Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i St Kitts och Nevis 2005
1. Sammanfattning
Det råder bristfälliga förhållandena vid landets fängelse, oppositionens
anklagelser om försvårande tillträde till regeringskontrollerade media och våld
mot kvinnor. Federationen om drygt 40 000 invånare har också skakats av ett
antal brott och skandaler, som inte sällan har haft samband med
narkotikahandel. En begäran från Nevis om utträde ur federationen har
avvisats genom en folkomröstning. Landets interna säkerhet garanteras av en
liten polisstyrka, som bland annat inbegriper en specialpatrull om 50 man med
viss infanteriutbildning, en kustbevakning samt ett minimalt arméförband vilka
samtliga är direkt underställda regeringen.
Organisationer fokuserade på mänskliga rättigheter äger rätt att verka fritt.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för
mänskliga rättigheter
St Kitts och Nevis är anslutna till FN:s konvention om avskaffande av all slags
diskriminering av kvinnor samt konventionen om barnets rättigheter.
3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Vad gäller respekten för personlig integritet kan noteras att tortyr och annan
grym eller omänsklig behandling, godtycklig arrest eller frihetsberövande, samt
förvägran av rättvis och offentlig rättegång samtliga är förbjudna enligt
grundlag. Inga överträdelser av detta har rapporterats.
4. Dödsstraffet
Dödsstraff verkställdes så sent som år 1998, efter ett uppehåll om 13 år, vilket
föranledde en EU-uppvaktning.
2
5. Rättssäkerhet
Domstolsväsendet har tidigare varit en integrerad del av det karibiska
rättssystemet med Privy Council i London som högsta instans. Landet har
anslutit sig till fördraget om en högsta karibisk domstol.
6. Yttrande- och mediafrihet
Yttrande- och religionsfriheten, samt rätten att ingå kollektivavtal för bildandet
av fackliga föreningar, är reglerat i grundlag. Det bör dock påpekas att landets
enda radio- och tv-station är statlig, vilket innebär att oppositionspartiets
verksamhet i viss mån missgynnas i nyhetsredovisningen.
7. Olika gruppers situation
Även om landet bekänner sig till internationellt accepterade regler mot
diskriminering på grund av kön, ras eller social status är det känt att våld mot
kvinnor utgör ett problem.
