fulltext

Institutionen för hälsovetenskap
Betydelsen av stöd och information för kvinnor
med bröstcancer
- en litteraturstudie
Näsman Linda
Tomtlund Pernilla
Examensarbete Omvårdnad GR C 15 hp
Mars 2010
Östersund
ABSTRAKT
Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått
framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som
drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och
familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för
kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat
erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.
Artiklarnas vetenskaplighet granskades och artiklarnas resultat analyserades med hjälp av
innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Det
framkom att kvinnor då de drabbades av bröstcancer upplevde situationen olika beroende på
vilket stöd och information de fick från omgivningen. Det var viktigt med stöd från familj och
lättförståelig information från stödgrupper och sjukvård för annars försämrades livskvaliteten.
Diskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess anhörig fick
individanpassad information. Flertalet patienter upplevde att anhöriga inte fick det stöd de var
i behov av från sjukvården. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer som upplevde ett bra stöd från
omgivningen och fick den information de var i behov av hanterade sjukdomen bättre.
Nyckelord: anhöriga, cancer, information, omvårdnad, stöd.
Betydelsen av stöd och information för kvinnor med bröstcancer
- en litteraturstudie
Näsman Linda
Tomtlund Pernilla
Mittuniversitetet, Östersund
Institutionen för hälsovetenskap
Examensarbete Omvårdnad GR C
Mars 2010
Innehållsförteckning
BAKGRUND ............................................................................................................................ 2



Sjuksköterskans omvårdnadsroll ................................................................................... 3
Nutida forskningsområden............................................................................................. 4
Problemformulering....................................................................................................... 4
SYFTE ...................................................................................................................................... 4
METOD .................................................................................................................................... 5



Urval .............................................................................................................................. 5
Inklusionskriterier .......................................................................................................... 5
Bearbetning och analysmetod ........................................................................................ 5
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ................................................................................................ 7
RESULTAT.............................................................................................................................. 7
Betydelsen av stöd.................................................................................................................... 7





Behov utav stöd ............................................................................................................. 8
Anhörigas roll ................................................................................................................ 8
Vårdpersonalens roll .................................................................................................... 10
Stödorganisationers roll ............................................................................................... 11
Negativt och positivt stöd ............................................................................................ 12
Betydelsen av information .................................................................................................... 14



Behov av information .................................................................................................. 14
Olika informationskällor .............................................................................................. 14
Information från vårdpersonal ..................................................................................... 15
DISKUSSION ........................................................................................................................ 17

Resultatdiskussion ....................................................................................................... 17
Metoddiskussion .................................................................................................................... 19
Slutsats .................................................................................................................................... 20
Referenslista ...................................................................................................................................................21
Bilaga 1 Översikt av litteratursökning
Bilaga 2 Översikt av analyserade artiklar och deras gradering
Bilaga 3 Exempel på bedömningsmall av studier med kvalitativ metod
Bilaga 4 Exempel på bedömningsmall av studier med kvantitativ metod
BAKGRUND
Varje dag drabbas 30 000 människor av cancer världen över och det ökar år för år.
Med detta som utgångspunkt kommer ca 16 000 000 människor att få diagnosen
cancer om 10 år (Bergh, Brandberg, Ernberg, Frisell, Fürst & Hall 2007, s. 9).
Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos kvinnor mellan 45-64 år i
Sverige och högre ålder medför ökad risk att drabbas. Av de kvinnor i Sverige som
drabbas av cancer är ca 25 % bröstcancer, vilket innebär att 7000 nya bröstcancerfall i
Sverige upptäcks varje år (Arver 2005, s. 7).
Allt fler kvinnor i dagens samhälle drabbas av bröstcancer, dock har forskningen gått
framåt vilket leder till att fler kvinnor kan botas. Detta beror främst på att
mammografiscreening upptäcker sjukdomen i tidigt skede samt att bättre
behandlingsmetoder finns att tillgå (Bergh et al. 2007, s. 21-24). Redan på Galenos
tid på 100-talet e Kr betraktade bröstcancer som en systemsjukdom som berodde på
för mycket svart galla i kroppen och kunde därför inte behandlas kirurgiskt. På 1700talet avfärdades Galenos lära och bröstcancer började uppfattas som en lokaliserad
sjukdom som kunde behandlas kirurgiskt. Idag ses åter igen bröstcancer som en
systematisk sjukdom av många (Rutqvist 1988, s. 22). Det finns stora
forskningsområden kring riskfaktorerna för bröstcancer till exempel ppilleranvändning, alkoholintag, en sen första fullgången graviditet, hög bentäthet och
ärftlighet. Av alla fall med bröstcancer beror 5-10% på ärftliga faktorer (Arver 2005,
s. 7-9).
Bröstcancer kan förekomma både som cancer in situ och invasiv cancer. Cancer in
situ innebär att tumören växer enbart lokalt inom körtelgången medan invasiv cancer
sprider sig till omkringliggande vävnad och kan leda till metastasbildning. Det
vanligaste symtomet är att kvinnan vid beröring känner en knöl i bröstet. Även
smärtpåverkan, storleksförändring av bröstet och förändrad form kan vara tecken på
bröstcancer (Ericson & Ericson 2008, s. 670-671). För att fastställa diagnos
genomförs palpation, mammografi och bröstpunktion då ett vävnadsprov tas av de
fynd som uppkommer vid mammografin. Behandlingen av bröstcancer kan ske på
olika vis beroende på hur utbredd cancern är till exempel genom kirurgi efterföljt av
strålbehandling eller behandling med hormoner och cytostatika. Prognosen för att
2
överleva bröstcancer beror på hur tidigt cancern diagnostiseras och hur mycket
cancern har spridit sig. Vid stor spridning av cancern minskar överlevnaden till 2030%, vid begränsad tumörväxt stiger överlevnaden 60-70% (Ericson & Ericson 2008,
s. 670-671).
Sjuksköterskans omvårdnadsroll
Enligt Kristoffersen, Northvedt och Skaug (2005, s. 74-75) ser generellt män och
kvinnors upplevelser av sjukdom olika ut. Kvinnor talar på ett annorlunda sätt om sin
sjukdom än vad män gör och använder hälso- och sjukvården på ett annat vis. De har
även lättare för att uttrycka sina känslor inför sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskor
inom hälso- och sjukvården måste i sitt yrke vara medvetna om dessa skillnader för
att kunna ge så bra vård som möjligt. Enligt Järhult och Offenbartl (2006, s. 415) har
sjuksköterskan en stor uppgift med att vara ett stöd för kvinnan som drabbats av
bröstcancer genom att vara optimistisk och föra detta vidare till kvinnan trots att
prognosen inte ser god ut. Sjuksköterskan bör framhålla det positiva i en annars
mycket negativ situation. Enligt Valand och Fodstad (2002, s. 250-251) är det viktigt
att sjuksköterskan är med vid första informationstillfället tillsammans med läkaren
och patienten för att senare kunna följa upp patientens behov av information samt
veta vilka taluttryck som tidigare använts i samtalen så att missförstånd inte uppstår
vid användning av nya ord och för att patienten skall känna sig trygg. Sjuksköterskan
måste vara lyhörd för att patienten kan ha outtalade frågor och ta sig tid att samtala
med patienten. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska sjukvården arbeta för att
förebygga ohälsa och ge upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller
skada skall ges när det är lämpligt till patienten (SFS). Det är av stor vikt att patienten
får information i den utsträckning det är möjligt för att bättre kunna hantera
situationen i tidigt skede. Sjuksköterskan bör dock vara uppmärksam på hur mycket
information patienten klarar att ta till sig (Valand & Fodstad 2002, s. 250-251). Enligt
HSL ska individuellt anpassad information ges till patienten om hälsotillstånd och om
metoder för undersökning, vård och behandling (SFS).
