Tyskland, MR-rapport 2010 - Regeringens webbplats om

advertisement
Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en
fullständig bild av läget
för de mänskliga rättigheterna i landet.
Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Tyskland 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Den tyska förbundsrepubliken är en parlamentarisk demokrati som uppfyller
sina åtaganden väl inom området mänskliga rättigheter. I händelse av
överträdelse finns fungerande kontrollmekanismer och överprövningsinstanser.
Efter en fällande dom i Europadomstolen för mänskliga rättigheter beslutades i
december 2010 en ny lag om förvaring (Therapieunterbringungsgesetz) av
återfallsbenägna personer som begått svåra brott. Förvaring enligt den nya
lagen har som syfte att motverka återfall i brott.
En tidigare tysk reservation avseende FN:s barnkonvention, som innebar att en
asylsökande från 16 års ålder sågs som vuxen, upphävdes våren 2010.
Konventionen gäller nu utan inskränkningar i Tyskland.
Frågan om jämställdheten mellan kvinnor och män är fortsatt omdebatterad.
Det handlar bland annat om begränsade incitament för kvinnors inträde på
arbetsmarknaden samt kvarstående betydande löneskillnader. Våld mot
kvinnor är ett uppmärksammat problem där offentliga insatser särskilt
fokuserar på prevention, arbete med kvinnor med migrationsbakgrund samt
utbyggnad av medicinsk assistans.
Arbetet med den tyska handlingsplanen under FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning inleddes våren 2010. En särskild
utmaning gäller möjligheterna för skolbarn med funktionsnedsättning att i
ökad utsträckning delta i reguljär skolundervisning.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Tyskland har ratificerat de flesta centrala internationella konventionerna om
mänskliga rättigheter. Följande konventioner har ratificerats:
− Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa
protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
− Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).
− Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
− Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt.
− Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT). Det fakultativa
protokollet om förebyggande av tortyr är inte ratificerat.
− Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt det fakultativa protokollet om barn i väpnade konflikter.
Tyskland har undertecknat men inte ratificerat det fakultativa
protokollet om handel med barn.
− Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CPD).
− Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the
Protection of all Persons from Enforced Disappearances (CED).
− Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967.
− Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC).
− Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Tyskland har gjort reservationer mot artiklarna 14(3d), 14(5) och 15(1) i
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) med
hänvisning till att överklaganden av domar i vissa straffrättsliga mål kan
avgöras i den tilltalades frånvaro. Tyskland gör också vissa undantag från rätten
att bli dömd enligt gällande lagstiftning då ny lagstiftning med kortare påföljd
för ett specifikt brott införts efter att brottet begåtts.
Vad gäller de FN-konventioner som Tyskland har ratificerat har rapportering
till respektive konventionskommitté i stort sett skett kontinuerligt.
Tyskland har utfärdat en stående inbjudan till FN:s rapportörer vilket innebär
att förfrågningar från dessa, om att genomföra inspektioner, alltid kommer att
accepteras.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Politiskt sanktionerade mord eller försvinnanden förekommer inte.
Den tyska grundlagen förbjuder uttryckligen tortyr. Kritik har riktats mot att
polisen tillgriper mer våld än nödvändigt i vissa situationer, bland annat i
samband med stora demonstrationer i Stuttgart hösten 2010.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet är förbjudet enligt konstitutionen.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
I Tyskland har hittills funnits en möjlighet till så kallad säkerhetsförvaring,
vilket innebär att en domstol kan besluta att en person som avtjänat ett
fängelsestraff på minst två år kan hållas inlåst på obestämd tid. Säkerhetsförvaringen har inte varit ett straff utan en preventiv åtgärd för att skydda
samhället mot människor som anses vara benägna att även fortsättningsvis
begå svåra brott som mord, dråp eller våldtäkt.
