Dagens föreläsning
kapitel 7-8
läs kapitel 9 själva
Handelspolitik
• Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport
till USA (8-30%)
• Handelspolitik och industripolitik
• Utrikeshandel, handelspolitik och
realinkomster
• Icke tariffära handelshinder
– Starkare dollar, ökad importkonkurrens, lägre
priser
– Vann röster i Pennsylvania, West Virginia, Ohio
som producerar stora mängder stål
– DWL = $185 miljoner dollar
• Drabbade Europa, Japan, Sydkorea mfl.
– Importörerna i USA klagade
– EU överklagade hos WTO och vann
1
• 2003 December tar han bort dem
2
Handelspolitik
• 2009 Obama tull om 35% på bildäck från
Kina
En oändlig uppsjö av instrument
– En skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull)
– Direkt riktat mot Kina (Sect. 421, US Trade Law)
– Arbetare i däckindustrin klagade
– Inte producenterna (10 st, Goodyear, Michelin,
Bridgestone) med produktion i Kina.
– 3 år, 35%, 30%, 25% ovanpå existerande 4%
• Kina svarade med tullar mot USA
– En procentuell tull på importerade varor (ad valorem)
– En kombination av båda, t.ex. 40kr per ton plus 3% av värdet
– Subventionera exporten av datorer
– Begränsa antalet datorer som får importeras (kvot)
– Andra icke tariffära handelshinder (t ex krav om viss prestanda)
Notera att även inhemska politiska åtgärder, t ex en skatt på miljöfarligt utsläpp av
svavel i massafabriker, kan få effekter på internationell handel av pappersmassa.
3
Värdera importen?
4
Handelspolitik
• FAS - Free alongside price
• FOB – Free on Board
• CIF – Cost insurance freight
Påverkar
• handelsflödet
• produktion
• konsumtion
• sysselsättning
• inkomster
• terms of trade (världsmarknadspriset)
Effekterna liknar de vi får vid branschstöd
5
6
1
Allmänt
Tull och fullständig konkurrens
Antag
• Måste beakta ländernas storlek
– ett litet land kan inte påverka världsmarknadspriserna, utan tar
dessa som givna
– ett stort land kan påverka världsmarknadspriserna
•
Fullständig konkurrens
•
Två länder A och B, producerar homogen vara (Stål)
•
Land A inför en tull
–
tullen på t kr per enhet omfattar bara en vara
–
•
syfte: t ex skydda uppbyggnaden av en ny industrisektor
Bortse från övriga branscher och växelkursen
•
MC lägre i land B
–
•
dvs priserna på varan är lägre i land B
Antag att land A är ett relativt stort land
–
7
exportpriset i land B kan då påverkas av tullen
8
Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st
Import och export innan tullen är införd.
Världsmarknadspriset är p0 utan tull
OBS! Tullen införs på världsmarknaden och inte på de lokala marknaderna.
Det är alltså exportutbudskurvan (EU B) som flyttas upp med tullens storlek, t.
Land A
EA
Världsmarknad
Land A
Land B
UA
p
Världsmarknad
EA
p
p
p
Land B
UA
p
p
EUB’
E
EU
B
B
q
C0
q
E0
C0
Q0
q
q
9
Q0
EA
EA
p
EU
pA
t
q
10
Världsmarknad
Land B
UA
p
p
EUB’
E
U
B
B
B
p0
Land A
p
p
EUB’
Q0
Minskad världshandel då tullen införs!
Land B
UA
p
C0
E0
Land A: ökad produktion (sysselsättningen ökar) och minskad konsumtion
tullintäkt för staten: E1 * tullen
Land B: minskad produktion (sysselsättningen minskar) och ökad konsumtion
Land A är stort och kan därför övervältra en del av tullkostnaden på land
B!
Land A: marknadspriset (inkl tullen) stiger
Land B: exportpriset faller
Världsmarknad
q
C0
Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st
Land A (importlandet) är ett stort land: inför en tull, t kr/st
Land A
UB
IEA
IEA
Q0
EB
EUB
p0
p0
p0
p0
t
U
B
t
pA
EUB
UB
p0
p0
p
EB
B
IEA
IEA
Q0
C0
q
q
E1 E0
C0
Q0
q
11
Q0 Q1
C1 C
0
q
E1
q
E0
q
C0 C1 Q1 Q 12
0
2
Sammanfattning
Nytt exempel
• Tullen höjer priset i land A
• Inför en tull i land A
– Men inte med hela tullen
– Exportpriset i land B faller lite
• Antag att land A är ett litet land på världsmarknaden
– kan inte påverka världsmarknadspriserna
– exportutbudskurvan horisontell (V0)
– land A:s konsumenter får ta hela prisökningen
• Produktionen ökar lite i land A
– Konsumtionen minskar i land A
• Partiell analys
• Produktionen minskar lite i land B
– illustrerar med en figur för land A bara
– Konsumtionen ökar i land B
• Om land A vore ett litet land skulle EUB
vara horisontell
13
14
– Tullen skulle då höja priset i land A med hela t
Land A (importlandet) är ett litet land: inför en tull, t kr/st
Land A är litet på världsmarknaden: före tull
Land A
Exportutbudskurvan (V0) flyttas upp med hela tullens storlek, t.