3
Nutida forskningsområden
Idag strävar forskningen efter att dels identifiera kvinnor som har större risk att
drabbas av bröstcancer, dels en effektivare screening som kan upptäcka sjukdomen i
ett tidigare skede. Mer forskning behövs för att kunna erbjuda en bättre vård till
patienterna med bröstcancer. Trötthet, sexuella problem, kognitiv
funktionsnedsättning och viktnedgång är vanliga symtom som uppkommer vid
bröstcancer (Bergh et al. 2007, s. 109-110). Forskningen behöver utveckla nya teorier
för att bättre kunna möta svårt sjuka cancerpatienter och deras närstående i deras
sorgearbete och tillfredställa deras behov av hjälp och stöd. Det är vanligt att
psykosociala problem som kan uppstå då kvinnor drabbas av bröstcancer inte
upptäcks av sjukvårdspersonal och nu pågår forskning för att utveckla hjälpmedel
som lättare upptäcker patienter som är i riskzonen att drabbas av psykosociala
problem (Bergh et al. 2007, s. 110).
Problemformulering
Då bröstcancer är en vanlig sjukdom som drabbar ca 15-20 personer per dag i Sverige
leder detta till att sjuksköterskor ofta kommer i kontakt med dessa patienter. Kvinnor
som får eller har haft diagnosen bröstcancer behöver mycket stöd och hjälp från
sjukvård, vänner och familj. Brist på stöd och information kan leda till ångest,
osäkerhet och rädsla hos patienter.
Vår definition av stöd är i denna uppsats är stöd i form av anhöriga, sjukvård och
stödorganisationer.
SYFTE
Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd för kvinnor i samband
med bröstcancer.
Frågeställningar:
Hur ser kvinnors behov av stöd ut vid bröstcancer?
Hur upplever kvinnor att de får stöd?
Vilken information är kvinnorna i behov av?
4
METOD
Uppsatsen har sammanställts som en litteraturstudie. Sökorden som använts för att
hitta artiklarna är: nursing, breast cancer, support, supportgroups, breast neoplasms,
psykological factors och needs, family, survivors, information, needs, nursing
intervention, social support, nurs*, newly diagnosed och women. Mesh-termer som
använts är breast cancer och breast neoplasms. Termen breast cancer har använts i
alla sökningar och resterande sökord i olika kombinationer med varandra. Sökorden
har hittats bland annat genom andra artiklars mesh-termer. Då en artikel hittats har
mesh-termerna som använts i den sökningen kollats för att se om relevanta meshtermer till denna uppsats använts. Databaserna som används är SweMed+, PubMed
och Cinahl. Ett antal studier av god kvalitet har granskats, värderats och utgör
underlag för uppsatsen (Forsberg & Wengström, 2008, s. 30).
Se tillvägagångssättet av artikelsökningarna i bilaga 1.
Urval
Urval av artiklar gjordes genom att läsa igenom abstrakt och verkade artikeln relevant
granskades den mera ingående för att se om artikeln uppfyller kraven.
Inklusionskriterierna för artiklarna i denna uppsats var följande: måste uppnå
gradering 1-2 efter granskningsmodellen enligt Carlsson och Eiman (2003) som finns
i bilaga 3 och 4, innehålla behov av stöd och information för kvinnor med
bröstcancer, finnas tillgängliga i fulltext, vara artiklar skrivna på engelska eller
svenska och beröra kvinnor över 18 år samt vara originalartiklar.
Bearbetning och analysmetod
Enligt Forsberg och Wengström (2008, s. 150) utmärks innehållsanalys av att
forskaren på ett systematiskt och stegvist sätt grupperar data för att på ett enkelt sätt
kunna finna mönster och teman som utmärker viktiga fynd i texten. Latent
innehållsanalys innebär att viktiga begrepp och centrala teman identifieras genom
kodning av kategorier, vilket leder till utveckling av teorier eller modeller. Denna
uppsats bygger på latent innehållsanalys och baseras på 10 kvalitativa och 3
5
kvantitativa vetenskapliga artiklar som lästes igenom av båda författarna för att få en
helhet av artiklarna. Författarna upptäckte ett liknande mönster som kunde
identifieras och huvudfynden skrevs ned och översattes. Där efter sorterades
innehållet i huvudfynden under subkategorier och som senare bildade kategorier.
Denna analys resulterade i två kategorier och åtta subkategorier, se tabell 1 i resultatet
för indelning av kategorier och subkategorier. Analysmetoden av artiklarna baserades
på bedömningsmallar som bygger på klassifikationer från grad 1-3 där grad 1 är högst
vilket innebär hög vetenskaplighet. Bedömningsmallarna är utformade av Carlsson
och Eiman (2003) och finns i bilaga 3 och 4. Under granskningen har olika färger på
märkpennor använts för att stryka under det som ansetts viktigt i artiklarna och som
berörde syftet. Olika färger på pennor användes för att kunna skilja på de olika
meningsenheterna som gav svar på frågeställningarna. Därefter skapades ett antal
kategorier för att tydliggöra fenomen som framkommit.
Fas 1: Då artiklar valts ut läste båda författarna på var sitt håll dessa flera gånger
vardera för att få en helhetsbild. Under läsningen av artiklarna markerades stycken i
texten som var relevanta gentemot syftet. Därefter diskuterade författarna sina fynd
gemensamt och text i artiklarna som motsvarade syftet lyftes fram.
Fas 2: Utifrån texten togs meningsenheter ut, som sedan kondenserades och kodades.
Utifrån detta förfarande framträdde preliminära sub-kategorier och kategorier.
Innehållet diskuterades och rubriknamn skapades.
Fas 3: Artiklarna granskades återigen samtidigt som uppsatsens textinnehåll
granskades parallellt för att författarna skulle vara säkra på att de inte misstolkat
texten i de första granskningarna och förvrängt innebörden. Författarna diskuterade
oenigheter vad gäller förståelse av artiklarnas texter när detta skedde och kom på så
vis fram till en gemensam grund.
Fas 4: De preliminära sub-kategorierna och kategorierna diskuterades igen och de
finslipade innehållet kontrollerades mot ursprungsartiklarna, därefter bestämdes de
slutliga sub-kategorierna och kategorierna.
6
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Vid litteraturstudier bör de artiklar som används vara etiskt granskade. Dock krävs
inget godkännande av etiska kommittén för att utföra denna studie. Både resultat som
stämmer överens med hypotesen samt resultat som skiljer sig från den bör vara
presenterade (Forsberg & Wengström 2008, s. 77). Författarna till denna uppsats har
haft som utgångspunkt att hålla sig objektiv och varit medvetna om egna
förförståelser och kunskaper kring ämnet samt ej förvanska engelskan som lästs i
artiklarna. Alla artiklar i denna uppsats är etiskt granskade.
RESULTAT
I resultatet presenteras 13 artiklar där 11 av artiklarna var av grad 1 och 2 artiklar av
grad 2, som presenteras mer i bilaga 2. Av studierna härstammar tre från Norge, tre
från Australien, en från nord Amerika, en från Taiwan, två från Stor Britannien, två
från Sverige och en från Brasilien. Under varje kategori och subkategori redovisas
resultatet. Även om varje subkategori beskrivs separat är vissa av dem inte klart
urskiljbara utan sammanflätade i varandra.
Tabell 1 Översikt av litteraturstudiens två subkategorier och åtta kategorier
Kategorier
Betydelsen av stöd
Betydelsen av information
Subkategorier
 Behov utav stöd

Anhörigas roll

Vårdpersonalens roll

Stödorganisationers roll

Negativt och positivt stöd

Behov av information

Olika informationskällor

Information från vårdpersonal
7
Betydelsen av stöd
Efter en primär behandling av bröstcancer upplever kvinnor rädsla för återfall,
depression, smärta och sexuella svårigheter. Även oro för försämrad livskvalitet är
vanligt. Stöd och information till kvinnor med bröstcancer om livet efter behandling
är av stor vikt då detta leder till minskad rädsla, ångest, osäkerhet samt förbättrar
livskvaliteten (Raupach & Hiller 2002). Stöd kan involvera känslomässigt stöd och
praktiskt stöd, båda upplevs viktiga i sjukdomsprocessen. Känslomässigt stöd
inkluderar kärlek, vänskap och medmänsklighet (Landmark, Strandmark & Wahl
2002).
