Háskóli Íslands
Svenska lektoratet
Vårterminen
Ordförråd och ordbildning – SÆN403G
(5,0 hp) V [5,0 ECTS]
Lärare: Maria Riska
[email protected]
Studiebrev 8
Livet är kort
BB
GB TV
IQ AB Ba BC C TV
FF LP EP UKV LSD
SSU RFSU TV Vpl OP
SKF LO ABF TV
SKF PR TCO DN TV
SKF VD SAF SvD TV
ATP KDS TV
GB TV
TV
TV
STOP
Tage Danielsson
I det här studiebrevet ska vi ta oss en titt på förkortningar och så kallade
initialord. Initialord är egentligen förkortningar, men uppfattas mera som ord.
Ett exempel på ett sånt ord är UNICEF, som vi utläser uniseff. Hur många är det
egentligen som vet vad bokstäverna i ordet står för? I det här studiebrevet ska
du också få lära dig något om vilka avstavningsprinciper som gäller i
svenskan. Du kommer också att få bekanta dig med några regler för hur man
använder stor och liten bokstav i svenska, samt lära dig litet om hur man
skriver sifferuttryck i svenskan.
Förkortningar
Jag utgår från att du känner till de vanligaste förkortningarna i svenskan, som
d.v.s. och p.g.a., jfr och i st. f. I exemplet ovan förkortas d.v.s. med punkter,
men man kan också, enligt Svenska språkrådet, skriva den förkortningen utan
punkter och ha mellanslag i stället: d v s. Många tycker dock att punkter är
tydligare än mellanslag vid förkortningar.
Det finns ett par grundregler som gäller vid förkortningar:
Ett ord kan förkortas genom avbrytning. Då behåller man den första bokstaven
och dessutom så många som tydligheten kräver. Man avbryter i regel framför en
vokal och efter avbrytning rekommenderar Svenska språkrådet punkt. Exempel:
adr. – adress, forts. – fortsättning. Vid avbrytning sätter man ut kolon före en
genitivändelse. Punkten kan, men måste inte, bibehållas: avd.:s eller avd:s
(avdelningens). Vid avbrytning sätter man vanligtvis inte ut ändelse för bestämd
form eller plural. Förkortningen bil. kan alltså stå för bilaga, bilagan, bilagor
eller bilagorna.
Ett ord kan också förkortas genom sammandragning. Vid sammandragning
behåller man alltid första och sista bokstaven i ordet, ibland också någon/några
mellanliggande bokstäver, framförallt konsonanter. Efter sammandragning
använder man inte punkt. Exempel: Gbg – Göteborg, tfn – telefon. Vid
sammandragning hänger man eventuella ändelsen direkt på förkortningen: Gbgs
(Göteborgs).
Vid initialförkortningar anges genitiv med kolon och s, t.ex. EU:s valutor,
SVT:s programutbud, vd:s beslut. En genitivändelse kan man också hänga
direkt på en initialförkortning utan kolon, om denna skrivs med stora bokstäver:
EUs valutor, SVTs programutbud. Vid förkortningar som bildar ett utläsbart ord
sätts inget kolon ut: Unicefs julfrimärken.
Vid initialförkortningar sätter man ut ändelse för bestämd form och plural.
Även sådana ändelser anger man helst med kolon: mc:n, tv:ns, cd:ar. Enligt
tidigare regler skulle kolon användas enbart före genitiv-s, medan bindestreck
skulle användas före alla andra ändelser. Den nya rekommendationen med
samma tecken (kolon) före alla typer av ändelser innebär alltså en förenkling,
men det är dock inte fel att följa de gamla reglerna.
Uppgift 1
Läs mera om förkortningar i Svenska skrivregler s. 138–154. Du behöver inte
lära dig alla förkortningar i Svenska skrivregler utantill, men du ska känna till
de vanligaste. Gör sedan övningen på s. 90–91 i Svår grammatik och
ordbildning. Kontrollera dina svar med facit då du är klar.
Avstavning
Ibland måste vi avstava ett ord, eftersom det helt enkelt inte får plats på raden.
Det bästa är dock att försöka undvika avstavning så långt det går. Det är också
något som Språkrådet rekommenderar i Svenska skrivregler. Hur man avstavar
ord hänger delvis ihop med morfemgränserna inom ett ord (om du inte längre
kommer ihåg vad det är, se studiebrev 3).
Uppgift 2
Läs om avstavning i Svenska skrivregler s. 79–85 och skicka sedan in svaren
på frågorna nedan till mig.
1. Vad innebär ordledsprincipen?
2. Vad innebär enkonsonantprincipen?
3. Avstava orden nedan på det mest rimliga sättet:
a) dammoln
b) lungorna
c) NATO
d) äggula
e) marschera
Stor eller liten bokstav?
När det gäller användningen av stor och liten bokstav initialt förekommer en
viss påverkan från engelskan, som har andra regler för detta än svenskan. Till
exempel ser man ofta felaktigt helger (jul, påsk etc.) och
nationalitetsbeteckningar med stor bokstav initialt i en svensk text. Men det
heter alltså jul (inte Jul) och amerikan (inte Amerikan). Notera också att
isländskan har andra regler än svenskan i detta fall. I isländskan skrivs ju t.ex.
nationalitetsbeteckningar med stor bokstav – Íslendingur.
Stor bokstav används i dessa fall:
personnamn och geografiska namn
sammansättning där förleden är ett egennamn och namnet är viktigt, t.ex.
Versaillesfreden (det här kan vara litet krångligt och bruket varierar)
centrala myndigheter, t.ex. Utrikesdepartementet
(däremot skriver man staten, tullen, kyrkan, polisen med liten bokstav)
Liten bokstav används i dessa fall:
nationalitetsbeteckningar och språk
artnamn, historiska händelser och perioder, t.ex. igelkott, cancer, andra
världskriget, medeltiden
månader, veckodagar, helger, t.ex. mars, måndag, jul
avledningar till geografiska namn, t.ex. göteborgsk
sammansättningar där förleden är ett egennamn, men där den förlorat
karaktären av egennamn, t.ex. yorkshireterrier (det här kan precis som i
fallet med Versaillesfreden ovan vara litet krångligt och bruket varierar)
Uppgift 3
Läs mera om stor och liten bokstav i Svenska skrivregler s. 103–126 och gör
sedan övningen på s. 94 i Svår grammatik och ordbildning. Kontrollera själv
dina svar med facit då du är klar.
Uppgift 4
I den här kursen ska du få lära dig något om siffror också – även om detta
uttryckligen är en kurs som fokuserar på ord och inte siffor! Kapitel 11 i
Svenska skrivregler (s. 155–170) handlar om tal och siffror. Du får gärna läsa
hela kapitlet, men de viktigaste underkapitlen är 11.3 (Förkortning av
sifferuttryck), 11.4 (Ordningstal), 11.6 (Tidsuppgifter) och 11.10
(Sammansättningar med tal). Besvara frågorna nedan då du läst kapitlet.
Skicka in dina svar till [email protected]
1. I många språk använder man en preposition före årtal. Det gör man
däremot inte i svenska. Konstruera en mening på minst sex ord, där ett
årtal ingår som ett av orden.
2. Man kan skriva datum på flera olika sätt på svenska – vilka?
3. Hur ska man skriva ut följande om man vill använda sifferuttryck?
a) sjuttiofemårsdagen
b) förstamajparad
c) tredje upplagan
Det här var allt för denna vecka. Nästa gång ska vi fundera litet över svenskans
ordförråd, vilka ord som är så kallade arvord (gamla nordiska ord) och vilka som
är inlånade och från vilka språk vi lånat mest. Vi närmar oss slutet så kämpa på
och hör av dig om du har några frågor!
Hälsningar,
Maria
Copyright©2017 Maria Riska & Lars-Göran Johansson
