Ta hand om maten – minska svinnet

advertisement
KLIMATVECKA 7b
Mål för klimatveckan
-
Du ska lära dig och kunna markera upp de flesta av Europas länder
-
Du ska känna till skillnaden mellan klimat och väder
-
Du ska känna till klimatzoner och solen, vindens och vattnets utjämnande kraft på
klimatet. (Golfströmmens påverkan på Nordens klimat)
-
Du ska på ett enkelt sätt kunna förklara växthuseffekten
-
Du ska känna till växthusgasers påverkan på klimatet och var de kommer ifrån (t.ex.
koldioxid i kolets kretslopp)
-
Du ska känna till vattnets egenskaper och kretslopp
-
Du ska känna till hur olika matvaror påverkar klimatet
-
Du ska reflektera över konsekvenserna av och lösningar till klimatförändringar
-
Du ska kunna redovisa en fördjupningsuppgift på Naturhistoriska riksmuseet som du
jobbat med i skolan och hemma
Du kan alltid kolla i bloggen www.jobba-mera-nu.blogspot.se Där finns senaste informationen,
planering om man tappat bort den, stenciler m.m.
Planering:
v.
Dag
Vad vi ska göra
40
Måndag 29/9
Tillbakablick
Blockpolitik och ideologier
Vad sa partierna på debatten?
Vilka tankegångar genomsyrar deras
argument?
41
Tisdag 7/10
Att tänka extra på under
dagen
Seterra http://www.seterra.net/sv/
Öva på Länder i Europa
Introduktion och arbete med läroboken
Geografi 1
Geografins grunder
s.80-86 i boken
Bearbeta anteckningar
Läxa: s.80-86
Gör uppgifterna s.86
Lämnas in tisdag v.41
Film om atmosfären
Läxan lämnas in
Bearbeta anteckningar
Genomgång av jordens årstider: Sol,
vind och vattnets inverkan på klimatet.
Läxa:
s.89-90, 83-88, 64-65, 68-69
Genomgång av fördjupningsuppgiften
Svara på frågorna:
- Vilka klimatzoner delas
världen upp i?
- På vilket sätt påverkar
solen, vinden och vattnet
klimatet?
Träna för redovisning
(fördjupningsuppgiften)
Torsdag 9/10
Läxan lämnas in
Bearbeta anteckningar
Genomgång om klimatförändringar
och vilka konsekvenser detta får i
framtiden.
Läxa:
- Rita en förklarande bild av
växthuseffekten (s.91-94)
Film om jordens och koldioxidens
påverkan på vårt klimat.
Jobba med fördjupningsuppgift
Jobba med att kunna guida kamrater
på en station på Naturhistoriska på
imorgon
Fredag 10/10
Studiebesök / redovisning
Du ska guida några kamrater på en
station i utställningen om klimat på
Naturhistoriska
Medtag matsäck!!!
42
Måndag 13/10
Sammanfattning av studiebesöket
Jobba med instuderingsfrågor, seterra,
repetera genom att titta på SLI en och
en (ta med hörlurar!)
Tisdag 14/10
Seterra – inlämning!
Repetition
Prov
Prov på det vi antecknat och arbetat
med under lektionerna.
Onsdag 15/10
Avslutning med diskussion.
Utvärdering
Läxa:
Träna på inför provet imorgon
Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
E
Eleven har grundläggande
kunskaper om samspelet mellan
människa, samhälle och natur, och
visar det genom att föra enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt. eleven
kan undersöka var olika varor och
tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
enkla geografiska mönster av
handeln och kommunikation samt
för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och konsekvenser av
detta. eleven för enkla och till viss
del underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av
världen.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier,
metoder och tekniker på ett i
huvudsak fungerande sätt, samt
för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
olika källors trovärdighet och
relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på
ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har grundläggande
kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det genom
att med viss säkerhet beskriva
lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för enkla och till viss
del underbyggda förslag på
lösningar där några konsekvenser
för människa, samhälle och natur
vägs in.
C
Eleven har goda kunskaper om
samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det
genom att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat,
vegetation och klimatförändringar
i olika delar av världen. Eleven kan
även använda geografiska begrepp
på ett relativt väl fungerande sätt.
eleven kan undersöka var olika
varor och tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
förhållandevis komplexa
geografiska mönster av handeln
och kommunikation samt för
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och konsekvenser av
detta. Eleven för utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar
till dessa samt deras konsekvenser
för människa, samhälle och miljö i
olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier,
metoder och tekniker på ett
relativt väl fungerande sätt, samt
för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
olika källors trovärdighet och
relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på
ett relativt ändamålsenligt sätt.
Eleven har goda kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och
visar det genom att med relativt
god säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för utvecklade och
relativt väl underbyggda förslag på
lösningar där några konsekvenser
för människa, samhälle och natur
vägs in.
A
Eleven har mycket goda kunskaper
om samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det
genom att föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl
fungerande sätt. eleven kan
undersöka var olika varor och
tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
komplexa geografiska mönster av
handeln och kommunikation samt
för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och konsekvenser av
detta. Eleven för välutvecklade
och väl under-byggda resonemang
om klimat-förändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av
världen.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier,
metoder och tekniker på ett väl
fungerande sätt, samt för
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
olika källors trovärdighet och
relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på
ett ändamålsenligt och effektivt
sätt. Eleven har mycket goda
kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det genom
att med god säkerhet beskriva
lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för välutvecklade och
väl underbyggda förslag på
lösningar där några konsekvenser
för människa, samhälle och natur
vägs in.
Uppgift att göra vid frånvaro Klimatveckan:
Först och främst behöver du låna hem boken Geografi 1…
Vad du ska göra:
Var du hittar det i boken:
Hur du ska visa att du kan:
Läs i boken om Klimat och
väder
s.80-88
Gör uppgifterna s.86
Lämna in
Läs i boken om klimatzoner
och solen, vindens och
vattnets utjämnande kraft på
klimatet.
s.89-90
s.83-88
s.64-65, 68-69
Svara på frågorna:
På vilket sätt påverkar…
1) …solen klimatet?
2) …vinden klimatet?
3) …vattnet klimatet?
Förklara på ett enkelt sätt
växthuseffekten
s.92-93
Rita en förklarande bild
Lämna in
Läs i boken och i stencil om
växthusgasers påverkan på
klimatet och var de kommer
ifrån, t.ex. koldioxid i kolets
kretslopp.
Läs i stencil om hur olika
matvaror påverkar klimatet.
Redovisa en
fördjupningsuppgift.
Prov på ovanstående punkter
s.91-94
Stencil
Fördjupningsuppgift
Stencil
Ovanstående sidor, stencil,
anteckningar
Efter ämnesveckan under
studiestödtid
Stencil – Hur påverkar vi klimatet?
Om vi börjar från början behöver vi fundera på vad som påverkar klimatet. Forskare är oeniga
men många anser att den ökande klimatförändringen som vi ser idag till stor del kommer från
människan. De växthusgaser vi släpper ut gör "filten" i atmosfären tjockare och det blir
varmare. Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och natur- eller fossilgas), jordbruk och
