VERKSAMHETSPLAN
2016-03-10
1 (5)
Vård och omsorg
Birgitta Göthman
Nationella Programrådet Astma/KOL
Verksamhetsplan 2016
Övergripande målen för en utvecklad kunskapsstyrning
De övergripande målen för en utvecklad kunskapsstyrning nationellt, regionalt och
lokalt är
En kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård
En snabbare och mer likvärdig tillgång till nya effektiva läkemedel
Effektivare resursutnyttjande
Förbättrat samarbete och samordning nationellt, regionalt och lokalt
De nationella programråden fungerar som ett komplement till de redan befintliga
processerna i den gemensamma kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvård.
Etablering av nationella programråd är ett initiativ och leds av Regiongruppen
(sjukvårdshuvudmännen) i Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning
(NSK).
De nationella programrådens uppdrag inom respektive område är att
Bidra till ökad kunskap, bättre dialog och samverkan (nationell, regional och
lokal nivå)
Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen, skillnader i vårdpraxis,
utförande och utfall
Identifiera oönskade variationer
Kartlägga befintliga kunskapsunderlag
Identifiera behov av nya/reviderade kunskapsunderlag och klinisk forskning
Identifiera goda exempel
Utarbeta nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner och riktlinjer
Utarbeta beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga
kunskap
Ansvara för specifika uppdrag
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
Ärende
Övergripande syfte och mål för rådets arbete
Programrådets arbete syftar ytterst till att patienterna skall få tillgång till en mer
jämlik och kunskapsbaserad vård. Genom att i nära samarbete med nationella
utvärderingar följa kunskapsutvecklingen och vårdpraxis kan viktiga variationer i
vårdens kvalitet uppmärksammas och förbättras.
Vidare syftar arbetet till att samverka i framtagandet av nationella kunskapsunderlag
där det idag saknas eller behöver kompletteras med vårdprogram, riktlinjer eller
motsvarande som stödjer kvalitetsutvecklingen inom området. Genom att i ökad
utsträckning implementera gemensamma kunskapsunderlag förbättras
förutsättningarna för en jämlik och kunskapsbaserad vård i landet.
Uppdraget
Programrådet har som uppdrag att fortlöpande följa och analysera
kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis, identifiera oönskade variationer
och behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt utarbeta gemensamma
kunskapsstöd, konsekvensbeskrivningar och förslag till implementeringsstöd.
Insatserna syftar till att minska praxisvariationer och öka följsamheten till bästa
tillgängliga kunskap. Insatser utgår ifrån nationella riktlinjer för vård vid astma och
KOL, 2015. Därmed ökar förutsättningarna till att patienterna får tillgång till en mer
kunskapsbaserad och jämlik vård.
Insatser och uppdrag 2016
Rådet fortsätter att arbeta med de insatsområden som startades under 2014. Av de
beslutade insatsområden finns stora praxisvariationer såväl inom regioner som på
nationell nivå. Insatserna har också ett stort värde för patienterna och är högt
prioriterade i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, stöd
för styrning och ledning, 2015. Under 2015 kommer programrådet också att ingå i ett
nytt projekt, Triangelrevison, som utöver programrådet astma/KOL även kommer att
omfatta programråden stroke och diabetes.
Astma och KOL
1. Diagnostik och differentialdiagnostik av astma och KOL
Sex områden har identifierats där man arbetar vidare med att ta fram och sprida
material som stöder implementering av de diagnostiska åtgärder som i de nationella
2 (5)
Ärende
riktlinjerna för astma och KOL prioriterats högt. Målet är att underlätta en korrekt
och förbättrad diagnostik inklusive korrekt genomförande och tolkning av spirometri
enligt programrådets kunskapsstöd. Dessa sex områden är:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Spirometri, hur gör man, spirometrikörkort
Diagnostik av astma hos barn och vuxna
FEV1/FEV6-mätning för screening av KOL
Diagnostik av KOL
Differentialdiagnos astma-KOL
Riktad allergiutredning i olika åldrar
Samverkan med SKL projektet ”Behandlingsrekommendationer i primärvården”
kommer att ske.
Motivering:
Diagnostik av astma är i många fall svårt. Korrekt diagnostik är viktigt och är en
förutsättning för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv användning av
astmaläkemedel.
Diagnostik av KOL förutsätter en korrekt utförd spirometriundersökning och en riktig
tolkning av spirometriresultatet. Vid KOL är samsjuklighet vanligt. Fortfarande finns
många personer med KOL som ännu inte fått diagnos. Screening med FEV1/FEV6mätare kan öka möjligheterna att hitta de som behöver genomgå en mer fullständig
undersökning med spirometri.
2. Ökad användning av frågeformuläret Astma Kontroll Test (ACT) för bedömning
av astmakontroll och bedömning av symtom och vid uppföljning av astma samt
ökad användning av frågeformuläret COPD Assessment Test (CAT) för
symtombedömning vid uppföljning av KOL.
Målet är att underlätta användning av frågeformulären ACT och CAT. Kunskap om
nyttan av frågeformulären behöver förbättras. Frågeformulären behöver dessutom
bli lätt tillgängliga för att kunna användas rutinmässigt vid uppföljning av patienter
med astma och KOL.
Motivering: Målsättning vid behandling av astma är att uppnå fullgod astmakontroll.
Detta kan i många fall vara svårt att bedöma varför användandet av ett validerat
frågeformulär såsom ACT har rekommenderats. Användning av validerade
strukturerade frågeformulär, i första hand CAT, är en viktig del vid behandling och
uppföljning av patienter av KOL.
3 (5)
Ärende
4 (5)
3. Mall för och ökad användning av behandlingsplan som också kan användas som
del i patientutbildning för patienter med astma och KOL.
Målet är att erbjuda behandlingsplaner med stöd av eHälsa och integrering av
behandlingsplaner i journalsystemen som leder till ändamålsenlig behandling i
samverkan med patienten och som stärker dennes resurser.
Motivering: En skriftlig behandlingsplan och patientutbildning, där även
närstående kan vara delaktiga, ger patienten en ökad trygghet i behandlingen av
sin sjukdom och ger också ökade möjligheter att själv kunna vidta åtgärder vid
tillfällen och perioder när sjukdomen försämras.
4. Ökat stöd för interprofessionell samverkan
Målet är att öka interprofessionell samverkan mellan alla professioner i astma och
KOL vården. Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda
personer i alla åldrar med astma (prioritet 4) och KOL (prioritet 3) vård med
interprofessionell samverkan. I riktlinjerna preciserar inte Socialstyrelsen
innehållet i den interprofessionella samverkan varför programrådet sett det som
en viktig uppgift att tydliggöra detta så att rekommendationen kan omsättas i
verklighet.
Motivering: Samverkan mellan olika yrkeskategorier såsom läkare, astma-KOLsjuksköterska och i vissa fall sjukgymnast/fysioterapeut och dietist är viktiga delar
i vårdens omhändertagande, behandling och rehabilitering av patienter med
astma och KOL. För många patienter, främst äldre och funktionshindrade, är
samverkan med hemsjukvård och kommunen viktigt.
Budget
1,800 tkr.
Ledamöter i programrådet
Regionala ledamöter
Stockholm
Norra
Uppsala/Örebro
Sydöstra
Namn
Luisa Escuder Miquel
Caroline Stridsman
Björn Ställberg, ordförande
Mats Arne
Göran Oldaeus
Profession/kompetens
Specialist i allmänmedicin
Disputerad sjuksköterska
Disputerad allmänläkare
Disputerad sjukgymnast
Överläkare Barn
Ärende
VGR
Södra
Patientorganisation
Astma och
allergiförbundet
Riksförbundet hjärt lung
Riksföreningen för
medicinskt ansvariga
sjuksköterskor
Kvalitetsregister
Luftvägsregistret
Kommun
Processledare
Värdsjukvårdsregion
Uppsala/Örebro
Peter Odebäck, Björn
Belfrage
Lennart Hansson
5 (5)
Specialist i allmänmedicin
Disputerad lungläkare
Eva-Maria Dufva
Peter Edfelt
Siw Hansson
Ann Ekberg Jansson
Ann Ekberg-Jansson
Birgitta Göthman
MAS (medicinskt ansvarig
sjuksköterska)
Överläkare lungmedicin
