Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i St Kitts och Nevis 2005 1. Sammanfattning Det råder bristfälliga förhållandena vid landets fängelse, oppositionens anklagelser om försvårande tillträde till regeringskontrollerade media och våld mot kvinnor. Federationen om drygt 40 000 invånare har också skakats av ett antal brott och skandaler, som inte sällan har haft samband med narkotikahandel. En begäran från Nevis om utträde ur federationen har avvisats genom en folkomröstning. Landets interna säkerhet garanteras av en liten polisstyrka, som bland annat inbegriper en specialpatrull om 50 man med viss infanteriutbildning, en kustbevakning samt ett minimalt arméförband vilka samtliga är direkt underställda regeringen. Organisationer fokuserade på mänskliga rättigheter äger rätt att verka fritt. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter St Kitts och Nevis är anslutna till FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt konventionen om barnets rättigheter. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Vad gäller respekten för personlig integritet kan noteras att tortyr och annan grym eller omänsklig behandling, godtycklig arrest eller frihetsberövande, samt förvägran av rättvis och offentlig rättegång samtliga är förbjudna enligt grundlag. Inga överträdelser av detta har rapporterats. 4. Dödsstraffet Dödsstraff verkställdes så sent som år 1998, efter ett uppehåll om 13 år, vilket föranledde en EU-uppvaktning. 2 5. Rättssäkerhet Domstolsväsendet har tidigare varit en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta instans. Landet har anslutit sig till fördraget om en högsta karibisk domstol. 6. Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och religionsfriheten, samt rätten att ingå kollektivavtal för bildandet av fackliga föreningar, är reglerat i grundlag. Det bör dock påpekas att landets enda radio- och tv-station är statlig, vilket innebär att oppositionspartiets verksamhet i viss mån missgynnas i nyhetsredovisningen. 7. Olika gruppers situation Även om landet bekänner sig till internationellt accepterade regler mot diskriminering på grund av kön, ras eller social status är det känt att våld mot kvinnor utgör ett problem.