skogsskövling har lett till ökade halter av växthusgaser i atmosfären. De ökade halterna hinner
inte tas upp av växterna och vi får en förstärkt växthuseffekt.
Koldioxid viktigaste växthusgasen
Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga bildas i atmosfären och växthuseffekten
förstärks ännu mer. Om man delar upp klimatpåverkan av växthusgaser (vattenånga,
koldioxid, metan, lustgas, ozon) ligger koldioxid i dag bakom 60 procent av den totala
förstärkningseffekten.
Kolets kretslopp
- Det finns koldioxid löst i vatten
- Växter på land och i vatten tar upp koldioxid
- Djur äter växter
- Växter, människor och djur andas ut koldioxid
- Koldioxid bildas när döda djur och växter bryts ned
- Döda växter och djur blir till olja och kol
- Koldioxid bildas när vi bränner upp bensin, olja och kol i
fabriker
Energi och utsläpp av koldioxid
Fossila bränslen och kärnkraft är ohållbara energikällor. De stora energibolagen är överens
om att kärnkraft aldrig kan täcka världens energibehov. Hela kedjan, från produktion till
slutförvaring av kärnkraft, kantas av miljöförstöring och ohållbart tänkande som kommer att
drabba framtida generationer.
Världens skogar binder en stor mängd kol via fotosyntesen. När skogen avverkas kan den inte
längre ta upp någon koldioxid och allt kol som den lagrat släpps ut på nytt. På grund av den
stora avverkningen står skogsbruket för 15 % av våra utsläpp av koldioxid.
Fördelning av koldioxidutsläpp mellan energisektorn, transporter, industri, hushåll/servicesektorn
(övriga 1 %). Foto: © WWF Canon/Adam Oswell/Edward Parker/Nigel Dickinson/Susan Wells
Konsekvenser
Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och
natur. Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är
kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar.
Det man kan se är att isar smälter och med det ökar risken för översvämningar och brist på
vatten. När isarna smälter blottläggs mörkare hav och land. Mörkare ytor tar emot mer värme
än ljusa och temperaturen riskerar att stiga ännu mer.
Klimatförändringarna för också med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden så som
torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den europeiska miljöbyrån, EEA,
förutspår att kraftiga värmeböljor kommer bli allt vanligare i Europa.
Också djur påverkas av klimatförändringar. Ett exempel är när isen smälter i Arktis. Isbjörnen
och de olika sälarterna i Arktis behöver isen för att klara sig, utan den blir det svårt att hitta
någonstans att äta eller vila sig. Ett annat exempel är beståndet av nordatlantisk lax. Ju
varmare vattnet blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det för varmt svälter fisken ihjäl. I och
med att vintrarna blir mildare och djur som sprider sjukdomar får det lättare att klara sig kan
malaria och liknande sjukdomar spridas till nya områden.
Lösningar
Lösningar finns för oss att bygga ett hållbart samhälle i harmoni med naturen och inte på dess
bekostnad. Människan står inför en rad utmaningar, men också möjligheter där hon måste
anpassa sig efter nya förhållanden och framförallt minska sin klimatpåverkan.
T.ex. måste man minska utsläppen genom att öka andelen av förnyelsebar energi. Men att
minska utsläppen är bara en del av lösningen. Genom att stoppa den avverkningen av jordens
skogar kan vi inte bara minska utsläppen utan också hjälpa skogen att ta hand om koldioxid.
www.wwf.se
Stencil – Mat och miljö
Vi svenskar äter runt 800 kilo mat och
dryck per person och år. Ungefär en
fjärdedel av den klimatpåverkan som
svenska hushåll orsakar kommer från
maten vi äter. Maten påverkar också
miljön på andra sätt. En del mat har
stor påverkan på klimat och miljö, en
del har mindre.
Några av de matval som kan få stor effekt är:





Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetariskt eller minska på köttportionen.
Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.
Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga
frukter och grönsaker efter säsong.
Dra ner på godis, läsk och snacks, de påverkar miljön men ger inte så mycket näring.
Minska svinnet - förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester!
Kött
Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning äter vi svenskar 50-55 kilo kött och
chark per år (totalkonsumtionen är 85kg per år = slaktvikten). Enligt Jordbruksverkets
statistik har köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent sedan 1990.
Samtidigt är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om
man minskar på köttportionerna eller byter ut en eller par rätter av nöt, lamm, gris eller
kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.
När man väljer kött kan man ändå tänka rätt. Även om nöt och lamm är negativt för klimatet
kan nöt- och lammkött från djur som betar på öppna marker, som annars skulle växa igen,
vara bra för den biologiska mångfalden. Kött från djur som fötts upp på foder som inte har
besprutats så mycket eller inte alls, t.ex. alternativ, bidrar till en giftfri miljö.
Visste du …
… att 1 kilo nötkött orsakar 15-40 kilo växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo
kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som
påverkar klimatet.
Förutom köttet bidrar också den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen, och
energin som krävs för odling av foder, till utsläpp av växthusgaser. Även transporter orsakar
utsläpp av växthusgaser. Stora volymer foder och kött fraktas, och kött måste dessutom
fraktas kylt. Sammantaget har det betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora
utsläppen blir beror på hur långt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och
båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.
Fisk och skaldjur
Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta
fisk även på lång sikt är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. I dag finns
två miljömärkningar i Sverige – MSC (Marine Stewardship Council) och Krav. Märkningen
garanterar att fisken kommer från stabila bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad
eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt.
Visste du …
… att en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket
foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal övergödning.
… att musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet? Därför kan musselodlingar
faktiskt minska övergödningen av havet.
Risk för utfiskning
En del fiskarter hotas av utfiskning. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt
i ett annat, det gäller till exempel torsk. Numera står det ofta på förpackningen från vilket
område torsken kommer och det går därmed att välja fisk från stabila bestånd. För att veta
vilka bestånd som är stabila kan man till exempel ta hjälp av WWF:s fisklista.
Påverkan på havsmiljön och klimatet
Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis
bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är
bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är
exempel på selektiva redskap som inte heller skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad
med metoder som tar hänsyn till havsmiljön.
Fiskets utsläpp av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, från energin
som används i produktionen och från transporter. Generellt är utsläppen från fiskebåtarna
störst, medan transporterna från hamn till förädling och till butik står för en mindre andel.
Fakta om miljömärkning
MSC (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd,
bifångst och påverkan på havsmiljön.
Krav: svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och
fiskebåtarnas miljöpåverkan.
Frukt och bär, grönsaker och baljväxter
För hälsan är 500 gram frukt och grönt per dag en bra mängd. Frukt och grönt innehåller
fibrer, vitaminer och andra skyddande ämnen. Grova grönsaker och baljväxter, som bönor och
linser, är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.
Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var
de odlas och hur ömtåliga de är. Grova, tåliga grönsaker – som rotfrukter, vitkål, blomkål och
lök – odlas ofta på friland och påverkar därför klimatet mindre än grönsaker som odlas i
växthus. Grova grönsaker kan också lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad
och gurka.
Visste du …
… att känsliga frukter och grönsaker som snabbt blir dåliga, som bär och färska baljväxter, ofta
transporteras med flyg om de ska fraktas långt? Det gör att klimatpåverkan blir mycket stor.
… att frukt och grönt är de livsmedel vi slänger mest av? Man kan minska svinnet genom att förvara
dem rätt, så att de håller längre, och inte köpa mer än man hinner använda.
… att bönor, linser och ärter har jämförelsevis låg miljöpåverkan – i synnerhet när de ersätter kött på
tallriken?
Användning av växtskyddsmedel
Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med
vid exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som
överlag besprutas mest är bananer, citrusfrukter och vindruvor.
Potatis, spannmålsprodukter och ris
Jämfört med kött och fisk har potatis och spannmålsprodukter – pasta, bröd och gryn – låg
miljöpåverkan. Ris som odlas på vattendränkta marker släpper ut relativt mycket
växthusgaser, och påverkar därför klimatet mer än spannmål och potatis.
Visste du …
… att riskonsumtionen i Sverige har ökat med 40 procent sedan 1990? I genomsnitt äter vi nu
5-6 kilo ris per person och år.
Vatten
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka ungefär en liter vätska per dag, utöver
det vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt,
ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten.
Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Främst är
det klimatet som påverkas. Samtidigt har de allra flesta svenskar tillgång till kranvatten av
utmärkt kvalitet, och förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning.
Påverkan på klimatet
Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen –
tillverkning av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering.
Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp
än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Men även förpackningens storlek
påverkar utsläppen; en 1,5 liters PET-flaska som återvinns orsakar mindre klimatpåverkande
utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per
liter dryck. Men det förutsätter att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större
flaskstorlek leder till ökad konsumtion.
Även transporten av vattnet orsakar klimatpåverkande utsläpp. Hur stora utsläppen blir beror
på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel vattnet har fraktats. Tåg- och
båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil.
Ta hand om maten – minska svinnet
Varje år slängs cirka 25 kilo fullt ätbar mat per person –
det motsvarar kostnaden för en hel månads mat! Då är inte
det som hälls ut i slasken inräknat. Förutom att det är dumt
att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön.
Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt
svinn.
Här är några enkla råd att börja med:

Planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med.

Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.

Förvara maten rätt:
o
Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt. Bra
kylskåpstemperatur är + 4-5 °C.
o
De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp. Om du vill ha
dem framme – ät upp dem snabbt.
o
Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.

Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum. Ofta håller den mycket längre.
Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras enligt
anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras.

Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in.
Genom att ta hand om maten gör du inte bara din ekonomi en tjänst utan även miljön. Att
producera mat belastar både klimat och miljö och i Sverige slängs varje år mat i onödan.
www.slv.se
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards