Mats Olsson

advertisement
Hur skapar vi levande jord?
- optimera markegenskaperna
Stjärnsund 141109
Mats Olsson
[email protected]
Jordmånsbildande faktorer
Jordart, mineralogi
Klimat
Jordmånens
egenskaper
=
Optimera för
luft, vatten och
näring
Markprocesser
Topografi, hydrologi
Markanvändning
Tid
Ler
Silt
Sand
Vad är skillnaden
Vad beror skillnaden på
SWOT-analys
SWOT: Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats"
Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Risker/hot).
Ler
Silt
Kohesion
Sand
Friktion
Vad är skillnaden
Vad beror skillnaden på
SWOT-analys
SWOT: Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats"
Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Risker/hot).
Kohesionen beror på
1) Stor partikelyta, sk specifik yta, m2/g
2) Laddade partiklar
Partikel
Diameter, mm
ler
< 0,002
Silt (finmo, mjäla) 0,002- 0,06
sand
> 0,06
Yta, m2/g
100-800
1
0,06
Lättlera:
Ler 20%
Silt 50%
Sand 30%
1m2
30cm
Sammanlagd partikelyta för lerig jord 18 km2
Sammanlagd partikelyta för sandjord 1200m2 = 0,001 km2
Partikelytorna är laddade
– katjoner blir motjoner som binder samman
-
-
-
+
-
-
-
Clay mineral with net negative surface charge through
isomorphic substitution and counter ions
-
-
-
-
-
-
Anion, e.g. HCO3-, NO3- etc
Cation, e.g. H+, K+, Ca2+
-
-
-
-
Base-cation exchange
+
H
K+
+
-
-
H
-
+
H
++
Ca
-
Al
+
H
-
-
HCO3
+++
+
H
Al +++
Markpartikel
NO3
Strukturbildning är viktigt
SWOT-ANALYS
Styrka
Sand väldränerad
god syretillg
lättbearbetad
rotframkomlig
Svaghet
Möjlighet
torr
näringsfattig
Strukturförbättr Varmare o torrare
med org material klimat
Tillförsel av
näring
Anpassade
grödor
Risker
Urlakning med
regniga milda
vintrar utan
fånggrödor
Kvävefixering
Ler
näringsrik
för blöt
vattenbindning kall
struktur
tät
svårbearbetad
uppfrysning
yterosion
Strukturförbättr
med kalk
Mer nederbörd
Milda vintrar utan
Strukturförbättr tjäle och frostmed org material sprängning
Dränering
Anpassade
grödor
Tunga masiner
med högt marktryck
Huvudmineral
Mineral
Kvarts
K-fältspat
Ca-fältspat
Amfibol
Pyroxen
Biotit
Calcit
Jotnisk
Si O
K Al Si O
Ca Na Al Si O
Granit Gneis
sandsten
92
30
32
5
30
Na Ca Mg Fe Al Si O
Ca Mg Fe Al Si O
K Mg Fe Al Si O
Ca C O
6
Diabas
Silurisk
(grönsten) kalksten
20
25
40
9
9
7
61
19
19
10
64
Accessoriska mineral (<5%)
Mineral
Ca P F Cl H O
Apatit
Zinkblände Zn S
Fe S
Pyrit
Ämne
Mineral
Huvudbergart
Ca
Ca-fältspat, Amfibol, Pyroxen, Calcit
Diabas, Fältspat
Mg
Amfibol, Pyroxen, Biotit
Diabas
K
Kalifältspat, Biotit
Granit, Gnejs
Na
Ca-fältspat, Amfibol
Diabas
Fe
Amfibol, Pyroxen, Biotit
Diabas
P
Apatit
Granit, Gnejs, Diabas
F
50 µm
Vittringsfaktorer: Organiskt material, biologisk aktivitet
Kretslopp för
Mineralbundna näringsämnen
(Ca, Mg, K etc)
Atmosfärisk
tillförsel
Förnafall
Skörd
Annan
tillförsel
Nedbrytning
Utlakning,
erosion
Växtupptag
Vittring
Hur ökar man näringstillgången i marken ????
Öka vittringen - hög markbiologisk aktivitet, mycket org material
Minska urlakningen – växter kan ta upp mineraliserade näring
Öka adsorptionen med mer org mat i marken
Fungerande näringspump – stort rotdjup
Öka rotgenomträngligheten
Kvävefixerande växter
Reglera pH (påverkar t ex P och N)
Sluta kretsloppen
Tillförsel
En övergripande slutsats: Hög humushalt
Det organiska materialet
•
•
•
•
•
•
Har vattenkvarhållande förmåga
Håller kvar näringsämnen och motverkar utlakning
Förbättrar struktur och genomluftning
Minskar erosion
Ökar vittringen
Stimulerar biologisk aktivitet
SLUT
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards