Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Grammatik II – SÆN206G
(5,0 hp) V [ects: 5]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 5
Trainee
låter förstås mycket märkvärdigare än praktikant eller lärling. (Men nog borde det väl
smälla högre för de blivande diplomaterna på UD att kallas aspiranter än trajnissar.)
Catharina Grünbaum i Språkbladet (2001)
Efter två ganska maffiga studiebrev kommer det att bli en litet lättare studiebrev
denna gång. Den här veckan ska vi bekanta oss med ett i mitt tycke intressant
fenomen, hur nya ord bildas och kommer in i språket. Vi ska också gå
igenom reglerna för hur man använder stor och liten bokstav initialt i svenska.
Vi ska börja med att ta oss en titt på nybildningar och lånord i modern svenska.
Nya ord kommer hela tiden in i språket. Både avbildningar och
sammansättningar förekommer bland nybildade ord. Vissa nyord faller så
småningom i glömska, medan andra får en speciell status och slår igenom och
börjar användas av gemene man. I och med att ett ord tas med i Svenska
Akademiens Ordlista (SAOL) har det fått en viss spridning och en viss
viktighetsgrad i det svenska språket.
De flesta nyorden i svenskan kommer från engelskan. I början efter att orden
lånats in stavas dessa ord som i ursprungsspråket, men så småningom får
åtminstone vissa ord svensk stavning och böjning. En del ord kan även stavas på
både svenskt och engelskt sätt samtidigt (t.ex. mejl och mail).
Många nya ord skapas av medierna, speciellt kvällstidningarna. Även
ungdomarna är aktiva ordskapare. Språknämndens uppgift är främst att anpassa
böjningen av nya lånord till ett svenskt böjningssystem. I svenska kan man
oftare än i isländska anpassa böjningen av lånord till böjningssystemet, medan
det på Island finns ett större behov av att skapa helt nya ord för nya
internationella fenomen.
Nya ord i språket bildas ofta:
1) Genom att man lägger till ett -a till ett substantiv eller ett adjektiv: chefa,
hascha, mörka.
2) Genom att man förkortar ord som redan existerar t.ex. kedjerökning –
kedjeröka. Verbet kedjeröka har sedan i sin tur gett upphov till ytterligare
en nybildning, kedjerökare.
3) Genom att man förkortar ord som redan finns i språket genom att ta bort
större eller mindre delar: motorhotell blir motell, manuskript blir manus,
fotografi blir foto. Denna typ av nybildning kallas kortord.
4) Genom att man börjar använda förkortningar som ord, så kallade
initialord, t.ex. TV, bh, FN, u-båt, i-länder.
Uppgift 1
Läs nu avsnittet om nybildningar i Fredrik Lindströms bok Jordens smartaste
ord s. 47-76. Skriv sedan en kort sammanfattning av det du läst och skicka in
den till mig.
Uppgift 2
Gör övningen om kortord i Svår grammatik och ordbildning på s. 88-89.
Kontrollera själv dina svar med facit då du är klar.
Gå sedan in på Språkrådets hemsida (http://www.sprakradet.se/nyordslistor) och
bekanta dig med nyordslistan från år 2010. Det här är inget du ska lära dig
utantill, utan endast tänkt som litet rolig läsning, inte minst ger det oss en vink
om vilka samhällsfenomen som varit på tapeten under det år under vilket
nyorden etablerats. Jag rekommenderar överhuvudtaget varmt Språkrådets
fenomenala webbplats: www.sprakradet.se/ Där hittar ni allt möjligt matnyttigt.
Läs till slut en kort artikel om nybildningar på Sveriges Radios hemsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4263007
Jag är naturligtvis något av en lokalpatriot (=en person som håller starkt på sin
hemtrakt) och tycker därför att årets häftigaste nybildning är ordet inaskad – vad
tycker du?
Stor eller liten bokstav?
Nu lämnar vi ordbildningen, men ska innan vi går över till morfologin i
studiebrev 6 ska vi titta litet på några regler för hur man använder stor och liten
bokstav i svenska.
Stor bokstav används i dessa fall:
personnamn och geografiska namn
sammansättning där förleden är ett egennamn och namnet är viktigt, t.ex.
Versaillesfreden
Centrala myndigheter, t.ex. Utrikesdepartementet
(med liten bokstav skrivs dock: staten, tullen, kyrkan, polisen)
Liten bokstav används i dessa fall:
nationalitetsbeteckningar och språk
artnamn, historiska händelser och perioder, t.ex. igelkott, cancer, andra
världskriget, medeltiden
månader, veckodagar, helger, t.ex. mars, måndag, jul
avledningar till geografiska namn, t.ex. göteborgsk
sammansättningar där förleden är ett egennamn, men där den förlorat
karaktären av egennamn, t.ex. yorkshireterrier
Uppgift 3
Detta är huvudreglerna i korta drag. Läs mera om detta i Svenska skrivregler
s. 103-126 och gör sedan övningen på s. 94 i Svår grammatik och
ordbildning. Kontrollera själv dina svar med facit då du är klar.
Det var denna veckas studiebrev. Nu är vi nästan halvvägs, kämpa på och hör av
dig om du har några frågor!
/Maria
© Lars-Göran Johansson 2014
