Denna rapport är en sammanställning grundad
på
Utrikesdepartementets
bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör också sökas från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Saint Vincent och Grenadinerna
2012
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
Situationen för mänskliga rättigheter anses generellt sett vara god. Rapporter
förekommer om straffrihet för poliser som använt brutalt våld. Förhållandena i
landets fängelser är svåra och överbeläggning fortsätter utgöra ett problem.
Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket i praktiken respekteras.
Rättssystemet är dock ineffektivt och överbelastat. Enligt uppgift finns inga
politiska fångar. Våld mot kvinnor och övergrepp mot barn utgör allvarliga
problem. Det finns uppgifter om att homosexuella utsätts för diskriminering.
Korruptionsnivån anses allmänt vara relativt låg.
Konstitutionen föreskriver yttrande-, press- och informationsfrihet, vilket i
praktiken upprätthålls. Åsikter kan uttryckas fritt i media. Det förekommer
rapporter om att regeringskritiska journalister blivit utsatta för tillrättavisningar
vilket ska ha lett till ett visst mått av självcensur. Det finns inga rapporter om
restriktioner på internet, inte heller förekommer övervakning av e-post eller
andra typer av sociala medier, inklusive bloggar och chat.
Dödsstraffet finns kvar som möjlig påföljd för mord och förräderi. Det
verkställdes senast år 1995. Landet kan därför betraktas ha ett de facto
moratorium för verkställande.
Regeringspartiet sedan år 2001, Unity Labour Party (ULP), vann det senaste valet
2010, med åtta mandat mot oppositionens sju. Internationella observatörer har
betecknat valet som fritt och rättvist.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Saint Vincent och Grenadinerna har anslutit sig till följande centrala
konventioner:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerad 1981, och det
fakultativa protokollet om enskild klagorätt, ratificerat 1981.
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
ratificerad 1981.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination
(CERD) ratificerad 1981.
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) ratificerad 1981.
- Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) ratificerad 2001.
- Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) ratificerad 1993, det tillhörande protokollet om handel med barn
och barnpornografi, ratificerat 2005, och det tillhörande protokollet om
barn i väpnade konflikter, ratificerat 2011.
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) ratificerad 2010.
- Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees,
ratificerad 1993, samt det tillhörande protokollet från 1967 ratificerat
2003.
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC) ratificerad 2002.
- Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter,
American Convention on Human Rights, ratificerad 1991.
St Vincent och Grenadinerna har inte ratificerat följande internationella
konventioner och protokoll:
- Det fakultativa protokollet till ICCPR om avskaffande av dödsstraffet.
- Det fakultativa protokollet till ICESCR om enskild klagorätt.
- Det fakultativa protokollet till CEDAW om enskild klagorätt.
- Det fakultativa protokollet till CAT om förebyggande av tortyr.
- Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention on the
Protection of All Enforced Disapperances (CED).
3
Den periodiska rapporteringen enligt ICCPR har uteblivit sedan den initiala
rapporten lämnades 1989. Även rapportering enligt ICESCR har uteblivit.
Vad gäller CERD har St Vincent och Grenadinerna reserverat sig rörande
artikel 14 om enskild klagorätt. Den periodiska rapporteringen enligt CERD
har följts upp med stora förseningar. År 2002 lämnades en rapport som avsåg
perioden 1984-2000. Sedan dess har rapporteringen uteblivit.
Den periodiska rapporteringen enligt CEDAW har inte lämnats in under de
senaste åren. Vad gäller tortyrkonventionen har St Vincent och Grenadinerna
reserverat sig enligt artikel 21 och 22 om enskild klagorätt. Periodisk
rapportering enligt tortyrkonventionen har uteblivit. Den periodiska
rapporteringen enligt barnkonventionen har lämnats in med försening.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Förbud mot tortyr och annan grym eller omänsklig behandling är reglerat i
grundlag. Rapporter förekommer om polisvåld. Förhållandena i landets
fängelser är svåra. Fängelserna är gamla och överbeläggning fortsätter utgöra
ett problem. Ett nytt fängelse, Belle Isle Correctional Facility, har färdigställts för
att underlätta de svåra förhållandena. Ett separat fängelse, Fort Charlotte, finns
för kvinnor. Misshandel av intagna på fängelset sker enligt rapporter
regelmässigt för att pressa fram information. Människorättsorganisationer har
av regeringen tillåtits göra fängelsebesök.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet finns kvar som möjlig påföljd för mord och förräderi. Det
verkställdes senast år 1995 då tre personer hängdes, dömda för mord. Landet
kan därför betraktas ha ett de facto moratorium för verkställande. Dödsstraff
utdömdes dock senast år 2008. För närvarande finns två personer som är
dömda till dödsstraff och inväntar verkställande. Både regeringen och den
allmänna opinionen är positiva till att bevara dödsstraffet.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande, och respekteras
överlag.
4
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med
Privy Council i London som högsta rättsinstans. Saint Vincent och Grenadinerna
har anslutit sig till, men inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en
karibisk högsta domstol. I en folkomröstning år 2009 blev förslaget att övergå
till denna instans nedröstat. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket
i praktiken respekteras. Enligt uppgift finns inga politiska fångar. Varje
medborgares rätt till rättvis och offentlig rättegång är reglerad i grundlagen.
Överbelastning och långdragna utredningar utgör ett problem.
7. Straffrihet
Enligt uppgifter har regeringen vidtagit åtgärder för att straffa tjänstemän som
begår övergrepp men fall av straffrihet förekommer avseende polisvåld.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Konstitutionen föreskriver yttrande-, press- och informationsfrihet, vilket i
praktiken upprätthålls. Åsikter kan uttryckas fritt i media. Det förekommer
dock rapporter om att regeringskritiska journalister blivit utsatta för
reprimander vilket ska ha lett till viss självcensur.
Det finns inga rapporter om restriktioner på internet, inte heller förekommer
övervakning av e-post eller andra typer av sociala media, inklusive bloggar och
chat.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Lagen föreskriver mötes- och föreningsfrihet vilket också respekteras av
regeringen.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Religions- och övertygelsefrihet är skyddat av landets konstitution och andra
lagar samt respekteras generellt av regeringen.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Saint Vincent och Grenadinerna är en parlamentarisk demokrati med en
folkmängd på närmare 120 000 invånare. Lagen ger medborgarna allmän
rösträtt vid periodiskt återkommande fria och rättvisa val.
5
Unity Labour Party (ULP) segrade i det senaste valet 2010 då partiet vann åtta av
femton platser i parlamentet. Premiärminister Ralph Gonsalves satt kvar som
regeringschef. Oppositionspartiet National Democratic Party (NDP) ökade sitt
antal från fyra till sju platser. Internationella observatörer betecknade valet som
fritt och rättvist.
Det finns endast tre kvinnor i parlamentet och en kvinnlig minister i
regeringen.
Landet har antagit en nationell anti-korruptionsplan och korruptionsnivån
anses allmänt vara relativt låg. Oppositionen hävdar dock att regeringen
utnyttjar sin ställning på ett otillbörligt sätt vid tilldelning av större offentliga
byggnadsprojekt.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetstagare äger rätt att organisera sig fackligt. Mindre än tio procent av
arbetstagarna är dock fackligt anslutna. Strejkrätt föreskrivs i lagen men
personer i samhällsviktig verksamhet (el- och vattenförsörjningen, sjukhus och
polis) undantas från denna regel. Barn- och tvångsarbete är förbjudet och
rapporteras inte förekomma i nämnvärd utsträckning.
Lagen föreskriver ingen rätt för arbetstagare att avbryta hälsofarligt arbete utan
att riskera förlora sin anställning.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Den grundläggande hälsovården är förhållandevis god och fem sjukhus på
landsbygden erbjuder akutvård. Skolelever har fri hälsovård.
14. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri. Utbildningsministeriet
uppger att så gott som alla barn i skolålder deltar i undervisningen.
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
St Vincent och Grenadinerna hör till de fattigare länderna i Karibien.
Folkmängden är närmare 120 000 invånare och BNP per capita uppgår till
cirka 11 600 USD på köpkraftsbasis. FN:s välfärdsindex Human Development
Index (HDI) 2012 placerar landet på plats 83 av totalt 187 länder med
jämförbara data.
6
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Våld mot kvinnor utgör ett allvarligt problem som regeringen försöker
bemästra genom skärpt lagstiftning. Våldtäkt, inklusive våldtäkt inom
äktenskapet är förbjudet i lag och bestraffas med mellan åtta års till livstids
fängelse. Mänskliga rättighetsaktivister och press- och regeringskällor har
noterat en ökning i antalet anmälda våldtäkter. Prostitution är olagligt, men
utgör ett stort problem, förekommande främst bland kvinnor och tonåringar.
17. Barnets rättigheter
Övergrepp mot barn är ett allvarligt problem. Regeringen har skärpt
lagstiftningen för att motverka olika former av övergrepp mot barn. Barnarbete
är förbjudet i lag och inga kända rapporter om överträdelser förekommer.
Prostitution bland minderåriga utgör ett ökande problem.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Lagen förbjuder diskriminering av minoritetsgrupper. Rastafarianer har
framfört klagomål om diskriminering mot deras medlemmar, främst inom
skolan.
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexuella relationer är illegala och kan ge fängelsestraff på mellan fem till
tio år. Rapporter från University of Torontos mänskliga rättigheter-program visar
att det förekommer diskriminering av hbt-personer. Trots att andelen hivsmittade personer i landet är låg (0,4 procent) finns indikationer på att det
förekommer diskriminering mot personer med hiv.
20. Flyktingars rättigheter
Även om regeringen anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention jämte 1967 års
protokoll har inget system upprättats för att skydda flyktingar och
asylsökanden. I praktiken ger regeringen skydd till person som vid
återsändande till sitt hemland riskerar att bli förföljd, men rutinmässig
flyktingstatus eller asyl beviljas inte.
7
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning inom
arbetslivet, utbildning eller vad gäller tillgång till hälsovård eller andra statliga
tjänster. Lagen föreskriver inte hjälpmedel till personer med nedsatt
rörelseförmåga eller tillgång till offentliga byggnader, vilket gör att dessa
personers möjligheter att röra sig fritt ofta är begränsad. Dåliga vägar och brist
på rullstolar innebär i praktiken att många personer med rörelsehinder sällan
lämnar sina hem. En mindre skola och ett rehabiliteringscenter, som delvis
subventioneras av regeringen, finns för personer med funktionsnedsättning.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Oberoende människorättsorganisationer utövar en ingående granskning av
utvecklingen inom polis- och fängelseväsendet och vinner ibland gehör hos
regeringen för sina synpunkter. St Vincent and the Grenadines Human Rights är en
organisation som engagerar sig för mänskliga rättigheter och det finns även
flera andra frivilligorganisationer som är verksamma inom området.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Storbritannien har samarbetat i flera olika projekt för att främja de mänskliga
rättigheterna i landet, till exempel för att förbättra rättsväsendet och för att
stötta informationsfriheten. EU har några mer allmänna samarbetsprojekt, som
kan bidra till demokratisering och förbättrade mänskliga rättigheter. Det finns
inga kända svenska insatser på området.
