April 2008
Deltidsanställda brandmäns rätt
till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
April 2008
Innehållsförteckning
1
1.1
Inledning ......................................................................................... 2
Förkortningsförklaring ................................................................................... 2
2
Deltidsanställda brandmän ............................................................ 3
3
Rättskällor ...................................................................................... 4
3.1
Praxis från AMS .............................................................................................. 4
3.2
Domar ............................................................................................................. 5
4
Slutsatser ....................................................................................... 6
4.1
Ersättningsrätt enligt 9 § ALF ........................................................................ 6
4.2
Bisyssla .......................................................................................................... 6
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
1
April 2008
1
Inledning
Denna rekommendation utreder frågan om hur deltidsanställda brandmän ska
behandlas i arbetslöshetsförsäkringen. De frågor som tas upp är i huvudsak följande:
1.1
Kan en deltidsanställd brandman anses uppfylla villkoren i 9 § ALF för rätt till
ersättning så länge deltidsanställningen pågår?
Kan en tjänst som deltidsbrandman godkännas som en bisyssla, och vilka delar
av tjänsten kan i så fall ingå i bisysslan?
Förkortningsförklaring
SO använder följande förkortningar i rekommendationen:
ALF
ALFFo
AMS
IAF
Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring
Arbetsmarknadsstyrelsen
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
AMS var ansvarig myndighet för arbetslöshetsförsäkringen till den 1 januari 2004, då
IAF tog över.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
2
April 2008
2
Deltidsanställda brandmän
En tjänst som deltidsbrandman är i normalfallet indelad i jourtid, utryckningar, övningar
och materielvård. Jourtiden omfattar i normalfallet var tredje eller var fjärde vecka och
innebär beredskap dygnet runt. Utryckningar sker naturligtvis när larmet går, medan
övningar och materielvård oftast schemaläggs årsvis och, enligt uppgift från
Brandmännens Riksförbund, i normalfallet läggs på kvällstid och helger, dvs. utanför
ordinarie arbetstid. Riktlinjer för verksamheten utges av Räddningsverket.
Det är främst två omständigheter som skiljer en tjänst som deltidsbrandman från ett
vanligt extraarbete:
att brandmannen under jourtiden måste befinna sig inom ett visst tidsavstånd
från brandstationen, i normalfallet fem minuter, samt
att brandmannen, vid larm under arbetstid, måste lämna sin arbetsplats för att
delta i utryckningen.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
3
April 2008
3
Rättskällor
3.1
Praxis från AMS
Under 1970- och 1980-talen fanns en praxis utarbetad av AMS för hantering av
deltidsanställda brandmän och brandförmän i arbetslöshetsförsäkringen. Praxisen
utarbetades för att lösa följande två problem:
För det första riskerade brandmannen att inte anses stå till arbetsmarknadens förfogande
p.g.a. att denne måste befinna sig inom ett visst tidsavstånd från brandstationen under
jourtiden, vilket kunde innebära att ersättningsrätten uteblev helt.
För det andra hade brandmannen svårt att få sin tjänst godkänd som bisyssla, eftersom
denne varit tvungen att lämna sin arbetsplats vid utryckningar och ibland även vid
övningar. Tjänsten som brandman hade således inte i sin helhet utförts vid sidan av den
sökandes heltidsarbete, såsom krävdes för att den skulle kunna godkännas som en
bisyssla. Att tjänsten inte godkändes som en bisyssla innebar bl.a. att ersättning inte
kunde lämnas under jourveckan.
Det fanns således en stor risk för att en deltidsbrandman som blev arbetslös var tvungen
att frånsäga sig sin tjänst som brandman för att inte bli av med hela eller delar av sin
arbetslöshetsersättning.
Det första problemet löstes genom att man införde ett intyg där brandchefen intygade att
brandmannen/brandförmannen hade fått löfte om att omedelbart befrias från sin
tjänstgöringsskyldighet i brandförsvaret om denne skulle erbjudas arbete som inte kunde
förenas med deltidstjänsten inom brandförsvaret. Intygandet skedde skriftligt på en
särskild blankett som fanns i AMS regelbok. På så vis kunde brandmannen ha sin tjänst
kvar under arbetslösheten och ändå anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Som ett
alternativ kunde brandchefen också intyga att brandmannen sagt upp sin deltidstjänst,
vilket naturligtvis också innebar att hindret för ersättning var undanröjt.
Frågan rörande bisyssla löstes genom att man delade upp brandmannatjänsten i dels
jour, dels utryckningar och övningar. Jourtiden kunde godkännas som en bisyssla, om
den sökande haft jour vid sidan av sitt heltidsarbete under så lång tid som bisyssleregeln
krävde, och om övriga krav för bisyssla var uppfyllda. Utryckningar och övningar kunde
inte godkännas som en bisyssla.
I början av 1990-talet togs praxisen och intyget bort ur regelboken, men AMS har även
därefter hävdat att praxisen fortfarande gäller, bl.a. vid ett kvartalsmöte mellan SO och
AMS i maj 2001.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
4
April 2008
3.2
Domar
SO känner till två kammarrättsdomar samt ett antal länsrättsdomar som behandlar
deltidsanställda brandmän.
Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 1566-04: Frågan i målet gällde om den
sökande hade utökat sin bisyssla. Kammarrätten fann att dennes extraarbete som
deltidsbrandman bedömts som en bisyssla enligt 39 § ALF. Av formuleringarna i
domen drar SO slutsatsen att det är jourtiden som godkänts som bisyssla. Tiden i
bisysslan uppgavs i beslutet till 53 timmar i genomsnitt per månad. Under
arbetslösheten hade den sökande arbetat olika mycket i sin bisyssla från månad till
månad. Enligt vad som framgick av arbetsgivarintyg har denne dock inte
sammantaget under året överskridit den i beslutet fastställda tiden per månad. Den
sökande hade därmed inte utökat sin bisyssla. Kammarrätten för inget resonemang
om tjänstens olika delar.
Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 2154-06: Frågan i målet gällde om
jourtid som deltidsanställd brandman kunde räknas som arbetad tid vid prövning av
arbetsvillkoret. Tjänsten som brandman hade upphört vid tidpunkten för
ersättningsanspråket. Kammarrätten beslutade att jourtiden skulle ses som arbetad
tid. Länsrätten hade tidigare kommit till samma slutsats. IAF hade i sitt yttrande till
länsrätten också intagit den ståndpunkten.
Den första kammarrättsdomen handlar om hur en utökning av bisysslan ska bedömas.
Av den andra kammarrättsdomen framgår att jourtiden ska räknas som arbetad tid. Ingen
av domarna för något resonemang om brandmannatjänstens olika delar. Det finns dock
länsrättsdomar som berör detta. Dessa kommer dock till olika slutsatser i likartade
situationer; i en dom godkänns hela tjänsten som bisyssla, i en annan godkänns endast
jourtiden och en tredje dom säger att inte någon del av tjänsten kan godkännas som en
bisyssla, eftersom den förutsätter ett heltidsarbete med flexibla arbetstider. SO finner det
svårt att dra några entydiga slutsatser av domarna.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
5
April 2008
4
Slutsatser
Försäkringsutskottet inom SO har beslutat att rekommendera kassorna en tillämpning
som baserar sig på tidigare praxis från AMS. Vad detta innebär förklaras närmare nedan.
SO använder uttrycket deltidsanställd brandman i texten, men samtliga slutsatser gäller
även för en deltidsanställd brandförman.
4.1
Ersättningsrätt enligt 9 § ALF
För att en deltidsanställd brandman ska kunna anses stå till arbetsmarknadens
förfogande krävs ett intyg från brandchefen där denne intygar att brandmannen har fått
löfte om att omedelbart befrias från sin tjänstgöringsskyldighet i brandförsvaret om
denne skulle erbjudas arbete som inte kan förenas med deltidstjänsten som brandman.
Om brandmannen har valt att säga upp sin tjänst, ska också detta kunna intygas på
blanketten. Tjänsten upphör i sådant fall efter eventuell uppsägningstid.
En blankett för brandchefens intygande finns som bilaga till rekommendationen.
Intyget är inte på något sätt kopplat till bisysslebedömningen. Även i ärenden där inte
någon del av tjänsten som brandman kan godkännas som bisyssla, måste intyget från
brandchefen finnas för att ersättningsrätt ska föreligga.
