Jätteräkor

Guiden ”Fisk till middag?” hittar du på www.wwf.se
Minska ditt FOTAVTRYCK
ÄTA FISK MED GOTT SAMVETE?
Det är enkelt om du följer WWFs aktuella
rekommendationer som finns i fiskeguiden på www.wwf.se! Här listas
de fiskar och skaldjur som riskerar att
överfiskas och här får du också tips på
vilka arter du med gott samvete kan äta!
Om du ammar eller är gravid kan du titta
på Livsmedelsverkets hemsida efter
rekommendationer när det gäller intag
av fisk: www.slv.se
KOM IHÅG NÄR
DU KÖPER FISK:
När tar havet slut?
Man kan tro att världens alla hav har oändliga resurser. Men så är det inte
eftersom människan, tack vare teknikens utveckling nu kan dammsuga
haven på alla ätbara fiskar. Med upp i näten följer även bifångst tillsammans
med alldeles för små exemplar av matfiskarna.
• Kolla efter miljömärkt fisk
• Fråga efter lokalt
fångad fisk
• Köp inte för små fiskar
Den blåfenade tonfisken har på
senare år minskat i 13 av världens 15 fiskeområden till havs.
Den blåfenade tonfisken är en
av de fiskarter som är mycket
hotade på grund av fisket.
• Undvik djuphavslevande fiskar
• Ställ gärna krav på att försäljaren ska
kunna upplysa dig om var fisken
kommer ifrån och hur den är fångad
– en läckande läckerhet
Jätteräkorna blir allt vanligare på svenska
restauranger och middagsbord. Vad många
inte vet är att mangroveskogar skövlas och
koraller i haven dör för att vi vill äta jätteräkor.
För att odla jätteräkor behöver man dammar som
man anlägger nära kusten. I gränsen mellan land
och hav trivs mangroveskogen. När dammarna
anläggs måste man avverka skogen. Mangroveskogarna behövs för att skydda kusten mot
översvämningar och erosion. Samtidigt renar
de vattnet som rinner ut i havet från partiklar. Koraller vid kuststräckan är beroende av klart vatten för att överleva. Fungerar inte denna rening
av vattnet som mangroveskogarna utför så dör
korallerna. Dessutom fungerar mangroveskogarna som barnkammare. Tusentals arter fiskar,
räkor, krabbor och andra djur växer upp bland
mangroveskogarnas utsträckta rötter.
Foto: WWF-Canon/Tanya Petersen
Räkodling
Antibiotika förorenar dricksvattnet
Jätteräkodlingarna är känsliga för angrepp av
sjukdomar. Därför tillförs bekämpningsmedel
och antibiotika. Detta rinner sedan ner i vattendrag och grundvatten och förorenar dricksvattnet för många människor. Odlingarna, som är
mycket intensiva, har kort livslängd och idag
finns 100 000 hektar övergivna räkodlingar runt
om i världen.
Lokalbefolkningen får betala dyrt
Jätteräkor fiskas även upp direkt ur havet, med
bottentrål som river upp och förstör hela botten. Ofattbara mängder bifångst av marina djur
slängs överbord. De länder som
exporterar jätteräkor ökar naturligtvis sina exportinkomster på
kort sikt. Förstörd miljö och risk
för minskade möjligheter att kunna försörja sig på havets resurser
är faran på längre sikt. Lokalbefolkningen får redan nu betala i
form av uteblivet fiske, döda korallrev och förorenade marker
och vattendrag. Mangroveskogar kan också skydda och rädda
Mangroveskog
liv vid flodvågskatastrofer.
Bristande skydd till havs
I dag är endast en halv procent av
världens hav skyddade och mindre
än en promille är stängt för fiske.
Situationen är inte bättre i Sverige. Av de
närmare 2 300 naturreservat och nationalparker som finns i Sverige är det endast
åtta marina naturreservat.
En del hävdar att marina reservat skulle minska möjligheten för fiskare att möta
den stadigt ökade efterfrågan på fisk,
men effekten har på många håll visat sig
vara den motsatta. Fisket kan faktiskt öka
när man ger fiskbestånden en chans att
bli större och individerna en möjlighet att
hinna bli könsmogna innan de fångas.
Studier har visat att när 20-40 procent av ett fiskevatten stängs för fiske är
de positiva effekterna för fisken och fisket som störst!
WWF vill att
beslutsfattare ska:
• minska subventionerna och lägga om
dem så att de finansierar utvecklingen
av ett långsiktigt och ansvarsfullt fiske!
• krympa världens fiskeflotta för att stoppa överfisket!
• förbättra skyddet för utrotningshotade
marina arter i internationell och nationell lagstiftning.
