Sexköpslagen – motstånd över tid och former

4
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Sexköpslagen
– motstånd över tid och former
Jenny Westerstrand
BY JENNY WESTERSTRAND, DR.JUR, I FOLKRÄTT/JURIDIK, JURIDISKA INSTITUTIONEN, UPPSALA
UNIVERSITET
Abstract: Den här artikeln diskuterar bakgrunden av att Sverige införde som första land i världen
en ensidig kriminalisering av sexköp, den så kallade sexköpslagen. Det svenska sexköpsförbudet
kan sammanfattas genom en kontextualiserande prostitutionsförståelse; en brygga mellan en borgerlig och en mer radikal kvinnorörelse. Den blir som en kompromiss likt »den svenska modellens«
kombination av marknadsekonomi och socialism, genom att sexköpslagen kan sägas representera
ett överkorsande av traditionella politiska gränsdragningar, kring könade föreställningar om ansvar
och frihet. För tillkomsten av lagstiftningen spelade kvinnorörelsens fokus på kvinnors utsatthet i
prostitutionen tvivels utan roll, liksom alliansen mellan en borgerlig diskurs om förövarens ansvar
och en radikalfeministisk önskan att ställa mäns ansvar för kvinnors lidande i ljuset. Samtidigt formulerades lagstiftningen i termer som knyter an till en samhällssyn typisk för det svenska politiska
klimatet. Här är jämställdhet och könsfred, tankar om »det allmänna« och en närvarande stat centrala pusselbitar. Resultatet blev en lagstiftning som skar igenom den gordiska knut av kvinnorsrättigheter-kontra-skydd, som tornat upp sig i den feministiska teoribildningen och aktivismen
runt prostitutionsfrågan.
Keywords: sexköpslag, sexuella tjänster, prostitution, feministiska teorier.
Sverige införde som första land i världen en ensidig kriminalisering av sexköp, den så
kallade sexköpslagen. Året var 1999. Frågan hade då drivits av kvinnor och någon enstaka man i riksdagen sedan 70-talet. Lagen (idag en paragraf i brottsbalkens kap 6)
var kontroversiell när den antogs men har med tiden vunnit starkt stöd såväl i riksdagen som bland befolkningen. Enligt studier som gjorts stöder mellan 70 och 80 procent av befolkningen ett förbud mot att köpa sex. När lagen antogs ansåg däremot 67
procent att ett förbud inte var önskvärt.1 Också bland riksdagspartierna har stödet för
sexköpskriminaliseringen vuxit. Samtliga partier i riksdagen står idag bakom förbudet
mot att köpa sexuella tjänster, att jämföra med när omröstningen ägde rum. Modera-
1
Månsson, S-A. (1996) Men’s demand for prostitutes. Sexualities nr 15. SIFO (1999) Sexuella
tjänster proj. 3295740, SIFO (2002) Sexuella tjänster proj. 3826510, Kousmanen, J (2008)
Tio år med lagen. Om förhållningssät till och erfarenheter av prostitution i Sverige, i
Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (red): Prostitutionen i Norden, TemaNord 2008:604. För en
diskussion om resultat och tolkningar, se SOU 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999-2008 s. 123 ff.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
5
ternas reservation fick då stöd av 92 ledamöter medan 181 ledamöter röstade för lagens införande.2
Samtidigt som uppslutningen bakom sexköpsförbudet stärkts i Sverige under de år
det varit i verkan finns grupperingar som fortsatt är kritiska mot att köp av sex kriminaliserats. Och medan försvaret för sexköpsförbudet är tämligen politiskt lojt idag
har en påtaglig skärpning av motståndarsidans engagemang och argumentation
märkts över tid, nationellt som internationellt. Under hösten 2013 lanserades exempelvis ett omfattande engelskspråkigt »tool kit«, Hands off our Clients!« riktat till
sexarbetarorganisationer för att mobilisera mot »den svenska modellen«.3 »Hands off
our Clients!« är ett 79 sidor långt arbetsmaterial som riktar sig till sexarbetarorganisationer. Det innehåller konkreta och högt elaborerade steg för planerad aktivism mot
kriminaliseringen av sexköp. Målet är »to oppose the Swedish Model«, som sägs vara
en misslyckad radikalfeministisk, moralpanisk och främlingsfientlig lagstiftning.
Idéhistorikern Lena Lennerhed visar i sin avhandling hur begreppet »den svenska
synden« på 60-talet myntades av konservativa krafter i USA.4 Med hjälp av det framställdes Sverige som ett land där osedlighet och sexuella utsvävningar präglade människors liv. Syftet var att propagera mot socialism och det svenska folkhemsbygget,
med dess ideal om sexuell öppenhet, exempelvis manifesterat i fri preventivmedelsrådgivning, fri abort och en liberal syn på sexuella kontakter. Den syn på sexualitet
som låg till grund för folkhemsprojektet framställdes som instrumentell och som att
den lett till osedligt leverne och allmänt förfall.5 Ett likhetstecken sattes mellan det
svenska välfärdssamhället och otyglad sexualmoral.6 Berättelsen om det syndiga Sverige fick fäste och användes flitigt i kampen mot den svenska modellen med dess fördelningspolitik inom ramen för en kombination av marknadsekonomi och socialism, i
såväl USA som Latinamerika under 1960-talet.
I kölvattnet av den svenska kriminaliseringen av sexköp har, menar jag, en liknande berättelse växt fram, denna gång om ett feministfundamentalistiskt land med
en »radikalfeministisk« lag. Bilden är understödd av en grupp svenska akademiker
och aktivister och spridd i länder där diskussioner förts om att kriminalisera sexköp.7
Enligt denna berättelse sägs kriminaliseringen av sexköp vila på uppfattningen att alla
2
3
4
5
6
7
Övriga ledamöter lade ned sina röster (Kristdemokraterna) eller var frånvarande. Riksdagen,
prot. 1997/98:115.
http://www.sexworkeurope.org/sites/default/files/resource-pdfs/hands_off_sections_1-3.pdf
Lennerhed, L (1994) Frihet att njuta. Den svenska sexualdebatten på 1960-talet. Norstedts förlag.
Ibid s. 89 ff.
Ibid s. 96. Se också http://lurikblogg.wordpress.com/2011/08/04/swedish-blondes-presidenteisenhower-och-uppkomsten-av-den-svenska-synden/
Hands of our clients! http://www.sexworkeurope.org/sites/default/files/resource-pdfs/hands_off_sections_1-3.pdf, Dodillet S. & Östergren P. (2011) The Swedish Sex Purchase Act:
Claimed Success and Documented Effects. http://www.plri.org/ resource/swedish-sex-purchase-actclaimed-success-anddocumented effects.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
6
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
kvinnor i prostitutionen är offer, och synen på prostitution som lika med mäns våld
mot kvinnor. På anekdotisk bas målas bilden av ett ökat våld i prostitutionen upp för
att påvisa lagens misslyckande. Förbudet kopplas också till främlingsfientlighet och
en svensk historia av rasism (trots att attitydundersökningar påvisat ett samband i
Sverige mellan främlingsfientliga attityder och en positiv syn på mäns sexköp).8
Givet glappet mellan å ena sidan denna bild av den svenska kriminaliseringen av
sexköp, och å andra sidan kriminaliseringens verkliga utformning och funktion, väljer
jag att benämna dessa framställningar av lagstiftningen som en populistisk berättelse om
sexköpslagen. Berättelsen kan tolkas som att den, likt talet om den svenska synden, tjänar till att motarbeta försöken att utmana könskonservativa praktiker.9 Det synnerligen elaborerade verktygshäftet »Hands off our Clients!« som producerats för att organisera motstånd mot »den svenska modellen« visar att det finns intressen som i alla
fall inte står utan resurser bakom kampanjen.10 Materialet rymmer förtryckta mallar
för brev och kontakter med politiker, scheman och strategiupplägg och listor för att
bocka av de olika faserna i arbetet, checklistor för kartläggningar och modeller för att
utvärdera dittills utförda arbetsinsatser. Här blandas rubriker som »Sample communications strategy«, »Objectives«, »Key messages«, »Research and Mapping: Understanding the Policy Playing Field« med tips om vad som behövs för varje steg i
aktionerna – blädderblock, mat!, visselpipor, banderoller. Graden av mobilisering för
att förhindra den svenska modellen att kriminalisera sexköp från att införas i andra
länder är uppseendeväckande i sin envetna utformning och detaljrikedom.
Syfte
I den här artikeln ifrågasätter jag de populistiska berättelser om det svenska sexköpsförbudet – eller sexköpslagen som det brukar kallas – som skapats och berättats av
personer verksamma inom det jag kallat ett sexarbetarperspektiv. Som vi ska se har
företrädare för detta perspektiv systematiskt presenterat såväl de teoretiskt fundamenten för som den historiska bakgrunden till lagen på ett sätt som reser stora frågetecken.
Syftet med artikeln är att försvara det svenska förbudet mot köp av sexuella tjänster mot dessa förvrängningar. Därmed vill jag ge förutsättningar för ett konstruktivt
och etiskt hållbart samtal kring det svenska sexköpsförbudet, och hur det kan förstås.
8
Jakobson, N. & Kotsadam, A. (2011): Gender Equity and Prostitution: An investigation of
attitudes in Norway and Sweden. Feminist Economics vol 17, s 31-58.
9 Paradoxalt nog har berättelsen fått understöd av radikalfeministiska debattörer, se nedan.
10 Flera länder diskuterar nu att införa ett förbud mot köp av sex, exempelvis röstade Frankrikes
nationalförsamling under hösten 2013 igenom ett lagförslag som kriminaliserar sexköp.
Följaktligen har också motståndet häremot mobiliserat.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
7
Disposition
Jag inleder artikeln med att lyfta fram den brist på ställningstagande till »prostitutionsfrågan« som paradoxalt nog präglar sexarbetarperspektivet, liksom den parallellt
existerande »teorishopping« dess förträdare ägnar sig åt när de talar om kön och sexualitet.11 Jag ser detta positionslösa argumenterande mot sexköpsförbudet som exempel på populistiskt grepp i argumentationen, vars syfte är att driva en linje som inte
öppet kommuniceras: Att försvara prostitutionens existens.
Härefter beskriver och diskuterar jag det skeva sätt på vilket företrädare för det jag
kallat ett sexarbetarperspektiv har framställt den svenska sexköpslagen. Tre aspekter
står i förgrunden: 1) Hur sexköpsförbudets utformning systematiskt har förvrängts
och hur kunskaper om lagstiftningens teoretiska fundament har gått förlorade i denna
process, 2) hur historien bakom sexköpslagens tillkomst har förvridits, och 3) hur företrädare för sexarbetarperspektivet förhåller sig till utvärderingar av sexköpsförbudets
effekter. Avseende den första punkten relaterar jag till mitt eget arbete och exemplifierar med hur det framställts av centrala företrädare för ett sexarbetarperspektiv. I den
del som avhandlar historien bakom sexköpsförbudet utgår jag från Josefina Eriksons
avhandling om den politiska processen bakom den svenska sexköpslagen.12 Vad avser
den tredje punkten utgår jag från utspel i debatter och i tidningsartiklar.
Jag avslutar med att reflektera över hur motståndet mot sexköpslagen knutit an till
dominerande politiska strömningar i sina försök att nå ut, och hur förändringar i dessa
strömningar också kan skönjas i förändringar i retoriken mot sexköpsförbudet.
11 Här skymtar en skiljelinje som löper genom prostitutionsdebatten och som rör val av metod
och syn på kunskap. Den sida som försvarat en sexarbetarposition och ställt sig kritisk till ett
förbud mot köp av sexuella tjänster har inte sällan lutat sig mot etnografisk metod. Här har
försöken att förstå kvinnors val att sälja sex, som exempelvis en överlevnadsstrategi eller en
feministisk positionering, stått i centrum. Se exempelvis Östergren, P. (1996) Porr, horor och
feminister, Pocketförlaget. Till etnografisk metod hör att forskaren värnar sin egen objektivitet.
Strävan är att förstå och beskriva de studerade aktörerna/praktikerna utifrån deras eget sammanhang, utan att forskarens egna värderingar genomkorsar analysen (Johansson, T. (2009):
Etnografi som metod, approach och hållning« Educare, Malmö högskola). Jag hävdar i artikeln att metoden inte efterföljts i de texter jag tagit del av. Den objektivitet som metoden
anbefaller åberopas men visar sig dölja en normativ agenda rörande prostitution. Se nedan.
För en diskussion om anspråk på objektivitet i feministisk forskning, se exempelvis Haraway,
D. (1998) Primate Visions: Gender, Race and Nature in the World of Modern Science. Routledge,
Bhavnani, K. (1993) Tracing the Contours. Feminist Research and Feminist Objectivity, i
Women’s Studies Int. Forum Vol 16 # 2. Se också Ramazanoglu, C. & Holland, J. (2004) Feminist Methodology. Challenges and Choices. Sage.
