Bratteforsån Via Bratteforsån rinner vatten från sjöarna Lilla och Stora Hällungen ner till Ljungskile och havet. I den sista delen av ån, nedströms Brattefors, letar sig vattnet fram genom en ravin där stränderna är täckta av lummig vegetation med ädla lövträd som alm, ask och ek. Under träden finns höga ormbunkar och ovanliga växter som springkorn och vätteros. Denna del av ån utgör ett Natura 2000-område. Bratteforsån hyser ett rikt djuroch fågelliv. Under de senaste åren har bävern letat sig närmare havet via ån. Här finns också fåglar som forsärla, kungsfiskare, stenknäck, mindre hackspett, rödvingetrast, rörsångare, busk­skvätta och vid åns strömsträckor kan man få se den svartvita strömstaren stå och knixa på en sten innan den dyker ner i det vilda vattnet för att fånga sig lite läckra insekter. Inom ramen för svensk miljöövervakning sker provfiskningar, och i Bratteforsån har man fått upp fisk­arter som öring, lax, abborre, gädda, ål och bäcknejonöga. Alla de olika och spännande arterna till trots – åns raritet är ändå den fascinerande flodpärlmusslan. Flodpärlmusslans ekologiska system är lättpåverkat och speciellt känslig är fortplantningen. För att musslans nykläckta larver ska överleva måste de, inom något dygn, hitta en öring eller en lax eftersom larverna tillbringar sitt första levnadsår som parasiter på dessa fiskars gälar. I vissa vattendrag har det blivit ont om fisk, vilket är en svårighet för flodpärlmusslan, men eftersom Bratteforsån mynnar i havet kan både havsöring och lax vandra upp och fungera som värdfisk för larverna. När larven släpper taget om gälen är den inte mer än en halv millimeter stor och kan inte förflytta sig någonstans på egen hand, därför måste den ha turen att landa på lämplig botten (sand, grus eller småsten) som är mjuk nog att gräva ner sig i. Ofta är bottenmaterialet igensatt av slam och då får den lilla musslan inte mycket friskt vatten för att kunna hämta syre och näring. Dessutom är flodpärlmusslan känslig för föroreningar i vattnet och den kan inte överleva i försurade vattendrag. Det finns ungefär 14 000 flodpärlmusslor i Bratteforsån. Trots detta finns anledning till oro. Under det senaste decenniet har antalet musslor minskat med två tredjedelar och det är ont om nya småmusslor. Bratteforsån in­går i ett så kallat LIFE-projekt, vilket ska värna flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige. Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige, ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU. Vad hotar flodpärlmusslorna i Bratteforsån? • • • • • Igenslamning och föroreningar från skogs- och jordbruket och från enskilda avlopp Vandringshinder som försvårar fiskarnas vandring Tidigare utförd rensning av vattenfåran försämrar fiskarnas livsmiljö Regleringen av vattennivån Vattenuttag för bevattning Åtgärder inom LIFE-projektet i Bratteforsån • Skapa en dialog med markägare inom området • Skapa bättre bottnar för flodpärlmusslan och dess värdfiskar För att på lång sikt värna livet i Bratteforsån är det oerhört viktigt att markägarna i avrinningssystemet informeras om naturvärdena och hur man skyddar dem. En bra dialog är väsentlig då markägarna ofta känner vattendraget och dess historia väl och i sin tur kan bidra med ovärderlig information till projektet. För att skapa denna dialog inbjuds markägare till informationsmöten och erbjuds även gratis rådgivning i fält på den egna fastigheten. • Skapa fler naturliga och ekologiskt värdefulla kantzoner Det är troligen igenslamning av bottnarna som har förhindrat musslans fortplantning i Bratteforsån under de senaste decennierna. Även laxen och öringen behöver rena lekbottnar för sin fortplantning. För att på nytt skapa bra bottnar kommer grus- och stenmaterial av storlek 5–40 mm att läggas ut på lämpliga sträckor i ån. Finns det musslor på just dessa sträckor flyttas dessa försiktigt under arbetets gång för att sedan sättas tillbaka. Det kommer även att göras försök med att rengöra bottnar från slam och sediment. • Ta bort fiskens vandringshinder På två ställen längs med Bratteforsån, inom Natura 2000-området, kommer de täta granplanteringarna längs med bäcken att avverkas och istället kommer självföryngrat löv att släppas upp. På detta sätt påskyndas bildandet av en lövdominerad kantzon, vilket gynnar livet i vattnet. Genom att ta bort exempelvis skräp som samlats i Bratteforsån skapas fri passage för fisk, vilket möjliggör större och mer livskraftiga bestånd av flodpärlmusslans värdfisk. • Gynna öringen genom att skapa mer varierade strömförhållande i bäcken Foto: Carolina Olsson För att öring ska trivas i ett vattendrag behövs det varierade bottnar och strömförhållanden, dvs ett slingrande lopp samt stenar, trädstammar och större grenar i vattnet. I många av våra bäckar och åar har vattenfåran tidigare rensats, så även i delar av Bratteforsåns övre lopp. Här kommer en tidigare rensad sträcka på 150 m att återställas genom att sten läggs tillbaka. Att på detta sätt återställa åar och bäckar är en åtgärd som tidigare har prövats i flera vattendrag med goda resultat, öringbeståndet har exempelvis ökat markant. Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige, ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU. Var rädd om livet i våra vattendrag! • Spara kantzoner vid eventuell avverkning • Var aktsam i fuktiga områden En bra kantzon (5–15 m bred) ger lagom ljus och temperatur i bäcken, förhindrar att slam förs ut i vattnet samt ger ett viktigt tillskott av mat i form av löv och insekter till bäckens invånare. Kantzonen bidrar också med död ved, nedfallna kvistar och löv som fungerar som mat och livsrum åt insekter, mossor, lavar och svampar, vilka ofta missgynnas av det moderna skogsbruket. Om kantzonen innehåller lövträd har den ett högre biologiskt värde än om den består av barrträd. • Var aktsam med kemikalier och gödsel • Avsluta diken en bit före vattendragen Diken som mynnar direkt i bäckar kan föra ut slam i vattnet. För att förhindra detta kan man undvika att gräva dikena hela vägen ut till bäcken. Om diket slutar i en grund grop, en s.k. sedimentationsdamm, innanför strandkanten kommer vattnet att filtreras genom marken och vara något renare då det når bäcken. Vattnet i marken är i ständig rörelse. Alla vattenmiljöer inom ett avrinningsområde hänger samman. Körskador i ett fuktigt skogsparti kan påverka nedströms liggande vattendrag i form av igenslamning och sedimentation. En liten olycka kan ödelägga en bäcks biologi för lång tid framöver. Gödsel som kommer ut i vattnet skapar problem med igenväxning och syrebrist. Se därför till att hålla kemikalier och gödsel långt från alla vattenmiljöer. • Visa hänsyn vid transport och markbe redning Markberedning och körning i bäckmiljöer innebär att slam förs ut i vattnet, fuktiga stränder tar skada av trycket från tunga maskiner och det finns alltid en risk att kemikalier kommer ut i vattnet. Foto: Johan Hagström Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige, ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU. LIFE-projektet Har du frågor om projektet eller om skogsbruksåtgärderna i Bratteforsåns avrinningsområde? Välkommen att kontakta Johan Hagström på Skogsstyrelsen i Uddevalla tfn 0522–817 00 Vill du läsa mer om flodpärlmusslans ekologi eller om projektet i sin helhet, så finns det informationsbroschyrer att hämta hos Skogsstyrelsen. Här kan du även få bra informationsmaterial om hur du visar hänsyn till vattendrag vid skogsbruksåtgärder. Se även www.skogsstyrelsen.se. LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige presenteras även på Världsnaturfondens hemsida www.wwf.se. Resultaten från detta projekt kommer att läggas ut på denna hemsida samt publiceras i en slutrapport. Fotografier: Lennart Henrikson Natura 2000 är det nätverk av skyddsvärd natur som EU:s medlemsländer bygger upp. Syftet är att skapa förutsättningar för långsiktig skötsel och skydd av EU:s mest skyddsvärda naturtyper och arter. Läs mer om Natura 2000 på länsstyrelsens hemsida www.o.lst.se. Information om vattendrag ingående i projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige, ett s.k. LIFE-projekt, delfinansierat av EU.