8 • VÅRA EKOLOGISKA FOTAVTRYCK
• inrätta ett globalt nätverk av marina
skyddade områden med fiskefria
zoner för fiskar och andra organismer
som lever i havet.
• minimera bifångsterna genom att använda de mest selektiva fiskemetoderna och utnyttja de tekniska lösningar
som har tagits fram.
N
ästan två tredjedelar av jordens yta täcks
av hav och närmare 40 procent av jordens befolkning bor i kustområden.
Många människor är direkt beroende av havet
som en källa till proteinrik mat eller som transportvägar för stora lastfartyg. Alger och plankton
i havet ger oss syre för att kunna överleva. Det är
en av de ekosystemtjänster som havet bidrar till.
Många av våra mänskliga aktiviteter stör havets
ekologiska balans. Övergödning, klimatförändring, utsläpp och inte minst överfiske är de största hoten idag mot våra levande hav.
Stora kvoter och för små fiskar
Att man fiskar för små fiskar gör att färre och
färre individer hinner fortplanta sig innan de
blir paketerade som frysta fiskblock eller malda till fiskmjöl.
Torsken illa ute
I Sverige har vi problem med
flera av våra matfiskar men
störst är nog faran för torsken. I
Östersjön har fångsten gått ned
från 325 000 ton torsk per år till
76 000 ton på bara 20 år.
Intensiv storskalig trålning påverkar djuphavsarterna mycket negativt. De flesta växer mycket
långsamt och det tar lång tid innan de nått den
ålder då de reproducerar sig. Därför har dessa
arter svårt att återhämta sig om fisketrycket
blir för stort.
Havets resurser börjar ta slut!
Vi måste börja tro på det vi redan ser. Havets resurser börjar faktiskt ta slut. Än finns det chans
att göra något åt det, men då måste länderna
börja samarbeta och ta hand om fiskbestånden
på rätt sätt. WWF arbetar aktivt tillsammans
med yrkesfiskare för att bevara havets biologiska mångfald och resurser. Vi stöder också
forskning om olika marina arter och miljön där
de lever. En hållbar och långsiktig användning
av havets resurser är viktig enligt WWF.
Detta är MSC
Marine Stewardship Council är en oberoende global
organisation som certifierar fiske runt om i världen.
Det gör det enklare för
oss konsumenter att välja
en produkt som garanterat är fångad under bästa
möjliga förhållanden.
Det var WWF som tillsammans med Unilever,
världens största inköpare av fisk och skaldjur,
år 1997 initierade denna
metod att premiera ett
ansvarsfullt och hållbart
fiske. MSC tar inte bara
hänsyn till fiskebeståndets tillstånd utan även
till fiskets inverkan på den
omgivande marina miljön.
Fisket ska ske på ett uthålligt sätt med minsta möjliga negativa påverkan på
omgivningen. I Sverige
finns MSC-märkt Hoki i
butiken men snart kanske
du även kan hitta MSCmärkt Alaska pollock.
Så leta efter MSCmärket nästa gång du
ska laga en god fisksoppa till dina vänner och
spara samtidigt på havets
resurser! Mer information
på www.msc.org
Bifångst – till ingen nytta
I dagens fiskeindustri använder
man trålar som förstör livet på
botten och drivgarn som kan vara
flera kilometer långa. Alltför små
maskor i näten gör att de samlar in
nästan allt som kommer i vägen.
Inte bara den fisk man vill ha fångas utan mängder av alltför små fiskar, fåglar, havssköldpaddor och marina däggdjur fastnar också. De här
oönskade djuren vill man inte ta med sig in i
hamn utan de slängs döda eller halvdöda överbord igen. Sammanlagt kastar man en tredjedel av fångsten överbord. Detta är naturligtvis
en ohållbar situation som leder till näst intill utrotning av många marina arter. Olika arter av
sköldpaddor, hajar, rockor och marina däggdjur är starkt utrotningshotade på grund av det
glupska fisket.
Utanför Sveriges kust är det ofta sälar och
tumlare som fastnar i bottensatta nät och drivgarn. Tumlaren har blivit en ovanlig syn i Öster-
Foto: WWF-Canon/Michel Gunther
Jätteräkor
Foto: WWF-Canon/Helene Petit
• Variera dig, prova på något nytt!
Havssköldpadda insnärjd i ett nät
sjön i dag. Men det finns sätt att undvika bifångster och det är att använda selektiva fiskeredskap.
Redskap som ”väljer” vad de ska fånga. WWF
har finansierat projekt där man med så kallade
ljudskrämmor på redskapen försöker undvika
sälar och tumlare som bifångst. Man kan även
förändra nät och trålar så att alltför små fiskar eller andra djur kan simma ut igen. Vissa av dessa
metoder har minskat bifångsterna med upp till
90 procent. Samtidigt har mängden önskad fisk
varit oförändrad eller till och med ökat!