E
Land A
EA
Världsmarknad
Land B
U
P
UA
p
p
p
p0
EB
p1
UB
V1
t
V0
V0 motsvarar EUB, dvs
världsmarknadspriserna
är givna för det lilla
landet
O
V0
p0
q
Q0
IEA
Q0Q1
C1
q
C0
q
E0
C0
Q0
q
15
C0
import före tull
16
Land A är litet på världsmarknaden: tull t kr/st
Tullar allmänt
Land A
E
OBS! Land A måste betala
hela tullkostnaden själv.
U
P
Tullkostnaden (T) = Tullintäkten (T)
p1 = p0+t
p0
• Svårt att kvantifiera effekterna av tullar
• Speciellt svårt om landet som inför tullen (t ex land A) är
stort på världsmarknaden
V1
T
• Används för att skydda inhemska producenter
V0
– slår på land B också
• eftersom tullen påverkar terms of trade, dvs världsmarknadspriserna
O
• Tullen kan ha olika effekter beroende på var i förädlingsvärdekedjan tullen (som är en skatt på import) läggs
Q0
C1
C0
import efter tull
Q1
import före tull
q
– Lägre tull på insatsvaror än på slutprodukten
– Ger effektivt skydd och stöd till egna producenterna
17
18
3
Importkvotering
Skillnader tull och importkvot
• Importkvot = kvantitativ restriktion på hur mycket man får
importera
• Staten får inte nödvändigtvis några intäkter av en kvot
– Tillfaller exportören genom högre priser i detta land
– staten kan auktionera ut licensen och får då en intäkt
– den som får importlicensen kan sälja vidare
• Höjer alltid det inhemska priset
– efterfrågeöverskott
– budkonkurrens som höjer priserna
• Prisökningen kommer att motsvara en tull som reducerar
importen i samma omfattning
– vid fullständig konkurrens har en kvot och tull samma effekter på
produktion, konsumtion och import
– Om producenten i land A har monopol får vi en större prisökning
• Prisökningen med tull sker genom att staten påverkar
priserna direkt
• Med kvotering begränsas utbudet och landet får varuknapphet som tvingar upp priserna
• På sikt kan tullar vara mindre skadliga
– kvoterna kan skydda en bransch med svag produktivitetsutveckling
– en konstant tull kan ”devalveras” när motsvarande branscher i
20
omvärlden utvecklas bättre
• pga reducerad importkonkurrens, dvs ökad marknadsmakt för
monopolisten
19
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A är ett litet land: före importkvot
Land A
Land A
U
E
U
E
P
Marknadens sammanlagda
utbudskurva före kvotering,
dvs inhemskt utbud plus import
p0
P
p0
V0
V0
O
O
K
Q0
q
C0
C1
Q1
Q0
C0
q
import efter kvot
import före kvot
import före kvot
21
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
Land A
Land A
U
E
P
K
Marknadens sammanlagda
utbudskurva efter kvotering,
dvs inhemskt utbud plus
tillåten import
V2
p1
V1
p0
V0
Q1
C1
C0
E
P
U
q
V2
K
p0
Kvoten begränsar totala utbudet
och inhemska
→ priset stiger till p1
→ produktionen stiger till Q1
→ konsumtionen faller till C1
O
Q0
22
V0
Om kvoten K görs för stor
→ priset kvar vid vid p0
→ produktionen kvar vid Q0
→ konsumtionen kvar vid C0
O
Q0
C0
q
import efter kvot
import före kvot
23
import före och efter kvot
24
4
Land A är ett litet land: inför en produktionssubvention, s kr/st
Subventioner
Land A
Exempel 1:
• Produktionssubvention (s kr/st) av en inhemsk producent
p1
Exempel 2:
• Exportsubvention (s kr/st) av en inhemsk producents
exportvaror
–
–
–
–
s
p0
V0
Importen minskar
0
dvs inte hela produktionen utan bara det som exporteras
det blir mer lönsamt för företagen att sälja på export än hemma
påverkar inte konsumtionen hemma om det är ett litet land
om ett stort land inför exportsubvention kan konsumenterna i
exportlandet drabbas genom höjda priser
Q0
Q1
q
C0 = C1
import efter subvention
