Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Saint Kitts och Nevis 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Saint Kitts och Nevis är en parlamentarisk demokrati men också en federation
med en folkmängd på totalt cirka 45 000 invånare.
Bristande respekt för de mänskliga rättigheterna förekommer. Förhållandena
vid landets fängelse är undermåliga. Den politiska oppositionen framför
klagomål om valfusk och svårigheter att komma till tals i landets medier som
inte kan betecknas som fria och oberoende.
Landet har också skakats av ett antal brott och skandaler, som inte sällan har
haft samband med narkotikahandel. Regeringen anklagas från tid till annan för
korruption och maktmissbruk.
Landets har en liten polisstyrka, en kustbevakning samt ett mindre
arméförband, vilka är direkt underställda regeringen. De civila myndigheterna
upprätthåller generellt en effektiv kontroll av säkerhetsstyrkorna.
Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Saint Kitts och Nevis har ratificerat följande centrala konventioner rörande
mänskliga rättigheter:
2
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC)
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr och annan grym eller omänsklig behandling och att nekas till en rättvis
och offentlig rättegång är förbjudet enligt grundlagen. Ingen information om
överträdelser föreligger.
4. Dödsstraff
Dödsstraff verkställdes så sent som år 1998, efter ett uppehåll på 13 år, vilket
föranledde en EU-uppvaktning.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Lagen förbjuder godtycklig arrestering och frihetsberövande. Inga systematiska
överträdelser har under året kunnat noterats.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med
Privy Council i London som högsta rättsinstans. St Kitts och Nevis har
undertecknat, men inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk
högsta domstol.
Säkerhetsstyrkorna består av en polisstyrka på cirka 400 personer. Militär
personal samarbetar med polisen och patrullerar gemensamt gatorna. Lagen
föreskriver ett oberoende rättssystem.
7. Straffrihet
Ingen information föreligger om fall av straffrihet
3
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Lagen föreskriver rätten till rubricerade friheter. Det bör dock påpekas att
landets enda radio- och TV-station är statlig, vilket har inneburit att
oppositionspartiernas verksamhet har missgynnats i nyhetsredovisningen.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Saint Kitts och Nevis är en parlamentarisk demokrati och en federation med en
folkmängd på cirka 45 000 invånare som lyder under det brittiska samväldet.
Lagen ger medborgarna allmän rösträtt i periodiskt återkommande fria val.
Vid valet i oktober 2004 erövrade regeringspartiet SKNLP åtta av elva platser i
nationalförsamlingen. Internationella observatörer ansåg att valproceduren var
bristfällig och det rapporteras om valfusk, otillbörliga hot och utländsk
inblandning. Regeringen har därför genom ett brett samrådsförfarande inlett en
reform av valsystemet för att försöka skapa nationell enighet. I slutet av 2007
var två kvinnor av parlamentets elva ledamöter kvinnor medan ingen kvinna
ingick i regeringen.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetstagarna har rätt att organisera sig i fackföreningar. Omkring10 procent
av arbetstagarna är fackligt anslutna. Den största fackföreningen - St Kitts
Trades and Labour Union (SKTLU) - är nära lierad med regeringspartiet
SKNLP och är verksam inom alla sektorer. En fackförening, vars
medlemsantal överstiger 50 procent av de anställda inom ett företag, äger rätt
att förhandla kollektivt.
Lagen föreskriver ingen strejkrätt men en sådan rättighet är en väl etablerad
praxis. Arbetstagare i så kallad samhällsviktig tjänst, främst poliser och
statstjänstemän, äger inte rätt att strejka. Barn- och tvångsarbete är förbjudet i
lag och tycks inte förekomma.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Landets hälso- och sjukvård är förhållandevis väl utbyggd. Arbetsplatserna
inspekteras regelbundet och arbetstagare kan avbryta hälsofarligt arbete utan
att riskera att förlora sin anställning.
4
12. Rätten till utbildning
Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri till 16 års ålder. Mer än 98
procent av skoleleverna har genomgått sekundärundervisning. Fri hälsovård
utgår till samtliga skolelever.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Saint Kitts och Nevis hör till de rikaste länderna i Karibien mätt som BNP per
capita (12 500 USD). Levnadsförhållandena är generellt goda. Landet hamnar
på 54:e plats av totalt 177 länder i UNDP:s Human Development Index
(HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld mot kvinnor utgör att allvarligt problem. Lagen förbjuder våldtäkt men
inte inom äktenskapet. Prostitution är olaglig och bedöms inte vara ett stort
problem. Premiärminister Douglas har dock nyligen föreslagit att prostitution
ska legaliseras för att underlätta hälsokontroller med syfte att minska
spridningen av bl.a. Hiv/aids. Sexuellt ofredande på arbetsplatser utgör
däremot ett problem. Kvinnors karriärmöjligheter i arbetslivet är sämre än
mäns.
15. Barnets rättigheter
Övergrepp mot barn är ett allvarligt problem. Det gäller särskilt sexuellt
utnyttjande minderåriga (under 16 år). Ungdomsbrottsligheten är hög.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Lagen förbjuder diskriminering av nationella, etniska, språkliga och religiösa
minoriteter samt urinvånare, vilket i praktiken respekteras.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Sexuella relationer mellan personer av samma kön är förbjudet enligt lag.
Premiärminister Douglas har dock nyligen föreslagit att lagen ska avskaffas.
5
18 Flyktingars rättigheter
St Kitts och Nevis har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention men har inte
infört ett system för skydd av flyktingar och asylsökanden. I praktiken ger dock
myndigheterna skydd till person som vid återsändande till hemlandet löper risk
att bli förföljd, men beviljar inte rutinmässigt flyktingstatus och asyl.
19. Funktionshindrades rättigheter
Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Organisationer för mänskliga rättigheter äger rätt att fritt verka i landet, men
det finns för närvarande ingen sådan organisation verksam i landet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inga sådana insatser har rapporterats.
