NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
MAR105, Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5
högskolepoäng
Basic principles in evolution and ecology, 7.5 higher education credits
Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-06-21 och
senast reviderad 2012-01-12. Den reviderade kursplanen gällde från och med 2012-01-12.
Utbildningsområde: Naturvetenskapligt 100 %
Ansvarig institution: Institutionen för marin ekologi
2. Inplacering
Programkurs
Grundnivå. Kursen är en baskurs under andra terminen av kandidatprogrammet i marina vetenskaper
Huvudområde
Marin vetenskap
Fördjupning
G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på
grundnivå som förkunskapskrav
3. Förkunskapskrav
Genomgångna kurser MAR101, MAR102, MAR103 och MAR104 eller motsvarande
4. Innehåll
Kursen ger en beskrivning av grundläggande ekologiska och evolutionsbiologiska begrepp, sammanhang och
modeller, presenterade med framförallt marina exempel på både prokaryoter och eukaryoter. Kursen inleds
med en generell beskrivning över livets utveckling på jorden fram till dagens fördelning av biodiversiteten
(progression utifrån kunskaper erhållna under MAR101 och MAR102) Denna del har en tydlig tyngdpunkt på
släktskap mellan grupper (fylogeni) men innehåller också beskrivning av modeller för artbildning
(allopatriska-parapatrisk-sympatriska), en översikt över den historiska utvecklingen av biodiversiteten
inklusive massutrotningar och dess tänkbara orsaker. Därefter följer en genomgång av mikroevolutionära
begrepp och processer; genotyp fenotyp, genetisk differentiering. Vad genetisk variation är diskuteras
(progression ifrån MAR104) med betoning på processer för uppkomst och eliminering av genetisk variation
2/ 4
såsom mutationer, genetisk drift, naturlig selektion, sexuell selektion samt migration/genflöde och horisontell
genöverföring mellan prokaryota organismer. Uppkomsten av och betydelsen av lokal anpassning
presenteras. Betydelsen av effektiv populationsstorlek diskuteras samt hur denna påverkas av avvikelse från
slumpmässig parning såsom sneda könskvoter, ålders/storlekspåverkad reproduktion mm. (ex. inom
fiskbestånd). Vidare diskuteras betydelsen av genetisk variation för populationers långsiktiga överlevnad.
Den ekologiska delen av kursen inleds med att beskriva ekosystemen komponenter utifrån olika
organisationsnivåer (individ-population-art-samhälle-ekosystem). Därefter förklaras och illustreras
populationsekologiska begrepp och processer såsom demografi, populationstillväxt hos både prokaryoter och
eukaryoter (logaritmisk tillväxt, Lotka-Volterra, carrying capacity) och populationsreglerande mekanismer
(migration, inom- och mellanartskonkurrens, predation, symbios, parasitism). Marina arters olika
livshistoriestrategier och relaterade begrepp presenteras, såsom r- och K-strateger, planktotrofi-lecitotrofidirektutveckling, och sexuell - asexuell förökning. I sammanhanget studeras också olika marina arters
spridningsbiologi och i förekommande fall livscykler (speciellt makroalger och nässeldjur). Effekten av
störningar såsom jakt och fiske på naturliga populationer undersöks med hjälp av populationsekologisk teori
(inklusive livshistoriestrategier).
Påföljande avsnitt berör marina ekosystem, littorala och andra zoneringar, skiktningar och gradienter, där
speciellt de fysiska faktorernas reglerande roller diskuteras. Slutligen diskuteras begreppen nyckelarter,
biotopbildande arter, invasiva arter samt ekosystemreglerande faktorer (top-down och bottom-up reglering
inklusive microbial loop), ekosystemens funktionella grupper, samt kopplingen mellan biodiversitet och
ekosystemfunktioner. Ekosystemens dynamik kan belysas och i detta sammanhang kan också begrepp som
hav i balans, resilience, flippande ekosystem och hållbart nyttjade diskuteras.
Obligatoriska moment:
För djupare förståelse för mikroevolution och därtill kopplad populationsgenetik, samt för demografi och
populationsdynamik genomförs ett antal räkneövningar under kursen. (Obligatorisk närvaro krävs inte, men
räkneuppgifterna ska inlämnas och godkännas för godkänd kurs.)
