OH-bilder föreläsningar nationalekonomisk del av ”Internationella relationer”.
Figurer ritas på tavlan. Exempel och övningsuppgifter gås igenom på tavlan.
Internationella relationer
Statsvetenskap (vecka 7-9)
Politiska aspekter av internationalisering och
globaliseringsbegreppet.
Examination:
• Aktiv medverkan på litteraturseminarie
• Hemtentamen
Sociologi (vecka 10-12)
Sociala och kulturella aspekter av internationalisering och
globaliseringsbegreppet.
Examination:
• Aktiv medverkan på litteraturseminarie
• Hemtentamen
Nationalekonomi (vecka 4-6)
Utrikeshandelsteori och handelspolitik
Drivkrafter och effekter
Vad bestämmer handelsstrukturen
Samhällsekonomiska effekter av handel och handelspolitik
Examination:
• Grupparbete
• Hemtentamen
Nationalekonomi
Hushållning med knappa resurser – måste
välja
Alternativkostnad
Marginalnytta och marginalkostnad
Konsumenter maximerar sin nytta
Företag vinstmaximerar
Förenklade modeller
Utbud och efterfrågan och jämviktspris – figur
Upplägg nationalekonomidelen av
internationell relationer
F1 Handelsteori
Gruppindelning
F2 Handelsteori forts
Utdelning av gruppuppgifter
F3 Välfärdseffekter av handel och handelspolitik
F4 Sammanfattning med övningsuppgifter samt
exempel på empiriska tillämpningar
Tisdag 5/2 gruppredovisning och diskussion med
obligatorisk närvaro
9-12 grupp 1-3 (45 min per arbete)
13-16 grupp 4-6 (45 min per arbete)
Utdelning av hemtentamen torsdag 7/2 kl. 10.00
Inlämning av hemtentamen senast fredag 8/2 kl. 17.00
Exempel export - import:
Liten ekonomi
Fullständig konkurrens
Världsmarknadspris högre – export
Figur
Världsmarknadspris lägre – import
Figur
Anledningen till handel i en marknadsekonomi
är att företag och konsumenter finner det
lönsamt
Enkel modell utrikeshandel:
Fullständig konkurrens
Inga transportkostnader
En vara
Två länder – A och B
I ursprungsläget ingen handel
Given växelkurs lika med ett
Figur
Utan handel olika jämviktspriser
Med handel ett ”världsmarknadspris”
Med transportkostnader
Figur
Inte fullständig prisutjämning
Mindre handel
Varför olika priser utan handel?
Olika D-kurvor - skilda preferenser
- skilda inkomster
Olika S-kurvor (olika produktionskostnader)
- olika priser på
produktionsfaktorer
- olika effektivitet i
produktionen
Partiell analys är otillräcklig för att förklara
produktionsstruktur/handelsmönster
Allmän jämviktsanalys krävs
Konkurrensen med andra näringsgrenar inom
landet är lika viktig som konkurrensen med
samma näringsgren i andra länder
Detta kan tas hänsyn till i en allmän
jämviktsmodell
Antar att ekonomin befinner sig i inre och yttre
balans
Den klassiska teorin för komparativa
kostnader
Handelsmönster och produktionsspecialisering
förklaras av internationella skillnader i
komparativa (relativa) kostnader p.g.a. olika
produktionsteknik och produktivitet
Enkel modell:
En knapp resurs – arbetskraft – som är
homogen och rölig mellan näringsgrenar inom
ett land men inte mellan länder
Fullständig konkurrens
Två länder
Två näringsgrenar
Absoluta fördelar
Land A
Land B
Industri
10
6
Jordbruk
4
6
Åtgång av
arbetskraft
per producerad
enhet
Land A har absoluta fördelar inom jordbruk
Land B har absoluta fördelar inom industri
Ricardos budskap: Det är inte absoluta fördelar
som är avgörande för handel
Komparativa fördelar
Svärd
Ringar
Fylke
10
Mordor
5
30
10
Åtgång av
arbetskraft per
producerad enhet
Trots att Mordor har absoluta fördelar i båda
näringsgrenarna finns incitament för handel
Mordor är inte lika överlägset i båda
näringsgrenarna
Alternativkostnader
Svärd
Ringar
Fylke
0,33 ringar
3 svärd
Mordor
0,5 ringar
2 svärd
Alternativkostnaden bestäms av förhållandet mellan
resursåtgången i näringsgrenarna
Fylke har komparativa fördelar i produktion av svärd
Mordor har komparativa fördelar i produktion av ringar
Prisrelationen före handel ges av
alternativkostnaden
Skilda prisrelationer → handel lönsam
Handel utjämnar prisrelationerna tills
Psvärd
Psvärd
( Fylke) =
( Mordor )
Pr ingar
Pr ingar
Psvärd/Pringar på världsmarknaden=”terms of
trade” (bytesvillkor för handel)
För enskilt land mäts som Pexport/Pimport
Förbättrade terms of trade → får relativt sett
mer betalt för sin export
Lönenivå och växelkurs kommer (på lång sikt) att
anpassa sig så att företagen finner det lönsamt att
producera och exportera enligt komparativa
kostnader
Balanserad handel innebär att den ena varan måste
vara dyrare i Fylke och den andra i Mordor.
Givet en lönenivå som är lika i bägge länder
1 Fylkekrona (FEK) respektive 1 Mordorkrona (MEK)
per enhet arbetskraft måste växelkursen FEK/MEK
ligga inom intervallet
2 FEK < 1Mek < 3 FEK.
Om t.ex. 1 FEK=1 MEK → båda varorna billigare i Mordor
Om t.ex. 4 FEK= 1 MEK → båda varorna billigare i Fylke
Om t ex 2,5 FEK = 1 MEK
Priser i FEK (före handel):
Svärd
Fylke
10
Mordor 12,5
Ringar
30
25
Vid konstanta alternativkostnader (Ricardo)
normalt fullständig specialisering i båda länder
Exempel Lundberg sidan 46-47
Figur
Vid tilltagande alternativkostnader blir
specialiseringen inte fullständig
Figur
Sammanfattning klassiska
utrikeshandelsteorin
Olika komparativa kostnader i produktionen
↓
Olika prisrelationer utan handel
↓
Produktionsspecialisering och handel uppstår
↓
Prisrelationerna utjämnas
En näringsgrens internationella
konkurrenskraft bestäms långsiktigt av dess
relativa effektivitet – inte av dess absoluta
effektivitet
Faktorproportionsteorin
(Eli Hecksher, Bertil Ohlin)
Hur specialisering och handelsmönster bestäms av
olikheter gällande tillgång på produktionsfaktorer
mellan länder.
Utgångspunkter:
Länder har olika tillgång av produktionsresurser
Näringsgrenar använder produktionsresurser i olika
proportioner
Vissa näringsgrenar är arbetsintensiva och andra
kapitalintensiva
Produktionsfaktorer är rörliga mellan näringar inom ett
land men har låg internationell rörlighet
Heckscher-Ohlin-teoremet
Ett land specialiserar sig på och exporterar den
vara som kräver relativt mycket av den
produktionsfaktor som landet har gott om och
importerar den vara som kräver relativt mycket av
landets knappa faktor
Förenklad modell:
Två länder
Två sektorer:
Textil (L-intensiv)
Stål (K-intensiv)
Given mängd K och L i varje land
Rörliga inom landet men inte mellan länder
Land Alfa rikt på L
Land Beta rikt på K
Fullständig konkurrens
Inga transportkostnader
Samma produktionsteknik i båda länder
Samma konsumentsmak i båda länder
Före handel
Figur
Land Alfa:
Textil relativt billigast
Arbetskraft relativt billigast (K knapp faktor)
Land Beta:
Stål relativt billigast
Kapital relativt billigast (L knapp faktor)
Effekten av handel
Alfa exporterar textil
Beta exporterar stål
Handel utjämnar varupriserna och
faktorpriserna
Figur
Land Alfa
Land Beta
Pstål/Ptextil högt (före handel)
Pstål/Ptextil lågt (före handel)
Exporterar textil
Exporterar stål
Importerar stål
Importerar textil
Ökad prod av textil
Ökad prod av stål
Minskad prod av stål
Minskad prod av textil
Pstål/Ptextil sjunker
Pstål/Ptextil stiger
D på L stiger
D på L sjunker
D på K sjunker
D på K stiger
PL/PK stiger
PL/PK sjunker
Sammanfattning
Skillnader i relativ tillgång på
produktionsfaktorer
↓
olika produktionsmöjlighetskurvor och olika
komparativa kostnader
↓
Export av varor som är intensiva i
tillverkningen av den faktor som landet har
relativt gott om och som därför är relativt
billig inom landet och tvärtom
Genom att ändra antagandena kan modellen
vidareutvecklas och få högre förklaringsvärde
• Ändra antagandet att all arbetskraft är homogen
Arbetskraft kan vara utbildad eller inte
Länder med god tillgång på utbildad arbetskraft
specialiserar sig på och exporterar varor som är intensiv
i användningen av utbildad arbetskraft
• Ändra antagandet att produktionsresurserna inte är
rörliga mellan länder
Speciellt kapital kan vara rörligt mellan länder
Faktorrörelser kan delvis utjämna komparativa