12 Erikson, J. (2011) Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, Uppsala universitet.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
8
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Otydlighet som hållning
Inga åsikter om prostitution
Det är intressant att notera att sexarbetarperspektivets akademiska företrädare gärna
betonar att de inte själva har några särskilda uppfattningar om prostitution. Idéhistorikern Susanne Dodillet, kritisk till den svenska sexköpslagen, beskriver exempelvis
sin inställning som att hon strävat efter »att komma en förbehållslös position så nära
som möjligt«13 och att:
»[j]ag undvek att ta ställning för eller emot något av de båda synsätten och ville heller inte utveckla en egen uppfattning om prostitution. (…) Politik var politikernas sak.14
Också Petra Östergren, mångårig debattör kritisk till sexköpslagen, sedermera doktorand i socialantroplogi, placerar sig på denna förment neutrala mark. »Jag tar inte
ställning till om prostitution är bra eller dåligt«, säger Östergren,15 och »huruvida jag
tyckte att det var något ’bra’ eller ’dåligt’ att byta sex mot pengar var oväsentligt.«16
Tillsammans med Susanne Dodillet menar hon istället att :
Our stance when it comes to policy regarding prostitution is that it has to be based on knowledge
rather than morality or radical feminist theory.17
Här skymtar en av många paradoxer i prostitutionsdebatten: Delar av debattfältet
deltar med frenesi och engagemang, men tycker enligt egen uppgift inget särskilt om
prostitution.18
13 Dodillet, S. (2009): Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag, s. 30.
14 Ibid, s. 19.
15 Citerat i Mallik, I (2004) Fritt valt arbete? Femkamp. Bang om nordisk feminism, Bang förlag, s.
384. Se också Ekis Ekman som skriver om oviljan från företrädare för sexarbetarperspektivet
att formulera sig i fråga om hur man ser på prostitution. Ekman, K.E. (2010) Varat och varan.
Prostitution, surrogatmödrarskap och den delade människan. Leopard förlag, s. 37ff.
16 Östergren, P. (2006) De oberörbara, i Arena 05/06
17 Östergren, P. & Dodillet, S (2011) The Swedish Sex Purchase Act: Claimed Success and Documented
Effects. http://www.plri.org/ resource/swedish-sex-purchase-act-claimed-success-anddocumented effects.
18 Det kan också tolkas i ljuset av det jag tidigare anfört (not 11) om det skeva bruket av etnografisk metod inom sexarbetarpositionen. Östergrens debattbok Porr, horor och feminism är belysande: Här utgör författarens intervjuer och träffar med ett tiotal kvinnor i prostitutionen
basen för den generella kunskap vi enligt författaren bör dra om prostitution och sexköpslagens effekter. »Kunskap« är synonymt med den kritik mot lagen som Östergren har samlat
från sexköpslagskritiska kvinnor i prostitutionen, genom att träffa och lyssna på dem. Här
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
9
Alla åsikter om kön
Om distansering präglar hur man talar om sin inställning till prostitution, utmärks
talet om kön av otydlighet och motsägelser. Typisk för de texter jag studerat, författade utifrån det jag kallat ett sexarbetarperspektiv, är ett slentrianmässigt refererande
till ojämställdhet mellan kvinnor och män. Beskrivningarna återger inte sällan rena
dystopierna vad gäller mäns sätt att se på kvinnor och ojämlikheten mellan könen kan
mycket väl framställas som evig och ofrånkomlig.
»Istället för att vara tillsammans med och ’tillhöra’ en enda man som behandlade henne illa valde
Ingegärd att sälja sex.«19
I Susanne Dodillets avhandling framhålls det penetrerande samlagets maskulina konstruktion, och att kvinnor lika gärna kan ta betalt för att gå med på en akt de ändå
har svårt att undslippa, som argument för att sexköpslagen är en feministiskt kontraproduktiv lag.20
Den ojämlikhet som omtalas placeras vidare på såväl empirisk nivå i kvinnors levda
liv (många kvinnor blir lätt skrämda av män, mäns ord tenderar att värderas högre än
kvinnors,21 många kvinnor blir generade – överväldigade av skam – av sex),22 som på
strukturell nivå (»ingen relation i vårt samhälle är fri från patriarkala normer«,23 »visst
finns det en könsmaktordning!«,24 kvinnor tjänar mindre än män – porrbranschen är
den enda bransch där kvinnor betalas högre än män).25
Samtidigt som denna fond av ojämställdhet målas upp som en levnadsomständighet för kvinnor, avvisas ansatser att knyta denna ojämställdhet till förhållanden på
mäns sida, eftersom »män förfördelas också«. Kvinnor utmålas därmed som underordnade, men utan att mäns överordning existerar. Den som hävdar detta är »radikalfeminist« och har inte förstått att »verkligheten är komplext«.
19
20
21
22
23
24
25
öppnar sig, som påpekats, en vidträckt debatt om metod och kunskapssyn. Se not 11 angående referenser till en diskussion om hur objektivitetssträvanden kan förenas med en feministisk kunskapsproduktion och en diskussion om spänningarna inom feministisk forskning rörande metodologi och kunskapssyn.
Östergren, P. (2006) Porr, horor och feminister, Pocketförlaget s. 178.
Dodillet, S. (2009) Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag. s. 253 ff.
Östergren, P. (2006) Porr, horor och feminister. Pocketförlaget s. 214.
Ibid s. 152.
Dodillet, S. (2009): Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag, s 547.
Petra Östergren: »Jag tror på mångfaldsfeminism«, Expressen 050930.
Se också Westerstrand, J. (2008) Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet, internationell
rätt och diskurser om prostitution och trafficking. Uppsala universitet, s. 131.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
10
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
»Visst finns diskriminering baserat på kön, eller en ’könsmaktsordning’! Men verkligheten är komplex. Samtidigt som kvinnor förfördelas, förfördelas även män och transpersoner. Kanske räcker det
inte med en enda teori? Jag tror på en mångfaldsfeminism.«26
Att en teoretiskt genomarbetad förståelse av kön saknas gör att texterna till sitt innehåll kan glida över mängder av motstridiga positioneringar. I en postmodern eras »bejakande av mångfald«, och där teori har kommit att betyda förklaring istället för att
vara en ansats genom vilken man närmar sig en problemställning, har ändå strategin
visat sig vara framgångsrik.27 Det blir sett som ett utslag av förfining att ha flera teoretiska utgångspunkter, också när de tar udden av varandra. Som politisk hållning är
den beklaglig men kan vara framgångsrik. Som vetenskaplig hållning måste den
avvisas.
Jag har kallat denna framställning av kvinnors utsatta situation för diskursen om
kvinnors egen underordning, och den blandning av förståelser och perspektiv som jag pekat på för teoretisk eklekticism, eller teorishopping.28 Det kan ses som en strategi för att
få med sig feministiskt orienterade personer i prostitutionsdebatten: Alla kan känna
igen något i den palett av observationer om kvinnor och män, sexualitet, skam, makt
och motmakt som ges. Därtill spelas ofta, i kombination med talet om kvinnors utsatthet, på ett missnöje genom tal om en elitistisk feminism, som bara sett om sitt
eget hus. Dock med mångfaldstalet utbytt mot påfallande monolitiska tongångar om
vad teorierna ska åstadkomma:
»[d]e har bara tagit med en del kvinnors verklighet, inte allas. De har bara gjort en del kvinnors liv
bättre, inte allas«.29
26 Östergren, P. »Jag tror på mångfaldsfeminism«, Expressen 050930.
27 Inom våldsforskningen har det samma skett, visar sociologen Nea Mellberg. Där har sedan
90-talets mitt olika, motstående, teoretiska perspektiv börjat kombineras i vad Mellberg kallar ett allt-och-intet-perspektiv för att ge en »komplexare« förståelse av hur våld kan »förklaras« (här döljer sig missuppfattningen att ett könsmaktsperspektiv skulle användas av feministisk våldsforskning för att förklara våld, se Westerstrand, J. (2010) Kung slår dam. Våldsforskningsmetodologi i ett våldsamt jämställt Sverige, i Sociologisk forskning nr 3. Mellberg, N.
(2004); Mäns våld mot kvinnor: Synliga mödrar och osynliga barn. En genomgång av svenskt offentligt
tryck, facklitteratur och forskning om mäns våld mot kvinnor och våld/sexuella övergrepp mot barn.
Work in Progress. Uppsala universitet.
28 Westerstrand, J. (2008) Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om prostitution och trafficking. Uppsala universitet. s. 222.
29 Östergren, P. (2008) (red): F-ordet. Mot en ny feminism. Alfabeta, s. 7. Jag har kallat detta krav
på feminismen att omsluta »alla kvinnor« för att de är kvinnor, och alltså oaktat vilka politiska ställningstagande kvinnor gör, för ett slags fundamentalism. Se Westerstrand, J. (2011)
»Horan« som rättssubjekt – en dröm med (levda) förhinder? i Andersson, U. mfl (red) Kjönn
og rett i Norden. Makadam.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
11
En sorts tydlighet
I den framställning där å ena sidan allt tycks få plats märks å andra sidan ett entydigt
avståndstagande från en viss sorts analyser: De som knyter existensen av prostitution
till den ojämlikhet som beskrivits prägla könsrelationen och som därför vill bekämpa prostitution. Som med Ingegärd i citatet ovan (s. 10): Att definiera könsrelationen som ett
tvingande förtryck, och tolka prostitution som svaret på det, är exempel på accepterade resonemang. Att definiera könsrelationen i termer av ett existerande dominansförhållande, och tolka prostitution som en konsekvens av detta – fast en konsekvens
som borde motarbetas – avvisas däremot. Det tabubelagda steget tycks tas när ojämlikhetens och prostitutionens existens kopplas samman, och paras med en önskan att
bekämpa prostitution.
Det sagda pekar mot att ett normativt mönster präglar sexarbetarperspektivets argumentation: Berättelser som landar i att prostitution bör accepteras vinner gillande,
oaktat vilka beskrivningar av världen, tex. om kön, kvinnors situation eller prostitution, som berättelsen rymmer.30 I ljuset av påståendet om att inte ha en särskild uppfattning om prostitution, något de svenska akademiker som kritiserat sexköpslagen
brukar framhålla, framstår sättet att resonera på som dubiöst.
a) Sexköpslagens rättsteoretiska bakgrund
Det finns många skäl att reflektera över fenomenet prostitution. Här finns ett antal
nivåer och perspektiv som kan göra sig gällande.31 Exempelvis frågan vem man anser
att saken berör. Är det främst de i prostitutionen verksamma kvinnorna som en sexköpslag handlar om? Är det männen? Eller rör ett sexköpsförbud oss alla i samhället,
dvs. frågan om vilket samhälle vi vill ha?
Medan exempelvis den amerikanska debatten om prostitution genom decennierna
har varit fokuserad på de individuella kvinnorna i prostitutionen, har det i det svenska
sättet att närma sig prostitutionsfrågan funnits en tanke om ett gemensamt samhälle,
där förståelser av och normer kring kön och sexualitet har ansetts vara i delar en ge-
30 I en genomgång av anonyma s.k. toppkommentatorer som uttryckt sig främlingsfientligt/rasistiskt i internetsajten Avpixlats kommentarsfält pekar skribenterna Mathias Wåg och
Måns Nilsson på en liknande strategi: »Rasismen som överordnad fråga märks i hur olika argument och frågor kan lyftas beroende på om de går att användas för en främlingsfientlig politik. (…) Feminismen betraktas ena stunden som ett hot och benämns som ’en kulturell politisk korrekthet mot den svenska kärnfamiljen’. I en annan diskussion lyfts sedan feministiskt
grundade invändningar mot ’islams kvinnosyn’. Också klimatfrågan används på detta sätt, för
att från olika håll föra fram att flyktingmottagande är negativt för Sverige.« Wåg, M. & Nilsson, M: Vilka är näthatarna? Göteborgs fria tidning, läst 2013-12-12, www.goteborgsfria.se/artikel/112871.