I en dom från Europadomstolen för mänskliga rättigheter 2009 fälldes
Tyskland för att man hållit en person i säkerhetsförvaring under 18 år trots den
vid tiden för förvaringens början gällande maxfristen på tio år. Det tyska
förfarandet anses bryta mot både rätten till frihet och förbudet mot retroaktivt
gällande lagstiftning. Ett antal personer som på liknande sätt hållits i säkerhetsförvaring släpptes. Som en följd av domen antog förbundsdagen den 3
december 2010 en ny lag om förvaring (Therapieunterbringungsgesetz) som innebär
att den hittillsvarande lagstiftningen avskaffas. Förvaringen enligt den nya lagen
har som syfte att motverka återfall i brott. Lagen omfattar endast återfallsbenägna personer som begått svåra brott och höga krav ställs för att det ska
kunna bli fråga om en förvaring av detta slag. Till skillnad från tidigare
lagstiftning så måste redan i domen föreskrivas att den dömde, efter avtjänat
straff, kan komma att underkastas förvaring.
Godtyckliga frihetsberövanden eller reserestriktioner förekommer inte.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
De tyska domstolarna är självständiga i förhållande till den exekutiva makten.
Maktdelningsprincipen är skyddad i grundlagen och upptar en central roll i tysk
förvaltningsrätt. Inom denna struktur har den tyska författningsdomstolen
(Bundesverfassungsgericht) en framträdande roll. Författningsdomstolen
kontrollerar lagars författningsenlighet och avgör tvister rörande kompetensfrågor inom förbundsrepubliken. Hit kan även enskilda vända sig när de anser
att deras rättigheter blivit kränkta. Därtill kommer de nationella domstolarnas
uppdrag att ta upp fall rörande individuella rättigheter.
I Tyskland finns ett antal parlamentariska utskott med uppgift att övervaka
mänskliga rättigheter och rättstatsprinciper. För den som anser att lagstiftning
strider mot grundlagen finns en möjlighet att vända sig till det tyska petitionsutskottet (Petitionsausschuss). Utskottet, som består av 26 parlamentariskt tillsatta
medlemmar, tar varje år emot ett stort antal anmälningar från grupper och
enskilda. Både generella förslag på lagändringar och enskildas klagomål på
konkreta fall av myndighetsutövning tas emot. Under 2009 inkom 18 861
anmälningar, knappt 800 fler än under 2008. Efter granskning kan petitionsutskottet avlämna ett yttrande i frågan och eventuellt också föreslå en lagändring. I enlighet med maktdelningsprincipen är utskottets uttalanden endast
rekommendationer.
Utskottet för mänskliga rättigheter och humanitär hjälp (Ausschuss für
Menchenrechte und humanitäre hilfe) övervakar och arbetar förebyggande mot brott
mot de mänskliga rättigheterna. Det arbetar såväl med tyska angelägenheter, till
exempel asylförfaranden, som med övervakning av mänskliga rättigheter i EU
och andra stater.
Justitiedepartementets representant för människorättsfrågor företräder
Tyskland i institutioner som Europadomstolen för mänskliga rättigheter,
Europarådet och FN. Denne sammanfattar rapporter om människorättsläget i
Tyskland och övriga världen.
Den tyska regeringen (utrikesministeriet) har sedan 1998 en särskild
representant för mänskliga rättigheter. Arbetsuppgifterna består av att följa den
politiska utvecklingen inom området samt ge förslag till förbättringar inom den
tyska politiken. Syftet är att representanten ska fungera som en länk mellan
regeringen och det civila samhället.
Det finns härutöver en rad kontrollinstitutioner. G10-kommissionen (G10Kommission) granskar åtgärder om övervakning och avlyssning som vidtas från
tyska säkerhetstjänstens sida. Ombudsmannen för frågor rörande försvars-
makten (Wehrbeauftragter) handhar frågor rörande de tyska militärförbandens
tjänsteutövning men övervakar också eventuella missförhållanden inom
militären. En regeringstjänsteman övervakar invandrarfrågor och integration
(die Beauftragte der Bundesregierung für Migration, Flüchtlinge und Integration) och en
annan frågor rörande rörelsehindrade (der Beauftragte der Bundesregierung für die
Belange behinderter Menchen). Vissa delstater har egna ombudsmän.
7. Straffrihet
Några fall av straffrihet har inte rapporterats.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Tryck- och yttrandefriheten är inskriven i artikel 5 i den tyska grundlagen. De
tyska medierna är oberoende från statsmakterna och censur är uttryckligen
förbjuden i den tyska konstitutionen. Vissa begränsningar finns i yttrande- och
tryckfriheten avseende offentligt framförande av antidemokratiska åsikter samt
offentligt förnekande av förintelsen.
Möjligheten att förbjuda antidemokratiska organisationer påverkar förutom
yttrandefriheten även förenings- och församlingsfriheten. Medlemskap i
förbjudna organisationer är inte tillåtet och organisationerna har heller inte rätt
att utnyttja den allmänna demonstrationsfriheten. Även religiösa organisationer
kan förbjudas om de ses som odemokratiska.
Tyskland erkänner inte ett antal organisationer som religiösa samfund när dessa
anses ha sektliknande inslag eller då religionen är ett medel för att uppnå andra,
till exempel ekonomiska, mål. Bland annat erkänns inte Scientologkyrkan som
en religion. Religionen kan fortfarande utövas men medlemmarna går miste
om de ekonomiska och sociala fördelar som en status som religion medför.
Religionsfriheten är skyddad i grundlagen. En stor del av lagstiftningen som
har beröring med denna fråga ligger på delstatsnivå, vilket gör att de olika
delstaterna skiljer sig åt i detta hänseende, till exempel vad gäller förbud för
lärare att bära slöja. Rätten för muslimska elever att bära slöja har inte
ifrågasatts på beslutsfattande nivå.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Tysklands politiska system präglas av landets federala struktur och en djupt
rotad maktdelningsprincip. Förbundsdagen (Bundestag) väljs vart fjärde år i fria
och allmänna val i en kombination av direktval och partival. Landet har ett väl
utvecklat partiväsende. I det senaste valet till förbundsdagen år 2009 ställde 27
partier upp med rikstäckande listor. Endast fem partigrupperingar erhöll fem
procent eller mer, vilket utgör spärren för att komma in i förbundsdagen.
Partierna var Socialdemokratische Partei Deutschlands (SPD), Christliche Demokratische
Union (CDU)/Christlich- Soziale Union (CSU), Bündnis 90/Die Grünen (de gröna),
Freie Demokratische Partei (FPD) samt Die Linke (vänsterpartiet).
Förbundsrådet (Bundesrat) består av representanter för regeringarna i de 16
delstaterna (Bundesländer). Beroende på vilken fråga som behandlas kan ett
lagförslag kräva både förbundsdagens och förbundsrådets godkännande. Valen
till delstatsparlamenten är förlagda till olika tidpunkter vilket kan medföra att
majoriteten i förbundsrådet växlar en eller flera gånger under en mandatperiod
i förbundsdagen.
Även den tyska författningsdomstolens praxis om grundlagens tolkning har
betydelse för utformningen av lagförslag. Inom till exempel skattepolitiken och
EU-politiken har författningsdomstolens domar haft politiska återverkningar.
Att författningsdomstolen förbjuder ett politiskt parti är ovanligt och har
tidigare endast inträffat i två fall. 1952 förbjöds Socialistiska Rikspartiet (SRP)
och 1957 Tysklands Kommunistiska Parti (KPD).
Kvinnor har i Tyskland fullt tillträde till alla valbara platser och de flesta partier
tillämpar någon form av särbehandling till förmån för kvinnor. Trots detta är
kvinnor underrepresenterade i regering och parlament. Andelen kvinnliga
parlamentsledamöter var efter 2009 års val 32,8 procent (31,8 procent 2005).
Sex av de 16 statsråden i den nuvarande förbundsregeringen är kvinnor.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Antalet förvärvsarbetande i Tyskland uppgick i september 2010 till 40,7
miljoner (40,9 inkl. gränspendling). Alla anställda har rätt att organisera sig
fackligt. Paraplyorganisationen DGB (Deutsche Gewerkschaftsbund) består av åtta
fackföreningar, varav de största såsom IG Metall traditionellt sett har haft en
stark röst i politiken. Drygt 6,2 miljoner var anslutna till en förening inom
DGB år 2009 (6,4 miljoner 2008), varav cirka en tredjedel kvinnor. Utöver
DGB finns ett antal mindre fackföreningar som företräder resterande cirka 16
procent av de fackligt anslutna. De senaste åren har en nedgång i antalet
fackligt anslutna kunnat noterats och 2009 års medlemstal är de lägsta som har
registrerats sedan 1965.
Enligt tysk grundlag har alla, förutom statliga ämbetsmän (även till exempel
poliser, professorer och vissa lärare) samt personer med känsliga uppdrag
(militärer med flera), strejkrätt. Dock omfattas även de personer som saknar
strejkrätt av de eventuella överenskommelser som blir resultatet av en strejk.
I november 2010 uppmätes den totala arbetslösheten till 7,0 procent. För
västra Tyskland var siffran 6,1 procent och i östra Tyskland uppgick
arbetslösheten till 10,7 procent.
Den federala lagstiftningen begränsar arbetsveckan till 48 timmar, men
lagstiftningen på området är underordnad kollektivavtalen. Den genomsnittliga
arbetsveckan uppgick 2009 till 41,2 timmar.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Inga fall av diskriminering bland olika befolkningsgrupper har uppmärksammats vad gäller tillgång till grundläggande hälsovård. Under 2008 motsvarade de totala utgifterna för hälsovård 10,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP).
Den förväntade medellivslängden i Tyskland är 82.53 år för kvinnor och 77,33
år för män (2008).
12. Rätten till utbildning
Utbildningssystemet utformas i Tyskland på delstatsnivå och innebär i regel
tolv eller 13 års skolgång. Delstaterna ansvarar för fastställande av läroplanen
och examinationsbestämmelser. Betygen i respektive delstat är tillämpbara i
hela landet. Skolgången omfattar nio obligatoriska år (i vissa delstater tio år).
Under 2008 motsvarade utgifterna för utbildningssektorn 5,5 procent av BNP.
Antalet högskolestuderande har stigit under perioden 2000-2008 med mer än
en tredjedel; från 18 procent av en årgång till 25 procent.
Enligt en OECD-studie från september 2010 om yrkesutbildning fungerar den
tyska yrkesutbildningen relativt väl som instrument för integrering av
ungdomar på arbetsmarknaden och är orsaken till att ungdomsarbetslösheten i
Tyskland internationellt sett är relativt låg. Trots detta anses för många
ungdomar helt falla utanför systemet. Regeringen har därför initierat en
"Utbildningspakt 2010-14" som ger stöd till denna grupp med hjälp av ett
tusental specialutbildade yrkesvägledare.
År 2008 tjänade tyska högutbildade arbetstagare i snitt 67 procent mer än
löntagare med endast avslutad yrkesexamen. Året innan var skillnaden 62
procent. Arbetslösheten är högre bland äldre med lägre utbildningsnivå.
Av Tysklands 60-65-åringar är 56 procent av dem med högskoleexamen
yrkesverksamma. För dem med endast avslutad yrkesutbildning är
motsvarande siffra 36 procent.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Tyskland är en högt utvecklad ekonomi med stor industri, stark offentlig sektor
och god levnadsstandard. Bruttonationalprodukten i löpande priser för 2009
beräknades till 2 407 miljarder euro medan BNP/capita uppgick till 29 400
euro. Tyskland hamnade på 10:e plats av 169 i UNDP:s (United Nations
Development Program) Human Development Index år 2010.
Under 2009 levde 14,6 procent av den tyska befolkningen i relativ fattigdom
(under 60 procent av medianinkomsten). 53,7 procent av de arbetslösa och
40,1 procent av de ensamstående med barn i Tyskland levde 2009 under
fattigdomsstrecket.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Den tyska grundlagen föreskriver jämställdhet mellan kvinnor och män. Det
finns dock betydande faktiska skillnader mellan könen.
Som en följd av Tysklands sjätte rapport under CEDAW (Convention on the
Elimination of all forms of Discrimination Against Women) antog 2009 FN:s
kommitté för avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor slutsatser avseende hur Tyskland uppfyllt sina åtaganden under konventionen.
Tyskland får beröm på ett antal punkter, bland annat för insatser till stöd för
kvinnor som utsatts för våld, men kritik riktas mot kvinnors situation på
arbetsmarknaden, mot lönediskriminering och mot underrepresentation inom
ledande befattningar i offentlig verksamhet. Man efterlyser också ökade
insatser som gör det möjligt för kvinnor och män att dela på bördorna inom
yrkes- och familjeliv. Unga flickor bör uppmuntras att välja icketraditionella
utbildningsvägar.
Av de förvärvsarbetande är 46 procent kvinnor varav cirka 40 procent arbetar
heltid. Lagstiftningen kring sambeskattning, en gynnsam partnersocialförsäkring för hemmafruar, lågt utbud av daghems- och förskoleplatser
samt statliga halvdagsskolor bidrar till att minska incitamenten för kvinnor att
träda in på arbetsmarknaden.
År 2009 tjänade kvinnor i genomsnitt 23 procent mindre än tyska män.
Tillgången till barnomsorg i Tyskland präglas fortfarande av skillnader mellan
forna Väst- och Östtyskland. Bristen på platser är större i västra Tyskland där
barnomsorg under 2009 fanns tillgänglig för tolv procent av barnen under tre
år. I forna Östtyskland var motsvarande siffra 41,3 procent. I december 2008
trädde den nya Lagen om främjande av barn under tre år (Kinderförderungsgesetz) i
kraft. Lagen har som mål att en tredjedel av alla barn under tre år ska kunna få
en daghemsplats 2013. Lagen föreskriver att föräldrar med barn över ett år från
och med hösten 2013 ska ha laglig rätt till en daghemsplats. För att tillgodose
behovet av daghemsplatser pågår nu en utbyggnad av barnomsorgen. En stor
del av behovet beräknas tillgodoses av dagmammor/-pappor.
Våld mot kvinnor och våld i hemmet är fortfarande ett uppmärksammat
problem i Tyskland. Utgångspunkten för de offentliga insatserna mot
kvinnovåld är den så kallade Handlingsplan II för att bekämpa våld mot
kvinnor som omfattar ett betydande antal åtgärder för att förebygga våld,
stödja drabbade kvinnor och lagföra våldsverkarna. Fokusområden i handlingsplanen är prevention, arbete med kvinnor med migrationsbakgrund samt
utbyggnad av medicinsk assistans.
Enligt en studie genomförd 2010 av Ministeriet för familj, äldre, kvinnor och
ungdom kring våldstendenser i parrelationer hade cirka tolv procent av de
tillfrågade kvinnorna i sin nuvarande relation upplevt kroppsligt eller sexuellt
våld. I Tyskland finns det drygt 350 kvinnohus där drabbade kvinnor kan söka
hjälp. Under 2009 rapporterades 7 317 fall av våldtäkt (7 295 år 2008).
Könsstympning är förbjudet enligt tysk lag men kvinnorättsorganisationer
uppskattar att cirka 20 000 av landets kvinnor och barn med migrationsbakgrund har utsatts. Könsstympning lagförs för närvarande som kroppsskada
vilket innebär att företeelser som inträffat utanför Tysklands gränser i flera fall
inte kan bestraffas. Enligt ett lagförslag från 2009 ska könsstympning få en
egen brottsrubricering, omfatta i utlandet begångna gärningar och leda till ett
frihetsstraff på minst två år.
Tvångsäktenskap är förbjudet enligt tysk lag. Enligt ett lagförslag från hösten
2010 ska maxstraffet höjas från tre till fem år. På uppdrag av regeringen
genomförs en vetenskaplig studie för att försöka bedöma omfattningen av
tvångsgifte i Tyskland. En slutrapport förväntas i slutet på 2010.
