Predikan 30 aug. 09 12 e Tref. Markus 7:31-37
Nyss har skolan börjat efter sommarlovet. En rolig sak med skolstarten kan
vara att få nya böcker. Det är spännande att öppna en oanvänd bok, titta på
rubriker och bilder, göra sig en bild av innehållet. Under studierna kan
boken öppna sig mer och mer för mig. Bakom meningarna och
illustrationerna öppnar sig nya världar och lärdomar. Skolan ger oss många
värdefulla kunskaper med böckernas hjälp.
En gång frågade jag en grabb som nyss startat första klass: Vad är bäst i
skolan? Han svarade: rasterna! Vi kan skratta åt det, men egentligen hade
pojken rätt. Rasterna, pauserna är också lärorika fast på annat sätt än böcker.
Några leder en döv och stum man till Jesu. De ber: Lägg handen på honom.
Jesus gör inget på befallning. Istället tar han med mannen avsides, ger honom
rast från livsmödan. På rasten och vid fikapausen befrias vi från arbetet en
stund och kan öppna oss för andra intryck.
Friheten i Kristus är dagens tema. Under rasten säger Jesus till den
dövstumme: Effata, öppna dig. Kristus låser upp det som stängt igen
mannens öron och hållit fast hans tunga. Kristus vill öppna oss för det
mänskliga och gudomliga utanför böckernas värld.
För det första säger Kristus den här söndagsrasten: Öppna dig för mänsklig
beröring. Mycket handgripligt stack Jesus fingrarna i mannens öron,
spottade och rörde vid hans tunga. Det teckenspråket förstod den dövstumme.
Det berörde honom. Han kände mänsklig värme strömma från Jesu händer in
i sin kropp. Beröringen befriade honom till att kunna höra och tala.
I en skolklass fanns en gång många oroliga grabbar. De två lärarna lyckades
inte få ordning. Då tillsattes en extra resurs. En man kom in i klassen. Helt
sonika tog han en och en av de stökiga pojkarna i famnen. Han satte sig med
dem i knäet, höll dem hårt nära sig och samtalade. Så småningom blev det
lugn och arbetsro i klassrummet. Mänsklig beröring gör underverk.
(Följande berättelse hörde jag på bilradion häromdagen. En ung kille åkte
med en vän som var taxichaufför. Landet befann sig i krig. Vännen sa: jag
är rädd att de skall stoppa oss. Varför det? I natt sköt en från vår sida ner en
man från andra sidan. Då dök en oväntad vägspärr upp. En vakt frågade
chauffören: varför ser du sur ut? Han fick till svar: Jag vill inte blir hindrad i
mitt arbete. Sen öppnade vakten bildörren in till den unge mannen och sa:
Är du muslim eller kristen? Det var ingen ide att ljuga utan den unge
mannen svarade: kristen. Motvilligt måste han följa med till ett hus.
Vad skall ni göra med mig, undrade han? Döda dig, svarade soldaten.
Varför det? Det är hämnd på mannen din sida sköt ihjäl i natt. Den unge
mannen såg något bekant i vaktens ögon och frågade: Har vi inte träffats
tidigare? Jo, svarade vakten, vi var lekkamrater i skolan. Snälla, sa den unge
mannen, hjälp mig? Först tvekade vakten. Efter en stund viskade han:
Spring, fly för livet. Den kristne unge mannen la benen på ryggen och kom
undan. Han var tillfångatagen och hotat till döds, men blev frisläppt.
Vaktsoldaten hade berörts i hjärtat av varma känslor för sin tidigare
skolkamrat och befriade honom.) Kristus säger till oss idag:
Effata! Öppna dig för mänsklig beröring.
Kristus säger också till oss: Effata! Öppna dig för himlens ljus.
Med mannen framför sig såg Jesus upp mot himlen och andades djupt.
Tiden stannade en stund, ett heligt ögonblick. På den här rastplatsen
upprättades en länk mellan himmel och jord med bönens hjälp.
Den dövstumme kände hur Kristus från hjärtats djup bad för honom till Gud.
Hans stängda inre rum öppnades mot det gudomliga mysteriet. Bönen
befriade honom till tro på en god Gud. De fick kontakt.
I går morse blev det äntligen dags för Christer Fugelsang från Sverige att ge
sig ut i rymden igen nu för andra gången. Uppskjutningen har förhindrats i
flera dagar genom dåligt väder och fel på farkosten. Han skall göra två
rymdvandringar och hjälpa till att bygga upp en internationell rymdstation.
Tack och lov behöver vi inte bli sådana rymdaustronauter för att uppleva
himlens storhet. (Det räcker att göra ett avbrott, tända ett ljus och dela
tankarna med himlens och jordens Skapare. Även den dövstummes mummel
förstår sig Gud på. Guds öra är öppet för varje människa. Bönen kan befria
oss från tunga ryggsäckar och gör stegen rymdlätta att gå. Kristus säger till
oss idag: Effata! Öppna dig för himlens ljus. Frihet i Kristus finns i
öppenheten inför det mänskliga och gudomliga utanför böckernas värld.)
Himlens ljus tändes för oss redan vid födelsen och i dopet. När Emma döps
öppnar Gud sin himmelska famn för henne. Det gudomliga skeende hon är
med om är mycket större och genomgripande än en rymdresa. I Kristus får
hon en vän som vill bära och hjälpa henne varje dag livet igenom. Dopljuset
hon får med sig hem är en symbol för att hennes ljus är tänt i Guds hjärta.
Kristusljuset visar att bönens kanal alltid är öppen, liksom himlen alltid finns
över oss. Som föräldrar, faddrar, syskon, släkt, vänner och församling har vi
glädjen att med kärlek och ömhet visa henne på friheten i Kristus som öppnar
det mänskliga och gudomliga för henne.
