Yttrande
vid Konkurrensrådets möte 2002-11-14
Konkurrensrådet
(N1997:08)
Angående ifrågasatt konkurrensneutralitet vid
försäljningen av datautbildningstjänster – Lernia AB
(dnr 15/02)
Anmälan
Till Konkurrensrådet har inkommit en skrivelse från Dataskolan AB,
ett företag som bedriver datautbildningstjänster i Värnamo. I
skrivelsen ifrågasätts prisnivån i det anbud som Lernia AB lämnade i
samband med Värnamo kommuns upphandling av
datautbildningstjänster för Kunskapslyftets i april 2002.
Allmänt om Lernia
Lernia AB är ett utbildningsföretag helägt av staten. Företaget
erbjuder ett brett spektrum av utbildningar, dock med särskild
inriktning mot arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är ett
vinstsyftande bolag med avkastnings- och utdelningskrav. Bolaget
skall över tiden dels generera en avkastning på 14% på justerat eget
kapital efter skatt och dels ge en utdelning på 6% på justerat eget
kapital.
Lernia AB hette fram till år 2000 AMU-Gruppen AB. Företaget
bolagiserades 1993 och tog då över hela den rörelse som sedan 1986
bedrivits av den statliga myndigheten AMU-gruppen, innefattande
både tillgångar och skulder. I samband med en ekonomisk kris år 1996
fick bolaget ett aktieägartillskott på 600 miljoner kronor. Detta
användes för att genomföra en omfattande omstrukturering av
företaget. Av de senaste årens årsredovisningar framgår Lernias
resultatutveckling.
År
1997
1998
1999
2000
2001
2002, 6 mån
Omsättning
mkr
1 870
1 870
1 931
1 770
1 746
932
Varav arbetsmarknadsutb.
1 314
1 293
1 332
1 105
979
Ingen uppgift
Res. e. fin.
poster, mkr
+ .67
+ .30
+ 6
- 160
+ 12
+ 22
Avkastning,
eget kap
16,4 %
6,8 %
1,3 %
Negativt
4,3 %
15,0 %
2
Bolaget har sålunda redovisat vinster, dock ganska knappa sådana,
under åren 1997-2002, utom året 2000 då en relativt stor förlust
redovisades. Ett skäl till denna förlust var att den minskade andelen
arbetsmarknadsutbildningar under 1999 och 2000 ledde till
permitteringar av personal. Engångskostnaden för denna
personalneddragning kom i sin helhet att belasta år 2000.
Soliditeten, dvs. andelen eget kapital i förhållande till totalt kapital,
har ganska konstant legat på ca 48-50 %. Det egna kapitalet uppgår till
ca 300 mkr, varför företaget behöver ett resultat på drygt 40 mkr för
att nå sitt avkastningsmål om 14 % på justerat eget kapital.
Lernia har ingen monopolskyddad sektor och åtnjuter inga särskilda
rättigheter i övrigt. All försäljning av arbetsmarknadsutbildning till
länsarbetsnämnder sker genom upphandling i konkurrens.
Vad Lernia har anfört i ärendet
Lernia framhåller att företaget inte fått något statligt stöd efter
omstruktureringen 1996. Företaget är i sin helhet konkurrensutsatt
och har inga särskilda rättigheter eller något uppdrag från staten
skyddat från konkurrens.
Lernia har en marknadsandel om ca 41% inom marknadssegmentet
arbetsmarknadsutbildningar, mätt i antalet kursdeltagare. Inom den
delen av arbetsmarknadsutbildningarna som är yrkesinriktade är
marknadsandelen ännu något högre, ca 46%. För datautbildningar är
marknadsandelen betydligt lägre. I Jönköpings län understiger
marknadsandelen för datautbildning 10%.
Lernia tillbakavisar uppgiften från Dataskolan att Lernia säljer
utbildningstjänster för 304 kronor per timme. Lernia har inte angett
något timpris i sitt anbud. Priserna i anbudet har istället avgivits per
gymnasiepoäng. De priser för vilka Lernia åtagit sig att leverera
datautbildningar är 38 kronor per gymnasiepoäng för grundläggande
utbildning med 8 deltagare samt 35 kronor per gymnasiepoäng för
grundläggande utbildning med 9-15 deltagare. För
påbyggnadsutbildning har priserna satts till 53 kronor per
gymnasiepoäng för 8 deltagare och till 50 kronor för 9-15 deltagare.
Med denna prissättning kan man enligt Lernia uppnå en kalkylerad
positiv täckningsgrad.
Enligt uppgifter från Värnamo kommuns beslutsprotokoll uppvisar
Dataskolan för motsvarande utbildning 50-60 kronor per
gymnasiepoäng för grundläggande utbildning med upp till 15
deltagare. För påbyggnadsutbildning har priserna satts till 61-65
kronor per gymnasiepoäng med upp till 15 deltagare.
Lernia hävdar att den prisbild man erbjudit Värnamo kommun är
normal för de typer av gymnasiala datautbildningar som efterfrågats. I
Jönköping levererar företaget samma grundläggande utbildningar för
3
ca 35 kronor per gymnasiepoäng. Studieförbunden i länet säljer
motsvarande utbildning för under 30 kronor per gymnasiepoäng.
Lernia menar att en möjlighet att prisnivån ifrågasatts är att
Dataskolan räknat med kurser om åtta elever, medan Lernia räknat
med kurser om 15 elever. Med ett högre elevantal sänks kostnaderna
per elev.
Lernia framhåller att den ersättningen som kommunerna får av staten
för att genomföra kunskapslyftsutbildning brukar fungera som ett
riktmärke för prissättning eftersom kommunerna inte vill/har råd att
skjuta till medel annat än marginellt. För aktuell datautbildning får
kommunen av staten 32,50 kronor per gymnasiepoäng för
grundläggande utbildning, samt 48,10 kronor för motsvarande
påbyggnadsutbildning.
Lernia framhåller vidare att man har en pris- och konkurrenspolicy för
att bl. a. undvika att frågan om underprissättning uppkommer. Enligt
denna policy skall en kalkyl alltid upprättas som redovisar dels
resurskostnad, dels normkostnad. Offert eller avtal med lägre pris än
normkostnad skall alltid underställas högre chef för beslut.
Övrigt
Värnamo kommuns beslut i upphandlingen överklagades av
Dataskolan enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) till
Länsrätten i Jönköpings län. Dataskolan hävdade i sin begäran av
överprövning att Lernias utbildning var omodern och kvalitetsmässigt
bristfällig. Vidare ansåg man att lärarkompetensen kunde ifrågasättas,
att lokalerna inte var anpassade för funktionshindrade samt att den
prisnivå Lernia angett inte var ekonomiskt bärkraftig. Dessutom
ifrågasattes opartiskheten i upphandlingen på grundval av eventuellt
jäv.
Länsrätten konstaterade att det inte kunde anses visat att kommunen
genom att anta Lernias anbud hade frångått de krav som ställts upp i
förfrågningsunderlaget. I domen från den 5 juli 2002 avslog rätten
Dataskolans begäran att upphandlingen skulle göras om.
Konkurrensrådets bedömning
Inledningsvis vill Konkurrensrådet framhålla att det inte är en uppgift
för rådet att pröva ärenden om underprissättning i Konkurrenslagens
mening. Konkurrensrådet har istället att pröva frågan om konkurrens
på lika villkor föreligger i fall där offentliga och privata företag
konkurrerar på samma marknad.
Konkurrensrådets har i utredningen ”Konkurrens på lika villkor” (SOU
2000:117) givit rekommendationer vilka utgör de riktlinjer som rådet
menar bör vägleda offentlig verksamhet som bedrivs på en öppen
marknad. Konkurrensneutralitet förutsätter att den offentliga
4
konkurrensutsatta verksamheten bedrivs under så likartade
förhållanden som möjligt jämfört med privata företag.
För att säkerställa konkurrensneutralitet krävs ett antal åtgärder. Hit
hör att a) verksamheten skall ha ett tydligt ekonomiskt mål, b)
verksamheten skall klara sig ekonomiskt utan direkt eller indirekt
offentligt stöd och att verksamheten skall omprövas om det
ekonomiska målet inte uppfylls, c) prissättningen skall utformas så att
det ekonomiska målet uppfylls, d) verksamheten skall vara avgränsad i
en egen resultatenhet, samt att e) alla relevanta kostnader skall vara
beaktade i särredovisningen, inklusive skäligt avkastningskrav eller
internränta. Härutöver skall vissa transparenskrav vara uppfyllda, i
form av ekonomiska uppgifter som är tillgängliga för en
konkurrensvårdande myndighet att ta del av.
En närmare granskning visar att Lernia i princip uppfyller dessa krav.
Det finns ett tydligt ekonomiskt mål och marknadsmässiga
avkastningskrav. Kraven på särredovisning och övriga transparenskrav
måste också anses uppfyllda i och med att Lernia är ett bolag.
Företaget åtnjuter inte heller någon annan form av fördel på
marknaden i förhållande till de privata utbildningsföretagen.
I ett avseende kan det dock diskuteras om villkoren för Lernias
verksamhet fullt ut uppfyller kriterierna för konkurrensneutralitet,
nämligen villkoret att verksamheten skall klara sig ekonomiskt utan
direkt eller indirekt offentligt stöd och att verksamheten skall
omprövas om det ekonomiska målet inte uppfylls. Det kan konstateras
att det uppsatta ekonomiska målet bara har uppnåtts enstaka år och
att företaget totalt under de senaste fem-sex åren i stort sett uppnått
ett nollresultat. Det går också att peka på förhållandet att staten som
ägare fick gå in med ett omfattande kapitaltillskott för att rädda
verksamheten år 1996.
Den ekonomiska utvecklingen i företaget är dock enligt rådets
uppfattning ännu inte av den art att det går att hävda att villkoren för
Lernia är olikartade med villkoren för ett privat utbildningsföretag.
Det är mindre troligt att en privat ägare avvecklat verksamheten
enbart på grund av att de ekonomiska resultat Lernia hittills visat upp.
De förluster som uppkommit i företaget åren 1996 och 2000 har i allt
väsentligt berott på det speciella förhållandet att staten - genom
Arbetsmarknadsverket - påtagligt och under kort tid minskat
upphandlingarna av arbetsmarknadsutbildning. Staten som ägare har
heller inte, såvitt framkommit, behövt tillskjuta mer kapital efter
omstruktureringen 1996.
Konkurrensrådet vill dock betona att om det visar sig att Lernia under
de närmaste åren fortsätter att visa upp en svag lönsamhet, eller
genererar direkta förluster, så bör staten som ägare ompröva
verksamheten. Annars kommer en relevant invändning bli att Lernia
får fortsätta bedriva sin verksamhet oavsett ekonomiskt utfall och att
5
verksamheten därmed i realiteten drivs på andra villkor än för privata
företag.
