till exempel en risk för oönskade dräktigheter,
beteendeförändringar under löp och problematiska och långdragna skendräktigheter där tiken
beter sig precis som om hon vore dräktig. Det finns också sjukdomstillstånd som kan drabba
tikar som inte är kastrerade. Ett av de vanligaste problemen hos okastrerade tikar är pyometra,
livmodersinflammation. Inflammationen är relaterad till aktiviteten av hormonet progesteron
och en onaturlig reaktion i tikens livmoder på hormoner(De Bosschere et al. 2001). Det som
sker är att det ansamlas vätska i livmodern och körtlar i livmoderslemhinnan. Det bildas sedan
sår eller svullnader som är ett resultat av interaktioner mellan bakterier och hormon(Bigliardi
et.al, 2004). För att bota inflammationen måste man oftast operera bort hela livmodern vilket
är ett ganska stort ingrepp särskilt när tikens allmäntillstånd redan är försämrat.
För att upptäcka livmodersinflammation bör man röntga eller göra ett ultraljud på livmodern
för att se om livmodern eller körtlarna är vätskefyllda. Man kan även ta ett blodprov för att se
om de andra organen i kroppen blivit påverkade av inflammationen och bakterietillväxten.
Ett annat problem hos okastrerade tikar är risken för juvertumörer. Det är godartade eller
elakartade tumörer i juvervävnaden hos tiken. Dessa tumörer påverkas av östrogen och risken
är större i samband med löp då hormonproduktionen är större(Fabio, 2010). Ofta kan man
känna tumören vid en undersökning av juvren men för att veta om den är godartad eller
elakartad måste en biopsi utföras där man tar ett prov på antingen enbart celler eller en bit av
tumören. Dessa stryks sedan ut på en glasplatta och granskas under mikroskop för att se om
det finns celler i provet som avviker från de normala cellerna.
Kastrering på hondjur syftar på att man avlägsnar äggstockar och livmoder på djuret. Detta
görs för att minska könsdriften men även för att minska risken för sjukdomar förknippade
med framförallt livmodern. En anledning till kastration är för att minska risken för
livmodersinflammation. Om man får bort hela livmodern och det inte finns några rester kvar
så är risken för livmodersinflammation obefintlig men är det några rester kvar kan en
inflammation uppstå. Även risken för juvertumör minskar då de inte längre löper och den
ökade hormonproduktionen som annars utgör en risk för tumörbildning nu inte längre är
aktuell men det är dessvärre fortfarande en risk att hunden får tumörer då det fortfarande finns
östrogen som kan bidra till tumörtillväxten. Det är även en större risk ju äldre hunden är så
om man skulle kastrera sin tik innan könsmognad är risken minimal för tumörer men för en
fem år gammal tik är risken lite större(Fabio, 2010).
Kastrering påverkar hormon homeostasen och resulterar i minskade nivåer av LH och ökar
nivån av FSH som bildas i hypofysen(Khalid et.al, 2008; Augsburger & Cruz-Orive, 1995).
Tidigare trodde man att dessa hormon enbart påverkade funktionen av äggstockarna hos
hondjur men man har senare insett att även andra organ påverkas av dessa hormon. Man har
hittat receptorer för dessa hormon i urinblåsan och urinvägarna. Ett stort problem för
kastrerade tikar är inkontinens och man har sett ett samband mellan kastration och
utvecklingen av inkontinens(Coit et.al, 2008). Påverkan beror till stor del på en obalans i
kallogenprotein balansen i urinröret vilket gör att musklerna där blir förslappade. Man har
kunnat se att det är hormonutsöndringen från äggstockarna som påverkar kollagenmängden
vilket betyder att borttagandet av äggstockarna har stor betydelse för hormonbalansen och
funktionen för andra organ(Coit et.al, 2008). Även den minskade mängden östrogen efter
kastration tros ha betydelse för inkontinens och man har lyckats bota inkontinens via tillförsel
av östrogen, dock reagerar inte alla tikar på behandlingen så man tror att det finns fler
parametrar än östrogen i de flesta fall. Man har även lyckats bota eller lindra inkontinens hos
kastrerade tikar genom att tillföra gonadotropinfrisättande hormon vilket är det hormon som
frisätter LH och FSH(Khalid et.al, 2008).
Hundar som inte kastreras eller hundar där man vid kastrationen inte fått bort hela
äggstockarna kan drabbas av äggstocks neoplasi, alltså tumörtillväxt på äggstockarna. Detta
är inte jätte vanligt men ca 6 % av alla tikar i USA får tumörer på äggstockarna(Klein, 2007).
Det relativt låga antalet tros bero på att många tikar kastreras i ung ålder så antalet kan
möjligtvis vara högre om tikarna skulle kastreras senare så detta kan alltså vara en risk för
denna lite äldre tik om hon inte hade kastrerats(Bertazzolo, 2004).
Referenser
Augsburger & Cruz-Orive, 1995. Stereological analysis of the urethra in sexually intact and
spayed female dogs. Acta Anat 154, 135–142.
Coit, Gibson, Evans, Dowell, 2008. Neutering affects urinary bladder function by different
mechanisms in male and female dogs. European journal of pharmacology 584, 153-158.
Concannon, 2011. Reproductive cycles of the domestic bitch. Animal Reproduction Science
124, 200-210.
Bertazzolo, Dell’Orco & Bonfanti, 2004. Cytological features of canine
ovarian tumours: a retrospective study of 19 cases. Journal of Small Animal Practice 45, 539–
545.
Bigliardi, Parmigiani, Cavirani, Luppi, Bonati & Corradi, 2004. Ultrasonography and Cystic
Hyperplasia–Pyometra Complex in the Bitch. Reproduction domestic animals 39 136–140.
De Bosschere, Ducatelle, Vermeirsch, Van Den Broeck, Coryn, 2001. Cystic endometrial
hyperplasia-piometra complex in the bitch: Should the two entities disconnected?
Theriogenology 55, 1509–1519.
Fabio, 2010. Malignant mammary tumor in female dogs: environmental contaminants.(Short
report)(Report). Diagnostic pathology 5, 45.
Khalid, Church, Ponglowhapan, 2008. Differences in the expression of luteinizing hormone
and follicle-stimulating hormone receptors in the lower urinary tract between intact and
gonadectomised male and female dogs. Domestic animal endocrinology 34, 339-351.
Klein, 2007. Tumors of the female reproductive system. I: Withrow SJ, Vail DM,
editors. Withrow & MacEwen’s small animal clinical oncology. 4th edn. Saunders
Elsevier, St Louis, 610–618.