Hedersrelaterat våld har de senaste åren uppmärksammats stort i media men
tillförlitlig statistik finns inte.
Prostitution regleras genom prostitutionslagstiftningen (Gesetz zur Regelung der
Rechtsverhältnisse der Prostituierten) som erkänner prostitution som ett yrke och
därmed ger den prostituerade tillgång till det sociala trygghetssystemet. Skillnad
görs mellan yrkesmässig prostitution och framtvingad prostitution som
sammankopplas med exempelvis våld eller trafficking.
Tyskland är både ett transit- och destinationsland för offer för människohandel. Det rör sig främst om unga kvinnor som tvingas att arbeta som
prostituerade. År 2009 anmäldes 811 fall av människohandel med sexuella
tjänster som syfte, en ökning med drygt 15 procent i jämförelse med 2008.
Cirka 20 procent av offren var underåriga. Mörkertalet tros emellertid vara
stort då en majoritet av offren härstammar från Central- och Östeuropa (85,8
procent 2009) och därmed har rätt att vistas i Tyskland. Att förövarna ofta
befinner sig i utlandet och att få offer anmäler brott bidrar till mörkertalet.
15. Barnets rättigheter
Tyskland har ratificerat FN:s barnkonvention. En tidigare tysk reservation,
som innebar att en asylsökande i Tyskland ansågs som vuxen från 16 års ålder,
upphävdes våren 2010.
Tysk lag ger ett utvidgat skydd för våld mot barn och förbjuder uttryckligen
våld vid uppfostran av barn. År 2009 rapporterades knappt 3 500 fall av barnmisshandel, en marginell ökning jämfört med 2008.
Vart sjätte barn i Tyskland lever i relativ fattigdom enligt en OECD-rapport
från 2008. Sedan 1965 har barnfattigdomen fördubblats vart tionde år. Speciellt
utsatta är barn med ensamstående föräldrar och/eller migrationsbakgrund.
Sexuellt utnyttjande av barn är straffbart med upp till tio års fängelse. Under
2009 registrerade polisen 11 319 fall av sexuellt utnyttjade barn, vilket är en
minskning med cirka sex procent från 2008. Antalet registrerade fall av innehav
av barnpornografi har minskat från 6 707 fall år 2008 till 3 823 fall år 2009.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga
och religiösa minoriteter samt urfolk
Den tyska grundlagen föreskriver allas likhet inför lagen och förbjuder
uttryckligen diskriminering på grund av kön, ras, språk, ursprung, trostillhörighet eller politisk åskådning. Det finns två nationella minoriteter i Tyskland;
danskar och sorber. Medlemmar av de etniska grupperna friser, romer och sinti
innehar särskilt skydd enligt Europarådets ramkonvention för skydd av
nationella minoriteter och minoritetsspråk.
Den tyska strafflagstiftningen innehåller omfattande förbud mot spridande av
rasistisk propaganda och hets mot folkgrupp. Sedan början av 1990-talet har
Tyskland haft problem med rasistiskt motiverade våldsbrott. Särskilt utsatta har
personer av utomeuropeisk härkomst varit men våld har rapporterats även mot
romer och sinti. Av rapporter från oberoende organisationer framgår att asylsökande tillhör de mest utsatta grupperna när det gäller rasistiskt våld. År 2008
rapporterades cirka 1 000 våldsbrott med rasistiska motiv. Dessa brott förefaller i högre utsträckning inträffa i områden där högerextremistiska partier är
representerade i det lokala parlamentet.
I sin rapport från februari 2010 lämnade FN:s särskilde rapportör för nutida
former av rasism bland annat följande rekommendationer: Mer resurser bör
avsättas för agerande mot rasism också på förbundsstatsnivå. Ett uttryckligt
omnämnande av rasism som en försvårande omständighet vid våldsbrott bör
införas i den tyska strafflagstiftningen. Poliser, åklagare och domare bör få
särskild utbildning avseende så kallade hatbrott. Staten bör också vidta
särskilda åtgärder för att öka andelen personer med utländsk bakgrund inom
offentliga institutioner.