skillnader
Om land Alfa exporterar L och importerar K blir
varupriserna mer lika
• Ändra antagandet att alla länder har samma
produktionsteknik
Kan skilja sig åt och ändras över tiden
Produktcykelteorin
• Ingen hänsyn till handelshinder och
transportkostnader i H-O
Med detta får vi inte total utjämning samt mer handel
med grannländer
• Ändra antagandet att konsumenternas preferenser är
lika
• Ändra antagandet att fullständig konkurrens råder
på alla marknader
Stordriftsfördelar
Märkesvaror
Modell där både inombranschhandel och
mellanbranschhandel kan förekomma:
Ett land med två sektorer
Jordbruk producerar homogen produkt, fullständig
konkurrens
Industri med likartade men inte identiska produkter
Varje konsument har en idealprodukt och köper det
företags produkt som ligger närmast idealet
Stordriftsfördelar
Inombranschhandel med industriprodukter om samma
tillgång på arbetskraft och kapital
Om olika faktortillgångar även mellanbranschhandel
Ekonomiska vinster av handel:
Specialisering enligt komparativa fördelar
Större produkturval för konsumenterna
Om ofullständig konkurrens pressade priser
Lägre styckkostnader i branscher med
stordriftsfördelar
Välfärdseffekter av handel och handelspolitik
Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen
T ex tullar och importkvoteringar
Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion
och inkomster
Effekterna av en tull
Använder partiell modell
Antar:
Effekten på övriga ekonomin är försumbar
Given växelkurs
Fullständig konkurrens
En homogen vara som produceras och konsumeras i
land A och land B
Inga transportkostnader
Handel mellan länderna
Figur
Importlandet A lägger tull på varan t kr per importerad
enhet
Marknadspriserna i A och B kommer att skilja sig åt
med tullens belopp
Förskjuter EUB uppåt med t
Land A:
Land B:
Pris ↑
Pris ↓
Produktion ↑
Produktion ↓
Producentinkomster ↑
Producentinkomster ↓
Konsumtion ↓
Konsumtion ↑
Statsinkomster=tullintäkt
Import ↓
Export ↓
Minskad handel
Minskat världsmarknadspris (PV=PB)
Antag ett litet land i en värld med många länder som
inte kan påverka världsmarknadspriset
Tull
Importpriset före tull är givet (horisontell linje)
I detta fall blir prisstegringen större och effekterna blir
större
Figur
Importkvotering
Importvolymen begränsas till en viss högsta nivå
(K=C1-Q1)
Samma effekt som tull=t på pris, produktion,
konsumtion och import
Figur
Men:
Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut)
”dynamisk” skillnad
Produktionssubvention
En produktionssubvention (s kr per producerad enhet)
istället för tull=t
Figur
Samma effekt på produktionen
Konsumentpriset oförändrat
Minskar inte konsumtionen
Mindre importminskning
Statsutgifter istället för inkomster
Samhällsekonomiska vinster av handel
Långsiktigt perspektiv
Jämför med eller utan handel
Produktionsspecialisering till följd av handeln
↓
Realinkomstökning genom förbättrad resursanvändning
Mängden varor och tjänster som kan konsumeras ökar
vid given mängd produktionsresurser
Specialisering enligt komparativa fördelar
↓
Ett mer effektivt utnyttjande av världens resurser
Omfördelningseffekter
Figur 9.1 Lundberg
Protektionismens samhällsekonomiska kostnader
Tull eller kvotering hindrar internationell specialisering
och arbetsdelning
Högre resurskostnad
Konsumentöverskott och producentöverskott
Figur
Samhällsekonomisk kostnad för tull
Figur
Triangeln c – minskat konsumentöverskott p.g.a.
