Dagens föreläsning kapitel 7-8 läs kapitel 9 själva Handelspolitik • Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport till USA (8-30%) • Handelspolitik och industripolitik • Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster • Icke tariffära handelshinder – Starkare dollar, ökad importkonkurrens, lägre priser – Vann röster i Pennsylvania, West Virginia, Ohio som producerar stora mängder stål – DWL = $185 miljoner dollar • Drabbade Europa, Japan, Sydkorea mfl. – Importörerna i USA klagade – EU överklagade hos WTO och vann 1 • 2003 December tar han bort dem 2 Handelspolitik • 2009 Obama tull om 35% på bildäck från Kina En oändlig uppsjö av instrument – En skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull) – Direkt riktat mot Kina (Sect. 421, US Trade Law) – Arbetare i däckindustrin klagade – Inte producenterna (10 st, Goodyear, Michelin, Bridgestone) med produktion i Kina. – 3 år, 35%, 30%, 25% ovanpå existerande 4% • Kina svarade med tullar mot USA – En procentuell tull på importerade varor (ad valorem) – En kombination av båda, t.ex. 40kr per ton plus 3% av värdet – Subventionera exporten av datorer – Begränsa antalet datorer som får importeras (kvot) – Andra icke tariffära handelshinder (t ex krav om viss prestanda) Notera att även inhemska politiska åtgärder, t ex en skatt på miljöfarligt utsläpp av svavel i massafabriker, kan få effekter på internationell handel av pappersmassa. 3 Värdera importen? 4 Handelspolitik • FAS - Free alongside price • FOB – Free on Board • CIF – Cost insurance freight Påverkar • handelsflödet • produktion • konsumtion • sysselsättning • inkomster • terms of trade (världsmarknadspriset) Effekterna liknar de vi får vid branschstöd 5 6 1 Allmänt Tull och fullständig konkurrens Antag • Måste beakta ländernas storlek – ett litet land kan inte påverka världsmarknadspriserna, utan tar dessa som givna – ett stort land kan påverka världsmarknadspriserna • Fullständig konkurrens • Två länder A och B, producerar homogen vara (Stål) • Land A inför en tull – tullen på t kr per enhet omfattar bara en vara – • syfte: t ex skydda uppbyggnaden av en ny industrisektor Bortse från övriga branscher och växelkursen • MC lägre i land B – • dvs priserna på varan är lägre i land B Antag att land A är ett relativt stort land – 7 exportpriset i land B kan då påverkas av tullen 8 Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st Import och export innan tullen är införd. Världsmarknadspriset är p0 utan tull OBS! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna. Det är alltså exportutbudskurvan (EU B) som flyttas upp med tullens storlek, t. Land A EA Världsmarknad Land A Land B UA p Världsmarknad EA p p p Land B UA p p EUB’ E EU B B q C0 q E0 C0 Q0 q q 9 Q0 EA EA p EU pA t q 10 Världsmarknad Land B UA p p EUB’ E U B B B p0 Land A p p EUB’ Q0 Minskad världshandel då tullen införs! Land B UA p C0 E0 Land A: ökad produktion (sysselsättningen ökar) och minskad konsumtion tullintäkt för staten: E1 * tullen Land B: minskad produktion (sysselsättningen minskar) och ökad konsumtion Land A är stort och kan därför övervältra en del av tullkostnaden på land B! Land A: marknadspriset (inkl tullen) stiger Land B: exportpriset faller Världsmarknad q C0 Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st Land A UB IEA IEA Q0 EB EUB p0 p0 p0 p0 t U B t pA EUB UB p0 p0 p EB B IEA IEA Q0 C0 q q E1 E0 C0 Q0 q 11 Q0 Q1 C1 C 0 q E1 q E0 q C0 C1 Q1 Q 12 0 2 Sammanfattning Nytt exempel • Tullen höjer priset i land A • Inför en tull i land A – Men inte med hela tullen – Exportpriset i land B faller lite • Antag att land A är ett litet land på världsmarknaden – kan inte påverka världsmarknadspriserna – exportutbudskurvan horisontell (V0) – land A:s konsumenter får ta hela prisökningen • Produktionen ökar lite i land A – Konsumtionen minskar i land A • Partiell analys • Produktionen minskar lite i land B – illustrerar med en figur för land A bara – Konsumtionen ökar i land B • Om land A vore ett litet land skulle EUB vara horisontell 13 14 – Tullen skulle då höja priset i land A med hela t Land A (importlandet) är ett litet land: inför en tull, t kr/st Land A är litet på världsmarknaden: före tull Land A Exportutbudskurvan (V0) flyttas upp med hela tullens storlek, t. E Land A EA Världsmarknad Land B U P UA p p p p0 EB p1 UB V1 t V0 V0 motsvarar EUB, dvs världsmarknadspriserna är givna för det lilla landet O V0 p0 q Q0 IEA Q0Q1 C1 q C0 q E0 C0 Q0 q 15 C0 import före tull 16 Land A är litet på världsmarknaden: tull t kr/st Tullar allmänt Land A E OBS! Land A måste betala hela tullkostnaden själv. U P Tullkostnaden (T) = Tullintäkten (T) p1 = p0+t p0 • Svårt att kvantifiera effekterna av tullar • Speciellt svårt om landet som inför tullen (t ex land A) är stort på världsmarknaden V1 T • Används för att skydda inhemska producenter V0 – slår på land B också • eftersom tullen påverkar terms of trade, dvs världsmarknadspriserna O • Tullen kan ha olika effekter beroende på var i förädlingsvärdekedjan tullen (som är en skatt på import) läggs Q0 C1 C0 import efter tull Q1 import före tull q – Lägre tull på insatsvaror än på slutprodukten – Ger effektivt skydd och stöd till egna producenterna 17 18 3 Importkvotering Skillnader tull och importkvot • Importkvot = kvantitativ restriktion på hur mycket man får importera • Staten får inte nödvändigtvis några intäkter av en kvot – Tillfaller exportören genom högre priser i detta land – staten kan auktionera ut licensen och får då en intäkt – den som får importlicensen kan sälja vidare • Höjer alltid det inhemska priset – efterfrågeöverskott – budkonkurrens som höjer priserna • Prisökningen kommer att motsvara en tull som reducerar importen i samma omfattning – vid fullständig konkurrens har en kvot och tull samma effekter på produktion, konsumtion och import – Om producenten i land A har monopol får vi en större prisökning • Prisökningen med tull sker genom att staten påverkar priserna direkt • Med kvotering begränsas utbudet och landet får varuknapphet som tvingar upp priserna • På sikt kan tullar vara mindre skadliga – kvoterna kan skydda en bransch med svag produktivitetsutveckling – en konstant tull kan ”devalveras” när motsvarande branscher i 20 omvärlden utvecklas bättre • pga reducerad importkonkurrens, dvs ökad marknadsmakt för monopolisten 19 Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter Land A är ett litet land: före importkvot Land A Land A U E U E P Marknadens sammanlagda utbudskurva före kvotering, dvs inhemskt utbud plus import p0 P p0 V0 V0 O O K Q0 q C0 C1 Q1 Q0 C0 q import efter kvot import före kvot import före kvot 21 Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter Land A Land A U E P K Marknadens sammanlagda utbudskurva efter kvotering, dvs inhemskt utbud plus tillåten import V2 p1 V1 p0 V0 Q1 C1 C0 E P U q V2 K p0 Kvoten begränsar totala utbudet och inhemska → priset stiger till p1 → produktionen stiger till Q1 → konsumtionen faller till C1 O Q0 22 V0 Om kvoten K görs för stor → priset kvar vid vid p0 → produktionen kvar vid Q0 → konsumtionen kvar vid C0 O Q0 C0 q import efter kvot import före kvot 23 import före och efter kvot 24 4 Land A är ett litet land: inför en produktionssubvention, s kr/st Subventioner Land A Exempel 1: • Produktionssubvention (s kr/st) av en inhemsk producent p1 Exempel 2: • Exportsubvention (s kr/st) av en inhemsk producents exportvaror – – – – s p0 V0 Importen minskar 0 dvs inte hela produktionen utan bara det som exporteras det blir mer lönsamt för företagen att sälja på export än hemma påverkar inte konsumtionen hemma om det är ett litet land om ett stort land inför exportsubvention kan konsumenterna i exportlandet drabbas genom höjda priser Q0 Q1 q C0 = C1 import efter subvention • om inhemska konsumenter vill köpa varan måste de betala ett högre 25 pris, annars exporteras varan import före subvention 26 EU:s jordbrukspolitik EU: jordbrukspolitik Kombinera tull och exportsubvention Common Agricultural Policy (CAP) • Ursprungligen stödköp av jordbruksprodukter när priserna blev för låga, för att garantera EU:s bönder höga priser Bli av med överskottet genom att införa en exportsubvention motsvarande (p1 – p0)(Q1 - C) Utbudsöverskott pris E • Backades upp av tariffer mot omvärlden U Målet för EUs inhemska prisnivå uppnås med en tull: (p1 – p0) Inkomstmål: p1 * Q1 p1 • Sedan 1970-talet har dock priserna accelererat – – – – Producentpriset stiger däremot från p0 till p1 → inhemsk produktion ökar U1 P – t ex lönekostnader, kapitalkostnader (billiga lån) – producentpriset kommer att överstiga marknadspriset med s kr/st Konsumentens pris är oförändrat vid världsmarknadspriset, p0 → inhemsk konsumtion oförändrad U E under frihandel skulle de flesta jordbruksprodukter ha importerats EU:s bönder producerar mer än vad konsumenterna vill ha EU har då tvingats köpa och förvara livsmedel 1985 hade EU ett överskott av jordbruksprodukter motsvarande tull Världsmarknadspriser p0 • 780 000 ton biff, 1,2 miljoner ton smör och 12 miljoner ton vete – 2005, 5 miljoner ton socker kvantitet 27 • För att bli av med överskottet infördes en exportsubvention C Q1 28 Subventionen visade sig även sänka Pv (ej i bild) varför subventionen måste öka ytterligare Samhällsekonomiska vinster av handel Handelshinder idag • Icke-tariffära hindren – uppgår till 2 – 10 procent av det totala värdet på handeln • Vi har tidigare visat att handel leder till att – konsumtionen av alla varor stiger – realinkomster stiger • Tullsatserna för de flesta industrivaror – ligger numera under 5 procent i de flesta industriländer • All svensk export till EU och över hälften av exporten till icke EU-länder – idag tullfri – av de återstående procenten har hälften lägre tullar än tre procent. • Orsaken är att det föreligger skillnader – i produktionsförutsättningarna mellan länder, pga • relativa tillgången till olika produktionsfaktorer • eller effektivitet i utnyttjandet av produktionsfaktorerna • Tullförhandlingar är viktiga för ungefär en tiondel av Sveriges totala export, medan de andra handelshindren drabbar hela exporten och särskilt den del som går till länder utanför EU. Källa: Svenskt Näringsliv 29 30 5 Inkomstfördelning Välfärdseffekter? • Även om ett land som helhet vinner på internationell handel så kan vissa grupper i samhället kan förlora • Behöver känna till hur en förändring i storleken på ett handelshinder påverkar – – – – • Handelspolitik kan – förhindra internationell specialisering – gynna ineffektiv inhemsk produktion producentöverskottet konsumentöverskottet eventuella utgifter/inkomster för staten terms of trade Pexport/Pimport • om t ex en exportsubvention sänker exportpriset på världsmarknaden så försämras terms of trade • Hur beräknar man den samhällsekonomiska effekten (välfädseffekten) av en tull som – som höjer marknadspriser – gynnar producenter – missgynnar konsumenter? 31 32 Konsumentöverskott (KÖ) P KÖ Producentöverskott (PÖ) Individen som köper D1 har betalningsviljan P1. Alla betalar dock P1. För alla (utom den som har betalningsviljan P1) Uppstår ett KÖ 0-D1. Vid priset P1 är utbudet S1. Den sista enheten produceras med mc= P1. Men för alla (utom den sista) är mc< P1. PÖ P S Ex företaget som bjuder ut S0 Var villig att bjuda ut det för P0, men Får P1: PÖ = P1-P0. P2 P1 Ex individ som köper D2 Var villig att betala P2, men Betalar bara P1: KÖ = P2-P1. P1 PÖ = ovanför S-kurvan, under P. P0 PÖ = ersättning till kapital eller land. Ej monopolvinster KÖ = höjden på E-kurvan E Q D2 S0 D1 Q S1 33 34 Välfärd • • • • Exempel 2 länder Hem och Utland Producenter och konsumenter Välfärd får man genom att addera KÖ och PÖ Jämför förändringar – Före och efter handel – Före och efter handelspolitik Utan handel Med handel P P S S a KÖ PA PA b PÖ d PW c D D Q Q0 35 Q S1 D1 36 6 Tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter Välfärdseffekter av handel Välfärdseffekter: Lilla landets hemmamarknad • Innan handel E pris – KÖ = a – PÖ = b+c Konsumentöverskott = Producentöverskott = Skatteintäkt = Netto U Välfärdseffekter: Konsumentöverskott = +b+d Producentöverskott = - b . Netto +d • Efter handel – KÖ = a+b+d – PÖ = c b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion p1 a T tull b p0 - (a+b+T+c) +a +T . -b-c c c: konsumtionsförlust pV Världsmarknadspriset • Konsumenterna vinner producenterna förlorar kvantitet Q1 Q0 C1 C0 37 Dead Weight Loss ”DWL” 38 Subvention vs tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter (dödviktsförlust) Välfärdseffekter: tull Lilla landets hemmamarknad • En ren förlust för landet pga tull • Ingenting som kan föras över till E pris Konsumentöverskott = Producentöverskott = Skatteintäkt = Netto U U’ subvention – Konsumenter – Producenter – Staten b . Välfärdseffekter: Subvention Konsumentöverskott oförändrat Producentöverskott = +a Skatteintäkt = - (a+b) Netto -b p1 p0 - (a+b+T+c) +a +T -b-c . ⇒ Välfärdsförsämring motsvarande arean b. • Ruta b, allokerar resurser från bransch med komparativa fördelar till en med komparativa nackdelar • Ruta c, konsumtionsförlusten b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion kvantitet Q0 39 Q1 C0 import efter subvention import före subvention Subventionen höjer inte konsumentpriserna 40 Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter kvot Välfärdseffekter: Land A U E P K V2 p1 Konsumentöverskott = - (a+b+f+c) Producentöverskott = + a Skatteintäkt = 0 . Netto -b-c-f • Om efterfrågan i landet ökar – Kvotens effekt på priset ännu större V1 a p0 b f c • Om produktionskostnaderna i utlandet sjunker V0 O – Förlusten större än vid tullar Q0 Q1 C1 C0 q import efter kvot import före kvot 41 42 7 Tull i ett stort land: samhällsekonomiska effekter E pris Nettoeffekten Välfärdseffekter: Stora landets hemmamarknad Konsumentöverskott = Producentöverskott = Skatteintäkt = Netto U - (a+b+T+c) +a +T+e -b–c+e . • Om b + c = e Välfärden oförändrad i landet p1 a tull • Om b + c > e Välfärden minskat i landet p0 T b b: ersätter billig import med dyr inhemsk produktion c c: konsumtionsförlust e p2 • Om b + c < e Välfärden ökat i landet e: förbättring i terms of trade OBS! e kan vara större än b + c kvantitet Q0 Q1 C1 C0 43 44 Icke-tariffära handelshinder • Tekniska handelshinder – Ex. tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla produktkrav som är annorlunda på exportmarknaden än de krav som ställs på hemmamarknaden (ex miljökrav) • Regler för upphandling – Acceptera högre pris vid given kvalitet (jfr tull) – Reservera viss del av marknaden för inhemska producenter (jfr kvot) • Byråkrati • Gränspassage 8