4.2
Bisyssla
Jourtiden kan godkännas som en bisyssla under förutsättning att kraven för detta i 39 §
ALF är uppfyllda1. Jourtiden måste ha utförts vid sidan av den sökandes heltidsarbete i
minst 12 månader. Jourersättningen får inte ha överstigit beloppsgränsen. Vid den
bedömningen ska ersättningen slås ut på 52 kalenderveckor. Ersättningen för varje
jourvecka kan således överstiga beloppsgränsen, eftersom den sökande i normalfallet
har jour endast var tredje eller var fjärde vecka.
Om antal jourveckor utökas under arbetslösheten upphör jourtiden att vara en bisyssla.
För att en utökning ska anses ha skett krävs dock att det genomsnittliga antalet
jourveckor har utökats under en längre tid. En tillfällig utökning innebär inte
automatiskt att bisysslan faller. Se t.ex. Kammarrättens dom i mål nr 1566-04, där rätten
konstaterar att den sökande inte utökat omfattningen sett över ett helt år2.
Om jourtiden upphör att vara en bisyssla, ska den deklareras på kassakorten som arbete,
vilket innebär att ingen ersättning kan utgå under jourveckorna. Ett dygns jour
motsvarar 24 timmars arbete. Orsaken till utökningen påverkar inte bedömningen. Även
en utökning som sker på initiativ från brandchefen eller Räddningsverket måste således
ses som en sådan utökning som innebär att bisysslan upphör.
1
2
Se SO:s rekommendation om bisyssla.
Se referat av domen under 3.2 Domar.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
6
April 2008
Utryckningar kan aldrig ingå i bisysslan, eftersom dessa inträffar även under ordinarie
arbetstid i huvudsysselsättningen. Utryckningar ska alltid deklareras som arbete på
kassakorten och dras av från ersättningen.
Övningar och materielvård kan ingå i bisysslan om dessa alltid har förlagts utanför den
sökandes ordinarie arbetstid i huvudsysselsättningen. Detta måste i sådant fall intygas
skriftligt av brandchefen. I annat fall kan de inte ingå i bisysslan och ska deklareras som
arbete på kassakorten.
I ärenden där både jourtid, övningar och materielvård ingår i bisysslan ska dessa prövas
tillsammans beträffande beloppsgräns och utökning av omfattning. Om den
genomsnittliga tiden för jour, övningar och materielvård sammantaget har utökats under
arbetslösheten upphör bisysslan i sin helhet.
Ett skriftligt beslut till en sökande där jourtid och eventuellt också övningar och
materielvård godkänns som bisyssla bör utformas så att det framgår vilka delar av
tjänsten som ingår i bisysslan, vad som gäller beträffande omfattningen samt hur de
delar av tjänsten som inte ingår i bisysslan ska behandlas. För att den sökande ska förstå
omfattningen av bisysslan, är det lämpligt att uttrycka jourtiden som antal jourveckor
per månad eller per år. Att uttrycka jourtiden som ett genomsnittligt antal timmar per
kalendervecka är inte lämpligt. Omfattningen av övningar och materielvård bör också
uttryckas så att det blir begripligt för den sökande.
Det kan vara lämpligt att begära in intyg över omfattningen en gång per år under
arbetslösheten, eftersom scheman över jourveckor och övningar ofta läggs upp årsvis,
men det ska naturligtvis framgå av beslutet att den sökande har skyldighet att meddela
kassan så snart någon förändring sker.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
7
April 2008
BILAGA
Intyg för deltidsanställd
brandman/brandförman
Personnummer
1 Den anställdes personuppgifter
Efternamn
1.
Förnamn
Härmed intygas att den anställde har löfte om att omedelbart befrias från sin
tjänstgöringsskyldighet i brandförsvaret om denne erbjuds arbete som inte kan
förenas med deltidstjänsten i brandförsvaret.
2.
Härmed intygas att den anställde har sagt upp sin deltidstjänst inom
brandförsvaret. Uppsägningen skedde den
och anställningen upphör den
.......................................................
............................................................................
2 Brandchefens underskrift
Brandchefens underskrift
Telefonnummer
Ort
Namnförtydligande
Datum
INFORMATION
En deltidsanställd brandman/brandförman som blivit arbetslös i sin
huvudsysselsättning är inte berättigad till arbetslöshetsersättning om det inte kan
lämnas en försäkran på en av ovanstående punkter.
Deltidsanställda brandmäns rätt till arbetslöshetsersättning
En rekommendation till arbetslöshetskassorna
8
