KLIMATVECKA 7a
Mål för klimatveckan
-
Du ska känna till skillnaden mellan klimat och väder
-
Du ska känna till klimatzoner och solen, vindens och vattnets utjämnande kraft på
klimatet. (Golfströmmens påverkan på Nordens klimat)
-
Du ska på ett enkelt sätt kunna förklara växthuseffekten
-
Du ska känna till växthusgasers påverkan på klimatet och var de kommer ifrån (t.ex.
koldioxid i kolets kretslopp)
-
Du ska känna till vattnets egenskaper och kretslopp
-
Du ska känna till hur olika matvaror påverkar klimatet
-
Du ska reflektera över konsekvenserna av och lösningar till klimatförändringar
-
Du ska kunna redovisa en fördjupningsuppgift på Naturhistoriska riksmuseet som du
jobbat med i skolan och hemma
Planering:
Dag
Måndag 23/9
Vad vi ska göra
Introduktion och arbete med läroboken
Geografi 1
Geografins grunder
s.80-86 i boken
Att tänka extra på under dagen
Bearbeta anteckningar
Läxa: s.80-86
Gör uppgifterna s.86
Lämnas in tisdag.
Film om atmosfären
Tisdag 24/9
Läxan lämnas in
Bearbeta anteckningar
Genomgång av jordens årstider: Sol, vind
och vattnets inverkan på klimatet.
Träna för redovisning
(fördjupningsuppgiften)
Film om jordens och koldioxidens påverkan
på vårt klimat.
Läxa: s.89-90, 83-88, 64-65, 68-69
Genomgång av fördjupningsuppgiften
Onsdag 25/9
Läxan lämnas in
Genomgång om klimatförändringar och vilka
konsekvenser detta får i framtiden.
Film och diskussion.
Jobba med att kunna guida kamrater på en
station på Naturhistoriska på imorgon
Svara på frågorna:
- Vilka klimatzoner delas
världen upp i?
- På vilket sätt påverkar solen,
vinden och vattnet klimatet?
Uppgifter att göra för att klara
målen och träna inför provet på
fredag
Läxa:
- Rita en förklarande bild av
växthuseffekten (s.91-94)
- Att kunna redogöra för
veckans mål inför provet på
fredag
Jobba med fördjupningsuppgift
hemma tills imorgon
Torsdag 26/9
Läxan lämnas in
Studiebesök / redovisning
Du ska guida några kamrater på en
station i utställningen om klimat på
Naturhistoriska
Medtag matsäck!!!
Fredag 27/9
Prov på det vi antecknat och arbetat med
under lektionerna.
Genomgång av och avslutning av
lektionspassen
Avslutning med diskussion, redogör för hur
det gick på Naturhistoriska.
Läxa: Träna på inför provet
imorgon
Fördjupningsuppgift – Klimat och påverkan
Nu är det dags för dig att fördjupa dig i klimatfrågan. Vi har
läst om väder och klimat, klimatzoner och hur solen, vinden
och vattnet påverkar klimatet. Vi har också läst om
växthuseffekten, växthusgaser och koldioxid. Allt detta
påverkar oss, jorden och dess klimat.
Vad tycker du att världen ska göra för att förbättra
klimatet? Vad går att göra åt växthuseffekten?
Vad kan länder göra och vad kan var och en göra?
Redovisning kommer att ske på Naturhistoriska
riksmuseet på torsdag. Ni kommer att arbeta i
grupp om två personer där ni har tre punkter var
att fördjupa er i. Genom att redovisa och lyssna på
din kamrat kommer ni att ha täckt upp alla
punkter.
1) Indelning i mindre grupper samt vem
som tar vilka punkter.
2) Leta fakta i boken, från anteckningar och stenciler. Bra hemsidor är också t.ex.
www.slv.se (mat och miljö, miljösmarta matval)
www.wwf.se (vårt arbete, klimat, vad är klimatförändringarna)
www.ne.se (tema: klimat)
och särskilt www.nrm.se (Uppdrag: klimat)
3) Jobba med ditt arbete och utgå från dessa rubriker:
Den ena av er tar dessa tre punkter
1) Vad är det som påverkar klimatet?
