Sammanfattning av

advertisement
Forsknings- och Utvecklingsenheten för
närsjukvården i Östergötland
Sammanfattning av
Aktiv exspektans vid bedömning av tarmsymptom enligt svenska NICEkriterierna
– Finns det risk att diagnostiken av kolorektal cancer fördröjs?
Författare: Gabriella Karlsson
Handledare: Magnus Falk och Ann-Britt Wiréhn
Publicerad: 2014
Kolorektal cancer är en av de vanligaste cancerformerna i Europa och efter lungcancer den
vanligaste orsaken till cancerrelaterad död. Vid utredning av symtom från tjocktarmen där
frågeställningen i första hand är om tumör föreligger görs i Landstinget i Östergötland
datortomografi av kolon (DT kolon). Under åren 2008-2014 var väntetiden för DT kolon i
genomsnitt 37 dagar i centrala länsdelen. För att komma till rätta med de långa väntetiderna
initierades under 2013 ett projekt, NICE-projektet, där ett beslutsstöd för utredning av
tarmsymtom, svenska NICE-kriterierna (sNICE), utformats och utvärderats. Beslutsstödet
bygger på de rekommendationer som tagits fram av brittiska NICE, National Institute for
Health and Clinical Excellence, avseende utredning vid misstänkt kolorektal cancer.
Rekommendationerna har justerats för svenska förhållanden och ligger till grund för tre olika
utredningsalternativ:
1.
2.
3.
DT kolon vid förekomst av minst ett sNICE-kriterium (rektalpalpation krävs, men
inte rektoskopi)
DT buk utan laxering för överblick av bukorganen när sNICE-kriterier saknas.
Aktiv exspektans med återbesök efter sex veckor vid låg misstanke om koloncancer.
Syftet med föreliggande delprojekt inom NICE-projektet var att närmare studera
handläggningen av den grupp av patienter som omfattas av utredningsalternativet aktiv
exspektans avseende omfattning och patientsäkerhet. De specifika frågeställningarna var:
•
•
Hur stor andel av den aktuella patientgruppen remitteras för radiologisk
undersökning efter sex veckors exspektans?
Finns det risk att aktiv exspektans kan leda till fördröjning av diagnostiken av
kolorektal cancer?
Delprojektet genomfördes i form av en retrospektiv journalgransknings-studie vid en av de sex
vårdcentraler som ingick i NICE-projektet. För att identifiera under vilka diagnoser patienter
med anala besvär kunde finnas gjordes en genomgång av diagnosförteckningarna ICD-10-SE
samt KSH97-P. Därefter gjordes en sökning i datajournalen, Cambio Cosmic, där alla patienter
≥18 år som på den aktuella pilotvårdcentralen under perioden 2013-04-01 till 2013-12-31
erhållit någon/några av dessa diagnoser identifierades. Trettiotvå individer inkluderades. Den
vanligaste diagnosen var I84: hemorrojder och det dominerande symtomet var blod på
toalettpappret. Majoriteten undersöktes med perianal inspektion och rektalpalpation (31
respektive 28 patienter) men endast 14 patienter undersöktes med rekto- eller proktoskopi. I 17
fall, 53%, gjordes någon form av uppföljning. Fyra patienter (12,5%)
remitterades för röntgenundersökning i samband med uppföljningen, samtliga till DT kolon.
Man fann inte några malignitetsmisstänkta förändringar hos någon av dem.
Resultatet av journalgranskningen tyder på att riktlinjerna för aktiv exspektans inte följs
avseende klinisk undersökning och tid till uppföljning men att en god följsamhet finns till att
remittering för DT kolon ska ske vid förekomst av sNICE-kriterier. Resultatet talar för att man
www.lio.se/fou
1 (2)
Forsknings- och Utvecklingsenheten för
närsjukvården i Östergötland
inte förbiser cancersjukdom eller fördröjer diagnostiken genom att tillämpa sNICE-kriterierna
vid bedömning av tarmsymtom. Undersökningen omfattar dock ett mycket begränsat material
på en enskild enhet, och motsvarande undersökning skulle behöva utföras på fler enheter som
deltagit i NICE-projektet.
Rapport-FoUrnalen 2014:7-ST
ISSN 1102-3805
www.lio.se/fou
2 (2)
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards