FORSKNINGS

KVALITATIVA METODER II
28.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Göran Björk
30.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund
31.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund
04.11.2013, kl. 12.15–13.45. C201. Göran Björk
ÖVNINGAR INDELADE I GRUPPER
ENLIGT SCHEMALÄGGNING (TimeEdit)
Föreläsningar i KVALITATIV METOD II
Kursinnehållet:
Vad kännetecknar kvalitativ metod? Björk
Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Björk
Kvalitativt och kvantitativt inriktade forskningsansatser. Björk
Olika analysmetoder. Eklund
Tillförlitlighet och trovärdighet i kvalitativa studier. Eklund
Co-judge instructions for qualitative analysis of data. Eklund
Etiska frågor i kvalitativ forskning och specifikt intervjuundersökningar. Björk
Kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Björk
28.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Göran Björk
Kvalitativ metod (ett kritiskt förhållningssätt), kunskapssyn och vetenskapsteori
30.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund
Forskningsansats, analysmetod och resultatredovisning
31.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund
Tillförlitlighet, trovärdighet och generalisering i kvalitativ forskning
04.11.2013, kl. 12.15–13.45. C201. Göran Björk
Etiska frågor och kvalitetskriterier i kvalitativa studier
2 © Göran Björk, 2013
KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK II
TVÅ TYPER AV FORSKNING
TILLÄMPAD FORSKNING
forskning som ger
GRUNDFORSKNING
forskning som ger
praktiskt tillämpbara resultat
kunskap som vidgar
mänskligt vetande
(inte direkt tillämpbart)
•
3 © Göran Björk, 2013
KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK II
FORSKNINGENS UNDERSÖKNING KAN VARA:
EXPLORATIVA
söka så mycket kunskap som möjligt om ett problem
för att lägga grunden för vidare studier
- idérikedom och kreativitet viktiga aspekter
- vanligen induktiv forskningslogik
- olika metoder för insamling av information
DESKRIPTIVA
utifrån befintlig kunskap utföra detaljerade och noggranna
beskrivningar av problem
- beskrivningar av enskilda aspekter eller samband
- vanligen deduktiv forskningslogik
- ofta en metod för insamling av information
HYPOTESPRÖVANDE
utifrån omfattande kunskaper som bildat teorier undersöka problem
- utifrån teorier (kunskap) uppställa antaganden om problem
- metod för insamling för att garantera så exakt information som möjligt om problemet
- ovidkommande eller främmande på verkningsfaktorer kontrolleras
•
4 © Göran Björk, 2013
KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK II
FORSKNINGSENS (undersökningens) LOGIK
DEDUKTION
INDUKTION
ABDUKTION
teoribildning som
djupstruktur
empiriska
mönster
(ytstruktur)
empiri
5 © Göran Björk, 2013, efter Alvesson & Sköldberg, 1994
TEORETISKT NÄRMANDE TILL EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
VETENSKAPSTEORETISKT eller -FILOSOFISKT PERSPEKTIV
på valet av metod och tillämpning av metodik vid vetenskapliga undersökningar
METODOLOGI
läran om, betydelsen av (logi) metod (metodos (meta hodos) = längs vägen)
= översikt över meningsfulla sätt att längs en bestämd väg nå målet
METOD
tillvägagångssätt, strategi eller teknik för att längs en bestämd väg nå målet
METODIK
förmåga, skicklighet att med en bestämd metod planmässigt, systematiskt vinna kunskap
6 © Göran Björk, 2013
VETENSKAPSTEORETISKT /-FILOSOFISKT PERSPEKTIV
VETENSKAPSFILOSOFISKA PERSPEKTIV
med relevans för en aktuella studien (dvs. undersökning med motiveringar för metodval)
FÖRESTÄLLNINGAR OM EMPIRI
FÖRÄNDRADE GRÄNSDRAGNINGAR INOM FORSKNING
- natur och kultur (människan och hennes skapelser, artefakter) – > antiken
- mellan humaniora och naturvetenskap – > från 1600-talet
- mellan humaniora och samhällsvetenskap – > från sekelskiftet 1800-1960-talet
GROV MODELL
FÖR FORSKNINGENS
OLIKA OMRÅDEN (VÄRLDAR)
NATURVÄRLDEN
Mätningar
Experiment
Test
SYSTEMVÄRLDEN
LIVSVÄRLDEN
Beskrivningar
KULTURVÄRLDEN
7 © Göran Björk, 2013
VETENSKAPSTEORETISKT /-FILOSOFISKT PERSPEKTIV
POSITIVISMEN
- begrepp definierat av COMTE vid föreläsningar under 1830-talet
- naturvetenskapens kunskapssyn i stället för t.ex. metafysisk spekulation
- uppmärksamhet på det som faktiskt finns, till skillnad från spekulationer
- det mätbara är centralt, men också det kvalitativt beskrivbara
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR & påverkan av POSITIVISMEN
Upphov till:
a) datainsamling
= det som faktiskt finns tillgängligt / kartläggningar / nära empirism
b) systematisering av insamlat data
= tolkning av data / upphov till teori / generalisering
8 © Göran Björk, 2013
VETENSKAPSTEORI /-FILOSOFI - METODOLOGI
FORSKNINGSIDEAL & FÖRÄNDRINGAR
- positivism dominerade (empirism)
till 1960-talet nordisk & anglosaxisk forskning (psykologi)
- marxistisk kritik –> kritisk teori bidrog till
hermeneutisk inriktning, bl.a. från den s.k. FRANKFURTERSKOLAN (sociologi)
NYA EMPIRISKA METODRIKTNINGAR TRÄDDE FRAM:
retoriska frågan: Hur mäter man vackert?
BIDROG TILL INTRESSE FÖR KVALITATIVA BESKRIVNINGAR
- hermeneutik, fenomenologi, fenomenografi, etnologi, etnografi, grundad teori
strukturalism...
RELATIVISMEN
- verkligheten socialt konstruerad
(livsvärlden, systemvärlden och kulturvärlden)
PARADIGMSKIFTE:
Kuhn (1970), Feyerabend (1975), Hanson (1958), Toulmin (1953,1961)
9 © Göran Björk, 2013
VETENSKAPSTEORI /-FILOSOFI - METODOLOGI
FÖRESTÄLLNINGAR OM KUNSKAPENS GRUND
KOSMOLOGI
världsalltets
filosofi
METAFYSIK
tillvarofilosofi
ONTOLOGI
varandets
filosofi
förnuftet kunskapsgrund – erfarenhetsoberoende (a priori)
EPISTEMOLOGI
kunskapsfilosofi
RATIONALISM
sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori) EMPIRISM
idé
objektet
mentala
fenomen
materiella
fenomen
IDEALISM
REALISM
tillvägagångs
filosofi
METODOLOGI
logiskt
tänkande
& analys
experimentera
testa, mäta &
beskriva
MATERIALISM
10 © Göran Björk, 2013
METODOLOGI - METOD
METOD
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori) EMPIRISM
experimentera
testa, mäta &
beskriva
HUMANIORA
KUNSKAP
OM
VERKLIGHETEN
HUMANVETENSKAP / SAMHÄLLSVETENSKAP
SÅDAN
+ pedagogik, sociologi, psykologi, kulturantropologi, religionsvetenskap, teologi
DEN KAN
MÄTAS
&
SAMHÄLLSVETENSKAP
BESKRIVAS
språk, litteratur, estetik, historia, idéhistoria, filosofi, retorik, etnologi, arkeologi
har under senare delen av 1900-talet skilts från humanvetenskap
11 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
HUMAN- & SAMHÄLLSVETENSKAP OCH NATURVETENSKAP
METOD
RATIONALISMEN OCH EMPIRISMEN
formalvetenskaper
t.ex. matematik,
statistik
human- &
samhällsvetenskaper
METOD
experimentera
testa & mäta
mäta &
beskriva
förnuftet kunskapsgrund
– erfarenhetsoberoende (a priori)
sinnesintryck kunskapsgrund
– erfarenhetsberoende (a posteriori)
RATIONALISM
EMPIRISM
POSITIVISMEN OCH HERMENEUTIKEN
sinnesintryck kunskapsgrund
– erfarenhetsberoende (a posteriori)
POSITIVISMEN
logiskt
tänkande
& analys
experimentera
testa, mäta &
beskriva
KUNSKAPSRIKTNING
förklara
förklara & förstå
-> förändra
sinnesintryck kunskapsgrund
– erfarenhetsberoende (a posteriori)
HERMENUTIK
förstå
12 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
KUNSKAPSREALISM
METOD
POSITIVISMEN OCH HERMENEUTIKEN
experimentera
testa & mäta
mäta &
beskriva
KUNSKAPS
sinnesintryck kunskapsgrund
– erfarenhetsberoende (a posteriori)
POSITIVISMEN
inRIKTNING
förklara
förklara & förstå
-> förändra
sinnesintryck kunskapsgrund
– erfarenhetsberoende (a posteriori)
HERMENUTIK
förstå
EMPIRISM
test &
experiment
->förklara, kontrollera
beskriva
förklara
eller
förklara & förstå
-> förändra
förstå ->förändra
förstå
HERMENEUTIK
POSITIVISM
RATIONALISM
13 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
EMPIRISM
att undersöka
KVALITETER &
KVANTITETER
hos fenomen
beskriva
förklara
förklara & förstå
-> förändra
förstå
HERMENEUTIK
...det finns inga kvalitativa eller kvantitativa metoder...
Rodney Åsberg
...det är frågan om vilken form av kunskap vi producerar...
Rodney Åsberg
14 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
EMPIRISKA FORSKNINGSTRADITIONER
FORSKNINGSPROBLEMET GER UPPHOV TILL OLIKA SÄTT ATT UNDERSÖKA
pedagogisk
reflektion
normativt kvalitativt
dryftande beskrivande
kvantitativa
beskrivningar
experiment
test
dialektisk fenomenometod logisk metod
hermeneutisk
metod
surveyundersökning
historiskt
närmelsesätt
aktionsforskning
idéhistoria
under själva
forskningsprocessen
förändra
parterna och
förhållandena
i en bestämd
riktning
realhistoria
källkritik
&
dokumentinnehållsanalys
15 © Göran Björk, 2013, efter R. Myhre, 1982
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
FORSKNINGSPROBLEMET
& SYFTET
AVGÖR TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (METOD)
TEORIDELEN / -PERSPEKTIVIET
PROBLEM
SYFTE
FORSKNINGSFRÅGA/OR
AKTUELL
FORSKNING
TEORETISKA
PERSPEKTIV
SYFTE
FORSKNINGSFRÅGA/OR
UNDERSÖKNINGENS
FRÅGOR
SVAR =
RESULTAT
UNDERSÖKNINGEN
PROBLEM
16 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
PROBLEM
SYFTE
FORSKNINGSFRÅGA/OR
UNDERSÖKNINGENS
FRÅGOR
DATA- eller
INFORMATIONSINSAMLING
SVAR =
RESULTAT
undersökningens genomförs med
hjälp av sådan undersökningsfrågor
som fångar in de kvaliteter
som besvarar forskningsfrågorna
OLIKA FORSKNINGSANSATSER
KAN GÅ OLIKA TILLVÄGA FÖR ATT
FÅNGA IN OCH BESKRIVA
KVALITETER / EGENSKAPER
HOS FENOMENET / TEMAT SOMUNDERSÖKS
17 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
PROBLEM
SYFTE
SVAR =
RESULTAT
FORSKNINGSFRÅGA/OR
UNDERSÖKNINGENS
DATA- eller
INFORMATIONS-
DATA- eller
INFORMATIONS-
FRÅGOR
INSAMLING
ANALYS
FRÅGOR – INSAMLING – ANALYS
UTGÖR UNDERSÖKNINGEN
SOM BESVARAR
FORSKNINGSFRÅGORNA
18 © Göran Björk, 2013
EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR
PROBLEM
SYFTE
FORSKNINGSFRÅGA/OR
- undersökningen ger
UNDERSÖKNINGENS
FRÅGOR
DATA- eller
INFORMATIONSINSAMLING
SVAR =
RESULTAT
svar på forskningsfrågan/orna
- då svaret från undersökningen diskuteras i förhållande till
tidigare forskning / teorier på området nås resultatet
-
syftet med forskningsuppgiften (avhandlingen) är att nå ny kunskap
om det fenomen/ämne som problematiserats
19 © Göran Björk, 2013