31 Westerstrand, J (2012): »Prostitutionsfrågan« Nycklar till en grumlig debatt. Tidskrift för genusvetenskap, nr 3.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
12
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
mensam angelägenhet.32 Som framgår av den svenska lagstiftingens förarbeten är
också sexköpsförbudet motiverat av samhällets önskan att motarbeta förekomsten av
en prostitutionshandel.33 Den kriminaliserade gärningen är alltså inte konstruerad
som ett brott mot person (exempelvis föreligger ingen rätt till skadestånd). Den skada
kriminaliseringen tar sikte på att förhindra är inte främst skada på den enskilde. Man
kan uttrycka det som att kriminaliseringens skyddsintresse rör det allmänna (samhällets intresse av att motarbeta prostitution), varför enskilda inte med rättslig verkan
kan efterge intresset ifråga.34 Eller som det uttrycks av juristen Axel Holmgren som
studerat grunderna för kriminaliseringen:
»Lagstiftningen syftar till att motverka prostitution som företeelse, och alla former av utnyttjande
eller främjande av denna företeelse är förbjudna. Följaktligen har lagstiftaren inget behov av att
göra gränsdragningar mellan frivilligt och påtvingat handlande vad gäller de prostituerade, eller
främjande och utnyttjande vad gäller sutenörerna.«35
Köp av sexuella tjänster kriminaliserades sålunda som ett led i strävan att motverka
förekomsten av prostitution, inte för att lagstiftaren menar att kvinnor i prostitutionen per definition exploateras. Tvärt om framhöll dåvarande socialminister, Beng Westersberg, att det vore främmande att se alla kvinnor i prostitutionen som tvingade.36
Trots att sättet att angripa prostitutionsfrågan som kriminaliseringen av sexköp ger
uttryck för inte relaterar till de individuella parternas situation i prostitutionen, kom
den mediala debatten om sexköpskriminaliseringen snabbt att hamna i den amerikaniserade problemställningen, med dess fokus på de i prostitutionen verksamma kvinnorna. Här gavs debattörer som Petra Östergren och med tiden Susanne Dodillet
stort utrymme.37 Dessa skrev debattartiklar, ofta tillsammans med kvinnor verksamma i prostitution, där sexköpslagen framställdes som stiftad av bigotta feminister
32 Westerstrand, J. (2003) The Cunning Patriarchy, i Seminar on the Effects of Legalisation of Prostitution Activities, Stockholm 5-6 November, 2002, Näringsdepartementet. http://web.archive.org/web/20070315232816/http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/22/84/0647d25a.pdf
33 Prostitution sägs där ge uttryck för en oacceptabel människosyn, vara kopplat till organiserad
kriminalitet och innebära utnyttjande av en typiskt sett svagare part samt att prostitution är
ett samhällsproblem som innebär allvarliga skador för både de enskilda (hit räknas också de
män som köper sex) och det allmänna. Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid s. 100ff.
34 Lernestedt, C. & Hamdorf, K. (1999-2000) Sexköpskriminaliseringen – till skydd av vad?
Del I JT , s 846-858, Westerstrand, J (2000) En främmande fågel? Kriminaliseringen av köp av
sexuella tjänster ur ett feministiskt rättsteoretiskt perspektiv. Examensarbete Juridiska institutionen,
Uppsala universitet.
35 Holmgren, A. (2007) Prostitutionslagstiftningen i Sverige och Tyskland. Två straffrättsliga förhållningssätt till en social företeelse. Examensarbete i straffrätt, 20 p Stockholms universitet, s. 60f.
36 Se direktiven till 1993års prostitutionsutredning, 1993:31.
37 Östergren har beretts stort utrymme i svenska media, framför allt i tidningen Expressen, för
att argumentera mot den svenska sexköpslagen, se not 38.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
13
för att skydda utsatta kvinnor – »offer« – från den form av mäns våld mot kvinnor
som sexköp utgjorde.38 Perspektivet tycktes passa den mediala arenans dramaturgi
väl: Voyeurism, eländesskildringar och polarisering av feminister kunde på ett oemotståndligt vis förenas under ett tema – prostitution.
Radikal lagstiftare
Frågan hur enskilda kvinnor förstår och tolkar sina prostitutionserfarenheter är viktig
och intressant.39 Men som respons på den svenska lagstiftningen missar den i stora delar målet.40 Jag lyfte i några texter vid tidigt 2000-tal fram att det svenska sexköpsförbudet relaterar till en syn på prostitution som ett samhällsproblem, och att detta
kan tolkas som en radikal hållning. Istället för det månghundraåriga perspektiv som
ställer den prostituerade kvinnan i centrum (som föraktad hora eller emanciperad sexarbetare) fokuserar den svenska sexköpslagen på prostitution som en samhällelig och
kulturell institution, av betydelse för formandet av gemensamma värderingar. I min
avhandling utvecklar jag denna distinktion i termer av att se prostitution som akt –
med de individuella aktörerna i fokus – respektive som en institution. Också andra
har påpekat dessa två dimensioner av hur frågan om prostitutionspolicies kan betraktas.41
38 »Låt hororna bli sexualupplysare i skolorna«, Lena Lindehag, intervju med Petra Östergren,
Expressen 1999-04-22, Östergren: Moraltantens lystnad. Expressen 1999-05-91, Östergren:
»Låt sexarbetarna bestämma själva« Expressen, 2001-10-29, Jakbosson: Sexarbetarna måste
organisera sig. Expressen 2001-11-01, Östergren: Sluta diskriminera sexarbetarna. Expressen
2001-11-15. Östergren: Regeringens sexualmoral för tankarna till 30-talet. Expressen 200205-26, Östergren: Regeringen utnyttjar prostituerade. Expressen 2003-04-22. Östergren: Sexköpslagen straffar prostituerade. Expressen 2003-11-29, Östergren: Svensk mediefeminism
brister i kulturanalys, Expressen 2004-05-14, Östergren: Farlig hetsjakt på sexköpare. Expressen
2004-09-28. Östergren: Jag tror på mångfaldsfeminism. Expressen 2005-09-30, Östergren:
Feminism stavas elitism. LO-tidningen 2006-03-30, Östergren: Sexköpslagen. Alltför svartvita
lösningar. Hufvudstadsbladet, 2006-06-02, Persson, Dodillet Meyer, Östergren: Feministerna
tål inte fallna kvinnor, Expressen 2008-01-15, Dodillet: Prostitutionslagen förnedrar sexsäljare.
Expressen, 2009-02-22, för att nämna några alster.
39 Hulusjö, A. (2013) The multiplicities of prostitution experience. Narratives about power and resistance.
Akademisk avhandling, Institutionens för socialt arbete, Malmö högskola.
40 Westerstrand, J. (2000) En främmande fågel. Förbudet mot köp av sexuella tjänster ur ett feministiskt
rättsteoretiskt perspektiv. Examensarbete, Juriskandidatprogrammet Uppsala universitet Holmgren, A. (2007) Prostitutionslagstiftningen i Sverige och Tyskland. Två straffrättsliga förhållningssätt
till en social företeelse. Examensarbete i straffrätt, 20 p Stockholms universitet.
41 Borg, A. m.fl (1980) Prostitution: Beskrivning, analys, förslag till åtgärder. Liberförlag, Olsson,
H. (1996): Catrine och rättvisan, Carlssons förlag, Satz, D. (1995): Markets in Women’s Labour. Ethics 106, Penttinän, E (2008) Globalization, Prostitution and Sex Trafficking. Corporeal
Politics. Routledge.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
14
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Att styra debatten
Dessvärre spelade varken mina eller andras resonemang och ställningstaganden någon
roll för hur lagens kritiker argumenterade. Debatten om sexköpslagen fortsatte som
tidigare, uppbackad av en medial arena som älskade den-fria-sexarbetaren-mot-denbigotta-feministen-perspektivet. Petra Östergren menar exempelvis att: »Jenny Westerstrand jämför prostituerade kvinnor med barn som inte vet sitt eget bästa«.42 Hon
beskriver »min« inställning som att den förutsätter
»…att det finns någon expert vid sidan av den sexsäljande kvinnans som bättre än hon själv kan
avgöra vad hon egentligen känner och upplever.«43
För att kontrastera mot detta översitteri mot kvinnor låter Östergren Sanna, en
sexsäljande kvinna, komma till tals:
»Sanna undrar var erfarenheten, lyhördheten och ödmjukheten finns och varför feministerna inte
vill lyssna när det är fler sexsäljare som försöker berätta hur det är.«44
Östergrens sätt att ignorera såväl min inställning i sak som min uppfordran att relatera diskussionen till sexköpslagens motiv är emblematiskt för sexarbetarperspektivets
företrädare.
Susanne Dodillet har i sin avhandling om lagens tillkomsthistoria på liknande sätt
förvanskat innehållet i de argument som låg till grund för att sexköpslagen antogs (se
nedan).
Idag är det en internationellt förankrad myt, spridd av sexarbetarperspektivets företrädare runt om i världen, att det svenska sexköpsförbudet vilar på uppfattningen
om prostitution som våld. I »Hands off our Clients« heter det att:
Sweden was the first country to use a radical feminist argument – that sex work is inherently male
violence against women – to justify new legislation that criminalised buying sex (s. 2:5 Hands off
our Clients!)
Juristen Janie Chuang beskriver försvaret av ett sexköpsförbud som grundat på ett
»…assignment of a ‘false conciousness’ to those who claim they voluntarily engage in
prostitution.«45
42 Östergren, P. (2006) Porr, horor och feminister. Pocketförlaget, s. 248.
43 Ibid s. 248f. Frågan är väl varför kvinnor som är verksamma i prostitutionen inte skulle få
ifrågasättas.
44 Ibid s. 249.
45 Chuang, J. (2010) Rescuing Trafficking from Ideological Capture: Prostitution Reform and AntiTrafficking Law and Policy, 158 U. Pa. L. Rev. s. 1655-1670.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
15
Trots att kriminaliseringen av sexköp alltså är föremål för en omfattande kritik från
sexarbetarperspektivets företrädare, är deras kritik systematiskt riktad mot en bild av
den svenska modellen som inte korresponderar med motiven till eller systematiken
bakom lagstiftningen. Varför?
b) Sexköpslagens historia
Den initiala förvrängingen av sexköpslagens teoretiska och rättssystematiska fundament kan sannolikt sägas ha banat väg för nästa förskjutning: En ny historieskrivning
rörande vilka idéer i riksdagen som motiverade sexköpslagstiftingen.
Under våren 2009 lade idéhistorikern Susanne Dodillet fram sin avhandling om
svensk och tysk prostitutionspolitik vid Göteborgs universitet. Där menar sig Dodillet
visa att den svenska sexköpslagen tillkommit efter radikalfeministers inflytande i riksdagen, och att lagen motiverats av och var grundad på synen på prostitution som en
form av mäns våld mot kvinnor.46 Akten – mannens våldsgärning genom sexköpet –
står här i centrum, dvs. det aktörsperspektiv som sexarbetarperspektivet så framgångsrikt hade arbetat för att knyta till »prostitutionsfrågan« som enda perspektiv.
Forskning om sexköpslagens tillkomsthistoria
Statsvetaren Josefina Erikson har skrivit sin avhandling om den politiska processen
bakom antagandet av sexköpslagen.47 Genom att skildra den komplexa kedja av händelser som ledde fram till sexköpslagen tecknar Erikson ett hisnande intressant stycke
svensk politisk historia. Och precis som sexköpskriminaliseringen inte relaterar till ett
angrepp på den enskilda kvinnan, tillbakavisar Erikson att det skulle vara radikalfeministiska argument som motiverade sexköpslagen. Den bild Dodillet bygger sin berättelse om sexköpslagen kring får alltså inte stöd i Eriksons studie.
»Radikalfeministiska idéer uttrycktes av enstaka aktörer sent i den politiska processen och då framför allt på den utomparlamentariska arenan. Huvudargumenten för kundkriminalisering formulerades emellertid inte i dessa termer vilket jag har visat i processtudien.«48
Erikson har studerat processen som ledde fram till sexköpslagens antagande. Hon pekar på skeenden på makropolitisk nivå såväl som på enskilda aktörers okonventionella
ageranden som faktorer som bidrog till att Sveriges riksdag som första lagstiftande
församling i modern tid antog ett sexköpsförbud. Erikson lyfter särskilt fram en cen-
46 Dodillet, S (2009): Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag.
47 Erikson, J. (2011): Strider om mening. En dymanisk frameanalys av den svenska sexköpslagen. Uppsala universitet.
48 Ibid s. 172.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
16
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
tral komponent i den svenska debatten om prostitution som hon menar bidrog till att
Sveriges riksdag antog en sexköpslag: Att prostitution betraktades som ett problem.
Samtidigt saknades det, visar hon, en sammanhängande teoretisk argumentation
för en kundkriminalisering. Argumenten spretade, från folkhälsa, önskan att bekämpa organiserad brottslighet och tal om mäns och kvinnors förnedring i prostitutionen, till kvinnors utsatthet och behovet av jämställdhet. En enveten församling
kvinnor drev frågan i riksdagen, men det var inte några sammanhållna köns- eller
sexualitetsteoretiska ställningstaganden som motiverade krav på kriminalisering.49
Tillfälligheternas spel
Utöver prostitutionen som ett problem och en spretig argumentation för kriminalisering, lyfter Erikson fram en omständighet som syns ha varit avgörande för att Sverige fick en sexköpslag: Enskilda aktörers både oväntade och okonventionella ageranden i riksdagen. Inte minst en kvinnlig risdagsledamot från Folkpartiet respektive en
kvinnlig ledamot från Kristdemokraterna bidrog till att sexköpslagen blev verklighet.
Den förra genom att som ordförande för justitieutskottet initiera en ny prostitutionsutredning och därmed mot gängse arbetsgång i riksdagen köra över socialutskottet
som redan avslagit förslaget. Den senare genom att gå emot det kristdemokratiska
partiet och motsätta sig ett utskottsuttalande, vilket banade väg för den utredning
om kriminalisering som sedan kom till stånd.50 Utan dessa (oortodoxa) interventioner
i processen hade sexköpskriminaliseringen mycket väl ha kunna stanna på förslagsnivå, menar Erikson.51
En paradoxernas lag
Det är svårt att inte genom Eriksons studie se det mått av tillfälligheter som präglade
tillkomsten av den svenska sexköpslagen. Varken tidigare eller senare i tiden, menar
jag, framstår det som troligt att ett sexköpsförbud skulle ha kunnat gå att driva genom. Stödet för lagen var som Erikson visat spretigt och skiftande och kvinnokoalitionen (som samlat alla kvinnoförbund i riksdagen utom Moderata samlingspartiets)
49 Skillnaden mellan en exempelvis amerikansk och en svensk kontext under 70- och 80-talet
kan därför formuleras som skillnaden mellan ett köns- och sexualitetsteoretiskt fokus, respektive ett socialpolitiskt/välfärds/jämställdhetspolitiskt fokus, där debatten i USA representerar
det förra och den svenska debatten det senare perspektivet. Om man så vill kan man påpeka
på hur outvecklad den teoretiska diskussionen om kön och sexualitet var i ett svenskt sammanhang, medan kunskaper om prostitutionens sociala villkor var desto mer omfattande, se
Borg, A. mfl. (1980) Prostitution. Beskrivning, analys, förslag till åtgärder. Publica, Månsson, S-A
(1981) Könshandelns främjare och profitörer. Om förhållandet mellan hallick och prostituerad. Doxa.
50 Erikson, J. (2011) Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, Uppsala universitet, s. 129 ff.
51 Ibid s. 129f.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
17
rasade snabbt ihop när lagförslaget väl var lagt och omröstning om frågan skulle ske.
Sexköpslagen var kontroversiell när den röstades igenom.
De kvinnor som strävat efter att få förbudet infört i lag hade dock under decennier
lagt ner energi och politiskt strategiskt arbete för att nå sitt mål. Samtidigt tycks deras ansträngningar länge ha setts över axeln av riksdagens övriga ledamöter.52 Det
kan ironiskt nog ha haft avgörande betydelse för att ett förbud kunde drivas igenom.
Eriksons studie pekar nämligen på en paradox som vidhäftar den svenska sexköpslagen och som gör den inte bara sexualitets- och könsteoretiskt intressant utan också
politiskt spektakulär: Att en lag, i ett så kontroversiellt ämne som prostitution, kom
att antas i princip utan att några ideologiska argument restes mot lagen under processen, samtidigt som ett starkt och sammanhållet teoretiskt formulerat stöd för lagstiftningen saknades.
Att formulera »problemet«
Eriksons förklaring till det tillsynes paradoxala att den kontroversiella sexköpslagen
röstades igenom kan beskrivas som ett slags de små stegens seger, eller det hon med
de analytiska redskap hon använder kallar »frameing« av den politiska frågan. Erikson
menar att själva formuleringen av prostitutionsfrågan i termer av »ett problem«53 så
småningom ledde till att de som motsatte sig en kriminalisering för att de inte ansåg
att prostitution var ett problem tappade mark att argumentera utifrån. Genom att
acceptera problemformuleringen »prostitution är ett problem« hade man ställt sig på
abolitionistisk förståelsegrund. Detta gällde i princip samtliga kritiska röster som höjdes. Eller som Erikson säger:
Bland dem som avfärdade kriminalisering av prostitution utifrån den socialpolitiska inramningen
fanns troligtvis både de som ansåg att sociala lösningar var en bättre åtgärd för att bekämpa prostitutionen och de som egentligen inte tyckte att prostitution var något problem men inte ville säga
det öppet.54
När väl utredningen var tillsatt och färdig med sitt arbete hade frågan, menar Erikson, knuffats så långt in i kriminaliseringsparadigmet att frågan om huruvida prostitution över huvud taget var ett problem, och om den överhuvudtaget borde bekämpas, inte längre var möjlig att ställa. Striden kom att handla om en ensidig eller dubbelsidig kriminalisering. De som inte vill ha en kriminalisering – av vilka skäl det än
må ha varit – hade missat tåget.
52 Ibid s. 140.
53 Redan vid 1900-talets början, när en kundkriminalisering började diskuteras i Sverige, uttrycks denna uppfattning i diskussionen om prostitution. Olsson, H. (1996): Catrine och rättvisan. Carlsson förlag.
54 Erikson, J. (2011) Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, Uppsala universitet, s. 141.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
18
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Det vore fel att inte framhålla det stöd en syn på prostitution som uttryck för patriarkalt förtryck hade i Sverige vid tiden. Men det var, som Erikson visar, många röster som hördes i denna debatt och tillfälligheterna syns ha varit många och betydelsefulla när lagstiftningen blev verklighet. Jag vill därför lyfta fram det motstånd som de
facto fanns mot att kriminalisera sexköp, bland annat manifesterat i en kompakt tystnad kring försöken att lyfta frågan om prostitution som ett problem som rådde över
lång tid.55 Genom att långt in i processen ignorera det arbete som bedrevs för att
kriminalisera sexköp gjorde sig lagens motståndare beroende av den gruppering som
ansåg att prostitution var ett problem, men inte ville använda det kriminalpolitiska
paradigmet, d.v.s. den socialpolitiska diskursen. Denna var dock djupt inbäddad i synen på prostitution som ett problem och kunde sålunda inte fungera som en plattform för att driva en sexarbetarvänlig politik från. Någon annan, en egen, position
hade lagens motståndare inte skapat. Och kanske saknades grundläggande förutsättningar för att ett sexarbetarvänligt tal skulle få fäste i politiken?
Nationella könsförståelser
När Tyskland och Nederländerna vid 90-talets slut beslutade om en legalisering av
prostitution spelade sexarbetarperspektivet en framträdande roll.56 Den nederländska
statsvetaren Joyce Outshoorn visar att de länder som under 90-talet legaliserade prostitution i hög utsträckning gjorde detta med en argumentation om kvinnors rätt att
sälja sex som grund. I min avhandling framkommer att det i debatten om prostitution
i en global kontext så gott som uteslutande är »kvinnors rättigheter« som under de
senaste fyrtio åren förts fram som grund för olika lösningsförslag, oavsett positionering i övrigt.
I Sverige var den politiska debatten relativt tidigt orienterad mot frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män.57 I så motto fanns en arena öppen för inspel om
kvinnors rättigheter och situation. Samtidigt var politikområdet jämställdhet formulerat i relation till arbetsmarknadens domäner och tanken var att kvinnor skulle intervenera på det fält som dittills förbehållits män – »arbetslivet«. Kravet på, och rätten
för, den enskilda individen att försörja sig hade sedan 70-talets början lyfts fram av
Socialdemokraterna som den politiskt central frågan.58 Till denna syn, där mannens
roll som familjeförsörjare hade övergivits och individen sågs som ansvarig för sin egen
55 Ibid s. 140f.
56 Dodillet, S. (2009) Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag, Outshoorn, J. (2004) (red): The Politics of Prostitution. Women’s movements, Democratic States
and the Globalisation of Sex Commerce. Cambridge University Press.
57 Gunnarsson, Å. & Stattin, C. (2001) Jämställdhetsnormen i skatte- och socialrätten. I Burman & Gunnasson (red), Familjeföreställingar. Om familjens betydelse inom ekonomi, juridik och
forskning. Iustus förlag, s. 159-199.
58 Gunnarsson, Å. & Svensson, E-M (2009): Genusrättsvetenskap, Studentlitteratur, s. 47ff.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
19
försörjning – en uppfattning som bröt radikalt med hur individens position i samhället tolkades i exempelvis Tyskland – hörde kvinnors lika rätt till förvärvsarbete och
samhällets ansvar för barnomsorg. Även männens roll som fäder med omsorgsansvar
för sina barn betonades. Till detta kom synsättet att prostitution var ett problem som
det låg i samhällets intresse att förebygga och bekämpa. I detta perspektiv kan det
förstås att synen på prostitution som ett arbete hade svårt att göra sig begriplig inom
politiken.
Det som gjorde att Sverige som första land i världen kunde kriminalisera sexköp,
något kvinnorörelsen drivit också på andra håll i världen men inte fått igenom, var ur
detta perspektiv inte – vilket framgår av Eriksons studie – närvaron av och stödet för
radikalfeministiska argument. Snarare kan man lyfta fram hur frånvaron av en receptiv
miljö för sexarbetarperspektivet tycks ha varit vad som möjliggjorde saken. Den förmåga
att äga debatten som sexarbetarperspektivet visat sig ha på en mer familje- och könskonservativt orienterad kontinent blev aldrig verklighet i »könslikhetens« Sverige.
Och de i riksdagen som var kritiska till ett förbud hade länge passivt betraktat förespråkarna för förbudets aktiviteter, utan att mobilisera en egen motargumentation.
Efter hand fann de sig hänvisade till det socialpolitiska paradigmet för att artikulera
sitt motstånd, som dock inte kunde rymma dem eftersom det också vilade på abolitionistisk grund.
En tillfälligheternas arbetsseger?
Så Sverige fick en sexköpslag. Den tillkom efter att en kvinnokoalition drivit frågan i
riksdagen under dekader och genom två borgerliga riksdagskvinnors okonventionella
agerande inom ramen för riksdagens arbete. Den röstades genom av sent uppkomna
allianser inom socialdemokratin (kongressen 1997), med stöd av merparten av Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets ledamöter.
Men bara några år efter att sexköpslagen antagits var ett sexarbetarperspektiv på
prostitution etablerat i Sverige. Parallellt med att stödet för lagen ökat har sexarbetarperspektivet hörts allt oftare och från allt fler håll i debatten. Ett överbryggande
mellan det kontinentala sättet att förstå prostitution, familj, individ och samhälle på,
och den svenska kontexten som dittills hade saknat ett sammanhang för ideologiskt
försvar av prostitution som arbete, ägde rum. Hur åstadkoms denna förändring?
Radikalfeminister i centrum
Precis som Erikson visar hur ett envetet politiskt (men inte teoretiskt koherent)59 arbete bedrevs för att införa sexköpslagen, ligger ett aktivt arbete bakom introduceran59 Arbetet för en sexköpslag präglades dock av en etisk koherens: Prostitution sågs som ett problem som man ville bekämpa. Sexarbetarperspektivets företrädare vill dock inte ta ställning
till prostitution som sådan, men är motståndare till sexköpslagen. Se också Westerstrand, J.
(2008) s. 110ff, samt Westerstrand, J. (2012).
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
20
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
det av en sexarbetarorienterad förståelse av sexköpsförbudet i Sverige, och internationellt. Den centrala strategin i detta har som jag visat inte varit att angripa den
svenska lagstiftarens förståelse av prostitution som ett problematiskt samhällsfenomen. Tvärt om har just denna förståelse, trots att den bär upp själva lagstiftningen
som förbjuder sexköp, hållits utanför diskussionen. Istället har sexarbetarperspektivet
etablerat sig genom skapandet av en populistisk diskurs om elitistiska radikalfeminister och en sexköpslag som förtrycker kvinnor genom att tala om för dem att prostitutionsakten är en våldsutövning mot dem.
Jag ska nedan diskutera hur denna populistiska diskurs presenterar sig vad avser
berättelsen om vad som föregick lagstiftningen.
Dodillets forskning
Idéhistorikern Susanne Dodillet disputerade som nämnts 2009 vid Göteborgs universitet på avhandlingen Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. I
sin avhandling tecknar Dodillet en bild av sexköpslagen som en radikalfeministisk lag,
motiverad av synen på prostitution som mäns våld mot kvinnor. Eller, som hon säger,
baserad på »den feministiska våldsforskningen och dess tes att prostitution per definition är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor.«60 Detta är också vad Dodillet kallar
»könsmaktsteorin«.61
Dodillet argumenterar för att forskare och debattörer från epicentrum av 80-talets
amerikanska prostitutions- och pornografidebatt är centrala för det svenska sexköpsförbudet:
»Sexköpslagen fungerar i enlighet med radikalfeminister som Andrea Dworkin, Catharine
MacKinnon och Sheila Jeffreys. Den i riksdagen dominerande uppfattningen att prostitution i alla
dess former är ett uttryck för mäns våld mot kvinnor och sexsäljande kvinnor per definition är offer
för sexsäljande män, kan förklaras med hänsyn till radikalfeministiska tankar.«62
En som också företrädde denna syn var enligt Dodillet dåvarande socialminister Bengt
Westerberg, ansvarigt statsråd för frågan om en eventuell sexköpskriminalisering.