Behov utav stöd
Praktiskt stöd från familj och vänner upplever kvinnor med bröstcancer värdefullt då
kroppen ej orkar utföra dessa göromål som innebär hjälp i det dagliga livet med till
exempel städning och transport till och från sjukhuset (Thewes, Butow, Girgis &
Pendlebury 2004, & Landmark et al. 2002). Japanska kvinnor med bröstcancer anser
att behovet av hjälp med behandling, ordna kirurgi vid behov, informera om resultat
av biopsi, ge stöd vid tester och hälsokontroller, följa vid läkarbesök samt stöd vid
information och samråd från sjukvårdspersonal värderas högst. Behoven av stöd och
information för japanska kvinnor med bröstcancer är olika under sjukdomens
framskridning. Det totala behovet av stöd och information är statistiskt högst före
biopsi och som lägst efter biopsi (Liao, Chen, Chen & Chen 2007). Kvinnor med
bröstcancer som lever i äktenskap eller relation har högre behov av stöd i jämförelse
med kvinnor som lever ensamstående vad gäller diagnos, kvinnlighet,
kroppsuppfattning, familj och vänner samt eftervård och information (Lindop &
Cannon 2001).
”The helplessness one feels when standing by when somebody
is suffering is terrible when one is emotionally involved. We
haven’t experienced cancer; there she has been alone though
we have tried to help. One wants so much to help when one
watches a sufferer. The helplessness of standing beside someone
in pains, of standing by that person’s side, unable to do very much,
that is the worst thing. Also those closest to such a person are
alone” (Lindholm et al. 2002).
8
Anhörigas roll
Kvinnor med bröstcancer upplever att det bästa stödet kommer från familj, vänner
och kollegor och de har en betydande roll när kvinnan kämpar med bröstcancer. En
stark relation till familj och vänner leder till att kvinnan uppnår välbefinnande efter
bröstcancer diagnosen och detta är även en viktig faktor i sjukdomsprocessen
(Raupach & Hiller 2002, Lindop & Cannon 2001, Landmark et al 2002, & Landmark,
Bøhler, Loberg & Wahl 2008). Närhet till make och barn har visat sig leda till större
vilja att bekämpa bröstcancern (Landmark et al. 2008). En stödjande man, syster,
barn, vän eller kollega är en viktig faktor för de flesta kvinnor med bröstcancer då
detta gör det lättare att identifiera sig med sjukdomen. Kvinnor känner ett behov av
att kunna ha en öppen kommunikation och någon som ger dem hopp och stöd i det
dagliga livet. Vissa kvinnor upplever att stödet från det sociala nätverket ibland ebbar
ut en tid efter att diagnosen ställts. I vissa fall medför en bröstcancerdiagnos att
familjer blir mer sammansvetsade då känslan av att prata mer öppet med varandra
infinner sig och känslan av vad som är viktigt i livet framträder tydligare (Pålsson &
Norberg 1995). Japanska kvinnor med bröstcancer rankar familj och vänners
medverkan i sjukdomsprocessen som lägst av behoven. Familj och vänner har en mer
betydande roll innan diagnos än efter och behovet av information vad gäller
behandling, känslomässigt stöd samt kamratskap finns inga signifikanta skillnader
förre och efter diagnosen (Liao et al. 2007).
De flesta kvinnor är nöjda med det stöd som finns att tillgå efter sjukdomsbeskedet,
dock anser kvinnorna att stödet från vårdpersonal, familj och vänner var bäst i början
av behandlingen. Efter behandlingen är risken stor att drabbas av depression och
ångest, samtidigt upplever många kvinnor att stödet från familj, sjukvård och vänner
minskar. Fortsatt stöd runt patienten är viktigt för att förebygga detta (Raupach &
Hiller 2002, & Landmark et al. 2008). Kvinnor som upplever ett bra socialt stöd har
lättare att hantera sjukdomen i motsats till kvinnor som upplever brist på socialt stöd.
Viktigt stöd för kvinnan i kampen mot sjukdomen är stöd i form av närhet från
partner och barn. Även oväntat stöd från andra än de närstående upplever kvinnorna
som positivt. Att återkomma till arbetet efter en tids sjukdom upplevs av kvinnorna
9
som en framgång i återhämtningen eftersom tankar på sjukdomen minskar då
koncentrationen inriktas på arbetet. Arbetet innebär även sociala aktiviteter och
umgänge med människor som inte nödvändigtvis är involverade i sjukdomsbilden
(Landmark et al. 2002).
Då en kvinna drabbas av bröstcancer förändras även familjesituationen. Kvinnor med
bröstcancer upplever att de måste skydda familjen från lidande genom att undanhålla
sina känslor och tankar samt information som sjukvården tillhandahåller. Detta leder
till att familjen i sin tur får en känsla av att bli utelämnade och det blir svårt för
familjen att känna delaktighet i kvinnans livssituation.
”I have never been able to speak to my husband about something.
I have been worried about; I have thought. I must be strong. I have
thought he would not be able to bear it. and I don’t want to make
him worried, so I bear it all alone” (Lindholm et al. 2002).
Då kvinnor med bröstcancer redan är orkeslösa på grund av sjudomen leder denna
problematisering till att situationen förvärras ytterligare, trots att kvinnor med
bröstcancer gör detta i tron om att skydda sina nära för lidande men det leder till
motsatsen. När en kvinna drabbas av bröstcancer kan anhöriga uppleva en känsla av
maktlöshet ifall information undanhålles och förhållandet till omsorgen försämras
(Lindholm, Rehnsfeldt, Arman & Hamrin 2002). Familjemedlemmar till en kvinna
med bröstcancer upplever osäkerhet till vilken roll de skall ha för att lindra kvinnans
lidande, en känsla av att uppvisa en positiv attityd och inte visa lidande är en roll som
familjemedlemmar ofta känner sig behöva inta (Lindholm et al. 2002).
Vårdpersonalens roll
Kvinnor som drabbas av bröstcancer anser att stöd och information från läkare och
sjuksköterskor är av stor betydelse för att uppnå optimalt välmående (Raupach &
Hiller 2002). Bra relation med sjukvårdspersonalen är viktigt för kvinnor med
bröstcancer då detta leder till känsla av bekräftelse av stöd i sjukdomen. Då
sjuksköterskor visar förståelse, ger positiv feedback och visar respekt samt intresse
för kvinnan som individ upplevs relationen mellan patient och sjuksköterska positivt.
10
Detta leder till att kvinnor vågar öppna sig inför sjuksköterskan, känner sig
betydelsefulla och kan ställa frågor som annars känns jobbiga att ställa (Pålsson &
Norberg 1995, Landmark et al. 2002, & Thewes et al. 2004).
Somliga kvinnor med bröstcancer upplever mindre ångest och oro inför behandling
om behandlingen utförs i grupper om två eftersom stödet från varandra hjälper
kvinnorna i en jobbig situation. Detta är ej vanligt förekommande i sjukvården vilket
leder till att kvinnorna får ordna det praktiska inför behandlingen själva, så som resor
och tidbokningar (Pålsson & Norberg 1995). Sjuksköterskor beskrivs av kvinnor med
bröstcancer som en central roll i stödet under rehabiliteringsperioden och trots att
kontakten mellan sjuksköterska och patient ibland var sporadisk upplever kvinnor
med bröstcancer en känsla av säkerhet (Pålsson & Norberg 1995). Bra kontakt mellan
vårdpersonal och kvinnor med bröstcancer främjar och uppmuntrar tillfrisknandet för
patienten (Landmark et al. 2002). Kvinnor med bröstcancer anser att stöd är något
betydelsefullt oavsett vem det kommer ifrån, dock föredrar yngre kvinnor
professionellt stöd från läkare och sjuksköterskor istället för stöd från volontärer i
sjukvården (Thewes et al. 2004, & Landmark et al. 2002).