minskad konsumtion
Triangeln b – extrakostnaden för produktion istället för
import
a omfördelning konsumenter till producenter
T omfördelning konsumenter till statskassan
Samhällsekonomisk förlust: b + c
Samhällsekonomisk kostnad för kvotering
Samma som tull
Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut), T tillfaller
istället importörer
Samhällsekonomisk förlust: b + c
Exportbegränsningsavtal: T omfördelning till
exportlandet
Samhällsekonomisk kostnad för
produktionssubvention
Konsumtionen påverkas inte
a omfördelning till producenterna
Samhällsekonomisk förlust: b
Handelspolitik och inkomstfördelning
Faktiskt förd politik kan bestämmas av egenintresset
hos vissa aktörer istället för av strävan att maximera
samhällets resurser
Vissa grupper utövar politiska påtryckningar
”protektionismens politiska ekonomi”
Hårt drabbade producenter har incitament att utöva
påtryckningar medan många konsumenter som var och
en förlorar lite kanske inte har det
Ömsesidiga tullsänkningar som inom GATT är positiva
för exportindustrin (vilken är en påtryckningsgrupp)
Strukturomvandling och ekonomisk politik
Skillnad mellan kort sikt och lång sikt
På lång sikt samhällsekonomisk balans – tullar innebär
inte högre sysselsättning eller BNP
Förändrade världsmarknadspriser medför incitament till
strukturomvandling
Specialisering enligt komparativa fördelar och låta
näringsstrukturen kontinuerligt anpassas till förändrade
internationella konkurrensförutsättningar
↓
Samhällsekonomiska vinster
Produktionsfaktorernas rörlighet och faktorprisernas
flexibilitet avgör huruvida strukturomvandlingen leder
till arbetslöshet
Tre sätt att med ekonomisk politik reducera
omvandlingskostnader:
• Tillfälliga importrestriktioner eller stöd till
produktionen
• Åtgärder som ger ökad rörlighet som
omskolningsbidrag och flyttbidrag
• Kompensera inkomstbortfall för dem som arbetar i
stagnerande sektorer
Handelspolitik är inte ett effektivt sätt att bedriva
stabiliseringspolitik eller inkomstomfördelning
Kan även leda till handelskrig med upptrappning av
protektionismen
Effekter av regional integration
Frihandelsområde eller tullunion
Ökad handel mellan medlemsländer på bekostnad av
egen industri och/eller utomstående länder
Handelsskapande effekt
Exempel
Handelsomfördelning
Exempel
Samhällsekonomisk förlust för A
Handelspolitik och terms of trade
Vinster av handel och specialisering behöver inte bli
jämnt fördelade
Bytesförhållandet i handeln – terms of trade
Måste ligga i intervallet mellan relativpriserna innan
handel
Figur 9.4 Lundberg
Terms of trade bestäms av efterfrågan (konsumenternas
preferenser)
Vad som händer vid tillväxt beror på
inkomstelasticiteten
Terms of trade-vinst av handelsrestriktioner
Tull som sänker importpriset (tillräckligt stort land)
Figur
Exportskatt kan löna sig för landet om det har
monopolställning på exportmarknaden men fullständig
konkurrens inom branschen i landet
Kan pressa upp exportpriset och utnyttja
marknadssituationen
Figur
T ex ensam exportör av råvara eller bilda kartell som
OPEC
Sammanfattning samt genomgång av några
övningsuppgifter
Jordbrukspolitik
Mål med jordbrukspolitik:
Självförsörjning
Garantera lantbrukare skälig inkomst
Skapa en levande landsbygd
Öppna landskap
Billiga livsmedel
Samhällsekonomiska kostnader för jordbrukspolitik
Jämför med utgångsläge med frihandel
Litet land som Sverige
• Införande av tull i kombination med prisgaranti
som ligger över jämviktspriset vid sluten ekonomi
Figur
• Införande av tull som ger pris=jämviktspriset vid
sluten ekonomi
Figur
Konsumentsubvention av mjölk
Figur