En särskild ombudsmannafunktion (Antidiskriminierungsstelle) övervakar all form
av diskriminering, informerar, tar emot klagomål från individer samt stödjer
dem som utsatts för diskriminering. Den inrättades år 2006 i samband med att
den allmänna likabehandlingslagen (Allgemeines Gleichbehandlungsgesetz) trädde i
kraft samma år.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
De homosexuellas rättigheter har på senare år successivt stärkts genom nya
lagar och särskilt genom antagande av den allmänna likabehandlingslagen. I
Tyskland har ett homosexuellt par som ingått partnerskap i stort sett samma
rättigheter som heterosexuella äkta makar. Regeringen har åtagit sig att under
innevarande mandatperiod se till att kvarvarande skillnader som rör skatte- och
arvsfrågor undanröjs.
År 2009 gjordes en ändring i lagen om transsexuella (Transsexualgesetz) med
innebörden att den som önskade byta kön kunde göra detta inom ett bestående
äktenskap med bibehållna rättigheter och skyldigheter.
Organisationer som arbetar till stöd för homosexuella, bisexuella och transpersoner hävdar att upp till en tredjedel av de homosexuella utsatts för våld.
18. Flyktingars rättigheter
Tyskland är sedan slutet av 1970-talet en av Europas största flyktingmottagare.
Den tyska flyktingpolitiken utgår från invandringslagen (Zuwanderungsgesetz).
Den reglerar i vilka fall man kan få uppehållstillstånd i Tyskland och innehåller
bestämmelser om arbetstillstånd och främjande av integration.
År 2009 sökte 27 649 flyktingar asyl i Tyskland, vilket är en uppgång med drygt
25 procent i förhållande till 2008. Detta bryter en annars avtagande trend. De
främsta ursprungsländerna var Irak (23,6 procent), Afghanistan (12,2 procent)
samt Turkiet (5,2 procent). Drygt 170 000 asylsökande är bosatta i landet. År
2009 uppgick den genomsnittliga väntetiden på ett beslut om uppehållstillstånd
till 15 månader.
Hösten 2010 pågick en intensiv debatt om integration av invandrare. Oro har
uttryckts för invandrarfientliga strömningar i det tyska samhället.
19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Den tyska lagstiftningen förbjuder diskriminering av personer med fysiska eller
mentala funktionshinder i arbetslivet, skola, hälso- och sjukvård och övrig
samhällsservice. En rad åtgärder genomförs för att ytterligare förbättra det
dagliga livet för funktionshindrade såsom transporthjälp, yrkesutbildning och
bidrag till arbetsgivare för anställning. 98 procent av alla statliga byggnader är
handikappanpassade.
År 2009 trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Tyskland. I mars 2010 presenterade den tyska regeringen
en handlingsplan som ska ligga till grund för genomförandet av konventionen,
bland annat inom områdena social säkerhet och arbete och fritid. En särskild
utmaning gäller möjligheterna för skolbarn med funktionsnedsättning att i
ökad utsträckning delta i reguljär skolundervisning. Idag är det endast 18
procent som deltar i sådan undervisning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns inga begränsningar för frivilligorganisationer att bedriva verksamhet i
Tyskland.
Det tyska institutet för mänskliga rättigheter, Deutsches Institut für Menschenrechte,
har som uppgift att arbeta med utbildning och forskning om frågor som rör
mänskliga rättigheter samt att övervaka de mänskliga rättigheternas efterlevnad
i Tyskland. Institutet för en dialog om mänskliga rättigheter och vikten av att
dessa respekteras även i kampen mot terrorism.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Fortlöpande genomförs ett stort antal besök och rapporter skrivs om
situationen för mänskliga rättigheter i Tyskland. Europarådets kommissionär
för mänskliga rättigheter gjorde i oktober 2010 ett officiellt besök i Tyskland.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards