Dagens föreläsning
kapitel 7-8
läs kapitel 9 själva
• Handelspolitik och industripolitik
• Utrikeshandel, handelspolitik och
realinkomster
• Icke tariffära handelshinder
1
Handelspolitik
• Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport
till USA (8-30%)
– Starkare dollar, ökad importkonkurrens, lägre
priser
– Vann röster i Pennsylvania, West Virginia, Ohio
som producerar stora mängder stål
– DWL = $185 miljoner dollar
• Drabbade Europa, Japan, Sydkorea mfl.
– Importörerna i USA klagade
– EU överklagade hos WTO och vann
• 2003 December tar han bort dem
2
• 2009 Obama tull om 35% på bildäck från
Kina
– Direkt riktat mot Kina (Sect. 421, US Trade Law)
– Arbetare i däckindustrin klagade
– Inte producenterna (10 st, Goodyear, Michelin,
Bridgestone) med produktion i Kina.
– 3 år, 35%, 30%, 25% ovanpå existerande 4%
• Kina svarade med tullar mot USA
3
1
Handelspolitik
En oändlig uppsjö av instrument
– En skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull)
– En procentuell tull på importerade varor (ad valorem)
– En kombination av båda, t.ex. 40kr per ton plus 3% av värdet
– Subventionera exporten av datorer
– Begränsa antalet datorer som får importeras (kvot)
– Andra icke tariffära handelshinder (t ex krav om viss prestanda)
Notera att även inhemska politiska åtgärder, t ex en skatt på miljöfarligt utsläpp av
svavel i massafabriker, kan få effekter på internationell handel av pappersmassa.
4
Värdera importen?
• FAS - Free alongside price
• FOB – Free on Board
• CIF – Cost insurance freight
5
Handelspolitik
Påverkar
• handelsflödet
• produktion
• konsumtion
• sysselsättning
• inkomster
• terms of trade (världsmarknadspriset)
Effekterna liknar de vi får vid branschstöd
6
2
Allmänt
• Måste beakta ländernas storlek
– ett litet land kan inte påverka världsmarknadspriserna, utan tar
dessa som givna
– ett stort land kan påverka världsmarknadspriserna
7
Tull och fullständig konkurrens
Antag
•
Fullständig konkurrens
•
Två länder A och B, producerar homogen vara (Stål)
•
Land A inför en tull
–
tullen på t kr per enhet omfattar bara en vara
–
•
syfte: t ex skydda uppbyggnaden av en ny industrisektor
Bortse från övriga branscher och växelkursen
•
MC lägre i land B
–
•
dvs priserna på varan är lägre i land B
Antag att land A är ett relativt stort land
–
exportpriset i land B kan då påverkas av tullen
8
Import och export innan tullen är införd.
Världsmarknadspriset är p0 utan tull
Land A
EA
Världsmarknad
Land B
UA
p
p
p
E
EU
U
B
B
B
p0
p0
IEA
Q0
C0
q
E0
q
C0
Q0
9
q
3
Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st
OBS! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna.
Det är alltså exportutbudskurvan (EU B) som flyttas upp med tullens storlek, t.
Land A
Världsmarknad
EA
Land B
UA
p
p
p
EUB’
t
EB
UB
EUB
p0
p0
IEA
q
Q0
q
C0
C0
E0
Q0
q
10
Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st
Land A är stort och kan därför övervältra en del av tullkostnaden på land
B!
Land A: marknadspriset (inkl tullen) stiger
Land B: exportpriset faller
Land A
EA
Land B
Världsmarknad
UA
p
p
p
EUB’
EU
pA
E
U
B
B
B
p0
t
p
B
IEA
Q0
q
C0
q
C0
E1 E0
Q0
q
11
Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st
Land A: ökad produktion (sysselsättningen ökar) och minskad konsumtion
tullintäkt för staten: E1 * tullen
Land B: minskad produktion (sysselsättningen minskar) och ökad konsumtion
Minskad världshandel då tullen införs!
EA
Land A
Världsmarknad
Land B
UA
p
p
p
EUB’
t
pA
EUB
EB
UB
p0
p0
IEA
Q0 Q1
C1 C
0
q
E1
q
E0
q
C0 C1 Q1 Q 12
0
4
Sammanfattning
• Tullen höjer priset i land A
– Men inte med hela tullen
– Exportpriset i land B faller lite
• Produktionen ökar lite i land A
– Konsumtionen minskar i land A
• Produktionen minskar lite i land B
– Konsumtionen ökar i land B
• Om land A vore ett litet land skulle EUB
vara horisontell
13
– Tullen skulle då höja priset i land A med hela t
Nytt exempel
• Inför en tull i land A
• Antag att land A är ett litet land på världsmarknaden
– kan inte påverka världsmarknadspriserna
– exportutbudskurvan horisontell (V0)
– land A:s konsumenter får ta hela prisökningen
• Partiell analys
– illustrerar med en figur för land A bara
14
Land A (importlandet) är ett litet land: inför en tull, t kr/st
Exportutbudskurvan (V0) flyttas upp med hela tullens storlek, t.
Land A
EA
Världsmarknad
Land B
UA
p
p
p
EB
p1
t
UB
V1
V0
p0
IEA
Q0Q1
C1
C0
q
q
E0
C0
Q0
q
15
5
Land A är litet på världsmarknaden: före tull
Land A
E
U
P
p0
V0
V0 motsvarar EUB, dvs
världsmarknadspriserna
är givna för det lilla
landet
O
q
Q0
C0
import före tull
16
Land A är litet på världsmarknaden: tull t kr/st
Land A
E
OBS! Land A måste betala
hela tullkostnaden själv.
U
P
Tullkostnaden (T) = Tullintäkten (T)
p1 = p0+t
V1
T
p0
V0
O
Q0
C1
C0
import efter tull
Q1
q
import före tull
17
Tullar allmänt
• Används för att skydda inhemska producenter
• Svårt att kvantifiera effekterna av tullar
• Speciellt svårt om landet som inför tullen (t ex land A) är
stort på världsmarknaden
– slår på land B också
• eftersom tullen påverkar terms of trade, dvs världsmarknadspriserna
• Tullen kan ha olika effekter beroende på var i förädlingsvärdekedjan tullen (som är en skatt på import) läggs
– Lägre tull på insatsvaror än på slutprodukten
– Ger effektivt skydd och stöd till egna producenterna
18
6
Importkvotering
• Importkvot = kvantitativ restriktion på hur mycket man får
importera
• Höjer alltid det inhemska priset
– efterfrågeöverskott
– budkonkurrens som höjer priserna
• Prisökningen kommer att motsvara en tull som reducerar
importen i samma omfattning
– vid fullständig konkurrens har en kvot och tull samma effekter på
produktion, konsumtion och import
– Om producenten i land A har monopol får vi en större prisökning
• pga reducerad importkonkurrens, dvs ökad marknadsmakt för
monopolisten
19
Skillnader tull och importkvot
• Staten får inte nödvändigtvis några intäkter av en kvot
– Tillfaller exportören genom högre priser i detta land
– staten kan auktionera ut licensen och får då en intäkt
– den som får importlicensen kan sälja vidare
• Prisökningen med tull sker genom att staten påverkar
priserna direkt
• Med kvotering begränsas utbudet och landet får varuknapphet som tvingar upp priserna
• På sikt kan tullar vara mindre skadliga
– kvoterna kan skydda en bransch med svag produktivitetsutveckling
– en konstant tull kan ”devalveras” när motsvarande branscher i
20
omvärlden utvecklas bättre
Land A är ett litet land: före importkvot
Land A
E
U
P
Marknadens sammanlagda
utbudskurva före kvotering,
dvs inhemskt utbud plus import
p0
V0
O
Q0
import före kvot
C0
q
21
7
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A
U
E
P
p0
V0
O
K
C1
Q1
Q0
q
C0
import efter kvot
import före kvot
22
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A
U
E
P
K
Marknadens sammanlagda
utbudskurva efter kvotering,
dvs inhemskt utbud plus
tillåten import
V2
p1
V1
p0
V0
Kvoten begränsar totala utbudet
och inhemska
→ priset stiger till p1
→ produktionen stiger till Q1
→ konsumtionen faller till C1
O
C1
Q1
Q0
C0
q
import efter kvot
import före kvot
23
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A
E
P
U
V2
K
p0
V0
Om kvoten K görs för stor
→ priset kvar vid vid p0
→ produktionen kvar vid Q0
→ konsumtionen kvar vid C0
O
Q0
C0
import före och efter kvot
q
24
8
Subventioner
Exempel 1:
• Produktionssubvention (s kr/st) av en inhemsk producent
– t ex lönekostnader, kapitalkostnader (billiga lån)
– producentpriset kommer att överstiga marknadspriset med s kr/st
Exempel 2:
• Exportsubvention (s kr/st) av en inhemsk producents
exportvaror
–
–
–
–
dvs inte hela produktionen utan bara det som exporteras
det blir mer lönsamt för företagen att sälja på export än hemma
påverkar inte konsumtionen hemma om det är ett litet land
om ett stort land inför exportsubvention kan konsumenterna i
exportlandet drabbas genom höjda priser
• om inhemska konsumenter vill köpa varan måste de betala ett högre
25
pris, annars exporteras varan
Land A är ett litet land: inför en produktionssubvention, s kr/st
Land A
Konsumentens pris är oförändrat
vid världsmarknadspriset, p0
→ inhemsk konsumtion oförändrad
U
E
U1
P
Producentpriset stiger däremot
från p0 till p1
→ inhemsk produktion ökar
p1
s
p0
V0
Importen minskar
0
Q0
Q1
C0 = C1
q
import efter subvention
import före subvention
26
EU: jordbrukspolitik
Common Agricultural Policy (CAP)
• Ursprungligen stödköp av jordbruksprodukter när priserna
blev för låga, för att garantera EU:s bönder höga priser
• Backades upp av tariffer mot omvärlden
• Sedan 1970-talet har dock priserna accelererat
–
–
–
–
under frihandel skulle de flesta jordbruksprodukter ha importerats
EU:s bönder producerar mer än vad konsumenterna vill ha
EU har då tvingats köpa och förvara livsmedel
1985 hade EU ett överskott av jordbruksprodukter motsvarande
• 780 000 ton biff, 1,2 miljoner ton smör och 12 miljoner ton vete
– 2005, 5 miljoner ton socker
27
• För att bli av med överskottet infördes en exportsubvention
9
EU:s jordbrukspolitik
Kombinera tull och exportsubvention
Bli av med överskottet genom att
införa en exportsubvention motsvarande
(p1 – p0)(Q1 - C)
Utbudsöverskott
pris
E
U
Målet för EUs inhemska prisnivå
uppnås med en tull: (p1 – p0)
Inkomstmål: p1 * Q1
p1
tull
Världsmarknadspriser
p0
kvantitet
C
Q1
28
Subventionen visade sig även sänka Pv (ej i bild) varför subventionen måste öka ytterligare
Handelshinder idag
• Icke-tariffära hindren
– uppgår till 2 – 10 procent av det totala värdet på handeln
• Tullsatserna för de flesta industrivaror
– ligger numera under 5 procent i de flesta industriländer
• All svensk export till EU och över hälften av exporten till icke
EU-länder
– idag tullfri
– av de återstående procenten har hälften lägre tullar än tre procent.
• Tullförhandlingar är viktiga för ungefär en tiondel av Sveriges
totala export, medan de andra handelshindren drabbar hela
exporten och särskilt den del som går till länder utanför EU.
Källa: Svenskt Näringsliv
29
Samhällsekonomiska vinster av
handel
• Vi har tidigare visat att handel leder till att
– konsumtionen av alla varor stiger
– realinkomster stiger
• Orsaken är att det föreligger skillnader
– i produktionsförutsättningarna mellan länder, pga
• relativa tillgången till olika produktionsfaktorer
• eller effektivitet i utnyttjandet av produktionsfaktorerna
30
10
Inkomstfördelning
• Även om ett land som helhet vinner på internationell
handel så kan vissa grupper i samhället kan förlora
• Handelspolitik kan
– förhindra internationell specialisering
– gynna ineffektiv inhemsk produktion
• Hur beräknar man den samhällsekonomiska effekten
(välfädseffekten) av en tull som
– som höjer marknadspriser
– gynnar producenter
– missgynnar konsumenter?
31
Välfärdseffekter?
• Behöver känna till hur en förändring i storleken på ett
handelshinder påverkar
–
–
–
–
producentöverskottet
konsumentöverskottet
eventuella utgifter/inkomster för staten
terms of trade Pexport/Pimport
• om t ex en exportsubvention sänker exportpriset på
världsmarknaden så försämras terms of trade
32
Konsumentöverskott (KÖ)
P
KÖ
Individen som köper D1 har
betalningsviljan P1. Alla betalar dock P1.
För alla (utom den som har betalningsviljan P1)
Uppstår ett KÖ 0-D1.
P2
Ex individ som köper D2
Var villig att betala P2, men
Betalar bara P1: KÖ = P2-P1.
P1
KÖ = höjden på E-kurvan
E
Q
D2
D1
33
11
Producentöverskott (PÖ)
Vid priset P1 är utbudet S1. Den sista
enheten produceras med mc= P1. Men för
alla (utom den sista) är mc< P1.
PÖ
P
S
Ex företaget som bjuder ut S0
Var villig att bjuda ut det för P0, men
Får P1: PÖ = P1-P0.
P1
PÖ = ovanför S-kurvan, under P.
P0
PÖ = ersättning till kapital eller land.
Ej monopolvinster
S0
Q
S1
34
Välfärd
•
•
•
•
2 länder Hem och Utland
Producenter och konsumenter
Välfärd får man genom att addera KÖ och PÖ
Jämför förändringar
– Före och efter handel
– Före och efter handelspolitik
35
Exempel
Utan handel
Med handel
P
P
S
S
a
KÖ
PA
PA
b
PÖ
d
PW
c
D
D
Q
Q0
Q
S1
D1
36
12
Välfärdseffekter av handel
• Innan handel
– KÖ = a
– PÖ = b+c
Välfärdseffekter:
• Efter handel
– KÖ = a+b+d
– PÖ = c
Konsumentöverskott =
+b+d
Producentöverskott = - b
.
Netto
+d
• Konsumenterna vinner producenterna
förlorar
37
Tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter
Välfärdseffekter:
Lilla landets hemmamarknad
E
pris
Konsumentöverskott =
Producentöverskott =
Skatteintäkt =
Netto
U
b: ersätter billig import med
dyr inhemsk produktion
p1
a
T
tull
b
p0
- (a+b+T+c)
+a
+T
.
-b-c
c
pV
c: konsumtionsförlust
Världsmarknadspriset
kvantitet
Q0
Q1
C1
C0
38
Dead Weight Loss ”DWL”
(dödviktsförlust)
• En ren förlust för landet pga tull
• Ingenting som kan föras över till
– Konsumenter
– Producenter
– Staten
• Ruta b, allokerar resurser från bransch
med komparativa fördelar till en med
komparativa nackdelar
• Ruta c, konsumtionsförlusten
39
13
Subvention vs tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter
Välfärdseffekter: tull
Lilla landets hemmamarknad
E
pris
Konsumentöverskott =
Producentöverskott =
Skatteintäkt =
Netto
U
U’
subvention
b
.
Välfärdseffekter: Subvention
Konsumentöverskott oförändrat Producentöverskott =
+a
Skatteintäkt =
- (a+b)
Netto
-b
p1
p0
- (a+b+T+c)
+a
+T
-b-c
.
⇒ Välfärdsförsämring motsvarande arean b.
b: ersätter billig import med
dyr inhemsk produktion
kvantitet
Q1
Q0
C0
import efter subvention
Subventionen höjer inte konsumentpriserna
import före subvention
40
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Välfärdseffekter:
Land A
U
E
P
K
V2
p1
Konsumentöverskott = - (a+b+f+c)
Producentöverskott = + a
Skatteintäkt =
0
.
Netto
-b-c-f
V1
a
p0
b
f
c
V0
O
Q0
Q1
C1
q
C0
import efter kvot
import före kvot
41
kvot
• Om efterfrågan i landet ökar
– Kvotens effekt på priset ännu större
• Om produktionskostnaderna i utlandet
sjunker
– Förlusten större än vid tullar
42
14
Tull i ett stort land: samhällsekonomiska effekter
Välfärdseffekter:
Stora landets hemmamarknad
E
pris
Konsumentöverskott =
Producentöverskott =
Skatteintäkt =
Netto
U
- (a+b+T+c)
+a
+T+e
-b–c+e
.
p1
a
tull
p0
T
b
b: ersätter billig import med
dyr inhemsk produktion
c
c: konsumtionsförlust
e
p2
e: förbättring i terms of trade
OBS! e kan vara större än b + c
kvantitet
Q0
Q1
C1
C0
43
Nettoeffekten
• Om b + c > e Välfärden minskat i landet
• Om b + c = e Välfärden oförändrad i landet
• Om b + c < e Välfärden ökat i landet
44
Icke-tariffära handelshinder
•
Tekniska handelshinder
– Ex. tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla
produktkrav som är annorlunda på exportmarknaden än de krav
som ställs på hemmamarknaden (ex miljökrav)
•
Regler för upphandling
– Acceptera högre pris vid given kvalitet (jfr tull)
– Reservera viss del av marknaden för inhemska producenter (jfr
kvot)
•
Byråkrati
•
Gränspassage
15
