den 4 januari 2013
[SVENSKA 1]
Språkligt att fundera på!
Skillnaden mellan talspråk och skriftspråk är inte alltid helt lätt att komma ihåg. Det
viktigaste i de flesta fall är ju att budskapet går fram. När man talar kan man fylla i och se
om den som lyssnar förstår eller inte. Man kan förstärka med kroppsspråket också. När
man däremot skriver måste man ta till alla medel som finns för att vara säker på att den
som läser förstår! Här följer några tips, regler och övningar som gör det lättare att skriva
säkert!
Vi delar in texterna i stycken för att det ska bli läsarvänligt!
Dela in nedanstående texter i lämpliga stycken. Var beredd på att
förklara varför du gjorde just den uppdelningen!
1:
När Marie var fjorton år skildes hennes föräldrar. Marie bodde först hos sin mamma, men
efter ett halvår började hon bo växelvis hos båda två. Så småningom accepterade hon
situationen, mycket tack vare att föräldrarna inte bråkade med varandra. Marie hade alltid
tyckt om att sjunga och ända sedan mellanstadiet sjungit i en kör. I gymnasiet startade hon
ett band tillsammans med ett par klasskamrater. Att Marie blev tillsammans med Johan var
verkligen en slump. Hon hade gått på bio tillsammans med en vän och kommit att sitta
bredvid Johan och hans kompis. Johan hade bjudit på popcorn och efter bion hade alla fyra
gått och fikat. Johan hade fått hennes mobilnummer och ringt nästa dag. Sedan dess hade
de hängt ihop.
2:
Han ligger stilla i mörkret och lyssnar. Hustruns andhämtning är så svag vid hans sida att han
knappt kan uppfatta den. En morgon kommer han att ligga död bredvid mig utan att jag
märker det, tänker han. Eller jag. En av oss dör före den andre. En gryning kommer att
innebära att en av oss har blivit lämnad ensam. Han ser på klockan som står på bordet intill
sängen. Visarna skimrar och pekar på kvart i fem. Varför vaknar jag, tänker han. I vanliga fall
sover jag till halv sex. Det har jag gjort i över fyrtio år. Varför vaknar jag nu?
Carina
Sida 1
den 4 januari 2013
[SVENSKA 1]
Sammansatta ord och ”särskrivning”
Fundera över de understrukna orden i meningarna nedan. Som du ser kan det betyda en
hel del om ett ord är sammanskrivet eller inte!
1. Vi såg en ensam seglare avteckna sig mot den vackra solnedgången.
2. En ensamseglare som ger sig ut på långresa måste vara väl förberedd.
3. Det blir lättare att cykla med vinden i ryggen.
4. Medvinden gör att man kommer fortare fram.
5. Det skulle vara snyggt med en grön sak bredvid den gula vasen.
6. Broccoli är en god och nyttig grönsak.
7. Gillar du småfranska?
8. Jag älskar små franska bakelser!
9. Det är en stor marknad på torget varje lördag.
10. På vår nya stormarknad kan man köpa allt man behöver!
11. Tillslut påsen noga vid infrysning av varor.
12. Tänk att hon vann till slut!
Hitta så många särskrivningar som möjligt!
En ljus hårig man arbetade i ett snabb köp. Ofta fick han säga åt kunder
att inte röka i affären. Detta trots att det fanns flera skyltar som tydligt sa
att i affären rådde rök fritt. Märkligt, tyckte mannen, var folk inte läs
kunniga?
En dag skulle pastejen reas och mannen tecknade en fin skylt. Han
förstod dock snart att pastejen var fel placerad eftersom den inte hittades
av kunderna. Märkligt, tyckte han, och flyttade all pastej och den fina
skylten där det stod: Lever pastej endast sju kronor!
Av detta flyttande fick mannen ont i ryggen och var därför tvungen att
söka en sjuk gymnast för behandling.
Nu ville han söka nytt jobb och hittade en annons från en känd
leksaksaffär. Men han var något tveksam eftersom det i annonsen stod
att de behövde anställa flera kassa medarbetare. Nej, det var nog inget
för honom …
Carina
Sida 2
[SVENSKA 1]
den 4 januari 2013
Stor eller liten bokstav?
Stor bokstav används i följande fall:
1. Namn som getts åt någon eller något skrivs med stor bokstav:
Människor
Lars-Erik Larsson, Lasse, Honken
Djur
Smulan, Bongo, Rosa (men, inte rasen, t ex labrador)
Båtar, bilar, hus,
teatrar, biografer
m/s Tonghai, Gladan, Plåtniklas, Klippan, Dramaten
Royal
Geografiska namn
Tellus, Neptunus, Sverige, Finland, Amerika, Mälaren, Vallby,
Sydeuropa, Stora torget, Mount Everest, Göta kanal, Stora gatan
Firmor, företag
Electrolux, Hemköp
Föreningar
Ishockeyförbundet, Arbetarföreningen
Böcker, tidningar
romanen Tvekampen, diktsamlingen Moln i byxor, Dagens
Nyheter
Filmer, sånger osv
Det våras för Hitler, Aktuellt, Blåbärsvisan
2. Namn + ord
Oftast skrivs sammansatta ord som inleds med namn med stor
bokstav: Carolahit, Sverigefinal, Västeråsbo (men västeråsare)
3. Gud – ett namn
Gud, Herren (men, en gud, två gudar)
4. Tvåledsnamn
a) Svarta havet, Stora gatan, Folkets hus (hus och hav är inte
namn)
b) Stora Nygatan, Västra Hamngatan (båda leden är namn)
5. Initialord
Menas sådana ord som bildats av den första bokstaven i flera ord.
Orden mc och tv skrivs numera oftast med små bokstäver.
SJ
Statens Järnvägar
SR
Sveriges Radio
LO
Landsorganisationen
mellan initialord och annat ord sätts bindestreck:
SJ-tjänsteman, LO-ombud, tv-program
Liten bokstav används i alla andra fall, dvs. om de inte används för att inleda en mening.
Nationalitetsadjektiv
svensk, tysk, västeråsare, stockholmsk
Dagar, månader
onsdag, maj, julafton, påskdagen
Carina
Sida 3
den 4 januari 2013
[SVENSKA 1]
Stor eller liten bokstav?
Följande ord är tänkta att finnas inuti en mening. Vilka ska skrivas med stor bokstav?
onsdag
gotland
medelhavet
malmabergsgatan
gymnastik
norrland
västmanlands läns tidning
europa
lillasyster
grek
dagens nyheter
ondskan (roman av jan guillou)
fredag
pingsthelgen
kemi
januari
sj
europeisk
mälaren
vsk
eva-lena
matematik
abb
israel
dn-artikel
himalaya
kungsgatan
sverigefrälst
västra bergsgatan
svealand
nordbanken
västeråsare
herr nilsson
filmen jerusalem
lars-erik
spaniel
lo
kaspiska havet
tyska
sydamerika
Carina
Sida 4
den 4 januari 2013
[SVENSKA 1]
Talspråksformer
I följande meningar finns flera exempel på talspråksformer som inte bör
användas i skrift. Ändra dessa till skriftspråk. Det finns också några
”dolda” fel i en del av meningarna. Försök hitta dem!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Han satt och fantiserade medans de andra jobba.
Jag gick fram till han och fråga hur länge han hållit på med yoga.
På våran skola går det 1500 elever.
Jag köpte nåra snygga byxer och en skjorta.
Vi gav dom nåra kul grejer vi hade hittat i trädgårn.
Jag förstog inget förns hon vart arg.
De flesta har väl skrivet brev nån gång.
När han brytit sönder pinnen tog han och skärde in ett
märke.
9. Före jul tvättar honoms pappa alltid fönstrena.
10. Sen tycker jag nog att såna därna skräckfilmer borde
förbjudas.
11. Vi brukar hjälpa vaktmästarn med hans morsas fruktträn.
12. Var nånstans hitta du dom gamla böckerna?
13. Dom visste vart han var, så dom leta och leta hela dan.
14. Ja va livrädd för han. Och ungarna me. De va väldit otäckt.
15. Nåra av oss såg att ni tappa eran packning.
16. Jag har bott i stan i tre år, men imorron är det dax att flytta.
17. Vill han träffa dej, även fast han redan har en tjej?
18. När jag vart 15 år gedde mamma och pappa mig en moped.
De, dem eller dom?
Språket utvecklas! Förr i tiden kunde man inte skriva ”lite mjölk i kaffet” utan
det skulle skrivas ”litet mjölk i kaffet”. Kanske kan vi snart skriva att vi vill ha
”mycke mjölk till kaffet”, men inte än! Samma sak gäller de och dem som i
talspråk heter dom!
Grammatiska regler för de/dem som objekt och efter preposition
Tidigare var dem den enda möjliga formen som objekt och efter preposition. I dag är ofta
både de och dem möjliga. Men det finns fall då det bara fungerar med dem. Det gäller när
följande tre villkor är uppfyllda:
1. ordet står i objektsställning
och
Carina
Sida 5
den 4 januari 2013
[SVENSKA 1]
2. ordet syftar på något som har nämnts tidigare
och
3. ordet följs inte av några restriktiva bestämningar i form av som-satser,
prepositionsattribut eller particip.
Ex 1. Därför ska det vara dem i Snöfallet blev häftigt. Några av förarna hade kört i diket, så
Lennart fick dra upp dem. Då är dem objekt, dem syftar på de tidigare nämnda förarna och
dem följs inte av någon bestämning.
Ex. 2 Och därför går både de och dem bra i Snöfallet blev häftigt. Lennart fick dra upp
de/dem som hamnat i diket. Då är de/dem visserligen objekt, men de/dem syftar inte på
något tidigare nämnt och de/dem bestäms av en som-sats.
OM man nu tycker att ovanstående regel är svår och krånglig att lära sig finns det andra
knep! Kolla här:
Om du provar att byta ut dom i meningen till vi eller jag – då ska du välja att skriva de!
Om du provar att byta ut dom mot oss eller mig – då ska du välja att skriva dem!
Ibland funkar inte det tipset, som t ex i … dom aktuella fallen … Där ska det vara de i del allra
flesta fall!
Testa jag, vi /mig, oss-tipset på följande meningar (några är tagna från era texter):
… medan dom dansar med några killar.
Jag skulle säga att det är en allvetande berättare som
berättar denna historia, den som berättar vet vad alla
känner, vad dom ska göra när dem är klara i parken
… och hon sa åt dom att dra åt helvete och ta med deras väskor.
… för det hade varit konstigt ifall dom hade pratat…
Har blommorna vissnat, har du inte gett dom vatten?
Dom hade inte fått vatten på flera dagar!
Kameler och åsnor är bra att ha. Dom kan bära den tunga
packningen.
Dom böcker ni behöver finns i skåpet.
Vi kanske träffar dom i helgen?
Carina
Sida 6