»Prostitution ingick i folkpartisten Bengt Westerbergs definition av mäns våld mot
kvinnor«.63
Som jag nämnt visar Josefina Erikson i sin studie att det inte var med radikalfeministisk argumentation som sexköpskriminaliseringen drevs igenom. Jag har också sagt
att kriminaliseringen inte vilar på en syn på sexköp som en form av våld. Inte heller
Bengt Westerberg var inne på det spåret när han skrev direktiven till den utredning
60 Dodillet, S. (2009) Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag, s. 399.
61 Ibid s. 394.
62 Ibid s. 430.
63 Ibid s. 412.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
21
som skulle lägga förslag om en kriminalisering. I direktiven framhåller han att för en
kriminalisering talar bland annat att »[e]tt förbud mot prostitution skulle göra klart
för de prostituerades kundkrets att prostitution är en verksamhet som samhället finner förkastlig.«64 Mot kriminalisering anförde Westerberg (bland annat) att: »Prostitution bygger i normalfallet (…) på en uppgörelse mellan två parter under ömsesidigt
samtycke. Ingendera har något intresse av att avslöja att något brott begåtts. Man
kan fråga sig vem som är offer i detta normalfall?«65
Och faktum är att inte heller Dodillet själv hittar stoff som knyter lagens utformning till den radikalfeministiska förståelse som betraktar prostitution som våldsutövning (det hon kallar »könsmaktsteorin«).
»Faktum är att jag inte hittar någon text i sexköpslagens förarbeten som beskriver könsmaktsteorins implikationer på synen på prostitution.«66
För att förstå varför Susanne Dodillet ändå gör sexköpslagen till en radikalfeministisk
skapelse måste vi beakta den prostitutionspolitik som fördes i Sverige vid tiden för
hennes första kontakter med frågan, liksom den vidare politisk kontexten kring hur
man talade om feminism och »radikalfeminism« vid tiden då hon skrev sin avhandling.
Antagonister hittar sina positioner
Vid den tid Dodillet först kom till Sverige och mötte den svenska prostitutionspolitiken67 hade sexarbetarperspektivets problemformulering redan genljudit i media under
en tid. Vid denna tid fick också Sverige en ny jämställdhetsminister, Margaret Winberg, som efterträdde Ulrika Messing i den socialdemokratiska regeringen.
Till sakkunnig i prostitutionsfrågan valde Winberg juristen Gunilla Ekberg. Ekberg hade ett långt engagemang bakom sig i nordamerikanska radikalfeministiska
kretsar. Hennes syn på prostitution motsvarade väl den bild av prostitution som lika
med våld som Dodillet kom att polemisera mot i sin avhandling. I faktablad från regeringskansliet som producerades under Ekbergs tid som sakkunnig omtalas prostitution som en form av mäns våld mot kvinnor och de enskilda kvinnorna i prostitutionen som offer för detta våld.68
64
65
66
67
Direktiv 1993:31, se SOU 1995:15 Könshandeln, Bilaga s. 257
Ibid s. 257
Ibid s. 413.
Vid sin disputation berättade Dodillet om sina första kontakter med svensk prostitutionspolitik, och hur den hade upprört hennes känslor. Anteckningar hos författaren.
68 Swedish Government Offices Fact Sheet. Follow-up of the Violence Against Women Reform. Januari 2001. Se också Ministry of Industry, Employment, and Communications. Sweden, Fact
sheet on prostitution and trafficking in human beings. April 2005 samt Seminar on the Effects of Legal-
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
22
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Detta innebär att sexarbetarperspektivets problemställning och den officiella diskursen om prostitution, vid den tid Dodillet började intressera sig för den svenska
prostitutionspolitiken, på ett analytiskt plan korresponderade med varandra, om än i
antagonistiska termer. Den spänning som levt sedan »sexkriget« i USA fick nu ta sig
stridens form också i en nordisk kontext. Ekberg blev mycket riktigt en av måltavlorna för dem som kritiserade sexköpslagen från ett sexarbetarperspektiv. Hon representerade just den position och de argument man syns ha längtat efter att få bemöta.69 Ekberg argumenterade å sin sida rakt in i den antagonism som omgärdat frågan i USA och Kanada, där den svenska sexköpslagen sågs som en stor seger för dem
som kämpat för synen på prostitution som våldsutövning mot kvinnan sedan 80talets förbittrade debatter.70
Att den radikalfeministiska förståelse Ekberg tillförde den svenska prostitutionspolitiken året efter att lagen trätt i kraft däremot skulle ha varit den som väglett utredningarna om och motiverat riksdagen att instifta ett sexköpsförbud, stämmer inte.
Sexköpsförbudet drevs som Erikson visar fram av en bred politisk koalition kvinnor
vars argument spretade men hade det gemensamt att de såg prostitution som ett problem. Till
detta kommer att lagstiftaren, genom sexköpsförbudets konstruktion och motivering,
tog ytterligare ett kliv bort från den radikalfeministiska syn på prostitution som förvisso besjälat några av dem som deltog i debatten. Trots detta menar Dodillet att det
var »radikalfeminister« som drev igenom lagen, och att den var radikalfeministiskt
motiverad. Det är beklagligt, ja allvarligt, att centrala skeenden i svensk könspolitisk
historia på detta sätt har fördunklats. Ur ett idéhistoriskt perspektiv ter sig dock Dodillets berättelse vältajmad. Vid tiden för avhandlingsarbetet hade en tevedokumentär
som sade sig avslöja feminismen som sekteristisk och manshatande skapat höga debattvågor i Sverige.71 Reaktionerna inom myndigheter, media och universitet blev
starka, exempelvis restes flera krav i media på att kvinnliga professorer som forskade
med genusperspektiv skulle lämna sina tjänster.72 Genom att koppla sexköpslagen till
sagda »radikalfeminister« kunde kritik mot lagen mobiliseras.
Populism
Dodillets forskning togs väl emot av flera röster i debatten. Personer kritiska mot det
svenska sexköpsförbudet och/eller mot feministisk forsknings framgångar under
69
70
71
72
isation of Prostitution Activities, Stockholm 5-6 November 2002, utgiven av Näringsdepartementet
2003.
Ekberg, G. (2004) The Swedish Law that Prohibits the Purchase of A Sexual Service: Best
Practices for Prevention of Prostitution and Trafficking in Human Beings. Violence against
Women. Vol. 10 s 1187-1218. Sage Publications.
Ibid.
Sveriges television, Dokument utifrån, Könskriget I och II, sändes våren/försommaren 2005.
Sveland, M. (2013) Hatet. Leopard förlag.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
23
1980- och 90-talet, menade att det var på tiden att politikerna »drog öronen åt sig«,
nu när en forskare visat vems idéer som »låg bakom« lagen.73
Men arbetet väckte också stark kritik avseende såväl metod och analys som faktahantering.74 Sexarbetarperspektivet, med dess grumliga teoretiska position och dubiösa metodbruk, syns fortsatt ha problem att vinna brett stöd i Sverige. Än så länge,
ska tilläggas. För sammanfattar vi sexarbetarperspektivets modus så här långt framkommer, menar jag, benyttigandet av populistiska strategier vilka har haft ett ökat
genomslag i svensk politik och debatt under de senaste åren. Exempelvis framträder
en anti-etablissemangsagenda typisk för populistiska rörelser.75 Den retoriska grundfiguren är opposition mot vad som sägs vara det feministiska, politiska, etablissemanget. Ett eklektiskt teoribruk används som baserar sig på ett ogillande/gillande,
istället för på sammanhängande teorier om världen.76 Associativa tekniker används för
att koppla fenomen som ogillas till »makten«. Ribban för att påstås höra eliten eller
makten till är låg. »Eliten« – feministerna – ställs mot »de små människorna« – här
de utsatta sexarbetarna, vars livsomständigheter negligeras eller försvåras av dem som
sitter vid makten.
»Ja, dom [feministerna] gör det sämre för oss. Istället för att hjälpa oss eftersom vi alla är kvinnor.
(…) Det är dom som inte ger oss våra rättigheter till jämställdhet. Det är feministerna som förnekar oss detta.«77
Jag tolkar det som att det handlar om att förpassa den svenska historiska inramningen av prostitution som ett samhällsproblem ut ur fokus, och ersätta den med kampen mellan
de maktfullkomliga, elitistiska, sexrädda och kvinnoförtryckande »feministerna«, och
de starka, smarta, utsatta, sexpositiva och livskunniga sexsäljande kvinnorna. Sexarbetarperspektivets företrädare skriver i denna anda systematiskt fram »radikalfeministerna« som synonyma med »makten«. Det är »deras« lag. Mot dem ställer de sig
själva som underdogs. Vi minns Östergrens utspel om att »feministerna inte vill
73 Bo Rothstein www.socialpolitik.com, Maria Abrahamsson Svd 2009-03-01. Brian Palmer,
opponent på avhandlingen, uttryckte sig också positiv om arbetet i en recension i Göteborgsposten 2009-03-16.
74 Kajsa Ekis Ekman, DN 2009-02-21, Jens Liljestrand, Sydsvenska Dagbladet 2009-03-23,
Eva-Maria Svensson Tidskrift för genusvetenskap, 2009. Sven-Axel Månsson,
www.socialpolitik.com, Jenny Westerstrand www.socialpolitik.com, Eva Lundgren
www.socialpolitik.com.
75 Mudde, C. (2007) Populist Radical Right Parties in Europe, Cambrigde University Press, Rydgren,
J. (2005) Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk
högerextremism i Sverige. Studentlitteratur.
76 Se not 31 samt tillhörande resonemang i brödtext.
77 Östergren, P. (2006) Porr, horor och feminister. Pocketförlaget, s 229.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
24
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
lyssna när det är fler sexsäljare som försöker berätta hur det är.«78 Samtidigt är det
djupt mainstreamade idéer som sexarbetarperspektivets företrädare appellerar till:
Ogillandet av feminister och (utanför Sverige) preferensen för prostitution. I den nyligen utgivna »Hands off our Clients!« uppmanas aktivisterna att fundera över om den
»radikalfeministiska sexköpslagen« verkligen vilar på idéer som har ett brett stöd hos
befolkningen: »Do most people want to see the eradication of sex work?«79
I sagda anda kan det ovan nämnda tool-kittet, med dess häpnadsväckande rigorösa
upplägg för pre-fabricerat kampanjande mot sexköpslagen, ses som ett instrument
designat för att få tillgång till de rätta rösterna – »sexarbetarnas« – för att driva en
ståndpunkt som redan har starka intressen med sig. Bilden av den svenska sexköpslagen som genomdriven av maktfullkomliga radikalfeminister tjänar i så fall detta upplägg väl. Som jag har visat har – bekymrande nog – även forskare intagit denna
ståndpunkt, och hävdat empiriskt stöd för den.
Begrepp med preferenser
Kommen så här långt vill jag stanna upp för att peka på det till synes märkliga i att
en pseudodebatt så till den grad har lyckats koppla sitt grepp om det svenska sexköpsförbudet. En position i debatten, sexarbetarperspektivet, har investerat både tid,
resurser och vetenskaplig trovärdighet i påståenden om lagen som inte stämmer: De
har hårt drivit frågan om en aktörsorienterad lag, med radikalfeminister som avsändare, för att därpå hävda att lagstiftningen ifråga är paternalistisk/elitistisk.
Det sagda är intressant mot bakgrund av hur kritik respektive försvar av sexköpsförbudet syns beroende av vilket teoretiskt fundament man tillskriver det: Som förankrat i liberala eller »gemensamhetsorienterade« idéer.80 I sin undersökning kring
hur svenskar och norrmän ställer sig till sexköpsförbudet visar Jakobsson och Kotsadam att den norska befolkningen i högre utsträckning förstår sexköpslagen som relaterad till ett liberalt paradigm: att skydda utsatta individer (det är också så lagstiftningen i Norge är konstruerad). Detta kan tolkas som uttryck för synen på kvinnorna
i prostitutionen som offer, och i den norska populationen märks ett större motstånd
mot sexköpsförbudet än i den svenska. Hos svenskarna i studien framträder en förstå78 Ibid s. 249.
79 Hands off our Clients! 2:19. I den franska debatten uppträdde ett sådant stöd. 343 kända män
skrev i november 2013 under ett upprop betitlat »Rör inte min hora!« – »Touche pas à ma
pute«, som publicerades i den konservativ tidskriften Causeur. Männen kallar sitt upprop »De
343 snuskgrisarnas (saluds) manifest« i en travesti på ett känt upprop för abort där 343 kända
franska kvinnor berättade att de gjort abort samt krävde att denna rätt skulle tillförsäkras
kvinnor, »343 (salopes) slampor« (1971). »Kampanjen ’Rör inte in hora’ provocerar«, Dagens Nyheter 2013-11-09.
80 Jakobson, N. & Kotsadam, A. (2011): Gender Equity and Prostitution: An investigation of
attitudes in Norway and Sweden. Feminist Economics vol 17, s 31-58 .