Sjukvårdens förväntningar är att anhöriga ska finnas som stöd för kvinnan som
drabbats av bröstcancer. Sjukvården har ingen förståelse för att även anhöriga lider
och behöver stöd. Anhöriga mår bättre vid aktivt deltagande i kvinnans vård och om
kontinuerlig information om kvinnans situation delges (Lindholm et al. 2002).
“The significant others feel inadequate to alleviate the
woman’s suffering. Their own suffering is too great to
enable them to manage this. Both the woman and the
nursing staff seem to expect those close to the woman to
give her support; they are expected to provide spiritual
support“ (Lindhom et al. 2002).
Stödorganisationers roll
För att underlätta sociala problem vid bröstcancer bör patienten prata med människor
som tidigare gått igenom samma situation, identifiera personer som alltid kommer att
finnas vid patientens sida, etablera bra läkarkontakt för att lätt få professionellt stöd
11
samt stöd till bättre livssituation genom att få hjälp med det dagliga livet (Beatty,
Oxlad, Koczwara & Waide 2008).
Stödgrupper för kvinnor med bröstcancer är en viktig del av bearbetningen av
sjukdomen då kvinnor ger känslomässigt stöd till varandra, känner sig delaktiga i
gruppen, knyter större sociala nätverk, delar information samt utför aktiviteter
tillsammans. Kvinnor med bröstcancer anser att det bästa med stödgrupper är att
träffa andra människor som varit i samma situation vilket leder till minskad känsla av
att vara ensam i en svår situation (Landmark et al. 2008, Pålsson & Norberg 1995, &
Pinheiro, da Silva, Mamede & Fernandes 2008).
”We see that it didn’t happen to me alone, that there are many
others with the same problem” (Pinheiro et al. 2008).
Kvinnor med bröstcancer anser att efter diagnos ställts tillkommer nya relationer till
deras sociala nätverk i form av kvinnor som varit med om samma situation,
stödorganisationer och sjukvårdspersonal. Dessa nya relationer är viktiga för hur
nydiagnostiserade kvinnor med bröstcancer upplever sjukdomen (Landmark et al.
2002).
Det flesta kvinnor med bröstcancer upplever att stödgrupper är viktigt vad gäller
rehabilitering och framtida livet eftersom stödet från gruppen finns kvar även efter
tillfrisknandet och att delta i en stödgrupp innebär en känsla av att människor inte
endast förknippar kvinnan med sjukdom. Stödgrupper leder till underlättande av
kommunikation, samhörighet samt ökar förmågan till självhjälp för kvinnor med
bröstcancer. Målet med stödgrupper anser kvinnor med bröstcancer vara att
komplettera varandra genom att dela med sig av varandras erfarenheter och därmed få
större lärdom om sjukdomen. Stödgrupper lär även kvinnor vilka rättigheter de har
till sjukvårdens tjänster (Pinheiro et al. 2008). Kvinnor med bröstcancer, mestadels
yngre kvinnor, har ett behov av att delta i stödgrupper efter att behandlingen
avslutats. Detta för att genom hjälp från stödgrupper upplever kvinnorna en känsla av
att kunna gå vidare i sitt liv och utöva aktiviteter samtidigt som de bearbetar
situationen de gått igenom med hjälp av andra kvinnor som upplevt samma situation.
En del yngre kvinnor anser att det är viktigt att möten med stödgruppen ligger utanför
12
sjukhusområdet för att slippa sjukhusmiljön (Thewes et al. 2004).
Negativt och positivt stöd
Stöd kan delas in i olika kategorier, både negativa och positiva. Kategorierna kan
vara stöd från nära anhöriga, nära vänner i omgivningen, sjukhuspersonal och
stödorganisationer. Stödet från nära familj värderas högst men kan även vara en
belastning för kvinnor med bröstcancer eftersom upplevelsen av att lägga en börda på
familjen känns svårt i en redan jobbig situation (Landmark & Wahl 2002). Kvinnor
med bröstcancer upplever kommunikation med anhöriga svårt, speciellt närmaste
anhöriga eftersom kvinnor ibland inte vet hur de ska samtala om upplevelsen av
sjukdomen på ett bra sätt utan att lägga för stor börda på familjemedlemmarna. Även
familj och vänner har svårt att tala om sjukdomstillståndet på grund av rädsla att
uttrycka sig fel (Landmark & Wahl 2002, Landmark et al. 2002, & Pålsson &
Norberg 1995). Kvinnor med bröstcancer upplever en osäkerhet inför stödet från
sjukvården på grund av rädsla att vårdsystemet fallerar vilket leder till oro att bli
bortglömda efter avslutad behandling, kvinnor med bröstcancer känner då ett behov
av att själva kontrollera och be om nödvändig information och stöd från sjukvården
och stödorganisationer (Landmark & Wahl 2002).
Att drabbas av bröstcancer innebär problemområden för kvinnor vad gäller det
sociala nätverket kring åsikter, känslor, familj och vänner. Kvinnor med bröstcancer
upplever ibland att personer i omgivningen inte kan hantera situationen och detta
leder till att kvinnorna känner sig tvungna att uppvisa en positiv fasad inför mötet
med det sociala nätverket. Även familj och vänner drabbas negativt i form av stress
och svårigheter när kvinnan får diagnosen bröstcancer. För den bröstcancerdrabbade
kvinnan finns ett socialt stöd som ej inkluderar deras anhöriga och detta upplevde
kvinnan betungande (Beatty et al. 2008, & Thewes et al. 2004). Bra stöd och
information från läkare och sjuksköterskor är viktigt för kvinnor med bröstcancer då
detta i sin tur underlättar för kvinnorna att kunna stödja anhöriga i situationen som
anhörig till bröstcancer drabbade kvinnor (Landmark et al. 2008).
En återkommande upplevelse hos kvinnor med bröstcancer är att familj, vänner och
kollegor ej har förståelse för situationen kvinnan går igenom. Speciellt barn i övre
13
tonåren har svårt att acceptera mammans sjukdom på grund av att känsla av
hjälplöshet inför sjukdomen (Landmark et al. 2002). Ett fåtal kvinnor med
bröstcancer upplever att sjukvården under uppföljningssamtalen endast är
intresserade av det fysiska välmåendet och inte det psykiska. Detta kan leda till en
känsla av att inte bli sedd som individ hos kvinnorna med bröstcancer (Thewes et al.
2004).
“Nursing care is only concerned with physical things; but if the
wound is healed, that does not mean that the patient is well.
Spiritual matters are left unattended to, they are left to the patient’s
nearest. But those who suffer need professional caregivers”
(Lindholm et al. 2002).
Betydelsen av information
Bra information till kvinnor med bröstcancer leder till minskad oro, rädsla, ångest och
kvinnorna kan lättare hantera sjukdomen (Pinheiro et al. 2008, & Lindop & Cannon
2001).
Behov av information
Kvinnor med bröstcancer, oavsett ålder, anser det viktigast att bli informerade om
kännetecken på återfall, chans till tillfrisknande och risken att familjemedlem blir
drabbad. Lägst prioriterade frågor för dem är information angående
bröstrekonstruktion, sexuella samlivet och proteser. Däremot har kvinnor under 50 år
i större behov av information om rekonstruktion av bröstet, utseende efter behandling
och det sexuella samlivet (Raupach & Hiller 2002). Fortsatt information efter
avslutad behandling anser kvinnor med bröstcancer viktigt för att kunna känna
kontroll och trygghet i sitt liv.
“Results show that when treatment is over, women need extra
support: ‘When you are left on your own it’s easy to start
getting depressing thoughts. Then it’s good to be able to talk
to a doctor or nurse – and to have a check-up – that helps you
to feel calmer” (Landmark et al. 2008).
14
Även information till familjemedlemmar från sjukvården är viktigt då det leder till
ökad känsla av delaktighet under sjukdomsprocessen i familjen och kvinnor upplever
mer förståelse för situationen från familjens sida (Thewes et al. 2004).
