Miljöbeskrivningar nya bron över bangården har sitt norra fäste. Tapetfabriken brann ner 1881. Strax före sekelskiftet tillkom ett större mejeri där kvarteret Spaden är beläget, en saftfabrik intill bangården och ett ”svinslakteri” på Farmen 1:2. Bara av det sistnämnda finns spår kvar (kommentar 2004: svinslakteriet är numera rivet). Thermaenius mekaniska verkstad flyttade 1919 över hela sin verksamhet till detta områdes västra del, där en ny rationell byggnad hade uppförts. I 1923 års stadsplan fastställdes att området skulle bli ett renodlat industriområde. Under årens lopp har också därefter de bostadshus som fanns här successivt rivits. Idag finns bara slakteriets disponentbostad kvar (kommentar 2004: bostadshuset är numera rivet). Tegelbruket finns kvar men har flyttat längre åt nordväst. Istället har en mängd nya industribyggnader uppförts under de 9 Norra industriområdet Omfattning Kv Ratten, Bilen, Skördetröskan, Skyffeln, Spaden, Farmen 1:1 och 1:2, Grepen, Hackan, Spetten, Släggan, Betongen, Hammaren, Stocksätter 1:5, Elverket, Traktorn, Hjulet och Motorn. Beskrivning Redan från början kom detta att utgöra något av ett industriområde. Redan före municipaltiden fanns tegelbruket med lertäkt där Tegelgatan går idag, och Holmströms tapetfabrik ungefär där den 9 Norra industriområdet 9 a Svinslakteriområdet, Farmen 1:2, Långgatan 32 (rivet) 9 b Thermaeniusverken, Stocksätter 1:5, Esplanaden 1-5 9 c Elverket, Vinkeln 3, Esplanaden 2 43 Miljöbeskrivningar senaste decennierna. De utgörs huvudsakligen av stora industrihallar i stål- eller betongkonstruktioner och omges av stora asfalterade ytor för parkering och lastning. I centralt läge mot Samzeliigatan ligger bilfirmor och bensinmack. Ingående kulturhistoriskt värdefulla miljöer 9 a Svinslakteriområdet, kv Farmen 1:2 (kommentar 2004: rivet) Ingående kulturhistoriskt värdefulla objekt 9 b Thermaeniusverken, kv Stocksätter 1:5 9 c Elverket, kv Vinkeln 3 Norra industriområdet, sett från söder 9 a Svinslakteriområdet, Farmen 1:2, Långgatan 32 Kommentar 2004 Den nedan beskrivna bebyggelsen på fastigheten Farmen 1:2 är idag borta. Vi har ändå valt att låta beskrivningen ligga kvar som ett historiskt dokument. I samband med att svinslakteriet revs 2003 gjordes en kulturhistorisk dokumentation av den kvarvarande bebyggelsen (Slakteriet. Kulturhistorisk dokumentation av industribyggnad Farmen 1:2 i Hallsberg. Michael Thörne, Miljö- och teknikförvaltningen, Hallsbergs kommun 2002). Disponentvillan vid svinslakteriet (riven) Den gamla köttbesiktningsbyggnaden som byggdes i tegel strax efter sekelskiftet finns fortfarande kvar. Den har mycket jugendartade detaljer, t ex den rakt avslutade och krönta gaveln åt söder. I vinkel mot denna finns ett lanterninförsett svinhus från 1910-talet. De tätspröjsade fönstren och spritputsen ger en omisskännlig 1910-20-talskaraktär. Byggnaden användes från 1940-talet som lastbilsgarage för Anderssons åkeri m m. Här har också funnits billackering och bensinmack. Trädgården är långt ifrån sitt gamla skick, men har fortfarande kvar sina träd och sköts efter bästa förmåga. Beskrivning Det stora svinslakteriet anlades på gammal jordbruksmark i municipalsamhällets utkant på 1890-talet. En disponentvilla byggdes med en trädgård på baksidan, och på rejält avstånd därifrån ett antal stora svinstallar och slakteribyggnader. Disponentvillan byggdes i trä som ett tämligen konventionellt sekelskifteshus, i ett och ett halvt plan med frontespis, pelarförsedd veranda och balkong på framsidan, veranda med snickarglädje på baksidan. Huset har haft två lägenheter, men byggdes sedan om till fyra. Fasaderna har klätts med eternit och taket belagts med korrugerad plåt. Fönster och dörrar är dock av ursprunglig typ vilket trots alla övriga förändringar ger den speciella sekelskifteskaraktären. 44 Miljöbeskrivningar F d Thermaeniusverken från nordväst brand i fabriken blev avgörande och 1919 byggdes den nya fabriken. Den uppfördes i armerad betong och fasaden blev till största delen uppglasad mellan de bärande murpelarna. Dessa är indelade i primärt och sekundärt bärande pelare vilket ger en rytmisk indelning av fasaden. Tillbyggnader har gjorts under årens lopp, men de är av helt annan karaktär än den första byggnaden. 9 b Thermaeniusverken, Stocksätter 1:5, Esplanaden 1-5 Beskrivning Thermaeniusverken hade från sin flyttning till Hallsberg 1868 haft sina fabriker på södra sidan om järnvägen, på platsen för bibliotekshuset idag. När verksamheten ökat och Hallsbergs centrala bebyggelse blivit tätare började planer växa fram på att flytta fabriken till Stocksättersidan. En Bedömning 1919 års byggnad har stort lokalt kulturhistoriskt värde. Här fanns den vid sidan av järnvägen största arbetsplatsen i Hallsberg inrymd i en byggnad av god arkitektonisk kvalitet och med mycket tidstypisk utformning. Rekommendationer Byggnaden bevaras och underhålls med ursprungliga material och metoder. Kommentar 2004 Den östra gavelns slätputsade takgesims, d v s övergången mellan vägg och tak, har tyvärr målats klarblå. 9 b Thermaeniusverken, Stocksätter 1:5, Esplanaden 1-5 45 Miljöbeskrivningar 9 c Elverket, kv Vinkeln 3, Esplanaden 2 Beskrivning 1908 byggdes ett transformatorhus av Thermaeniusbolaget norr om järnvägen för att förse verkstadens maskiner med eldrift i större utsträckning än tidigare. Tre år senare tog AB Hallsbergs Elektricitetsverk över. Utformningen av det ca fyra våningar höga transformatorhuset påminner i hög grad om den hos 1919 års fabrik. En tegelstomme delas in i kraftigare bärande murpelare och utfackningar där de få fönster som finns är placerade. Fönstren är idag blå i likhet med de nya ståldörrarna, men har troligen ursprungligen varit bruna. Ett brunt fönster med målning av äldre datum finns. Under den ljusa takgesimsen har en rad runda fönsteröppningar placerats. Pyramidtaket är täckt med blå korrugerad plåt. F d transformatorhuset Bedömning Byggnaden har lokalt kulturhistoriskt värde som ett monument över elektricitetens intåg på allvar i samhället. Rekommendation Byggnaden underhålls med ursprungliga material och metoder. De putsade partierna målas med KC-färg eller silikatfärg. Takets täckning av korrugerad plåt byts mot bandplåt eller skivtäckning. Det senare är att föredra ur antikvarisk synvinkel. 9 c Elverket, kv Vinkeln 3, Esplanaden 2 46