Den andra av er tar dessa tre punkter
1) Hur påverkar vi människor klimatet?
2) Vilka konsekvenser blir av
klimatförändringar
- Konsekvenser för världen
- Konsekvenser för människan
2) Vilka lösningar finns till problemen
kring klimatförändringar?
- Vad kan länder göra för att
förbättra klimatet?
- Vad kan man själv göra för att
förbättra klimatet?
3) Vilka källor använder du dig av,
varför och kan du lita på dem?
3) Vilka källor använder du dig av,
varför och kan du lita på dem?
Klimatkoll hemma
Ta en titt i hemmet
Tips: Vissa frågor behöver du säkert diskutera med dina föräldrar.
1a. Hemma har vi ______stycken glödlampor som inte är lågenergilampor.
1b. Hemma har vi ______stycken glödlampor som är lågenergilampor.
2a. Mitt hem värms genom ___________________________________.
2b. Värms hemmet med miljömärkt energi? Ringa in: ja
delvis
3. Är den elektriska energin i hemmet miljömärkt? Ringa in: ja
nej
delvis
nej
4. Om jag tar en paus, till exempel för att äta, från att jobba eller surfa vid datorn stänger jag
av den. Ringa in: alltid ibland aldrig
5. När jag behöver köpa någonting, till exempel ett skrivbord, kollar jag först om det går att
köpa begagnat innan jag köper nytt. Ringa in: alltid
ibland aldrig
6a. Vi har ___________ stycken bilar som inte är miljöbilar.
6b. Vi har ___________ stycken bilar som är miljöbilar.
7. Om jag ska ta mig till ett ställe (sporthall, kompis, bio eller annat) som ligger mindre än
fem kilometer bort går jag/cyklar jag/åker jag buss/tåg. Ringa in: alltid ibland aldrig
8. Det går åt betydligt mindre energi för att producera grönsaker och frukt än kött. Ibland äter
jag vegetarisk mat. Ringa in: sant
ej sant
9. När läsk och mineralvatten transporteras släpps mycket koldioxid ut. När jag är törstig
dricker jag oftast vatten. Ringa in: sant ej sant
10. När jag ska bli ren tar jag en snabb dusch (mindre än fem minuter) istället för en lång
dusch eller ett bad i badkar. Ringa in: alltid ibland aldrig
11. När jag lämnar ett rum kollar jag så att lamporna är släckta.
Ringa in: alltid ibland aldrig
12. När jag stänger av stereon, videon, TV:n, DVD-spelaren med mera gör jag det så att de
inte står på standby. Ringa in: alltid ibland aldrig
13. Att koka vatten med vattenkokare är mer energisnålt än att koka vatten i kastrull på
spisen. När jag ska koka vatten använder jag vattenkokare. Ringa in: alltid ibland aldrig
14. Om jag ska resa långt, till exempel på utlandssemester, kollar jag om det finns möjlighet
att resa med tåg i stället för flyg. Ringa in: alltid ibland aldrig
Hur påverkar vi klimatet?
Om vi börjar från början behöver vi fundera på vad som påverkar klimatet. Forskare är oeniga
men många anser att den ökande klimatförändringen som vi ser idag till stor del kommer från
människan. De växthusgaser vi släpper ut gör "filten" i atmosfären tjockare och det blir
varmare. Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och natur- eller fossilgas), jordbruk och
skogsskövling har lett till ökade halter av växthusgaser i atmosfären. De ökade halterna hinner
inte tas upp av växterna och vi får en förstärkt växthuseffekt.
Koldioxid viktigaste växthusgasen
Ju mer koldioxid vi släpper ut, desto mer vattenånga bildas i atmosfären och växthuseffekten
förstärks ännu mer. Om man delar upp klimatpåverkan av växthusgaser (vattenånga,
koldioxid, metan, lustgas, ozon) ligger koldioxid i dag bakom 60 procent av den totala
förstärkningseffekten.
Kolets kretslopp
- Det finns koldioxid löst i vatten
- Växter på land och i vatten tar upp koldioxid
- Djur äter växter
- Växter, människor och djur andas ut koldioxid
- Koldioxid bildas när döda djur och växter bryts ned
- Döda växter och djur blir till olja och kol
- Koldioxid bildas när vi bränner upp bensin, olja och kol i
fabriker
Energi och utsläpp av koldioxid
Fossila bränslen och kärnkraft är ohållbara energikällor. De stora energibolagen är överens
om att kärnkraft aldrig kan täcka världens energibehov. Hela kedjan, från produktion till
slutförvaring av kärnkraft, kantas av miljöförstöring och ohållbart tänkande som kommer att
drabba framtida generationer.
Världens skogar binder en stor mängd kol via fotosyntesen. När skogen avverkas kan den inte
längre ta upp någon koldioxid och allt kol som den lagrat släpps ut på nytt. På grund av den
stora avverkningen står skogsbruket för 15 % av våra utsläpp av koldioxid.
Fördelning av koldioxidutsläpp mellan energisektorn, transporter, industri, hushåll/servicesektorn
(övriga 1 %). Foto: © WWF Canon/Adam Oswell/Edward Parker/Nigel Dickinson/Susan Wells
Konsekvenser
Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och
natur. Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är
kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar.
Det man kan se är att isar smälter och med det ökar risken för översvämningar och brist på
vatten. När isarna smälter blottläggs mörkare hav och land. Mörkare ytor tar emot mer värme
än ljusa och temperaturen riskerar att stiga ännu mer.
Klimatförändringarna för också med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden så som
torka och värmeböljor men också perioder av ovanlig kyla. Den europeiska miljöbyrån, EEA,
förutspår att kraftiga värmeböljor kommer bli allt vanligare i Europa.
Också djur påverkas av klimatförändringar. Ett exempel är när isen smälter i Arktis. Isbjörnen
och de olika sälarterna i Arktis behöver isen för att klara sig, utan den blir det svårt att hitta
någonstans att äta eller vila sig. Ett annat exempel är beståndet av nordatlantisk lax. Ju
varmare vattnet blir, desto mer mat behöver laxen. Blir det för varmt svälter fisken ihjäl. I och
med att vintrarna blir mildare och djur som sprider sjukdomar får det lättare att klara sig kan
malaria och liknande sjukdomar spridas till nya områden.
Lösningar
Lösningar finns för oss att bygga ett hållbart samhälle i harmoni med naturen och inte på dess
bekostnad. Människan står inför en rad utmaningar, men också möjligheter där hon måste
anpassa sig efter nya förhållanden och framförallt minska sin klimatpåverkan.
T.ex. måste man minska utsläppen genom att öka andelen av förnyelsebar energi. Men att
minska utsläppen är bara en del av lösningen. Genom att stoppa den avverkningen av jordens
skogar kan vi inte bara minska utsläppen utan också hjälpa skogen att ta hand om koldioxid.
www.wwf.se
Mat och miljö
Vi svenskar äter runt 800 kilo mat och
dryck per person och år. Ungefär en
fjärdedel av den klimatpåverkan som
svenska hushåll orsakar kommer från
maten vi äter. Maten påverkar också
miljön på andra sätt. En del mat har
stor påverkan på klimat och miljö, en
del har mindre.
Några av de matval som kan få stor
effekt är:
Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetariskt eller minska på köttportionen.
Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.
Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga
frukter och grönsaker efter säsong.
Dra ner på godis, läsk och snacks, de påverkar miljön men ger inte så mycket näring.
Minska svinnet - förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om rester!
Kött
Enligt Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning äter vi svenskar 50-55 kilo kött och
chark per år (totalkonsumtionen är 85kg per år = slaktvikten). Enligt Jordbruksverkets
statistik har köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent sedan 1990.
Samtidigt är kött det livsmedel som påverkar miljön mest. Därför kan det få stor effekt om
man minskar på köttportionerna eller byter ut en eller par rätter av nöt, lamm, gris eller
kyckling i veckan mot vegetariska alternativ.
När man väljer kött kan man ändå tänka rätt. Även om nöt och lamm är negativt för klimatet
kan nöt- och lammkött från djur som betar på öppna marker, som annars skulle växa igen,
vara bra för den biologiska mångfalden. Kött från djur som fötts upp på foder som inte har
besprutats så mycket eller inte alls, t.ex. alternativ, bidrar till en giftfri miljö.
Visste du …
… att 1 kilo nötkött orsakar 15-40 kilo växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket
som 1 kilo kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket
metangas, som påverkar klimatet.
Förutom köttet bidrar också den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen, och
energin som krävs för odling av foder, till utsläpp av växthusgaser. Även transporter orsakar
utsläpp av växthusgaser. Stora volymer foder och kött fraktas, och kött måste dessutom
fraktas kylt. Sammantaget har det betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora
utsläppen blir beror på hur långt och med vilket transportmedel varan har fraktats. Tåg- och
båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.
Fisk och skaldjur
Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta
fisk även på lång sikt är det viktigt att fisken fångas eller odlas på ett hållbart sätt. I dag finns
två miljömärkningar i Sverige – MSC (Marine Stewardship Council) och Krav. Märkningen
garanterar att fisken kommer från stabila bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad
eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt.
Visste du …
… att en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver
mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal övergödning.
… att musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet? Därför kan
musselodlingar faktiskt minska övergödningen av havet.
Risk för utfiskning
En del fiskarter hotas av utfiskning. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt
i ett annat, det gäller till exempel torsk. Numera står det ofta på förpackningen från vilket
område torsken kommer och det går därmed att välja fisk från stabila bestånd. För att veta
vilka bestånd som är stabila kan man till exempel ta hjälp av WWF:s fisklista.
Påverkan på havsmiljön och klimatet
Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis
bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är
bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är
exempel på selektiva redskap som inte heller skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad
med metoder som tar hänsyn till havsmiljön.
Fiskets utsläpp av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, från energin
som används i produktionen och från transporter. Generellt är utsläppen från fiskebåtarna
störst, medan transporterna från hamn till förädling och till butik står för en mindre andel.
Fakta om miljömärkning
MSC (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd,
bifångst och påverkan på havsmiljön.
Krav: svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och
fiskebåtarnas miljöpåverkan.
Frukt och bär, grönsaker och baljväxter
För hälsan är 500 gram frukt och grönt per dag en bra mängd. Frukt och grönt innehåller
fibrer, vitaminer och andra skyddande ämnen. Grova grönsaker och baljväxter, som bönor och
linser, är extra värdefulla tack vare att de är så näringsrika.
Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var
de odlas och hur ömtåliga de är. Grova, tåliga grönsaker – som rotfrukter, vitkål, blomkål och
lök – odlas ofta på friland och påverkar därför klimatet mindre än grönsaker som odlas i
växthus. Grova grönsaker kan också lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad
och gurka.
Visste du …
… att känsliga frukter och grönsaker som snabbt blir dåliga, som bär och färska baljväxter,
ofta transporteras med flyg om de ska fraktas långt? Det gör att klimatpåverkan blir mycket
stor.
… att frukt och grönt är de livsmedel vi slänger mest av? Man kan minska svinnet genom att
förvara dem rätt, så att de håller längre, och inte köpa mer än man hinner använda.
… att bönor, linser och ärter har jämförelsevis låg miljöpåverkan – i synnerhet när de ersätter
kött på tallriken?
Användning av växtskyddsmedel
Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med
vid exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som
överlag besprutas mest är bananer, citrusfrukter och vindruvor.
Potatis, spannmålsprodukter och ris
Jämfört med kött och fisk har potatis och spannmålsprodukter – pasta, bröd och gryn – låg
miljöpåverkan. Ris som odlas på vattendränkta marker släpper ut relativt mycket
växthusgaser, och påverkar därför klimatet mer än spannmål och potatis.
Visste du …
… att riskonsumtionen i Sverige har ökat med 40 procent sedan 1990? I genomsnitt äter vi nu
5-6 kilo ris per person och år.
Vatten
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka ungefär en liter vätska per dag, utöver
det vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt,
ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten.
Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Främst är
det klimatet som påverkas. Samtidigt har de allra flesta svenskar tillgång till kranvatten av
utmärkt kvalitet, och förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning.
Påverkan på klimatet
Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen –
tillverkning av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering.
Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp
än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Men även förpackningens storlek
påverkar utsläppen; en 1,5 liters PET-flaska som återvinns orsakar mindre klimatpåverkande
utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per
liter dryck. Men det förutsätter att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större
flaskstorlek leder till ökad konsumtion.
Även transporten av vattnet orsakar klimatpåverkande utsläpp. Hur stora utsläppen blir beror
på hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel vattnet har fraktats. Tåg- och
båttransporter leder till mindre utsläpp än långa transporter med lastbil.
Ta hand om maten – minska svinnet
Varje år slängs cirka 25 kilo fullt ätbar mat per person –
det motsvarar kostnaden för en hel månads mat! Då är inte
det som hälls ut i slasken inräknat. Förutom att det är dumt
att slänga pengar i sophinken är svinnet dåligt för miljön.
Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt
svinn.
Här är några enkla råd att börja med:
Planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med.
Ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in.
Förvara maten rätt:
o
Sätt in kylvaror, som färskt kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som
möjligt. Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C.
o
De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp. Om du
vill ha dem framme – ät upp dem snabbt.
o
Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datum. Ofta håller den mycket
längre. Titta, lukta och smaka först och våga lita på dina sinnen. Mat som förvaras
enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet passeras.
Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in.
Genom att ta hand om maten gör du inte bara din ekonomi en tjänst utan även miljön. Att
producera mat belastar både klimat och miljö och i Sverige slängs varje år mat i onödan.
www.slv.se
Kunskapskrav för betyget i slutet av årskurs 9
E
Eleven har grundläggande
kunskaper om samspelet mellan
människa, samhälle och natur, och
visar det genom att föra enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt. eleven
kan undersöka var olika varor och
tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
enkla geografiska mönster av
handeln och kommunikation samt
för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till
och konsekvenser av detta. eleven
för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av
världen.
C
Eleven har goda kunskaper om
samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det
genom att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat,
vegetation och klimatförändringar i
olika delar av världen. Eleven kan
även använda geografiska begrepp
på ett relativt väl fungerande sätt.
eleven kan undersöka var olika
varor och tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
förhållandevis komplexa
geografiska mönster av handeln
och kommunikation samt för
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till
och konsekvenser av detta. Eleven
för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av
världen.
A
Eleven har mycket goda
kunskaper om samspelet mellan
människa, samhälle och natur, och
visar det genom att föra
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl
fungerande sätt. eleven kan
undersöka var olika varor och
tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
komplexa geografiska mönster av
handeln och kommunikation samt
för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur
dessa mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till
och konsekvenser av detta. Eleven
för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar
till dessa samt deras konsekvenser
för människa, samhälle och miljö i
olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder
och tekniker på ett i huvudsak
fungerande sätt, samt för enkla
och till viss del underbyggda
resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans. Vid
fältstudier använder eleven kartor
och andra verktyg på ett i
huvudsak fungerande sätt. Eleven
har grundläggande kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och
visar det genom att med viss
säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för enkla och till viss
del underbyggda förslag på
lösningar där några konsekvenser
för människa, samhälle och natur
vägs in.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder
och tekniker på ett relativt väl
fungerande sätt, samt för
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om olika
källors trovärdighet och relevans.
Vid fältstudier använder eleven
kartor och andra verktyg på ett
relativt ändamålsenligt sätt.
Eleven har goda kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och
visar det genom att med relativt
god säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för utvecklade och
relativt väl underbyggda förslag
på lösningar där några
konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
Eleven kan undersöka omvärlden
och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder
och tekniker på ett väl fungerande
sätt, samt för välutvecklade och
väl underbyggda resonemang om
olika källors trovärdighet och
relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på
ett ändamålsenligt och effektivt
sätt. Eleven har mycket goda
kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det genom
att med god säkerhet beskriva
lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhetsfrågor och
redogör då för välutvecklade och
väl underbyggda förslag på
lösningar där några konsekvenser
för människa, samhälle och natur
vägs in.
