Vad är samhället villigt att betala för hälsa
Det ekonomiska värdet av liv och levnadsår för
hälsoekonomiska utvärderingar
Mikael Svensson, Ek.Dr.
Docent i nationalekonomi, Karlstads universitet
[email protected]
www.mikael-svensson.se
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Hälsoekonomiska utvärderingar: måste hälsa värderas i
kronor och ören?
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av liv i
infrastruktursektorn
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av levnadsår
i hälso- och sjukvården
Vad säger den empiriska forskningen – är alla levnadsår ”lika
mycket värda”?
Avslutande diskussion
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Introduktion
• Hälsoekonomiska utvärderingar kan göras med costeffectiveness analysis (CEA) eller cost-benefit analysis (CBA)
• Cost-benefit (CBA) värderar alla kostnader och fördelar i
kronor och ören
• CBA börja användas systematiskt för infrastrukturplanering i
Sverige på 1960-talet (i litteraturen sedan 1860)
– Schablonvärden på sådant som ”räddade liv”, koldioxidutsläpp,
restid m m sammanfattas i ASEK 5 (Samhällsekonomiska
principer och kalkylvärden för transportsektorn)
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Introduktion
• Cost-effectiveness analysis (CEA) relaterar den inkrementella
kostnaden med en åtgärd mot den inkrementella
hälsoförbättringen
– Hälsoförbättringen mäts ofta(st) med kvalitetsjusterade
levnadsår (QALYs) (cost-utility analysis, CUA)
– CEA har en kortare historia i dess tillämpning (QALYs utvecklas
kring 1960). Dominerande inom hälso- och sjukvårdssektorn.
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Introduktion
• Två beslutsregler för CEA där hälsoförbättringar mäts i QALYs
1.
2.
Givet en fast budget välj åtgärder med lägst kostnad per QALY
fram tills dess att ”budgeten är uttömd”
Jämför kostnaden per QALY av en åtgärd med ett visst
gränsvärde som indikerar en acceptabel kostnad per QALY
• Beslutsregel (1) fungerar (generellt) inte i praktiken
• Beslutsregel (2) används, och oftast bedöms ”en åtgärd i
taget”
– Kräver ett ”gränsvärde” för vad som anses en acceptabel
kostnad per QALY
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Introduktion
• Oavsett hälsoekonomisk utvärderingsmetod (CBA eller CEA)
såsom de praktiskt tillämpas måste vi fundera kring hur
hälsoförbättringar ska värderas ekonomiskt för att de ska
utgöra relevant beslutsunderlag
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Hälsoekonomiska utvärderingar: måste hälsa värderas i
kronor och ören?
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av liv i
infrastruktursektorn
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av levnadsår
i hälso- och sjukvården
Vad säger den empiriska forskningen – är alla levnadsår ”lika
mycket värda”?
Avslutande diskussion
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av liv - infrastruktur
• Inom CBA tradition att relatera kostnad med en åtgärd till
räddade liv (inte levnadsår)
• De värden som ligger till grund för CBA i Sverige såsom
rekommenderat i ASEK baseras på studier kring värdet av ett
statistiskt liv (VSL)
• Beräknas genom att skatta betalningsviljan (WTP) för en liten
minskning av dödsrisken (∆p)
– VSL = WTP / ∆p
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av liv - infrastruktur
Källa: Hultkrantz och Svensson, (2012), ”The Value of a Statistical Life in Sweden: A review
of the empirical literature, Health Policy”, vol 108: 302-310.
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av liv – infrastruktur:
rekommendationer från ASEK 5
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Hälsoekonomiska utvärderingar: måste hälsa värderas i
kronor och ören?
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av liv i
infrastruktursektorn
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av levnadsår
i hälso- och sjukvården
Vad säger den empiriska forskningen – är alla levnadsår ”lika
mycket värda”?
Avslutande diskussion
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av levnadsår – hälso/sjukvård
• Kostnaden per QALY av en åtgärd utvärderas oftast ”en
åtgärd i taget”
• Vad är en kostnad per QALY som är kostnadseffektiv eller inte
kostnadseffektiv?
Åtgärd
Kostnad per QALY
Åtgärd
Kostnad per QALY
A
50 000
A
50 000
B
100 000
B
100 000
C
500 000
C
500 000
D
650 000
D
650 000
E
900 000
E
900 000
F
1 500 000
F
1 500 000
Här?
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Eller kanske här...?
Värdering av levnadsår – hälso/sjukvård
• Mycket begränsad empirisk litteratur kring värdet av levnadsår
eller QALY baserat på svensk data
• Men, kan räknas om baserat på värdet av ett statistiskt liv
genom att justera för återstående livslängd och diskontering
(se t.ex. Mason et al., Health Economics, 2009)
Källa: Svensson och Hultkrantz, 2013, ”The Willingness to Pay for a QALY and Comparisons to
Policy Decisions: Evidence from Sweden”, in progress.
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av levnadsår – hälso/sjukvård
• Myndigheters syn kring betalningsviljan för en QALY?
• Socialstyrelsen
< 100 000 kronor mycket kostnadseffektivt
< 500 000 kronor: kostnadseffektivt
> 500 000 kronor: kostnadsineffektivt
> 1 000 000 kronor: mycket kostnadsineffektivt
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av levnadsår – hälso/sjukvård
• Implicit värdering baserat på beslutsfattande hos TLV
Källa: Svensson, Nilsson och Arnberg, 2013, Subsidy Decisions for Health Technologies in Sweden: The Impact
of Cost-effectiveness and Disease Severity, work in progress.
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Värdering av levnadsår – hälso/sjukvård
• Implicit värdering baserat på beslutsfattande hos TLV
Källa: Svensson, Nilsson och Arnberg, 2013, Subsidy Decisions for Health Technologies in Sweden: The Impact
of Cost-effectiveness and Disease Severity, work in progress.
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Hälsoekonomiska utvärderingar: måste hälsa värderas i
kronor och ören?
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av liv i
infrastruktursektorn
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av levnadsår
i hälso- och sjukvården
Vad säger den empiriska forskningen – är alla levnadsår ”lika
mycket värda”?
Avslutande diskussion
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Är alla levnadsår lika mycket värda?
• Värdet av ett statistiskt liv i ekonomiska utvärderingar inom
transportsektorn
– Myndigheters riktlinje 22,3 miljoner kronor
– Forskning indikerar värde (median) kring 20-25 miljoner kronor
• Värdet av QALYs inom hälso- och sjukvården
– Inga explicita ”officiella” riktlinjer
– Socialstyrelsen, TLV indikerar 0,5 -1 miljon kronor per QALY
– Värdet av en QALY omräknat från värdet av liv indikerar ett
medianvärde kring 1,2 – 1,3 miljoner kronor
• Är hälsa mer värt i trafiken än i sjukvården?
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Är alla levnadsår lika mycket värda?
• Internationella meta-analyser av betalningsviljan för att
minska dödsrisker ger inget entydigt stöd för att det skiljer sig
markant åt mellan sektorer
– se t.ex. Lindhjelm et al., 2011, Risk Analysis)
• Svenska studier indikerar att det kan finnas skillnader mellan
olika riskkontexter, t.ex. värderas minskad dödlighet högre
inom trafiken än inom drunkning, brand, naturolyckor,
fallolyckor (justerat för ålder m m), men saknas i princip
studier kring transport vs. sjukvård...
– se t.ex. Carlsson et al. 2010, Risk Analysis; Jaldell och
Svensson 2013
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Hälsoekonomiska utvärderingar: måste hälsa värderas i
kronor och ören?
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av liv i
infrastruktursektorn
Värdet av hälsa i svenskt beslutsfattande: värdet av levnadsår
i hälso- och sjukvården
Vad säger den empiriska forskningen – är alla levnadsår ”lika
mycket värda”?
Avslutande diskussion
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Avslutande diskussion
• Ekonomiska utvärderingar med effekter på hälsa genomförs
för allt fler sektorer och ofta överlappande
• Trafikverket, Socialstyrelsen, TLV, Naturvårdsverket, MSB mfl.
• Olika metoder används (CBA och CEA), och även olika
ekonomiska värden på hälsoförbättringar...
– Men även många andra viktiga skillnader, t.ex.
diskonteringsränta, kostnaden för skattefinansiering m m.
• Varför ska det vara på detta viset? Behövs organisation för
samordning? Eller finns en sådan redan? T.ex.
Finansdepartementet?
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
Tack!
Kontakt: [email protected]
Presentationer, forskningsartiklar etc. se: www.mikael-svensson.se
KARLSTADS UNIVERSITET
Nationalekonomi | Mikael Svensson | 2013-10-21
