Separationsmetoder
Frågeställning: Du ska lära dig några olika metoder för hur man separerar ämnen.
Material: Vatten, natriumklorid (koksalt), kolpulver, sand, liten bägare (100 ml), stor bägare (250 ml),
liten e-kolv (100 ml), kristallisationsskål, glasstav, sked, filtrerpapper, tratt, brännare, trefot och nät.
Riskbedömning: Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde. Nätet, trefoten och e-kolven är mycket
varma efter uppvärmning med brännare. Om man värmer e-kolven då den inte innehåller någon
vätska kan den spricka.
A. Blandningar
Det mesta runt omkring oss är olika blandningar. Det finns olika typer av blandningar. En
vattenlösning är klar och genomskinlig. Det lösta ämnet syns inte även om det kan ge färg åt
lösningen. I en uppslamning är det lätt att se sakerna som är blandade, till exempel fin sand i en hink
med vatten. Får en uppslamning stå en stund sjunker det som är uppslammat till botten.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Fyll den lilla bägaren till hälften med vatten.
Häll en sked natriumklorid (koksalt) i den lilla bägaren.
Rör om med glasstaven tills all natriumklorid löst sig.
Häll en sked kolpulver i den lilla bägaren.
Rör om med glasstaven.
Häll tre skedar sand i den lilla bägaren.
Rör om med glasstaven.
Vilket/vilka av ämnena har löst sig i vattnet?
Vilket/vilka av ämnena har blandats i vattnet?
Vilket/vilka av ämnena har uppslammats i vattnet?
B. Metod 1 – Dekantering
Sedimentering är en metod där de tyngre partiklarna sjunker till botten. Man säger att de tyngre
partiklarna sedimenterar och bildar ett sediment. Denna kan man använda för att separera
uppslamningar. När de tyngre partiklarna sjunkit till botten kan man sedan
försiktigt hälla över vattnet i ett annat kärl. Detta kallas dekantering.
1. Dekantera genom att försiktigt hälla över vattnet i den stora bägaren som på
bilden.
2. Häll i vatten till hälften i den lilla bägaren igen.
3. Rör om med glasstaven i den lilla bägaren.
4. Dekantera igen genom att försiktigt hälla över vattnet från den lilla bägaren som i punkt 1, fast
denna gång i diskhon.
5. Spara det som finns kvar i den lilla bägaren till avslutningen.
Vilket/vilka av ämnena har separerats genom dekantering?
C. Metod 2 – Filtrering
Filtrering används ofta till lösningar och gaser. Då fastnar lite större partiklar i filtret medan vätskan
rinner igenom. Luften i skolor renas ofta genom filter.
1.
2.
3.
4.
Sätt tratten i e-kolven.
Vik filtrerpapperet till en strut som på den övre bilden.
Sätt struten i tratten och fukta papperet en aning med fingret.
Rör om i vattnet i den stora bägaren och häll försiktigt ner i
tratten som på den nedre bilden.
5. Låt vattnet rinna längs en glasstav så långsamt, att vattnet inte når upp över
filtrerpapperets kant.
6. Spara det som är kvar i filtrerpapperet till avslutningen.
Vilken färg får filtratet (det som runnit igenom)?
Är filtratet rent vatten, en uppslamning eller en lösning? Hur kom du fram till det?
Vilket/vilka av ämnena har du separerat genom filtrering?
D. Metod 3 – Indunstning
Indunstning innebär att man låter ämnen avdunsta. Indunstning kan användas om
partiklarna i en lösning är för små för att fångas i ett filter.
1. Häll över hälften av filtratet från e-kolven till den gemensamma
kristallisationsskålen.
2. Ställ e-kolven med återstoden av filtratet på trefoten med nätet.
3. Värm blandningen med brännaren som bilden visar (observera att du ska ha en ekolv och inte en bägare som på bilden).
4. Avbryt uppvärmningen innan allt vattnet kokat bort.
5. Spara det som är kvar i e-kolven till avslutningen.
Vad finns kvar på e-kolvens botten efter uppvärmningen?
Vilket/vilka av ämnena har du separerat genom indunstning?
E. Avslutning
Visa läraren de ämnen du separerat innan du slänger dem i papperskorgen och diskar utrustningen.