Jenny Westerstrand
25
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
else av sexköpsförbudet som att det är ett utflöde av samhällets önskan att påverka
gemensamma värderingar. Här finner forskarna ett starkare stöd för att sexköp ska
vara kriminaliserat.
Sexarbetarperspektivets strategi att – trots annan teoretisk och rättssystematisk
hemvist – placera den svenska sexköpskriminaliseringen inom en liberallegalistisk
ram, med den enskilda kvinnan som offer i fokus, kan därmed (återigen) ses som en
politisk strategi för att underminera stödet för kriminaliseringen.
Paradoxalt nog har de radikalfeminister som tillskrivit den egna förståelsen och insatsen tacken för att lagen infördes, som också den orienterar sig kring de enskilda
kvinnorna i prostitutionen, på så vis bidragit till att introducera tankeångar som döljer och därmed underminerar förståelsen för det svenska sexköpsförbudets teoretiska
grund.81
c) Sexköpslagens effekter
Efter att ha tittat på hur sexarbetarperspektivets företrädare förvrängt sexköpslagens
rättsteoretiska bas och politiska tillkomsthistoria övergår jag nu till att diskutera hur
perspektivet i fråga förhåller sig till uppgifter om lagens effekter. Också här visar det
sig finnas vinster att hämta i att framställa sexköpslagen som orienterad mot de enskilda kvinnorna i prostitutionen.
Ett Europa i beslutstvång
Vid 1990-talets början stod Europas stater inför behovet av att möta en expanderande
prostitutionsmarknad med politisk handling. I en marknadsekonomi baserad på nationell beskattningsrätt kan å ena sidan inte omfattande ekonomiska transaktioner exkluderas från skattskyldighet om verksamheten är legal. Å andra sidan kan inte vilka
verksamheter som helst accepteras av staten, bara för att de är penningenererande.
Under 1990-talet ökade förekomsten av kvinnor i prostitutionen i Europa, inte minst
beroende på Sovjetunionens och Östblockets fall. Förutom att ha varit en socialpolitisk och moralisk/etisk fråga kan sannolikt det ökade intresset av att politiskt reglera
prostitution som märktes i Europa under 90-talets slut, ses som ett svar på denna utveckling. Inte minst med hänsyn till den mängd pengar som omsattes i handeln. Sveriges riksdag röstade vid denna tid för en kriminalisering av sexköp. I lagens förarbeten nämns kampen mot den organiserade brottsligheten som ett skäl att stävja prostitutionshandeln.82
För den som inte har några särskilda uppfattningar om prostitution borde den
svenska sexköpskriminaliseringen ha varit av intresse när den infördes. Hos sexarbetarperspektivets företrädare var dock motståndet starkt redan från start. Dystopier
målades upp enligt vilka kvinnors utsatthet i prostitutionen skulle öka, ett A- och ett
81 Westerstrand, J: »Ge inte bort sexköpslagen till antifeminister.« Newsmill.
82 Prop 1997/98:55 Kvinnofrid s. 100ff.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
26
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
B-lag av prostituerade skulle växa fram av dem som skulle ha råd med beskydd och
organisering och de som skulle stå ensamma och tvingas ta vilka kunder som helst.
De justa, normala och snälla kunderna skulle skrämmas bort och bara de farliga bli
kvar.83 Petra Östergren hörde till dem som året efter lagens införande förde fram
dessa farhågor. »Min forskning«, säger Östergren, visar att sexarbetarna upplever
ökad stress, ökad depression och maktlöshet, de har fått förvärrad anorexi, förvärrat
missbruk och ökad ångest.84
Efter förbudets ikraftträdande har genomgående uppgifter om att förbudet har haft
effekten att stävja prostitutionens utbredning sats under stark kritik. Det gäller inte
minst den utredning som undersökte effekterna av sexköpsförbudet, SOU 2010:49
Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999-2008. Utredningen, som var tillsatt av den moderatledda regeringen och som sökte information och kunskap från ett
samlat myndighets- och organisationssverige och forskare som arbetar med dessa frågor, menade att det svenska sexköpsförbudet sannolikt har haft effekten att hålla nere
såväl omfattningen av prostitution som förekomsten av människohandel i Sverige.85
Dessa resultat suppleras av forskning på området.86 Sveriges prostitutionsarena är
jämförelsevis avsevärt mindre än den tyska och nederländska, vilket i sin tur kan ses i
ljuset av att prostitution har omtalats som ett problem i Sverige sedan decennier, och
att sexköpsförbudet stadfäster denna politiska hållning.
83
Don Kulick menar att »de negativa konsekvenserna är bland annat (…) minskade möjligheter att välja mellan sina kunder eftersom de har blivit färre – och då hänvisas sexsäljarna till
just de våldsamma och opålitliga kunder som de tidigare kunde välja bort«. Don Kulick,
400 000 perversa svenskar. I Kulick, D. (2005) (red), Queersverige, Natur och kultur, s. 78.
Detta argument har efterhand förändrats till att svårigheten består i att »de snälla kunderna«
köper på nätet istället.
84 Östergren, P. »Sexköpslagen straffar de prostituerade«, Expressen 2003-11-29. Östergren var
vid tiden fri debattör och bedrev ingen forskning. Vilken population hon grundar sina »forskningsresultat« på framgår inte, eller ens vilka de är eller har valts ut. Märk också hur sexarbetarna skrivs fram som offer, men för den feministiska sexköpslagen.
85 SOU 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst. Ett uttryck för saken är den omfattning koppleri- och människohandelsverksamhet tar sig i Sverige där typiskt sett 2-4 kvinnor är involverade, i jämförelse med länder i Europa där prostitution är legaliserat, där det oftare rör sig om
20-60 kvinnor. SOU 2010:49 s 106. Se också den tyska rapporten i ärendet: Report by the Federal Government on the Impact of the Act Regulating the Legal Situation of Prostitutes. Federal Ministry for Family Affaires, Senior Citizens, Women and Youth, BMFSF 2007 (notera att prostitutionsfrågan sorterats under detta departement, vars ansvarsområde ringar in alla grupperingar utom vuxna (singel)män), samt Cho, S-Y, Dreher, A & Neumayer, E. (2013) Does
legalized prostitution increase human trafficking? World Development, Vol. 41 nr 1, s. 67-82.
86 Jakobsson, N. & Kotsadam, A (2013) The law and economics of international sex slavery:
prostitution laws and trafficking for sexual exploitation, i European Journal of Law and Economics, Volym 35, nr 1, s. 87-107, Daalder, A.L. Prostitution in the Netherlands Since the Lifting of the
Brothel Ban, WODC (Research and Documentation Centre, Dutch Ministry of Security and
Justice). www.wodc.nl/images/ob249a_fulltext_tcm44-83466.pdf,
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
27
Även om helt säkra slutsatser är svåra att dra har Sverige en långt lägre andel prostitutionsköpande män än Tyskland och Nederländerna, där sexköp är tillåtet och inte
historiskt har setts som »ett problem«. Sexmarknaden i Tyskland är 60 gånger större
än i Sverige, trots att landet bara är tio gånger större till befolkningen.87 De stater
som legaliserat prostitution har börjat omvärdera vägvalet, efter att prostitutionen
ökat stort i omfattning och inte låtit sig infogas i de välfärds- och kontrollsystem
samhället tillhandahållit.88 Enligt polis och socialtjänst som arbetar med dessa frågor
har den svenska sexköpslagen sannolikt bidragit till att de problem som är förknippade med prostitutionen inte har samma omfattning här som i länder där prostitution
är accepterad och reglerad.89
Neutralt motstånd?
Med siktet inställt mot frågan om sexköpsförbudet har minskat prostitutionen argumenterar Östergren och Dodillet i ett konferenspaper till en utländsk publik att dessa
slutsatser alls inte kan dras med säkerhet, och att lagen därför inte kan sägas ha varit
en framgång.90 Det faktum att allt fler barn exploateras i prostitution presenteras av
författarna som uttryck för att lagen saknar stöd hos unga. En omröstning genomförd
på en sajt känd för sin antifeministiska och »invandringskritiska« läsekrets,91 där 80
procent uppgav att sexköpslagen »gjorde dem arga«, anför författarna som ett exempel på det bristande stödet för ett sexköpsförbud bland svenskar.92 Migrationsforskaren Laura Augustín invänder att utredningen i fråga är partisk eftersom direktiven
anger att utredaren inte ska värdera kriminaliseringen som sådan. Centerpartiets
87 »’Europas bordell’ kan stänga.« Svenska Dagbladet 2012-02-04
88 Ibid. Stroobants, J-P. (December 2011) ‘Les Néerlandais commencent à regretter la légalisation de la prostitution’, LeMonde.fr, http://www.lemonde.fr/style/article/2011/12/23/pays-basflop-de-la-legalisation-de-la -prostitution_1621755_1575563.html
89 SOU 2010:49 s. 106 ff.
90 Östergren, P. & Dodillet, S. (2011) The Swedish Sex Purchase Act: Claimed Success and Documented Effects. Presenterad vid den international workshopen Decriminalizing Prostitution: Experiences and Challenges. The Hague, March 3-4, 2011. http://www.plri.org/ resource/swedishsex-purchase-act-claimed-success-anddocumented effects. Författarna förbigår den forskning
som finns, men citerar bloggar, debattartiklar samt en rapport från Socialstyrelsen upprepade
gånger.
91 Newsmill. Efter massakern på Utöja beslutade sajtens redaktörer att lägga om profileringen
och man slutade efterfråga artiklar kritiska mot feminism och invandring. Idag ligger sidan
nere på obestämd tid.
92 Att samband finns mellan främlingsfientliga attityder och en positiv inställning till mäns sexköp visar Jakobssons och Kotsadams studie. Jakobsson, N. & Kotsadam, A. (2011) Gender
Equity and Prostitution: An investigation of attitudes in Norway and Sweden. Feminist Economics vol 17, s 31-58.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
28
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Hanna Wagenius menar att utredningen är »ett beställningsverk« och att utredaren
är »köpt« av justitieministern.93
Talet om köpta utredare hör samman med den av sexköpslagens kritiker ofta framförda idén att den svenska regeringen skulle försvara kriminaliseringen, inte för att
den visat sig ha önskade effekter utan i syfte att föra fram Sverige som världens mest
jämställda land och moraliska samvete.94 Återigen möter en historieskrivning utformad efter vad som syns vara egna agendor: Moderata samlingspartiet reserverade sig
mot lagförslaget när det röstades igenom i riksdagen och partiets kvinnoförbund är
det enda kvinnoförbundet i riksdagen som aldrig stödde tanken om en kundkriminalisering under de mer än tjugo år som frågan drevs i riksdagen.95 Varför partiet – i regeringsställning – skulle byta uppfattning till att börja försvara en lagstiftning vars
effekter samtidigt sägs uppenbart ha missat målet, är svårt att inse. Åter möter dock
en argumentation där »makten« sägs ägna störst intresse åt symbolfrågor och egen
image, medan fakta bakom lagstiftningen påstås hållas undan från diskussionen.
Utan att ifrågasätta det svåra i att säkert fastställa effekterna av sexköpsförbudet,
eller omfattningen och karaktären av den svenska prostitutionen, är det uppenbart att
sexarbetarperspektivets företrädare gör omfattande ansträngningar för att sätta förbudet under kritik. En skeptisk hållning är givetvis nödvändig i vetenskaplig verksamhet. När fråga är om att tolka data är det dock lika befogat att fråga hur skeptisk
det är vetenskapligt försvarbart att vara.96 Hos den som menar sig inte ha en särskild
93 Agustin, L. SvD 2010-07-15. Hanna Wagenuis, debatt om prostitution, Uppsala 2011-1201. Se också Erik Laakso: Sexköpslagen är en orimlig morallag. http://www.eriklaakso.nu/?p=2880 Det är förstås inte omöjligt att en utredare låter sig styras av förutfattade
meningar. Den norska utredaren Ulf Strindbeck (se också s. 37 där referensen finns), vars utredning kom fram till att den svenska lagstiftningen haft negativa effekter och inte borde efterföljas av Norge, uttryckte sig exempelvis på följande vis när han kontaktade svenska forskare med beskrivning av sitt arbete. »Jag är särskilt intresserad av lagens negativa effekter.
Alla uppgifter om ökat våld, ökade könssjukdomar, ökad ohälsa är av intresse. … Dessvärre
har vi inte mycket nytta av teori om sexualitet och kön.« (Mejl till författaren 2003-02-01).
Strindbeck träffade bara kritiker till lagen under sina besök till Sverige. Utredningen citeras
återkommande och i uppskattande ordalag när den svenska utvärderingen kritiseras för att
vara förutfattad, exempelvis i Östergren, P. & Dodillet, S. The Swedish Sex Purchase Act: Claimed Success and Documented Effects. http://www.plri.org/ resource/swedish-sex-purchase-actclaimed-success-anddocumented effects.
94 Qulick, D. (2005) 400 000 perversa svenskar, i Kulick, D. (red): Queersverige. Natur och kultur. Östergren, P & Dodillet, S (2011) The Swedish Sex Purchase Act: Claimed Success and Documented Effects. http://www.plri.org/ resource/swedish-sex-purchase-act-claimed-successanddocumented effects.
95 Prot. 1997/98:115, cit. i Erikson, J. (2011) Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den
svenska sexköpslagen, Uppsala universitet, s. 113.
96 När många, om än osäkra, data från olika aktörer inom myndighetsväsendet och det civila
samhället pekar i samma riktning, och få data pekar åt ett annat, kan den mest vetenskapliga
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
29
uppfattning om prostitution är därtill en dylik, enveten, skepsis något som väcker
frågor.
Lagstiftarens intentioner
Förutom att det liberala paradigmet osynliggör sexköpsförbudets underliggande skäl,
skapar det också en plattform för skeva diskussioner om förbudets effektivitet. Nämligen huruvida kriminaliseringen är effektiv i betydelsen har minskat prostitutionen.
När syftet med lagen är att markera ett ställningstagande från samhällets sida är det
inte så mycket minskningar/ökningar på prostitutionsmarknaden som bör utgöra bedömningsgrund för hur lagen verkat. Snarare syns jämförelsen med utvecklingen i
andra länder vara av intresse. I ett Europa där ekonomisk kris givit upphov till vad
som beskrivits som en »tsunami av prostitution«, är den påfallande mindre prostitutionsmarknaden i Sverige än i exempelvis Tyskland att se som en indikation på framgång för svensk prostitutionspolicy. Axel Holmgren pekar också på hur skälen för att
kriminalisera sexköp hänger samman med hur kriminaliseringens syftesfyllan bör tolkas:
Svaret på frågan om det i sammanhanget är berättigat att använda straffrätten, samhällets mest
repressiva medel, förefaller i slutändan trots allt i mindre utsträckning vara beroende av principer
för kriminalisering och uppskattningar av ett förbuds effektivitet. Svaret beror snarare av huruvida
man anser att prostitutionen utgör ett allvarligt samhällsproblem.97
Som jag visade i artikelns början undviker sexabetarperspektivets akademiska företrädare konsekvent att förhålla sig till denna fråga, det vill säga ifall de ser prostitution
som ett problem i samhället eller inte. Istället angriper de kriminaliseringen av sexköp
utifrån felaktiga påståenden om dess utformning och bakgrund samt påför lagstiftningen effektivtetskrav bortom kriminaliseringens anspråk.
Sammanfattning
Jag har ovan diskuterat tre aspekter av motståndet mot det svenska sexköpsförbudet
som formulerats av det jag kallat sexarbetarperspektivets företrädare. Jag har lyft
fram det sätt på vilket perspektivets företrädare förvränger argument så att centrala teohållningen vara att tolka dessa tendenser som att de har fog för sig, tills vidare. Tanken att a)
om prostitution är ett arbete/en ekonomisk transaktion rörande sex – vilket sexarbetarpersektivets företrädare menar – och b) efterfrågan på arbetet kriminaliseras, så c) minskar sektorn, är ju också ett antagande som överensstämmer med den övriga syn på världen som sexarbetarperspektivets företrädare ger uttryck för.
97 Holmgren, A. (2007) Prostitutionslagstiftningen i Sverige och Tyskland. Två straffrättsliga förhållningssätt till en social företeelse. Examensarbete i straffrätt, 20 p Stockholms universitet, s. 62.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
30
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
retiska aspekter i diskussionen om den svenska sexköpslagen försvinner. Vidare har
jag belyst hur företrädare för perspektivet använt den frammanade fiendebilden av en
»radikalfeministisk« lag för att med populistiska förtecken skriva ny historia runt lagstiftningens tillkomst. Slutligen har jag omtalat det engagemang med vilket perspektivets företrädare motsätter sig uppgifter om goda effekter av den svenska kundkriminaliseringen, samt den skeva tolkning av vad som var lagens syfte som görs.
Sammantaget menar jag att sexarbetarperspektivets företrädare har bidragit till att
kunskaper om den svenska sexköpskriminaliseringen, dess tillkomsthistoria, dess
rättsteoretiska grund och dess (möjliga) effekter, systematiskt har förvridits och förvrängts. Jag har kallat den bild de skapat av lagstiftningen för en populistisk berättelse
om »den svenska sexköpslagen« (här har paradoxalt nog en skara radikalfeminister som
allt för lättsinnigt tagit på sig förtjänsten av att ha drivit igenom lagstiftningen bistått
revisionen).
Journalisten Kajsa Ekis Ekman visar i sin bok Varat och varan att hallickar och sexindustrin närstående personer varit verksamma i den europeiska organiseringen av ett
kriminaliseringsmotstånd.98 Ändå har i ett svenskt sammanhang omsorgen om kvinnors rättigheter, eller pragmatiska argument om det nödvändiga i att förbättra villkoren i prostitutionen, föreställts ligga bakom allas engagemang i prostitutionsfrågan.
När andra tankar har framförts om bevekelsegrunderna bakom kritiken mot sexköpsförbudet har dessa snart kritiserats för att utgöra ett orättvist misstänkliggörande.99 I
ljuset av hur moståndet mot den svenska kriminaliseringen av sexköp ter sig, syns
frågan om motståndets bakomliggande motiv vara legitim att i alla fall ställa.
Drar vi oss till minnet betydelsen av att styra »frameingen« av en fråga kan vi säga
att situationen i någon mån liknar den som rådde när en teoretiskt spretande samling
kvinnliga politiker gick i kamp för att förbjuda sexköp en gång i tiden. Genom att
envetet och över tid presentera prostitution som ett problem kunde de gradvis positionera prostitutionsfrågan som en fråga om kriminalisering eller inte. Idag har vi sett
ett framgångsrikt arbete bedrivas för att etablera berättelsen om sexköpslagen som
»radikalfeministisk«, och att stämpla radikalfeministerna som elitistiska, för att etablera sexköpskriminaliseringen som ett problem.
Liksom i fallet med »den svenska synden« är det än en gång reformer på sexualitetens område som rört upp dessa reaktioner. Och då liksom nu kan könskonservativa
intressen märkas bakom reaktionerna.
98 Ekman, K.E. (2010) Varat och varan. Prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan.
Leopard förlag.
99 Östergren, P (2006) De oberörbara, Arena, nr 4. Se också Ditmore, M. & Wijers, M (2002):
The Negotiations of the UN protocol on Trafficking in Persons. Nemesis för exempel på denna
reaktion.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
31
Motstånd i förändring
Sexarbetarperspektivet växte fram som en reaktion på den radikalfeministiska frammarschen i USA på 70- och 80-talet och formulerades i en tidsålder då politiskt fokus
var riktat mot »kvinnors intressen«. Ett dylikt fokus kan spåras såväl i den internationella rätten som i svensk politisk diskurs från 70-talet och fram till 2000-talets början.
Med tiden har dock en splittring inom kvinnorörelsen kommit i dagen och allt
färre frågor omfattats av konsensus.100 Efter en tid av feministisk kritik mot rätten och
rättighetsbegreppet som fundamentalt strukturerade efter kön, har ett liberalt paradigm som omfamnar rättighetsdiskursen (konceptualiserad i anti-diskrimineringsbestämmelser) kommit att vinna dominans.101 Utvecklingen har dock skett mot en
fond av explosionsartat intresse för och tal om kvinnors intressen och rättigheter i den
internationella rätten. Men idag är, som sagt, det politiska landskapet förändrat.
Såväl internationellt som nationellt blåser vindar som omformulerat »kvinnors rättigheter« efter nya, neoliberala eller könskonservativa och religiöst underbyggda, perspektiv.102 Förändringen har exempelvis resulterat i farhågor från NGO:s och andra
aktörer som arbetar för kvinnors rättigheter kring FN:s planer på en nästa kvinnokonferens, efter Peking. Det man fruktar är att ett öppnande av de folkrättsliga dokumenten skulle innebära att beslut som fattats rivs upp, visioner skrivs ner och begrepp förändras i en riktning som underminerar kvinnors möjligheter och rättigheter.103
Från kvinnors rättigheter till män(niskan)s frihet
Även förändringar i motståndet mot sexköpslagen bör läsas i ljuset av denna utveckling. Parallellt med att feministiska förståelser försvagades rejält i Norden under 00talets senare hälft märks en förskjutning av argumenten mot sexköpsförbudet. Vi ser
en frihetlig argumentation mot sexköpsförbudet vara i växande.
I den frihetliga argumentationen är det varken pragmatiska argument (som urholkats av att sexköpsförbudet varit i verkan i mer än tio år) eller hänvisningar till kvinnors intressen (som tappat mark som politisk hävstång) som motiverar normalise-
100 Smart, C. (1989): Feminism and the Power of Law, Routledge, Lewis, R. & Mills, S. (2003) (red):
Feminist Postcolonial Theory. A Reader. Routledge.
101 Engle, K. (2005) Se också Westerstrand, J. (2008) s 199 ff för en kortare diskussion om
denna debatt.
102 Sabuni, N. & Sareen, M: Krafter som motarbetar kvinnors rättigheter vinner mark. Svenska
Dagbladet 120417
103 Karlsson, J. Världen inte redo för ny kvinnokonferens. http://www.dagensarena.se/opinion/ikff-varlden-inte-redo-for-ny-kvinnokonferens/.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
32
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
ringssträvandena. Istället appelleras människors frihetslängtan.104 »Sexköp en principfråga för den nya frihetsrörelsen«, menar Petra Östergren i tidningen Expressen och
argumenterar för att människors (påstått) ökande avståndstagande från sexköpslagen
handlar om deras längtan efter frihet. Centerns ungdomsförbunds ordförande anför
också hon friheten som skäl till sitt motstånd mot att reglera »frivilliga transaktioner
mellan vuxna människor«, liksom centerns Fredrick Federley.105 Uppenbart är att
»kvinnors intressen« har fått konkurrens som kil in mot ett sexköpsförbud.
Slutord: En verklig provokation?
Den förståelse som kan läggas till grund för det svenska sexköpsförbudet kan kallas
en kontextualiserande prostitutionsförståelse.106 Detta perspektiv kan tolkas som att
det utgör en brygga mellan olika falanger inom kvinnorörelsen: Närmare bestämt en borgerlig feminism och en mer radikalt orienterad sådan. Jag menar att det provocerande
i den svenska lagstiftningen märks här; att den har identifierat och uppväckt ett kvinnopolitiskt intresse över traditionella politiska gränser, vilket avspeglades i processen
som ledde fram till lagens antagande.
Likt »den svenska modellens« kombination av marknadsekonomi och socialism
skulle sexköpslagen ur detta perspektiv kunna sägas representera ett överkorsande av
traditionella politiska gränsdragningar, kring könade föreställningar om ansvar och
frihet.107 För tillkomsten av lagstiftningen spelade kvinnorörelsens fokus på kvinnors
utsatthet i prostitutionen tvivels utan roll, liksom alliansen mellan en borgerlig diskurs om förövarens ansvar och en radikalfeministisk önskan att ställa mäns ansvar för
kvinnors lidande i ljuset. Samtidigt formulerades lagstiftningen i termer som knyter
an till en samhällssyn typisk för det svenska politiska klimatet. Här är jämställdhet
och könsfred, tankar om »det allmänna« och en närvarande stat centrala pusselbitar.108 Resultatet blev en lagstiftning som skar igenom den gordiska knut av kvinnorsrättigheter-kontra-skydd, som tornat upp sig i den feministiska teoribildningen och
aktivismen runt prostitutionsfrågan.
104 Östergren, P: Sexköp en principfråga för nya frihetsrörelsen, Expressen 2009-10-20.
105 Fredrick Federley, motion 249 den 22 Oktober 2010 – Sexköpslagens avskaffande.
106 Westerstrand, J. (2012): »Prostitutionsfrågan« – Nycklar och förståelser till en grumlig debatt, i Tidskrift för genusvetenskap, nr 3-4. Westerstrand, J (2003) The Cunning Patriarchy. I
Legalization and its Consequences, Näringsdepartementet (2003).
107 Westerstrand, J. (2000) En främmande fågel? Lagen om förbud av sexuella tjänster i ett feministiskt
rättsteoretiskt perspektiv. Examensarbete Juris kandidatprogrammet . Westerstrand, J.(2008)
Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser om prostitution och
trafficking. Uppsala universitet.
108 Jacobsson, K. (red) (2010) Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten och varandra.
Borea.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
33
Det motstånd denna lag väcker är i sig fascinerande: Dess anspråk, de många skeva
argument som används och den självbild av att vara underdogs som dess företrädare
har lyckats sprida, samtidigt som de försvarar en global och mångtusenårig praktik
driven av pengar och kvinnors brist på dessa, är häpnadsväckande. Jag har i den här
artikeln bland annat önskat peka på de populistiska dragen i motståndet mot sexköpslagen.