5. Mål
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
Kunskap och förståelse
·
visa på grundläggande kunskaper och förståelse om centrala begrepp och sammanhang som rör livets
uppkomst och utveckling på jorden (inklusive tidsskalor och viktigare händelser); evolutionära begrepp och
processer som reglerar utvecklingen av biologisk mångfald (mellan och inom arter) hos prokaryota och
eukaryota grupper; ekologiska begrepp och processer som reglerar populationers dynamik inklusive
interaktioner mellan och inom arter.
Färdighet och förmåga
·
redogöra för följande:
3/ 4
i)
Den historiska bilden (makroevolution)
Olika modeller för livets uppkomst,
olika modeller för hur nya arter utvecklas,
de stora makroevolutionära skeendena inklusive ungefärliga tidsperioder för kraftiga ökningar och
minskningar i biodiversitet och tänkbara orsaker till dessa,
utvecklingen av dagens marina organismgrupper och deras ungefärliga fylogenetiska relationer samt
(översiktligt) metoder för att kartlägga släktskap och artavgränsningar hos såväl eukaryota som prokaryota
organismer.
ii)
Evolution pågår (mikroevolution)
Skillnaden mellan genotyp och fenotyp, begreppen, fenotypisk plasticitet och genetisk differentiering,
redovisa hur genetisk variation uppstår och förändras i eukaryota och prokaryota populationer,
förklara olika processer för lokal anpassning och ange hur förklaringsmodeller kan testas experimentellt,
förstå och förklara skillnaden mellan populationsstorlek och effektiv populationsstorlek och exemplifiera
orsaker till avvikelser samt analysera innebörden av detta.
iii)
Populationsdynamik
Hur populationer tillväxer och hur tillväxten regleras och hur man med enklare matematiska modeller
beskriver och analyserar tillväxt och reglering,
vilken roll organismers livshistoriestrategier (inklusive spridningsmekanismer och potentialer) och vilken roll
livscykler spelar för deras populationsdynamik,
vad olika typer av interaktioner inom och mellan arter betyder för inblandade organismer.
iv)
Ekosystemens dynamik och funktion
Hur ekosystemen kan beskrivas utifrån funktionella komponenter,
olika övergripande processer för reglering av ekosystemens struktur och produktion,
kopplingen mellan biodiversitet och ekosystemfunktion.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
·
Kritiskt värdera och diskutera ekologiska begrepp och företeelser utifrån ett vetenskapligt
förhållningssätt. Exempel på begrepp för en sådan diskussion är ekosystemens resilience, ekosystem i balans,
kopplingen mellan biodiversitet och ekosystemfunktion. Studenten ska också ha förmågan att se dagens
ekosystem i ett historiskt perspektiv och ska kunna värdera politiska/socioekonomiska förslag ur ett
ekologiskt perspektiv, och ha en ekologisk kunskap för översiktlig värdering av sammanhang inom hållbar
utveckling. Slutligen ska studenten kritiskt kunna värdera argument som står i strid med evolutionsteorin.
6. Litteratur
Litteratur till kursen kommer att fastställas senast åtta veckor innan kursstart.
4/ 4
7. Former för bedömning
Examination sker genom skriftligt prov (salstentamen). För godkänd kurs krävs närvaro vid fältmoment (eller
godkänd kompensationsuppgift) samt godkända räkneuppgifter.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten garanteras tillgång till minst
tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i
kursens tidigare uppläggning.
Student har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på
samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig.
8. Betyg
Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG).
Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). För Godkänd
kurs krävs normalt 60 % av maxpoängen på skriftlig tentamen samt genomförda obligatoriska moment. För
Väl godkänd kurs krävs normalt 85 % av maxpoängen på skriftlig tentamen samt genomförda obligatoriska
moment.
För studerande som ej blivit godkänd vid ordinarie prov erbjuds ytterligare provtillfällen.
Angående tillämpning av ECTS-skalan för betyg var god se Rektors beslut 2007-05-28, dnr G 8 1976/07 samt
beslut 2011-02-28, dnr O 2009/5545.
9. Kursvärdering
10. Övrigt
Undervisningsspråk: engelska och svenska.
Föreläsningar och övningar på svenska. Litteratur huvudsakligen på engelska
Medverkande institutioner: Institutionen för kemi och molekylärbiologi