• om inhemska konsumenter vill köpa varan måste de betala ett högre
25
pris, annars exporteras varan
import före subvention
26
EU:s jordbrukspolitik
EU: jordbrukspolitik
Kombinera tull och exportsubvention
Common Agricultural Policy (CAP)
• Ursprungligen stödköp av jordbruksprodukter när priserna
blev för låga, för att garantera EU:s bönder höga priser
Bli av med överskottet genom att
införa en exportsubvention motsvarande
(p1 – p0)(Q1 - C)
Utbudsöverskott
pris
E
• Backades upp av tariffer mot omvärlden
U
Målet för EUs inhemska prisnivå
uppnås med en tull: (p1 – p0)
Inkomstmål: p1 * Q1
p1
• Sedan 1970-talet har dock priserna accelererat
–
–
–
–
Producentpriset stiger däremot
från p0 till p1
→ inhemsk produktion ökar
U1
P
– t ex lönekostnader, kapitalkostnader (billiga lån)
– producentpriset kommer att överstiga marknadspriset med s kr/st
Konsumentens pris är oförändrat
vid världsmarknadspriset, p0
→ inhemsk konsumtion oförändrad
U
E
under frihandel skulle de flesta jordbruksprodukter ha importerats
EU:s bönder producerar mer än vad konsumenterna vill ha
EU har då tvingats köpa och förvara livsmedel
1985 hade EU ett överskott av jordbruksprodukter motsvarande
tull
Världsmarknadspriser
p0
• 780 000 ton biff, 1,2 miljoner ton smör och 12 miljoner ton vete
– 2005, 5 miljoner ton socker
kvantitet
27
• För att bli av med överskottet infördes en exportsubvention
C
Q1
28
Subventionen visade sig även sänka Pv (ej i bild) varför subventionen måste öka ytterligare
Samhällsekonomiska vinster av
handel
Handelshinder idag
• Icke-tariffära hindren
– uppgår till 2 – 10 procent av det totala värdet på handeln
• Vi har tidigare visat att handel leder till att
– konsumtionen av alla varor stiger
– realinkomster stiger
• Tullsatserna för de flesta industrivaror
– ligger numera under 5 procent i de flesta industriländer
• All svensk export till EU och över hälften av exporten till icke
EU-länder
– idag tullfri
– av de återstående procenten har hälften lägre tullar än tre procent.
• Orsaken är att det föreligger skillnader
– i produktionsförutsättningarna mellan länder, pga
• relativa tillgången till olika produktionsfaktorer
• eller effektivitet i utnyttjandet av produktionsfaktorerna
• Tullförhandlingar är viktiga för ungefär en tiondel av Sveriges
totala export, medan de andra handelshindren drabbar hela
exporten och särskilt den del som går till länder utanför EU.
Källa: Svenskt Näringsliv
29
30
5
Inkomstfördelning
Välfärdseffekter?
• Även om ett land som helhet vinner på internationell
handel så kan vissa grupper i samhället kan förlora
• Behöver känna till hur en förändring i storleken på ett
handelshinder påverkar
–
–
–
–
• Handelspolitik kan
– förhindra internationell specialisering
– gynna ineffektiv inhemsk produktion
producentöverskottet
konsumentöverskottet
eventuella utgifter/inkomster för staten
terms of trade Pexport/Pimport
• om t ex en exportsubvention sänker exportpriset på
världsmarknaden så försämras terms of trade
• Hur beräknar man den samhällsekonomiska effekten
(välfädseffekten) av en tull som
– som höjer marknadspriser
– gynnar producenter
– missgynnar konsumenter?
31
32
Konsumentöverskott (KÖ)
P
KÖ
Producentöverskott (PÖ)
Individen som köper D1 har
betalningsviljan P1. Alla betalar dock P1.
För alla (utom den som har betalningsviljan P1)
Uppstår ett KÖ 0-D1.
Vid priset P1 är utbudet S1. Den sista
enheten produceras med mc= P1. Men för
alla (utom den sista) är mc< P1.
PÖ
P
S
Ex företaget som bjuder ut S0
Var villig att bjuda ut det för P0, men
Får P1: PÖ = P1-P0.
P2
P1
Ex individ som köper D2
Var villig att betala P2, men
Betalar bara P1: KÖ = P2-P1.
P1
PÖ = ovanför S-kurvan, under P.
P0
PÖ = ersättning till kapital eller land.
Ej monopolvinster
KÖ = höjden på E-kurvan
E
Q
D2
S0
D1
Q
S1
33
34
Välfärd
•
•
•
•
Exempel
2 länder Hem och Utland
Producenter och konsumenter
Välfärd får man genom att addera KÖ och PÖ
Jämför förändringar
– Före och efter handel
– Före och efter handelspolitik
Utan handel
Med handel
P
P
S
S
a
KÖ
PA
PA
b
PÖ
d
PW
c
D
D
Q
Q0
35
Q
S1
D1
36
6
Tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter
Välfärdseffekter av handel
Välfärdseffekter:
Lilla landets hemmamarknad
• Innan handel
E
pris
– KÖ = a
– PÖ = b+c
Konsumentöverskott =
Producentöverskott =
Skatteintäkt =
Netto
U
Välfärdseffekter:
Konsumentöverskott =
+b+d
Producentöverskott = - b
.
Netto
+d
• Efter handel
– KÖ = a+b+d
– PÖ = c
b: ersätter billig import med
dyr inhemsk produktion
p1
a
T
tull
b
p0
- (a+b+T+c)
+a
+T
.
-b-c
c
c: konsumtionsförlust
pV
Världsmarknadspriset
• Konsumenterna vinner producenterna
förlorar
kvantitet
Q1
Q0
C1
C0
37
Dead Weight Loss ”DWL”
38
Subvention vs tull i ett litet land: samhällsekonomiska effekter
(dödviktsförlust)
Välfärdseffekter: tull
Lilla landets hemmamarknad
• En ren förlust för landet pga tull
• Ingenting som kan föras över till
E
pris
Konsumentöverskott =
Producentöverskott =
Skatteintäkt =
Netto
U
U’
subvention
– Konsumenter
– Producenter
– Staten
b
.
Välfärdseffekter: Subvention
Konsumentöverskott oförändrat Producentöverskott =
+a
Skatteintäkt =
- (a+b)
Netto
-b
p1
p0
- (a+b+T+c)
+a
+T
-b-c
.
⇒ Välfärdsförsämring motsvarande arean b.
• Ruta b, allokerar resurser från bransch
med komparativa fördelar till en med
komparativa nackdelar
• Ruta c, konsumtionsförlusten
b: ersätter billig import med
dyr inhemsk produktion
kvantitet
Q0
39
Q1
C0
import efter subvention
import före subvention
Subventionen höjer inte konsumentpriserna
40
Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter
kvot
Välfärdseffekter:
Land A
U
E
P
K
V2
p1
Konsumentöverskott = - (a+b+f+c)
Producentöverskott = + a
Skatteintäkt =
0
.
Netto
-b-c-f
• Om efterfrågan i landet ökar
– Kvotens effekt på priset ännu större
V1
a
p0
b
f
c
• Om produktionskostnaderna i utlandet
sjunker
V0
O
– Förlusten större än vid tullar
Q0
Q1
C1
C0
q
import efter kvot
import före kvot
41
42
7
Tull i ett stort land: samhällsekonomiska effekter
E
pris
Nettoeffekten
Välfärdseffekter:
Stora landets hemmamarknad
Konsumentöverskott =
Producentöverskott =
Skatteintäkt =
Netto
U
- (a+b+T+c)
+a
+T+e
-b–c+e
.
• Om b + c = e Välfärden oförändrad i landet
p1
a
tull
• Om b + c > e Välfärden minskat i landet
p0
T
b
b: ersätter billig import med
dyr inhemsk produktion
c
c: konsumtionsförlust
e
p2
• Om b + c < e Välfärden ökat i landet
e: förbättring i terms of trade
OBS! e kan vara större än b + c
kvantitet
Q0
Q1
C1
C0
43
44
Icke-tariffära handelshinder
•
Tekniska handelshinder
– Ex. tvinga exportören att modifiera sin produkt för att uppfylla
produktkrav som är annorlunda på exportmarknaden än de krav
som ställs på hemmamarknaden (ex miljökrav)
•
Regler för upphandling
– Acceptera högre pris vid given kvalitet (jfr tull)
– Reservera viss del av marknaden för inhemska producenter (jfr
kvot)
•
Byråkrati
•
Gränspassage
8