Att motståndet mot att kriminalisera sexköp är starkt och äger resurser är uppenbart. Den här artikeln är ett försök att se till att den populistiska berättelsen om det
svenska sexköpsförbudet inte får äga historieskrivingen och tolkningarna av lagstiftningen. Konsulterna bakom aktivist-manulen »Hands off our Clients!« glömde trots
allt att skriva en sak när de föreslog en lång lista av saker – banderoller, ballonger,
visselpipor, dockor, dryck, konfetti – som sexabetarna kunde ta med sig till de demonstrationer de uppmanades att hålla: – Förstånd. Där står sig sexarbetarperspektivets kritik mot »den svenska sexköpslagen« mycket riktigt slätt.
Litteratur
Bhavnani, K. (1993) Tracing the Contours. Feminist Research and Feminist Objectivity, i Women’s
Studies Int. Forum Vol 16 # 2.
Borg, A. m.fl (1980) Prostitution: Beskrivning, analys, förslag till åtgärder. Liberförlag.
Cho, S-Y, Dreher, A & Neumayer, E. (2013) Does legalized prostitution increase human trafficking? World Development, Vol. 41 nr 1, s. 67-82.
Chuang, J. (2010) Rescuing Trafficking from Ideological Capture: Prostitution Reform and Anti-Trafficking
Law and Policy, 158 U. Pa. L. Rev. s. 1655-1670.
Ditmore, M. & Wijers, M (2002): The Negotiations of the UN protocol on Trafficking in Persons.
Nemesis.
Dodillet, S. (2009): Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Vertigo förlag.
Engle, K. (2005) International Human Rights and feminisms. When discourses keep meeting, i
(red) Buss, D. & Manji, A. International law. Modern feminist approaches, Oxford Hart Publshing.
Ekberg, G. (2004) The Swedish Law that Prohibits the Purchase of A Sexual Service: Best Practices
for Prevention of Prostitution and Trafficking in Human Beings. Violence against Women. Vol. 10
s 1187-1218. Sage Publications.
Ekman, K.E. (2010) Varat och varan. Prostitution, surrogatmödrarskap och den delade människan. Leopard förlag.
Erikson, J. (2011) Strider om mening. En dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen, Uppsala universitet.
Gunnarsson, Å. & Stattin, C. (2001) Jämställdhetsnormen i skatte- och socialrätten. I Burman &
Gunnasson (red), Familjeföreställingar. Om familjens betydelse inom ekonomi, juridik och forskning.
Iustus förlag.
Gunnarsson, Å. & Svensson, E-M (2009): Genusrättsvetenskap, Studentlitteratur.
Haraway, D. (1998) Primate Visions: Gender, Race and Nature in the World of Modern Science.
Routledge.
Hulusjö, A. (2013) The multiplicities of prostitution experience. Narratives about power and resistance.
Malmö högskola.
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
34
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Jakobsson, N. & Kotsadam, A (2013) The law and economics of international sex slavery: prostitution laws and trafficking for sexual exploitation, i European Journal of Law and Economics, Volym
35, nr 1, s. 87-107.
Jakobson, N. & Kotsadam, A. (2011): Gender Equity and Prostitution: An investigation of attitudes in Norway and Sweden. Feminist Economics vol 17, s 31-58.
Jacobsson, K. (red) (2010) Känslan för det allmänna. Medborgarnas relation till staten och varandra. Borea.
JohanssonX: Etnografi som metod, approach och hållning
Kousmanen, J (2008) Tio år med lagen. Om förhållningssät till och erfarenheter av prostitution i
Sverige, i Holmström, C. & Skilbrei, M-L. (red): Prostitutionen i Norden, TemaNord 2008:604.
Lewis, R. & Mills, S. (2003) (red): Feminist Postcolonial Theory. A Reader. Routledge.
Lernestedt, C. & Hamdorf, K. (1999-2000) Sexköpskriminaliseringen – till skydd av vad? Del I JT
, s 846-858.
Lennerhed, L (1994) Frihet att njuta. Den svenska sexualdebatten på 1960-talet. Norstedts förlag.
Mallik, I (2004) Fritt valt arbete? Femkamp. Bang om nordisk feminism, Bang förlag,
Mellberg, N. (2004); Mäns våld mot kvinnor: Synliga mödrar och osynliga barn. En
genomgång av svenskt offentligt tryck, facklitteratur och forskning om mäns våld mot kvinnor och
våld/sexuella övergrepp mot barn. Work in Progress. Uppsala universitet.
Mudde, C. (2007) Populist Radical Right Parties in Europe, Cambrigde University Press, Rydgren, J.
(2005) Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur.
Månsson, S-A. (1996) Men’s demand for prostitutes. Sexualities nr 15.
Månsson, S-A (1981) Könshandelns främjare och profitörer. Om förhållandet mellan hallick och prostituerad,
Doxa.
Olsson, H. (1996): Catrine och rättvisan, Carlssons förlag.
Outshoorn, J. (2004) (red): The Politics of Prostitution. Women’s movements, Democratic States and the
Globalisation of Sex Commerce. Cambridge University Press.
Penttinän, E (2008) Globalization, Prostitution and Sex Trafficking. Corporeal Politics. Routledge.
Ramazanoglu, C. & Holland, J. (2004) Feminist Methodology. Challenges and Choices. Sage.
Satz, D. (1995): Markets in Women’s Sexual Labour. Ethics Vol. 106, No. 1 (Oct., 1995), pp. 6385
Smart, C. (1989): Feminism and the Power of Law, Routledge.
Sveland, M. (2013) Hatet. Leopard förlag.
Svensson, E-M. Recension Susanne Dodillet, i Tidskrift för genusvetenskap, nr 2-3 2009.
Westerstrand, J (2012): »Prostitutionsfrågan« Nycklar till en grumlig debatt. Tidskrift för genusvetenskap, nr 3.
Westerstrand, J. (2011) »Horan« som rättssubjekt – en dröm med (levda) förhinder? i Andersson,
U. mfl (red) Kjönn og rett i Norden. Makadam.
Westerstrand, J. (2010) Kung slår dam. Våldsforskningsmetodologi i ett våldsamt jämställt Sverige, i Sociologisk forskning nr 3.
Westerstrand, J. (2008) Mellan mäns händer. Kvinnors rättssubjektivitet, internationell rätt och diskurser
om prostitution och trafficking. Uppsala universitet.
Westerstrand, J. (2003) The Cunning Patriarchy, i Seminar on the Effects of Legalisation of Prostitution
Activities, Stockholm 5-6 November, 2002, Näringsdepartementet.
Östergren, P. (2008) (red): F-ordet. Mot en ny feminism. Alfabeta
Östergren, P. (2006) Porr horor och feminister. Pocketförlaget.
Jenny Westerstrand
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
35
Rapporter
SIFO (1999) Sexuella tjänster proj. 3295740.
SIFO (2002) Sexuella tjänster proj. 3826510.
Daalder, A.L. Prostitution in the Netherlands Since the Lifting of the Brothel Ban, WODC (Research and
Documentation Centre, Dutch Ministry of Security and Justice). www.wodc.nl/images/ob249a_fulltext_tcm44-83466.pdf.
Report by the Federal Government on the Impact of the Act Regulating the Legal Situation of Prostitutes. Federal Ministry for Family Affaires, Senior Citizens, Women and Youth, BMFSF 2007
International Committee on the Rights of Sexworkers in Europe: Hands of our clients!
http://www.sexworkeurope.org/sites/default/files/resource-pdfs/hands_off_sections_1-3.pdf »
Offentligt tryck, riksdagsprotokoll och motioner mm
Direktiv till 1993års prostitutionsutredning, 1993:31.
Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid.
Riksdagen, prot. 1997/98:115.
Swedish Government Offices Fact Sheet. Follow-up of the Violence Against Women Reform. Januari
2001.
Ministry of Industry, Employment, and Communications. Sweden, Fact sheet on prostitution and trafficking in human beings. April 2005.
SOU 2010:49 Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999-2008
Fredrick Federley, motion 249 den 22 Oktober 2010 – Sexköpslagens avskaffande.
Uppsatser
Holmgren, A. (2007) Prostitutionslagstiftningen i Sverige och Tyskland. Två straffrättsliga förhållningssätt till en social företeelse. Examensarbete i straffrätt, 20 p Stockholms universitet.
Westerstrand, J (2000) En främmande fågel? Kriminaliseringen av köp av sexuella tjänster ur ett
feministiskt rättsteoretiskt perspektiv. Examensarbete Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Hemsidor och bloggar
http://web.archive.org/web/20070315232816/http://www.sweden.gov.se/content/1/c4/22/84/0647
d25a.pdf
http://lurikblogg.wordpress.com/2011/08/04/swedish-blondes-president-eisenhower-ochuppkomsten-av-den-svenska-synden/
Månsson, S-A. Får man göra så här? www.socialpolitik.com
Dodillet S. & Östergren P. (2011) The Swedish Sex Purchase Act: Claimed Success and Documented Effects. http://www.plri.org/ resource/swedish-sex-purchase-act-claimed-success-anddocumented
effects.
Laakso, E. Sexköpslagen är en orimlig morallag. http://www.eriklaakso.nu/?p=2880
Lundgren, E:»Fusk« eller endast förvansking? www.socialpolitik.com
Westerstrand, J. Rå populism om prostitution, www.socialpolitik.com
Westerstrand, J: »Ge inte bort sexköpslagen till antifeminister.« www.newsmill.se:
Jurist- og Økonomforbundets Forlag
36
RETFÆRD ÅRGANG 37 2014 NR. 2/145
Dags- och kvällstidningar samt tidskrifter
Abrahamsson, M: Damen i baren minns jag tydligt. Svenska Dagbladet 2009-03-01.
Agustin, L. & Petterson, L. »Tvivelaktig rapport om sexköpslagen«, Svenska Dagbladet 2010-0715.
Dodillet, S: Prostitutionslagen förnedrar sexsäljare. Expressen, 2009-02-22.
Ekman, K.E: Bokrecension: Susanne Dodilet. Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik
sedan 1970-talet. Dagens Nyheter 2009-02-20.
Jakbosson, P: Sexarbetarna måste organisera sig. Expressen 2001-11-01.
Liljestrand, J: På drift bland drifterna. Sydsvenska Dagbladet 2009-03-23
Lindehag, L: »Låt hororna bli sexualupplysare i skolorna«, intervju med Petra Östergren, Expressen
1999-04-22.
Lundin, T. »’Europas bordell’ kan stänga.« Svenska Dagbladet 2012-02-04
Palmer, B. Recension: Susanne Dodillet. Är sex arbete? Göteborgsposten 2009-03-16.
Persson, A. »Kampanjen ’Rör inte min hora’ provocerar«, Dagens Nyheter 2013-11-09.
Persson, P. Dodillet, D. Meyer, P. Östergren, P: Feministerna tål inte fallna kvinnor, Expressen
2008-01-15.
Sabuni, N. & Sareen, M: Krafter som motarbetar kvinnors rättigheter vinner mark. Svenska Dagbladet 120417.
Stroobants, J-P. ‘Les Néerlandais commencent à regretter la légalisation de la prostitution’, LeMonde.fr, http://www.lemonde.fr/style/article/2011/12/23/pays-bas-flop-de-la-legalisation-de-la
-prostitution_1621755_1575563.html
Wåg, M. & Nilsson, M: Vilka är näthatarna? Göteborgs fria tidning, läst 2013-12-12,
www.goteborgsfria.se/artikel/112871.
Östergren, P: Moraltantens lystnad. Expressen 1999-05-91.
Östergren. P: »Låt sexarbetarna bestämma själva« Expressen, 2001-10-29.
Östergren, P: Sluta diskriminera sexarbetarna. Expressen 2001-11-15.
Östergren, P: Regeringens sexualmoral för tankarna till 30-talet. Expressen 2002-05-26.
Östergren, P: Regeringen utnyttjar prostituerade. Expressen 2003-04-22.
Östergren, P: Sexköpslagen straffar prostituerade. Expressen 2003-11-29.
Östergren, P: Svensk mediefeminism brister i kulturanalys, Expressen 2004-05-14.
Östergren, P: Farlig hetsjakt på sexköpare. Expressen 2004-09-28.
Östergren, P: »Jag tror på mångfaldsfeminism«, Expressen 2005-09-30.
Östergren, P: De oberörbara, i Arena 05/06
Östergren, P: Feminism stavas elitism. LO-tidningen 2006-03-30.
Östergren, P: Sexköpslagen. Alltför svartvita lösningar. Hufvudstadsbladet, 2006-06-02.
Östergren, P: Sexköp en principfråga för nya frihetsrörelsen, Expressen 2009-10-20.
TV-program
Sveriges television, Dokument utifrån, Könskriget I och II, sändes i maj 2005
Övrigt
Ulf Stridbeck, Mejl till författaren 2003-02-01.
Jenny Westerstrand