Olika informationskällor
Informationskällor som internet, broschyrer och stödgrupper är uppskattade
hjälpmedel för tillgång till information och stöd för kvinnor med bröstcancer, dock
prioriteras ej dessa alternativ i första hand. Kvinnor med bröstcancer under 50 år är
mer öppna för information om bröstcancer från tidningar och tv än andra
åldergrupper. Kvinnor över 69 år med bröstcancer är mindre mottagliga för
information från sjuksköterskor, böcker och broschyrer jämfört med kvinnor i åldern
50-69 år (Raupach & Hiller 2002). Kvinnor med bröstcancer upplever stödgrupper
positivt då lättförståelig information kring sjukdomen erbjuds (Landmark et al. 2002,
& Raupach & Hiller 2002).
Kvinnor med bröstcancer som delges information via telefonkontakt från
sjuksköterskor anser att telefonkontakt är tillräckligt för att tillgodose behovet för
kategorierna: familjens påverkan, genetisk risk, egenvård, sexuell attraktionskraft,
biverkningar, socialt liv, spridning av sjukdom, behandlingar och möjlighet till
tillfriskning. Sjuksköterskor som tillhanda håller upplever att patienter uppskattar
kontakten, dock känner sjuksköterskorna att ansikte mot ansikte ger mer trovärdig
information på grund av att misstolkningar lättare uppstår vid telefonkontakt (Beaver,
Twomey, Witham, Foy & Luker 2006). För att telefonkontakten ska bli så effektiv
som möjligt måste sjuksköterskan ha bra kunskap inom sitt område för att kunna
tillämpa effektiv kommunikation samt ge bra rådgivning.
“You’ve got to be very committed to it, you’ve
got to believe that it’s worth doing” (Beaver et al. 2006).
En nödvändighet för att kunna tillfredställa behovet av information till patienten är
tillgång till journalanteckningar och informationskällor, på grund av administrativa
problem i sjukvården är detta inte alltid möjligt. Sjuksköterskor upplever att
15
diskussioner om sexuella frågor är svårare att prata om vid telefonkontakt, dock
uppskattar kvinnor dessa diskussioner (Beaver et al. 2006).
Information från vårdpersonal
Att inte få information som tillgodoser behovet hos kvinnor med bröstcancer från
sjukvården leder till stor påfrestning och en extra börda att bära på för kvinnorna
(Landmark et al. 2002). Information från kirurgen anser kvinnor med bröstcancer
alltid vara tillfredställande (Raupch & Hiller 2002). Kvinnor med bröstcancer
upplever behov av detaljerad information om bröstcancer från sjuksköterskor och
läkare för att kunna förstå situationen på bästa sätt. Information om livet efter
behandling upplever kvinnorna är bristfällig från sjukvården vilket leder till att
kvinnor ej är förberedda på hur lång tid återhämtningen efter sjukdomen kan pågå
(Cappiello, Cunningham, Knobf & Erdos 2007, & Landmark et al. 2008). Brist på
information om var kvinnan kan vända sig för samtal gör att känslan av försummelse
och ignorans växer (Landmark et al. 2008).
Kvinnor med bröstcancer känner behov att få information innan behandlingen om hur
livet efter behandling kommer att se ut då informationen har upplevts bristfällig från
sjukvården (Cappiello et al. 2007). Att få information angående diagnosen om
bröstcancer direkt efter mammografin är viktigt då kvinnors osäkerhet och ångest
ökar ju längre tiden går. Kvinnor upplever en känsla av förtroende och självsäkerhet
då läkare eller sjuksköterska tar sig tid till patienten och detta leder till att patienten
känner sig tryggare i situationen. Att nära och kära får ta del av
informationstillfällena från sjukvården är positivt eftersom frågor som kvinnan ej
själv tar upp kan nära och kära ta upp, informationstillfällena leder även till mindre
frågor från anhöriga till kvinnorna och färre missförstånd. Uppföljningssamtal med
en sjuksköterska anses viktigt för kvinnor med bröstcancer eftersom det första
informationstillfället kan vara chockartat vilket leder till att viktig information och
frågor ej har tagits in av kvinnan (Pålsson & Norberg 1995).
“You get ignored. I have not really existed at all, only as
a name on a paper, and I am the one who is to live
with the person in question for the rest of my life. It
16
seems obvious that the men should be allowed to
come along, doesn’t it? They are allowed to be present
in the maternity ward, this is only natural, it should be
the same in the cancer ward too” (Lindholm et al. 2002).
DISKUSSION
Resultatdiskussion
Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd för kvinnor i samband
med bröstcancer.
I resultatet framkom att kvinnor med bröstcancer upplever ett stort behov av stöd från
sina närstående men även från sjukvårdspersonal för att kunna hantera sjukdomen på
bästa sätt. Det är av största vikt att information om sjukdomen till patienten från
sjuksköterskor och läkare invidualiseras eftersom alla människor är olika och behovet
av stöd och information kan skilja markant från person till person. Viktigt att tänka på
är även att ge information anpassad till situationen så patienten kan ta in det som
sägs. Enligt Klang Söderkvist (2001, s. 102) kan patienter inte ta till sig information
då de är i chockfasen som innebär att patienten har svårt att koncentrera sig på att
lyssna och förstå. Det kan dröja veckor innan patienten har greppat situationen
beroende på vilken personlighet patienten har. Sjuksköterskans ansvar är att förstå
patienternas olika behov för att kunna individualisera informationen.
Det som urskilde sig i resultatet var att Japanska kvinnor med bröstcancer i
jämförelse med kvinnor med bröstcancer från andra länder, var att kvinnorna från
Japan ej prioriterar familj och vänners stöd i sjukdomsprocessen. Möjligen kan detta
bero på annan kultur. Då Sverige blir allt mer mångkulturellt är det viktigt att vi som
sjuksköterskor alltid har ett öppet sinne och är flexibla i vår yrkesroll vilket innebär
många möten med människor från olika kulturer.
Informationskällor som internet används idag flitigt av patienter med bröstcancer. I
och med att internet har blivit internationellt och finns nästan i varje hushåll idag
växer även människors kunskaper kring ämnen som till exempel bröstcancer. Viktigt
att ha i åtanke vad gäller internet är att all information som kan går att finna där ej är
sanningsenligt, vilket kan leda till missförstånd hos personen som söker
17
informationen. Nackdelen med internet är framförallt att felaktig information delges
till exempel till en kvinna med bröstcancer. Fördelen med internet är att människor
generellt i dagens samhälle är mer pålästa om det mesta. Inom sjukvården kan detta
leda till att patienter lättare förstår information som delges och kan ställa mer
relevanta frågor till sjuksköterskor och läkare. Dickerson, Boehmke, Ogle och Brown
(2006) menar att patienter som konsulterat och fått information om sin sjukdom hos
läkaren och sedan kommer hem använder internet för att få svar på sina frågor som
uppkommit efter mötet. Sjuksköterskor kan uppmuntra sina patienter att söka
information på internet men måste då även vara öppna för diskussion för det
patienterna hittar. Sjuksköterskan skall även vara uppdaterad om bra internetsidor
som de kan rekommendera för sina patienter.
“I try not to flip out when I read the really bad things
because I’m sure some of these Internet sites don’t give
you much hope. [However,] there are other sites that say
wonderful things. . . . You have to take everything with a
grain of salt and go to more than one site to see if these
sites are in agreement, and just get a better idea” (Dickerson et al.
2006).
I resultatdelen framkom att det är vanligt att både kvinnor med bröstcancer och deras
anhöriga upplever brist på stöd från sjukvårdspersonalen till patientens anhöriga. Som
blivande sjuksköterskor känner vi att detta är något som bör förbättras och undersöka
var detta brister i systemet. Detta kan möjligen förklaras med att koncentrationen
fokuseras på patientens sjukdom och de anhöriga kommer i skymundan.
