Välfärdseffekter av handel och handelspolitik
Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen
T ex tullar och importkvoteringar
Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion
och inkomster
Effekterna av en tull
Använder partiell modell
Antar:
Effekten på övriga ekonomin är försumbar
Given växelkurs
Fullständig konkurrens
En homogen vara som produceras och konsumeras i
land A och land B
Inga transportkostnader
Handel mellan länderna
Figur
Importlandet A lägger tull på varan t kr per importerad
enhet
Marknadspriserna i A och B kommer att skilja sig åt
med tullens belopp
Förskjuter EUB uppåt med t
Land A:
Land B:
Pris ↑
Pris ↓
Produktion ↑
Produktion ↓
Producentinkomster ↑
Producentinkomster ↓
Konsumtion ↓
Konsumtion ↑
Statsinkomster=tullintäkt
Import ↓
Export ↓
Minskad handel
Minskat världsmarknadspris (PV=PB)
Antag ett litet land i en värld med många länder
som inte kan påverka världsmarknadspriset
Tull
Importpriset före tull är givet (horisontell linje)
I detta fall blir prisstegringen större och effekterna blir
större
Figur
Importkvotering
Importvolymen begränsas till en viss högsta nivå
(K=C1-Q1)
Samma effekt som tull=t på pris, produktion,
konsumtion och import
Figur
Men:
Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut)
”dynamisk” skillnad
Produktionssubvention
En produktionssubvention (s kr per producerad enhet)
istället för tull=t
Figur
Samma effekt på produktionen
Konsumentpriset oförändrat
Minskar inte konsumtionen
Mindre importminskning
Statsutgifter istället för inkomster
Samhällsekonomiska vinster av handel
Långsiktigt perspektiv
Jämför med eller utan handel
Produktionsspecialisering till följd av handeln
↓
Realinkomstökning genom förbättrad resursanvändning
Mängden varor och tjänster som kan konsumeras ökar
vid given mängd produktionsresurser
Specialisering enligt komparativa fördelar
↓
Ett mer effektivt utnyttjande av världens resurser
Omfördelningseffekter
Protektionismens samhällsekonomiska kostnader
Tull eller kvotering hindrar internationell specialisering
och arbetsdelning
Högre resurskostnad
Konsumentöverskott och producentöverskott (figur)
Samhällsekonomisk kostnad för tull
Figur
Triangeln c – minskat konsumentöverskott p.g.a.
minskad konsumtion
Triangeln b – extrakostnaden för produktion istället för
import
a omfördelning konsumenter till producenter
T omfördelning konsumenter till statskassan
Samhällsekonomisk förlust: b + c
Samhällsekonomisk kostnad för kvotering
Samma som tull
Inga statsinkomster (om ej auktioneras ut), T tillfaller
istället importörer
Samhällsekonomisk förlust: b + c
Exportbegränsningsavtal: T omfördelning till
exportlandet
Samhällsekonomisk kostnad för
produktionssubvention
Konsumtionen påverkas inte
a omfördelning till producenterna
Samhällsekonomisk förlust: b
Handelspolitik och inkomstfördelning
Faktiskt förd politik kan bestämmas av egenintresset
hos vissa aktörer istället för av strävan att maximera
samhällets resurser
Vissa grupper utövar politiska påtryckningar
”protektionismens politiska ekonomi”
Hårt drabbade producenter har incitament att utöva
påtryckningar medan många konsumenter som var och
en förlorar lite kanske inte har det
Ömsesidiga tullsänkningar som inom GATT är positiva
för exportindustrin (vilken är en påtryckningsgrupp)
Strukturomvandling och ekonomisk politik
Skillnad mellan kort sikt och lång sikt
På lång sikt samhällsekonomisk balans – tullar innebär
inte högre sysselsättning eller BNP
Förändrade världsmarknadspriser medför incitament till
strukturomvandling
Specialisering enligt komparativa fördelar och låta
näringsstrukturen kontinuerligt anpassas till förändrade
internationella konkurrensförutsättningar
↓
Samhällsekonomiska vinster
Produktionsfaktorernas rörlighet och faktorprisernas
flexibilitet avgör huruvida strukturomvandlingen leder
till arbetslöshet
Tre sätt att med ekonomisk politik reducera
omvandlingskostnader:
Tillfälliga importrestriktioner eller stöd till
produktionen
Åtgärder som ger ökad rörlighet som
omskolningsbidrag och flyttbidrag
Kompensera inkomstbortfall för dem som arbetar i
stagnerande sektorer
Handelspolitik är inte ett effektivt sätt att bedriva
stabiliseringspolitik eller inkomstomfördelning
Kan även leda till handelskrig med upptrappning av
protektionismen
Effekter av regional integration
Frihandelsområde eller tullunion
Ökad handel mellan medlemsländer på bekostnad av
egen industri och/eller utomstående länder
Handelsskapande effekt
Exempel
Handelsomfördelning
Exempel
Samhällsekonomisk förlust för A
Handelspolitik och terms of trade
Vinster av handel och specialisering behöver inte bli
jämnt fördelade
Figur
Bytesförhållandet i handeln – terms of trade
Måste ligga i intervallet mellan relativpriserna innan
handel
Terms of trade bestäms av efterfrågan (konsumenternas
preferenser)
Vad som händer vid tillväxt beror på
inkomstelasticiteten
Terms of trade-vinst av handelsrestriktioner
Tull som sänker importpriset (tillräckligt stort land)
Figur
Exportskatt kan löna sig för landet om det har
monopolställning på exportmarknaden men fullständig
konkurrens inom branschen i landet
Kan pressa upp exportpriset och utnyttja
marknadssituationen
Figur
T ex ensam exportör av råvara eller bilda kartell som
OPEC
Exempel jordbrukspolitik
Mål med jordbrukspolitik:
Självförsörjning
Garantera lantbrukare skälig inkomst
Skapa en levande landsbygd
Öppna landskap
Billiga livsmedel
Samhällsekonomiska kostnader för jordbrukspolitik
Jämför med utgångsläge med frihandel
Litet land som Sverige
Införande av tull i kombination med prisgaranti
som ligger över jämviktspriset vid sluten ekonomi
Figur
Införande av tull som ger pris=jämviktspriset vid
sluten ekonomi
Figur
Konsumentsubvention av mjölk
Figur