Det framkom även i resultatet att kvinnor med bröstcancer upplever att sjukvårdens
stöd brister efter att behandling avslutats och det är vanligt att ångest och depression
uppkommer i ett senare skede. Viktigt att tänka på för att förebygga detta är att
sjukvården bör upprätthålla kontinuerlig kontakt med patienterna. I dagens läge när
mycket nedskärningar pågår inom sjukvården utsätts personalen för mycket stress på
grund av tidsbrist vilket kan leda till att ej inneliggande patienter kommer i sista
hand. Detta gör att patienter kan känna sig bortglömda och tappar respekten för
sjukvården.
18
Stödgrupper visade sig i resultatet bland annat innebära att kvinnor med bröstcancer
får information på ett enkelt sätt. Vi anser att ett enkelt sätt innebär information på en
lätt nivå i språket. I sjukvården kan det vara svårt för patienten att förstå alla olika
medicinska termer som ibland används av läkare och sjuksköterskor. Troligtvis kan
patienter ibland känna sig underlägsna i sjukvården och samtal med professionen
genom att patienter inte förstår de medicinska termerna och vågar därför inte ställa de
frågor som eventuellt finns.
Metoddiskussion
När vi började arbeta med vår uppsats var tanken att skilja på behov av stöd och
information för patienter med bröstcancer. Då arbetet fortgick kom vi fram till att
detta är svårt då information och stöd sammanflätas med varandra och rätt given
information även ger stöd. Trots detta valdes ändå att försöka särskilja de två
begreppen åt i den mån det går.
Av våra fjorton artiklar är tre av dem skrivna av samma huvudförfattare, vilket både
kan var en fördel och en nackdel. En fördel kan vara att forskaren har bred kunskap
inom området bröstcancer och vet vad som är i behov av att studeras för att
forskningen ska gå framåt. Nackdelen med samma huvudförfattare kan vara att
forskaren har svårt att bortse i sina studier från förförståelsen som bred kunskap inom
området ger. En annan nackdel med dessa studier var att alla utfördes i Norge, vilket
ger ett smalt urval. Trots att samma huvudförfattare i tre artiklar kan ses som negativt
valde vi att använda artiklarna då vi ansåg att fördelarna vägde upp nackdelarna och
styrker resultatet.
Författarna till denna uppsats har båda läst artiklarna som resultatet grundar sig på för
att kunna diskutera innehållet och se om innehållet i artiklarna uppfattats på samma
sätt då artiklarna är skrivna på engelska vilket inte är vårt modersmål. Då oenigheter
uppstått kring översättningen har internetbaserade engelsk-svenska lexikon använts
för att reda ut begreppen.
Då bröstcancer är ett väl utforskat område blev vi tvungna att begränsa våra
sökningar radikalt för att finna artiklar som var relevanta för vårt syfte.
19
Vi analyserade artiklarna till uppsatsen genom innehållsanalys eftersom det ger bra
överblick över materialet och möjlighet att kategorisera innehållet vilket ger en bra
indelning i de olika subkategorier som använts. Ämnet bröstcancer valdes på grund
av intresse samt att en av författarna har egna erfarenheter från ämnet. Latent betyder
tolkande, alltså att artiklarnas textinnehåll granskades med ett tolkande synsätt.
Författarna har tolkat texterna de läst till viss del.
Slutsats
Hur kvinnor med bröstcancer upplever sin situation kan bero på en mängd olika
faktorer som personlighet, relation till sjukvården och relation till anhöriga. Störst
påverkan på hur kvinnorna hanterade diagnosen berodde till stor del på relationer
mellan patient och sjukvård, anhöriga samt stödgrupper. Om relationerna var goda
hanterade kvinnorna sjukdomen bättre. Då resultatet visat att anhöriga ej får det stöd
de är i behov av då en kvinna i deras närhet drabbas av bröstcancer anser vi att det
skulle vara positivt om ett stödprogram även för anhöriga utarbetades i sjukvården.
Detta skulle underlätta situationen för både anhöriga och patienter eftersom det skulle
leda till mer kunskap och förståelse för båda parter vilket kan resultera i att det blir
lättare att stötta varandra. Även ångesten skulle minska hos patienten då ett bra stöd
innebär ökad trygghetskänsla och fler patienter skulle vara nöjda med den sjukvård de
fått.
20
Referenslista:
Arver, B. (2005). Ärftlig bröstcancer. Sjöberg, N-O., & Mattsson, L-Å. (Red.).
Bröstet. Östervåla: Elanders Tofters.
Bergh, J., Brandberg, Y., Ernberg, I., Frisell, J., Fürst, C J., & Hall, P. (2007).
Bröstcancer. Stockholm: Kristianstads Boktryckeri AB.
*Beatty, L., Oxland, M., Koczwara, B., & Tracey, D. (2008). The psychosocial
concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: a qualitative
study of patient, nurse and volunteer perspectives. Health Expectations, 1, 331-342.
*Beaver, K., Twomey, M., Witham, G., Foy, S., & Luker, K.A. (2006). Meeting the
information needs of women with breast cancer: Piloting a nurse-led intervention.
European Journal of Oncology Nursing, 10, 378-390.
*Cappiello, M., Cunningham, R.S., Knobf, M.T., & Erdos, D. (2007). Breast cancer
survivors: Information and support after treatment. Clinical Nursing Research, 16,
278-293.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003) Studiematerial för undervisning inom projektet
”Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och
Malmö högskola”.
Dickerson, S S., Boehmke, M., Ogle, C., & Brown, J K. (2006). Seeking and
managing hope: patient’s experiences using the internet for cancer care. Oncology
nursing forum, 33, 8-11.
Ericson, E., & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Tredje upplagan. Lund:
Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier –
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Järhult, J., & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken –vård av patienter med kirurgiska,
urologiska och ortopediska sjukdomar. Stockholm: Liber AB.
21
Klang Söderkvist, B. (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E-A. (2005). Grundläggande omvårdnad
del 1. Stockholm: Liber AB.
*Landmark, B.T., Strandmark, M., & Wahl, A. (2002). Breast cancer and experience
of social support. Scandinavian Journal Caring Science, 16, 216-223.
*Landmark, B.T. & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a
qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of
Advanced Nursing, 40 (1), 112-121.
*Landmark, B.T., Böhler, A., Loberg, K., & Wahl, A. (2008). Women with newly
diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context.
Journal of Clinical Nursing, 17, 192-200.
*Liao, M-N., Chen, M-F., Chen, S-C., & Chen, P-L. (2007). Healthcare and support
needs of women with suspected breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 60 (3),
289-298.
*Lindop, E. & Cannon, S. (2001). Evaluating the self-assessed support needs of
women with breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 34 (6), 760-771.
*Lindholm, L., Rehnsfeldt, A., Arman, M., & Hamrin, E. (2002). Significant others’
experience of suffering when living with women with breast cancer. Scandinavian
Journal of Caring Science, 16, 248-255.
*Pinheiro, CPO., da Silva, RM., Mamede, MV., & Fernandes, AFC. (2008).
Participating in a support group: experience lived by women with breast cancer. Rev
Latino-am Enfermagem julho-agosto, 16 (4), 733-738.
*Pålsson, M-B E., & Norberg, A. (1995). Breast cancer patients’ experiences of
nursing care with the focus on emotional support: the implementation of a nursing
intervention. Journal of Advanced Nursing, 21, 277-285.
22
*Raupach, J. & Hiller, J. (2002). Information and support for women following the
primary treatment of breast cancer. Health Expectations, 5, 289-301.
Rutqvist, L-E. (1988). Tumörtillväxt, metastasering, naturalförlopp. Rydén, S (Red.).
Bröstcancer. Göteborg: ICI-Pharma AB.
SFS 1982:763 2b§. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1982:763 2c§. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
*Thewes, B., Butow, P., Girgis, A., & Pendlebury, S. (2004). The psychosocial needs
of breast cancer survivors; a qualitative study of the shared and unique needs of
younger versus older survivors. Psycho-Oncology, 13, 177-189.
Valand, E., Fodstad, G. (2002). Generell onkologisk omvårdnad. Almås, H. (Red.).
Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB.
* artikel med i resultat
23
Bilaga 1 Översikt av litteratursökning
Databas
Sökord
PubMed
Nursing AND breast cancer AND support
20091217
PubMed
Breastcancer AND supportgroups
20091118
Cinahl
Breast Neoplasms/ nursing/ psycological
factor
Avgränsningar
Links to free fulltext,
abstract, English, Swedish,
female, human, nursing
journals
Links to free fulltext,
abstract, English, Swedish,
female, human, nursing
journals
Abstract, female, English,
womens health
20091217
SweMed+
Breastcancer AND family
Inga limits
7
2009-12-17
PubMed
Breast cancer AND survivors AND
information needs
Inga limits
13
9*
2**
1
2009-12-17
PubMed
Breast cancer AND survivors AND
psychosocial needs
Inga limits
32
20*
9**
1***
2
2010-01-07
PubMed
Breastcancer AND information needs
AND nursing intervention
Abstract, humans, female,
English, nursing journals
11
7*
3**
1
2010-01-07
PubMed
Support AND needs AND breast AND
cancer
Links to full text, English,
nursing journals
22
14*
5**
1***
2
2010-01-07
PubMed
Breast cancer AND social support AND
nurs* And newly diagnosed
Inga limits
21
16*
3**
2
Datum
2009-12-17
Antal träffar
34
Förkastade
21*
9**
3***
Utvalda (antal)
1
10
7*
1**
1***
1
51
45*
3**
2***
5*
1**
1
Pålsson, M-B E., &
Norberg, A. (1995).
1
Lindholm, L.,
Rehnsfeldt, A., Arman,
M., & Hamrin, E.
(2002).
Cappiello M,
Cunningham R, Knobf
T & Erdos D. (2007).
Anv. i resultat
Pinheiro, CPO., da
Silva, RM., Mamede,
MV., & Fernandes,
AFC. (2008).
Landmark, B.T.,
Böhler, A., Loberg, K.,
& Wahl, A. (2008).
Beatty L, Oxland M,
Koczwara B & Tracey
D.
(2008).
Thewes B, Butow P,
Girgis A & Pendlebury
S.
(2002)
Beaver K, Twomey M,
Witham G, Foy S &
Luker K
(2006)
Lindop E & Cannon S.
(2001).
Liao M-N, Chen M-F,
Chen S-C & Chen P-L.
(2007).
Landmark B & Wahl
A.
(2002).
Landmark B, Bøhler A,
Loberg K & Wahl A.
(2008).
2010-01-11
PubMed
Information AND support And women
AND breast AND cancer
* Antal förkastade artiklar efter läsning av titel
** Antalet förkastade efter läsning av abstrakt
*** Antalet förkastade efter kvalitetsbedömning
Links to full text, English
12
9*
2**
1
Raupach J, & Hiller J
2002
Bilaga 2 Översikt av analyserade artiklar och deras gradering
FÖRFATTARE
ÅRTAL
LAND
TITEL
DESIGN/
ANSATS
DELTAGARE
STUDIENS SYFTE
HUVUDRESULTAT
Beatty L, Oxland
M, Koczwara B &
Tracey D
2008
Australia
The psychosocial
Concerns and needs of
women recently
diagnosed with breast
cancer: a qualitative
study of patients, nurse
and volunteer
perspectives.
Meeting the
information needs of
women with breast
cancer: Piloting a
nurse-led intervention.
Kvalitativ
34 sjuksköterskor
deltog i studien varav 1
var manlig
sjuksköterska.
Syftet var att identifiera
problem och behov hos
kvinnor med
nydiagnostiserad bröst
cancer.
5 specifika problemområden
identifierades inom psykosociala
problem och behov. Dessa var
hantering av biverkningar, förändring
av självbild, stress och reaktioner,
hantera andra och överlevnad.
Kvantitativ
Semistrukturerad
e intervjuer.
135 kvinnor deltog
sammanlagt. De
delades in i en
kontrollgrupp med 68
kvinnor samt en
interventionsgrupp med
67 kvinnor.
Huvudsyftet med denna
studie var att undersöka
om stöd från
sjuksköterske ledda
telefonsamtal
accepterades, gick att
genomföra och om
kvinnornas behov av info
blev tillgodosett.
Grad 2
Cappiello M,
Cunningham R,
Knobf T & Erdos D
2007
Connecticut/ North
America
Breast cancer
survivors: Information
and support after
treatment.
Kvalitativ
Semistrukturerad
e intervjuer.
20 kvinnor deltog i
studien.
Var att beskriva behovet
av information och stöd
för kvinnor i ett tidigt
stadium av bröstcancer
efter behandling.
Kontrollgruppen var mer benägna att
utnyttja medierna som info källa
medan interventionsgruppen såg
sjuksköterskan som bästa infostöd.
Inga signifikanta skillnader i psykisk
sjuklighet hittades mellan de två
grupperna. Interventionsgruppen
rapporterade färre fysiska problem än
kontrollgruppen.
Undersökningsresultaterna visar på
att insatsen är genomförbar.
Resultatet visar att det är nödvändigt
att ge omfattande information och
stöd till kvinnor med bröstcancer.
Landmark B T,
Strandmark M, &
Wahl A
2002
Norway
Breast cancer and
experience of social
support - In-depth
interviews of 10
women with newly
diagnosed breast
cancer.
Kvalitativ
Bandade
djupintervju
er.
10 st kvinnor med
nydiagnostiserad
bröstcancer deltog i
studien och var i
åldrarna mellan 39-69
år.
Studiens syfte var att
undersöka bröstcancer
patienters upplevelser av
socialt stöd, olika
variationer av socialt stöd
och relationen mellan
dessa.
Resultatet visar på att kvinnorna
upplevde mest positivt stöd från
anhöriga men även brist på förståelse
fanns hos de närmaste.
Grad 1
Beaver K, Twomey
M, Witham G, Foy
S & Luker K
2006
Manchester/ Great
Britain
STUDIEDESIGN
– KVALITET
Grad 1
Grad 1
Bilaga 2 Översikt av analyserade artiklar och deras gradering
FÖRFATTARE
ÅRTAL
LAND
TITEL
DESIGN/
ANSATS
DELTAGARE
STUDIENS SYFTE
HUVUDRESULTAT
Landmark B T &
Wahl A.
2002
Norway
Living with newly
diagnosed breast
cancer: a qualitative
study of 10 women
with newly diagnosed
breast cancer.
Kvalitativ
Öppna
intervjuer.
10 kvinnor med
nydiagnostiserad
bröstcancer deltog i
studien i åldrarna 39-69
år.
Syftet med denna studie
var att utifrån 10 kvinnors
erfarenheter belysa hur
det är att leva med
bröstcancer.
Existentiella frågor uppstod som en
viktig aspekt av att leva med
nydiagnostiserad bröstcancer.
Kvinnorna upplevde att all energi
läggs till en envis kamp för livet.
Landmark B T,
Bøhler A, Loberg K
& Wahl A
2008
Norway
Women with newly
diagnosed breast
cancer and their
perceptions of needs in
a health-care context.
7 st kvinnor
intervjuades 6 gånger
under 10 veckor.
Syftet med denna studie
var att undersöka hur
kvinnor med bröstcancer
upplever sina behov i ett
hälso- och
sjukvårdsammanhang
Kvinnor upplever två kategorier av
behov; behovet av kunskap och
behovet av socialt stöd. Dessa två
kategorier påverkar deras förmåga att
hantera förändrade livssituationer.
Grad 1
Liao M-N, Chen MF, Chen S-C &
ChenP-L
2007
Taiwan
Healthcare and
support needs of
women with suspected
breast cancer.
Kvalitativ
Inspelande
djupintervju
er som
kodats för
att sen
analyseras
ordagrant.
Kvantitativ
Longitudinel
l studie.
127 kvinnor fick svara
på enkäter vid 3
tillfällen under
november 2004 till april
2005.
Behovet av stöd och information var
som störst före diagnosen. Högre
utbildade kvinnor var även i större
behov av stöd och information, än
kvinnor med lägre utbildning.
Grad 1
Lindholm L,
Rehnsfeldt A,
Arman M & Hamrin
E
2002
Sweden
Lindop E & Cannon
S
2001
Great Britain
Significant others’
experience of suffering
when living with
women with breast
cancer.
Kvalitativ
Fenomenolo
gisk studie.
17 kvinnor och 16
signifikanta andra från
fyra olika vårdande
kulturer i Sverige och
Finland.
Syftet med denna studie
var att undersöka
förändringar i vård och
stöd under den
diagnostiska perioden för
kvinnor med misstänkt
bröstcancer.
Syftet med denna studie
var att beskriva
upplevelsen av lidandet
hos anhöriga till kvinnor
med bröstcancer.
Grad 1
Evaluating the selfassessed support needs
of women with
breastcancer.
Kvalitativ
Semistrukturerad
e intervjuer.
12 st kvinnor med
bröstcancer i åldrarna
26-58 år. Valdes ut för
intervjuer från
hälsovårdsmyndigheten
.
Syftet med denna studie
var att undersöka hur
behovet av stöd var hos
kvinnor med bröstcancer
under olika punkter i
sjukdomen.
Resultatet visade att anhöriga känner
sig fångade i en situation mellan
osäkerhet och maktlöshet. De slits
mellan att lindra sitt eget lidande
samtidigt som de vill lindra kvinnans
lidande.
Undersökningen visade att behov av
stöd varierade beroende på ålder
behandling och civilstånd. De som
behövde mer stöd var kvinnor som
hade ett förhållande och kvinnor i
ung ålder.
STUDIEDESIGN
– KVALITET
Grad 1
Grad 1
Bilaga 2 Översikt av analyserade artiklar och deras gradering
FÖRFATTARE
ÅRTAL
LAND
TITEL
DESIGN/
ANSATS
DELTAGARE
STUDIENS SYFTE
HUVUDRESULTAT
Pinheiro CPO, da
Silva RM, Mamede
MV & Fernandes
AFC
2008
Brazil
Pålsson M-B E &
Norberg A
1995
Sweden
Participating in a
support group,
experience lived by
women with breast
cancer.
Kvalitativ
Semistrukturerad
e intervjuer.
30 st mastektomerade
kvinnor i 6 olika
stödgrupper.
Syfet med studien var att
förstå betydelsen av
stödgrupper i livet för
kvinnor med bröstcancer.
Resultaten visade att stödgrupper
hjälpte kvinnor med bröstcancer att
bevara en hög självkänsla, tro på sig
själva och lättare lösa problem.
Breast cancer patients’
experiences of nursing
care with the focus on
emotional support: the
implementation of a
nursing intervention.
Kvalitativ
Djupintervju
er med
öppen
kodning.
26 kvinnor i åldrarna
35-69 år blev
intervjuade.
Syftet med denna studie
var att beskriva
nydiagnostiserade
bröstcancer patienters
upplevelser av sjukdomen
och sjuksköterskors
emotionella stöd.
Resultaten visade att emotionellt stöd
och vårdorganisationens förändringar
ledde till säkerhet och trygghet hos
kvinnorna. De flesta av kvinnorna
kunde planera inför framtiden trots
en krävande situation.
Grad 1
Raupach J, & Hiller
J
2002
Australia
Information and
support for women
following the primary
treatment of breast
cancer.
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie.
266 kvinnor som
överlevt bröstcancer
undersöktes under en
25 månaders period.
The psychosocial
needs of breast cancer
survivors; a qualitative
study of the shared and
unique needs of
younger versus older
survivors.
Kvalitativ
Semistrukturerad
e
telefoninterv
juer.
18 kvinnor som
överlevt bröstcancer I
åldrarna 29-78 år.
Kvinnorna kände stort behov av att
kunna få information och chans att
fråga kirurgen och sjuksköterskan
angående återfall, chanser att bota
och risk för familjemedlemmarna att
drabbas.
Resultatet visade på att kvinnor
behövde både socialt och fysiskt stöd
efter avslutad behandling. De äldre
kvinnorna uppskattade stödgrupper
medans de yngre kvinnorna ville ha
professionell hjälp och tillgång till
kvinnor i samma situation.
Grad 1
Thewes B, Butow P,
Girgis A &
Pendlebury S
2004
Australia
Syftet med denna studie
var att undersöka behovet
av tillfredställande
information och stöd vid
primär behandling av
bröstcancer.
Syftet med denna studie
var att belysa det
psykosociala behovet hos
kvinnor som överlevt
bröstcancer samt att
identifiera gemensamma
och unika behov mellan
yngre och äldre kvinnor.
STUDIEDESIGN
– KVALITET
Grad 2
Grad 1
Bilaga 3. Exempel på bedömningsmall av studier med kvalitativ metod
Poängsättning
0
1
2
3
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Saknas
Knapphändig
Medel
Välskriven
Ej angivet
Otydligt
Medel
Tydligt
Metodval adekvat till frågan
Ej angiven
Ej relevant
Relevant
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Triangulering
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Patienter med bröstcancer
Ej angiven
Knapphändig
Medel
Utförlig
Saknas
Ej acceptabel
Finns
Låg
Medel
God
Ej undersökt
Liten andel
Hälften
Samtliga
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Kvalitet på analysmetod
Ej angivet
Analys saknas
/Ja
Saknas
>20%
Nej
5-20%
<5%
Låg
Medel
Hög
Ej angivna
Angivna
Nej
Saknas
Ja
Otydlig
Medel
Tydlig
Ej acceptabel
Låg
Medel
God
Saknas
Saknas
Otydlig
Låg
Medel
God
Tydlig
Saknas
Låg
Medel
God
Slutsats saknas
Låg
Medel
God
Finns
Saknas
Abstract (syfte, metod,
resultat=3p)
Introduktion
Syfte
Metod
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc)
Tolkning av resultatet (citat,
kod, teori, etc)
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare
forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter
belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 47 p)
Grad I: 80 %
Grad II:70 %
Grad III:60 %
Titel:
p:
%:
Grad:
Författare:
Bilaga 4. Exempel på bedömningsmall av studier med kvantitativ metod
Poängsättning
0
1
2
3
Abstract (syfte, metod, resultat=3p)
Saknas
1/3
2/3
Samtliga
Introduktion
Saknas
Knapphändi
g
Otydligt
Medel
Välskriven
Medel
Tydligt
Ej relevant
Knapphändi
g
Låg
Relevant
Medel
Utförlig
Medel
God
Ej undersökt
Ej angivet
Analys saknas
/Ja
Ej angivna
Liten andel
>20%
Nej
Hälften
5-20%
Samtliga
<5%
Nej
Saknas
Ja
Otydlig
Medel
Tydlig
Saknas
Mindre bra
Bra
Ej kontrollerat
Ej acceptabel
Kontrollerat
Låg
Medel
God
Saknas
Saknas
Otydlig
Låg
Medel
God
Tydlig
Saknas
Låg
Medel
God
Låg
Medel
God
Syfte
Ej angivet
Metod
Metodval adekvat till frågan
Metodbeskrivning
(repeterbarhet möjlig)
Urval (antal, beskrivning,
representativitet)
Patienter med bröstcancer
Bortfall
Bortfall med betydelse för
resultatet
Etiska aspekter
Resultat
Frågeställning besvarad
Resultatbeskrivning
(redovisning, kodning etc)
Statistisk analys
(beräkningar, metoder, signifikans)
Confounders
Tolkning av resultatet
Diskussion
Problemanknytning
Diskussion av
egenkritik och felkällor
Anknytning till tidigare forskning
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat
(resultatets huvudpunkter belyses)
Ogrundade slutsatser
Total poäng (max 47 p)
Ej angiven
Ej angiven
Ej acceptabel
Slutsats
saknas
Finns
Grad I: 80 %
Grad II:70 %
Grad III:60 %
Titel:
Angivna
Saknas
p:
%:
Grad:
Författare: