HSL rutiner - Höganäs kommun

HSL rutiner
Datum:
Flik:
Ers:
VÅRDPROGRAM
10:2
Vårdprogram Diabetes Mellitus
10:3
Lokalt vårdprogram - Demenssjukdomar
Bilagor
Bilaga 1 – 10:3 – Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete
Bilaga 2 – 10:3 – Omvårdnadens nyckel
Bilaga 3 – 10:3 – Livskvalitet i demensvården
Bilaga 4 – 10:3 – Bedömningsblankett vård och omsorgsbehov
Bilaga 5 – 10:3 – Sömn- och orosprofil (blankett)
Bilaga 6 – 10:3 – Blodtryckslista (blankett)
Bilaga 7– 10:3 – Aggressionsrapportblad (blankett)
Bilaga 8 – 10:3 – Läkemedelsbehandling, förstahandsval
Bilaga 9 – 10:3 – Läkemedel som kan ge konfusion
Bilaga 10 – 10:3 – God man och förvaltare
Bilaga 11 – 10:3 – Checklista biståndshandläggare
Bilaga 12 – 10:3 – Glädje- och välbefinnandeskala (blankett)
Bilaga 13 – 10:3 – Handlingsplan för vårdtagare som går vilse (blankett)
Bilaga 14 – 10:3 – Handlingsplan för hot och våld
Bilaga 15 – 10:3 – Aktivitetsschema (blankett)
100426
10:1
080312
HSL
rutiner
Datum:
Flik:
Ers:
060621
10:2
050412
2005-04-12
HSL rutin
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Höganäs Kommun
2006
Kerstin Persson, MAS
Gunilla Skeppargård, DSK
Kerstin Andersson, DSK
Vårdprogram Diabetes Mellitus
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Syfte .............................................. ..................................................................................2
Målsättning........................................................................................................................2
Sammanfattning ................................................................................................................2
Definition av Diabetes Mellitus ........................................................................................3
Olika typer av Diabetes .....................................................................................................3
Typ 1 ..............................................................................................................................3
Typ 2 ..............................................................................................................................4
LADA.............................................................................................................................4
MODY............................................................................................................................4
Graviditetsdiabetes ......................................................................................................... 5
Diagnostiska kriterier ........................................................................................................5
DiabetesSkåne ...................................................................................................................5
Komplikationer..................................................................................................................6
Akuta komplikationer.....................................................................................................6
Diabetescoma ..............................................................................................................6
Insulincoma .................................................................................................................6
Kroniska komplikationer................................................................................................6
Vinster med behandling/kontroll.......................................................................................7
Övergripande..................................................................................................................7
Delmoment .....................................................................................................................7
Behandlingsmöjligheter ....................................................................................................8
Kost ................................................................................................................................8
Motion ........................................................................................................................... 8
Läkemedel ........................................................................................................................ 8
Region Skånes lista 2004 ................................................................................................. 9
Hälsoekonomi................................................................................................................. 10
Förebyggande arbete ...................................................................................................... 11
Vad och hur kan det göras? ......................................................................................... 11
Levnadsvanor kan påverkas ........................................................................................ 11
Kommunens roll.......................................................................................................... 12
Hur hittar vi varandra ..................................................................................................... 13
Källförteckning............................................................................................................... 14
2
Vårdprogram Diabetes Mellitus
SYFTE
Syftet är att ge sjuksköterskor och övrig vårdpersonal i den kommunala hemsjukvården ökad
kunskap om diabetessjukdomen. Genom regelbunden utbildning/fortbildning med
handlingsprogram för diabetes som utgångspunkt uppnå en jämnare kvalitet i diabetesvården.
MÅLSÄTTNING
Att ökade kunskaper om diabetes och högre kvalitet på omvårdnaden skall få vårdtagarna att
känna sig tryggare och därmed klara egenvården bättre. Diabetesvården bygger till stor del på
att utifrån individuella behov få patienten delaktig och ansvarig för sin sjukdom. För att
motverka uppkomsten av diabeteskomplikationer och bibehålla en god livskvalitet är det
viktigt att kunna ge adekvat information och stöd.
Samverkan mellan olika vårdgivare såsom kommunal hemsjukvård, primärvård och
specialistvård bör utvecklas.
SAMMANFATTNING
Diabetes är en snabbt växande folksjukdom med ökade samhällskostnader som följd. För att
minska det mänskliga lidandet och kostnaderna är det viktigt att prioritera det förebyggande
arbetet. En god kontroll av sjukdomen och behandlingsrutiner gör att en diabetiker idag kan
leva ett längre och friskare liv än tidigare generationer av diabetiker.
Typ 1 diabetes kan inte förebyggas men däremot kan uppkomsten av Typ 2 diabetes hindras
med hjälp av livsstilsförändringar. Studier har visat att med ökad fysisk aktivitet och
viktnedgång kan Typ 2 diabetes förebyggas.
Personer med diabetes blir med tiden experter på sin sjukdom. Denna förmåga avtar eller
upphör helt med stigande ålder. Många av de äldre med diabetes inom den kommunala
hemsjukvården behöver hjälp med allt som rör deras sjukdom. En hög kunskapsnivå hos
personalen är därför önkvärd.
3
Vårdprogram Diabetes Mellitus
DEFINITION AV DIABETES MELLITUS
Sjukdomen innebär att kroppens oförmåga att reglera blodsockernivån leder till en kroniskt
förhöjd halt av glukos i blodbanan. Detta kan vara orsakat av absolut eller relativ brist på
insulin.
OLIKA TYPER AV DIABETES
Typ 1
Typ 1 drabbar vanligen personer under 40 års ålder men undantag finns. I Sverige utgör den
cirka 10-15 % av hela diabetespopulationen.
Män och kvinnor drabbas i lika hög grad men kvinnor insjuknar i något lägre ålder än män.
Typ 1 är en autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar som angriper de
insulinproducerande cellerna (betacellerna) i bukspottskörteln. Vad som orsakar denna
antikroppsbildning är ännu inte helt klarlagt men den orsakar en inflammation i de
insulinproducerande cellerna. Kapaciteten att bilda och frisätta insulin minskar succesivt för
att så småningom helt avta. Då uppkommer en absolut insulinbrist och insulin måste tillföras
för att personen ska kunna överleva.
De antikroppar som startar processen kan man numera mäta via ett blodprov och detta
används i diagnostiken. Av nydebuterade Typ1 diabetiker har 80 % positiva antikroppar. Ett
annat prov av vikt är C-peptider vilket är en slaggprodukt vid bildandet av insulin och visar
därför hur mycket insulin kroppen producerar.
Hos barn- och ungdomar kan insjuknandeprocessen vid Typ1 vara mycket kort. Det handlar
om någon till några veckor. Utan behandling med insulintillförsel kan tillståndet snabbt bli
livshotande.
Sjukhistorien hos vuxna brukar vara mera utdragen men symtom och förlopp är likartade.
Även här leder utebliven behandling till ett livshotande tillstånd.
Vanliga symtom:
•
ökad törst
•
stora urinmängder
•
trötthet
•
viktminskning
•
synrubbningar
•
buksmärtor
4
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Typ 2
Av hela gruppen diabetiker utgör Typ 2 cirka 85-90 %. Den drabbar främst personer över 3540 års ålder. Sjukdomen ökar med stigande ålder.
Bland personer över 80 år räknar man med en förekomst av cirka 20 %.
Denna variant av diabetes utmärks främst av att den även består av andra rubbningar än enbart
förhöjd blodsockernivå. Den är en del av det metabola syndromet vilket innefattar:
•
högt blodsocker
•
högt blodtryck
•
höga blodfetter
•
övervikt (bukfetma)
Det metabola syndromet medför hög risk för hjärt/kärlsjukdom.
Vid Typ 2 diabetes producerar bukspottkörteln insulin men i otillräcklig mängd för att
kompensera det ökade insulinbehovet som övervikten medför. Dessutom har insulinet inte
samma effektiva verkan som tidigare. Samverkan mellan bristande insulinproduktion och
nedsatt känslighet för insulinets verkan (insulinresistens) gör att sjukdomen uppkommer.
Orsaken till Typ 2 diabetes är mångfacetterad men till de viktigaste riskfaktorerna hör ålder,
ärftlighet, fetma, fysisk inaktivitet, geografi/ras samt tidigare graviditetsdiabetes.
Behandlingen består av livsstilsförändringar såsom ändrade kostvanor, motion och
ev.rökstopp (ickefarmakologisk behandling) och livsstilsförändringar i kombination med orala
farmaka/insulin.
LADA
LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) är en speciell variant av Typ 1-diabetes med
ett mycket långsamt förlopp och en senare debut. Dessa personer kan i många fall under
betydligt längre tid klara sig på tablettbehandling innan insulinbehandling måste etableras.
MODY
MODY (Matuity-Onset Diabetes of the Young) är en form av diabetes som karakteriseras av
genmutationer med dominant ärftlighet och en debut vanligen före 25 års ålder. Hittills har
fem olika former hittats. Behandlingen kan vara perorala antidiabetika eller insulin beroende
på vilken form av MODY som föreligger.
5
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Graviditetsdiabetes
Kännetecknas av högt blodsocker som upptäcks under graviditet. Orsakas av att graviditeten
ger en nedsatt glukostolerans som vissa kvinnor inte kan kompensera genom ökad
insulinproduktion. Efter förlossningen normaliseras oftast glukostoleransen. Kost- eller
insulinbehandlas. I Region Skåne screenas alla gravida med peroral glukosbelastning (OGTT)
i vecka 28. Personer som får graviditetsdiabetes har anlag för Typ 2.
DIAGNOSTISKA KRITERIER
Venöst
Fasteplasmaglukos (FPG) < 6,1mmol/l = frisk
6,1 – 6,9 mmol/l = förhöjt fasteglukos (IFG)
7,0 mmol/l = diabetes
Slumpmässigt PG
> 11,1 mmol/l = diabetes
Peroral Glukosbelastning < 7,8 mmol/l = frisk
7,8 – 11,0 mmol/l = nedsatt glukosintolerans (IGT)
≥ 11,1 mmol/l = diabetes
Kapillärt
Fasteplasmaglukos (FPG) < 6,1 mmol/l = frisk
6,1 – 6,9 mmol/l = förhöjt fasteglukos (IFG)
7,0 mmol/l = diabetes
Slumpmässigt PG
≥ 12,2 mmol/l = diabetes
Peroral Glukosbelastning
< 8,9 mmol/l = frisk
8,9 – 12,1 mmol/l = nedsatt glukostolerans
≥ 12,2 mmol/l = diabetes
DIABETES I SKÅNE
Prevalensen (förekomsten) av diabetes i hela landet beräknas vara 5 % vilket skulle motsvara
340 000 – 400 000 personer.
I Skåne blir antalet personer med diabetes (beräknat utifrån tillgänglig statistik):
Barn med diabetes: 720
Vuxna med Typ 1: 7 000
Vuxna med typ 2: 45 000
Det årliga tillskottet av nydiagnosticerade Typ 2 diabetiker i Skåne uppskattas till cirka 4 000
personer (incidens).
Studier har visat att siffran successivt ökar i Sverige och förekomsten ökar med stigande
6
Vårdprogram Diabetes Mellitus
ålder. Hos personer äldre än 80 år räknar man att cirka 20 % har diabetes .
I ett globalt perspektiv har man kunnat notera ökande frekvenssiffror i industrialiserade
länder. Detta kommer att ställa stora krav på sjukvårdsapparaten och samhället.
Enligt beräkningar finns det idag 100-150 miljoner människor med diabetes i hela världen och
år 2010 beräknas antalet ha fördubblats.
KOMPLIKATIONER
Akuta komplikationer
Diabetescoma
Drabbar främst insulinbehandlade diabetiker som av olika skäl inte fått sitt insulin eller dosen
varit för liten. Som en följd av insulinbristen utvecklas en kraftig stegring av blodsockret och
förändringar i kroppens salt- och vattenbalans kan utvecklas. Detta kan vara livshotande och
kan kräva intensivvård på sjukhus. Diabetescoma förekommer 50-100 ggr årligen i Region
Skåne
Insulincoma
Drabbar diabetiker där insulindosen eller tablettdosen varit för hög, kolhydrattillförseln för
liten eller motionen varit för kraftig. Hjärnan kräver konstant glukostillförsel och när nivån
sjunker under cirka 2 mmol/l uppkommer ofta medvetslöshet och komplikationen kan bli
livshotande. Behandlingen sker på sjukhus och syftar till att höja höja blodsockernivån. Om
comat är utlöst av tabletter krävs ofta flera dagars vård och observation på sjukhus.
Kroniska komplikationer
Diabetessjukdomen har visat sig leda till ökad sjuklighet och risk för en förtidig död. För en
person med Typ1 diabetes räknar man med en förkortning av förväntad livslängd med cirka
10 år jämfört med en person utan diabetes.
Hos en nydiagnosticerad Typ 2 diabetiker ligger 5-års dödligheten på cirka 40 %.
Sjukdomen drabbar kroppens stora blodkärl (makroangiopati) med ökad risk för hjärtinfarkt,
stroke och kallbrand i benen vilket kan leda till amputation.
Kroppens små blodkärl drabbas av skador i ögon, nerver och njurar (mikroangiopati). Skador
på njurarna kan så småningom leda till behov av dialys och njurtransplantation. Vid skador i
nerver kan detta medföra nedsatt känsel (neuropati), försämrad hjärt- och magtarmfunktion
samt störd sexualfunktion hos såväl män som kvinnor.
Totalt räknar man med följande risker för en diabetiker jämfört med jämnåriga icke
diabetiker:
2-3 ggr ökad total dödlighet
7
Vårdprogram Diabetes Mellitus
2-3 ggr förhöjd risk för att insjukna i stroke och hjärtinfarkt
10 ggr högre risk för blindhet
20 ggr högre risk för amputation i nedre extremiteterna
Minst 70 % av de cirka 1400 amputationerna som årligen utförs i Sverige föregås av ett fotsår.
Under 2001 blev 115 personer med diabetes amputerade i fot eller ben i Region Skåne.
Medelåldern hos dessa var 71 år och 63 % var män.
Diabetisk njursjukdom är idag den vanligaste orsaken till dialyskrävande njursvikt (uremi).
I Region Skåne befinner sig för närvarande drygt 270 personer i aktiv uremivård.
Av dessa är cirka 180 personer i dialys och tillskottet beräknas till 45 nya patienter årligen
varav ungefär 15 är diabetiker. För att minska det årliga tillskottet till aktiv uremivård krävs
regelbunden kontroll av njurfunktionen hos våra patienter. Optimal blodtrycks- och
glukosreglering minskar risken för njurskada.
För att minska risken för synnedsättning krävs likaså regelbunden kontroll av syn och
ögonbottnar (med foto) och för detta har i regionen byggts en välfungerande rutin med
regelbundet återkommande kallelser till ögonkliniken. Barn med diabetes börjar fotografera
ögonbottnarna redan vid 10 års ålder.
VINSTER MED REGELBUNDEN BEHANDLING/KONTROLL
Övergripande
•
•
•
•
Bra diabetesvård förlänger livet
Minskar risken för komplikationer på kort och lång sikt
Förbättrar livskvaliteten
Är kostnadseffektiv
Delmoment
Förbättrad blodsockerkontroll minskar risken för att utveckla skador i ögon, njurar och nerver
hos såväl Typ1 som Typ2 diabetiker. Förbättrad blodsockerkontroll synes även minska risken
för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand.
Flertalet patienter, särskilt de med Typ 2 diabetes, har ofta även förhöjt blodtryck och
reglering av detta har visat sig medföra minskad risk för njur- och nervskador men även
minskat insjuknande i hjärtinfarkt, stroke och kallbrand.
Flertalet Typ 2 diabetiker har dessutom förhöjda blodfetter och om detta regleras minskar
också risken för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand.
Regelbundna ögonkontroller ger möjlighet att tidigt åtgärda begynnande
ögonbottenförändringar vilka annars kunnat leda till grav synnedsättning, eller blindhet.
Regelbunden fotvård och tidigt insatta åtgärder vid fotsår kan dramatiskt minska risken för
kallbrand och behov av amputation.
Rökstopp är särskilt värdefullt för diabetiker. Rökstoppet i sig minskar risken för skador i
8
Vårdprogram Diabetes Mellitus
ögon och njurar. Det minskar även risken för hjärtinfarkt, stroke och kallbrand.
Regelbundna kontroller hos vårdgivare i så kallade Diabetesteam och adekvat
patientutbildning i egenvård förbättrar vårdkvaliteten, livskvaliteten och det fortsatta
sjukdomsförloppet hos personer med diabetes.
Diabetessköterskan har här en nyckelroll.
BEHANDLINGSMÖJLIGHETER
•
Kost
•
Motion
•
Läkemedel
•
Undervisning
Kost
•
Kalorianpassad, fettsnål samt fiberrik
•
Hjälpmedel – ”Tallriksmodellen”
•
Frukost, lunch, middag och 1-2 mellanmål
Motion
•
30 minuter dagligen – promenader räcker
LÄKEMEDEL
Tabletter
Stimulerar insulinfrisättningen
SU-preparat: Daonil, Mindiab och Starlix
Snabba frisättare: Novonorm och Actos
9
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Ökar insulinkänsligheten
Biguanider: Metformin och Glucophage
Glitazoner: Avandia och Actos
Förlångsammar glukosupptaget
Alfa-glukosidashämmare: Glucobay
Insulin
Snabbverkande: Actrapid, Novorapid, Humulin Regular och Humalog
Medellångverkande: Insulatard, Humulin NPH, Monotard m fl
Långverkande: Lantus och Ultratard samt blandinsuliner såsom Mixtard 30, Novomix 30,
Humalog Mix 25 m fl
REGION SKÅNES LISTA 2004
Typ 1 diabetes
Måltidsinsulin: Novorapid
Basinsulin: Lantus
Typ 2 diabetes
Måltidsinsulin: Novorapid
Basinsulin: Insulatard
Mixinsulin: NovoMix 30
10
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Tabletter
SU: Daonil och Mindiab
Biguanid: Metformin
Glucobay
Övrigt
Avandia
HÄLSOEKONOMI
I Sverige är cirka 8 % av de totala sjukvårdskostnaderna kopplade till vård av diabetiker.
Dessa beräknades 1994 till 5 746 miljoner kronor.
•
2 455 miljoner kronor är direkta kostnader såsom sluten sjukhusvård, kommunal vård,
öppen vård, mediciner och förbrukningsmaterial
•
3 291 miljoner kronor är indirekta kostnader såsom sjukfrånvaro, förtidspensioner och
förtida dödsfall
Detta motsvarar cirka 80 000 kronor/år och patient
Av dessa är 43 % sjukvårdskostnader (15 % är läkemedel)
23 % omvårdnad och anhörigvård
34 % produktionsbortfall
En studie 1993 i dåvarande Malmöhus Läns Landsting visade att årskostnaden för diabetes
var 500 miljoner kronor. Vårdmässigt motsvarar detta:
6,3 % av alla öppenvårdsbesök
9,5 % av alla vårdtillfällen
10,4 % av vårddagarna på sjukhus
Det saknas motsvarande uppgifter nedbrutna på kommunnivå.
11
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Landstingens kostnader
Är en diger och stadigt ökande utgift för förbrukningsartiklar vid diabetes.
•
Teststickor – cirka 600 miljoner/år
•
Sprutor, pennor och kanyler – 100 miljoner/år
•
Blodprovstagare – 35 miljoner/år
FÖREBYGGANDE ARBETE
Ett flertal studier har kunnat påvisa att det ofta går att förebygga utveckling av Typ 2 diabetes.
Däremot saknas hittills metoder för att förebygga Typ 1 diabetes (autoimmun process)
En stor studie utförd i Malmö har kunnat visa att genom aktiv intervention vid förstadium till
Typ 2 diabetes kunde utvecklingen till diabetes bromsas.
Redskapen i detta arbete var:
1. livsstilsförändringar
2. viktminskning
3. regelbunden motion.
Som extra bonus sågs i denna grupp minskad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdom.
Tillgänglig kunskap har till och med kunnat fastslå att livsstilsförändringar kan var mera
effektiva än läkemedel för att förhindra insjuknande!
Vad och hur kan det göras?
•
•
•
•
Individuell rådgivning – personliga kontakter
Gruppinformation – till risk- och utsatta åldersgrupper
Befolkningsinriktade insatser – på kommun- och stadsdelsnivå
Samhällsinriktade åtgärder – lagar och regler
Levnadsvanor kan påverkas
För att lyckas med förebyggande åtgärder måste det lokala arbetet lyftas fram. Här gäller det
också att finna nyckelpersoner som kan delta i planerandet och hjälpa till att ta fram program
för det fortsatta arbetet.
Målgruppernas behov ska vara utgångspunkten och metoderna i arbetet, budskapets
utformning och val av medarbetare utformas härefter. Vissa befolkningsgrupper kan vara
12
Vårdprogram Diabetes Mellitus
svårare att nå och andra kan ta längre tid att förmås till beteendeförändringar.
Det lönar sig att arbeta förebyggande för att minska sjukdom, lidande och för tidig död.
” I det dagliga patientarbetet ska hälso- och sjukvårdspersonal ge råd
och information om kostens, motionens och tobakens betydelse för
hälsan.Utbildning är ett viktigt moment i arbetet med att öka kunskapen
om samband mellan levnadsvanor och sjuklighet” ( HS Diabetes 2002 )
KOMMUNENS ROLL
Skall vara den centrala arenan för utformning och genomförande av lokalt
folkhälsoarbete. En frisk befolkning innebär högre produktivitet och lägre sociala
kostnader. Som exempel har kommunerna tillsammans med Region Skåne valt ut
förskola/skola som prioriterat område och därför startat ett projekt ”Hälsofrämjande
skolor”.
I detta projekt har man valt att betona och förstärka det positiva och se till friskfaktorer istället
för riskfaktorer.
Man verkar för ett ökat samarbete mellan olika lokala organisationer såsom exempelvis
sjukvården och kommunens organ.
Inom kommunens hemsjukvård bör det finnas diabetessjuksköterskor eftersom alla patienter
enligt Nationella riktlinjerna har rätt att få kontinuerlig kontakt med diabetessjuksköterska.
Samma kontroller som görs hos diabetesteamen kan göras i den kommunala hemsjukvården.
Brister i diabetesvården har noterats speciellt i särskilda boenden då kontakten med
primärvårdens diabetessköterska tenderar att utebli.
Diabetessjuksköterskor inom kommunen har också till uppgift att ge utbildning och
fortbildning till sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal samt fungera som en länk mellan
region och kommun i fråga om överföring av information.
Hur hittar vi varandra?
Nordvästra Skånes Sjukvårdsdistrikt (Helsingborg)
Invärtesmedicinska kliniken, Helsingborgs lasarett
Verksamhetschef
Diabetesansvarig läkare
Övriga diabetesläkare
Diabetessköterskor
Dietister
Fotvårdsterapeuter
Kurator
13
Vårdprogram Diabetes Mellitus
Familjeläkarmottagningar
Privata Mottagningar
Offentligt drivna Vårdcentraler
Vid varje enhet ska finnas:
•
•
•
•
•
Diabetesutbildad sjuksköterska (10 högskolepoäng)
Diabetesansvarig läkare ( DAL )
Fotvårdsterapeut
Dietist
Kurator
Privata fotvårdare med avtal
I Höganäs finns en fotvårdsterapeut med diabeteskompetens som har avtal med Region Skåne.
Avtalet innebär att Regionen kan remittera diabetiker för medicinsk fotvårdsbehandling.
Ulla Irell
Har mottagning på
Ljunghaga vårdboende samt
gör hembesök
Telefon 33 04 62
Mobil
0703-919627
Riskgruppering av fötter:
Grad 0 – Utan extra riskfaktor
Grad 1 – Nedsatt känsel eller fotdeformitet
Grad 2 – Nedsatt cirkulation eller tidigare fotsår
Grad 3 – Pågående sår
14
Vårdprogram Diabetes Mellitus
KÄLLFÖRTECKNING
Agardh, Carl-David, Diabetes, 2002
Fors, Peter, Diabeteshandboken
Hälso- och sjukvårdsprogram, Diabetes Mellitus, Kommunförbundet och Region Skåne
2002
Magnander Sven, Distr.läkare,Vårdprogram Diabetes Helsingborg 2004
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och behandling vid Diabetes mellitus
15
HSL rutiner
Datum:
Flik:
Ers:
LOKALT VÅRDPROGRAM
DEMENSSJUKDOMAR
Höganäs kommun, primärvård och specialistvård i nordvästra Skåne 2007
100415
10:3
080312
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Innehållsförteckning
Lokalt vårdprogram - inledning ................................................................................. 3
Demenssjukdomar .................................................................................................... 4
Diagnosguide – symtom och fynd som stödjer respektive diagnos .......................... 4
Basal utredning i primärvården ................................................................................. 6
Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD) .................................. 7
Körkort vi demenssjukdom och kognitiv störning ...................................................... 8
God man och förvaltare ............................................................................................ 9
Kommunens ansvar .................................................................................................. 10
Palliativ omvårdnad .................................................................................................. 11
Bilagor
Bilaga 1. Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete
Bilaga 2. Omvårdnadens nyckel
Bilaga 3. Livskvalitet i demensvården
Bilaga 4. Bedömningsblankett vård och omsorgsbehov
Bilaga 5. Sömn- och orosprofil
Bilaga 6. Blodtryckslista
Bilaga 7. Aggressionsrapportblad
Bilaga 8. Läkemedelsbehandling, förstahandsval
Bilaga 9. Läkemedel som kan ge konfusion
Bilaga 10. God man och förvaltare
Bilaga 11. Checklista biståndshandläggare
Bilaga 12. Glädje- och välbefinnandeskala
Bilaga 13. Handlingsplan för vårdtagare som går vilse
Bilaga 14. Handlingsplan för hot och våld
Bilaga 15. Aktivitetsschema
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Lokalt vårdprogram – inledning
Demensteam
Programmet är framtaget i samarbete mellan Höganäs kommun, Höganäs primärvård samt
specialistvården i nordväst Skåne.
Från Primärvården har följande representanter deltagit:
Charlotte Wallin primärvårdsläkare Sjöcrona vårdcentral.
Björn Sandberg primärvårdsläkare Delfinens vårdcentral.
Från Äldrepsykiatriska sektionen i Helsingborg har följande representanter deltagit:
Överläkare Nils Reimer Jensen.
Sjuksköterska Annika Roslund.
Från Minnesmottagningen i Ängelholm har följande representanter deltagit:
Överläkare Anne Börjesson Hanson.
Sjuksköterska Ingrid Brobeck.
Sjuksköterska Lisbeth Carlsson Tengelin.
Sjuksköterska Maj-Britt Seres.
Från Apoteket Puman i Höganäs har följande representanter deltagit:
Apotekare Eva Magnusson.
Apotekare Pia Brokhöj.
Från Höganäs kommun har följande representanter deltagit:
Demenssjuksköterska Annica Karlsson.
Sjuksköterska Anette Berggren Bengtsson.
Programmet kommer att revideras regelbundet vid behov.
Demensteamet sammanträder två gånger per år.
Användbara länkar och föreningar i sammanhanget
www.anhöriga.se
www.demenscentrum.se
www.demensforbundet.se
www.alzheimerforeningen.se
www.socialstyrelsen.se Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010
www.skane.se/hsprogram ”Hälso- och sjukvårdsprogram för Demenssjukdomar” för Region
Skåne
Lokala Alzheimerföreningen Helsingborg/Höganäs. Ordförande Anita Asplund
tel 042-28 31 58.
Dokumentansvarig Annica Karlsson tel 042- 33 77 12
Reviderat 2010-04-15
3
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Demenssjukdom
Begreppet demens innebär en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av
hjärnans funktioner.
Diagnostiska kriterier enligt WHO ICD-10
Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande.
Störning av flera högre kortikala funktioner som minne, tankeförmåga, orientering, förståelse,
räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme.
Medvetandet ska inte vara grumlat.
Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd av (och
ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna.
Svårigheten ska vara av sådan grad att demenssymtomen påverkar personens arbete och/eller
sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå.
Symtomduration ska vara minst 6 månader.
Svårighetsgrader
Mild - patienten har demens men klarar att leva på egen hand.
Medelsvår - behöver stöd i det dagliga livet, kan oftast vistas hemma.
Svår demens - patienten är så handikappad att ständig tillsyn är nödvändig och någon form av
vårdboende vanligen krävs.
Differentialdiagnoser
Depression, långvarig sömnstörning, psykos, hörsel och synnedsättning, begåvningshandikapp,
missbruk, bristtillstånd, läkemedelutlöst, konfusion, tumör, blödning, hydrocefalus, inflammation
eller infektion inom CNS.
Diagnosguide - symtom och fynd som stödjer respektive diagnos
Alzheimers sjukdom
Smygande debut och progredierande försämring.
Påverkan på rumsorientering, uppmärksamhet, kroppsuppfattning, praktisk förmåga, språk, skriv
och räkneförmåga.
CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan
förekomma.
Vaskulär demens
Stroke-anamnes. Ibland plötslig debut. Trappstegsvisa förändringar.
Minnet kan vara relativt bevarat i tidigt skede.
Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och genomföra en uppgift.
Emotionell labilitet såsom blödighet, bristande impulskontroll.
Trötthet, förlångsamning både i tanke, tal och rörelser. Nattlig konfusion.
Gångmönster med korta, stapplande steg, fastnar gärna i stegen.
Balansstörning. Sväljningssvårigheter.
CT-hjärna visar infarkter eller mycket utbredda vitsubstansförändringar.
Obs! enbart kardiovaskulära riskfaktorer räcker inte för diagnosen vaskulär demens.
4
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Frontallobsdemens
Tidig och progredierande personlighetsförändring.
Försämrat omdöme och uppfattas ofta som hänsynslös.
Ibland språksvårigheter tidigt i sjukdomsförloppet. Minnet är oftast intakt i tidigt skede.
Emotionell labilitet såsom bristande impulskontroll, aggressivitet.
Distanslöshet, hämningslöshet. Försämrat bordsskick, ökad aptit.
Känslomässig avflackning t.ex. tappat gnistan, bryr sig inte, passiv.
Brister i exekutiv funktion dvs. förmåga att planera och utföra en uppgift.
Debuterar oftast före 65 års ålder.
CT-hjärna visar ibland kortikal atrofi frontalt och ev. temporalt, men kan vara normal.
(Frontala symtom kan förekomma även vid andra demenstillstånd framförallt i senare skede.)
Lewybody demens
Tidigt i förloppet ofta synhallucinationer.
Fluktationer- bättre vissa stunder.
Påtaglig överkänslighet för neuroleptika.
Parkinsonsymtom- stelhet i gång och mimik.
Orolig sömn – fäktar med armarna.
Falltendens (ortostatisk hypotension)
Frånvaro - eller svimningsattacker förekommer ibland.
CT-hjärna kan vara normal eller visa kortikal atrofi, men även vitsubstansförändringar kan
förekomma.
Parkinsondemens
Patienter som har haft Parkinsons sjukdom under minst ett år före debut av minnesproblem.
Flertalet Parkinsonpatienter utvecklar med tiden demenssymtom.
Den kliniska bilden liknar Alzheimers sjukdom och Lewybody-demens.
Blanddemens
Oftast blandtillstånd med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens.
Väldigt vanligt hos äldre. (>80 år)
Medicinsk behandling mot Alzheimers sjukdom enl SBU 2006
Läkemedelsbehandling med kolinesterashämmare av patienter med lätt till måttligt svår
Alzheimers sjukdom har inte visats påverka sjukdomsförloppet. Däremot kan de ge en viss
förbättring av globala och kognitiva funktioner.
Vanliga men ofta övergående biverkningar är illamående, diarréer och kräkningar samt
vadkramper och rinnande näsa.
Läkemedelsbehandling med memantin av måttlig till svår Alzheimers sjukdom kan ge en viss
effekt på kognitiva funktioner.
Biverkningar som har setts är yrsel, huvudvärk och trötthet hos ett fåtal patienter.
Uppföljning
Utvärdering av effekten rekommenderas ske inom 3 månader och därefter efter 6 månader och
sedan minst en gång per år.
Behandling bör fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt.
Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 2-4 veckor efter
utsättning bör preparatet återinsättas.
Utsättningsförsök skall undvikas i nära anslutning till större förändringar i den behandlades
tillvaro, såsom flyttning till annat boende.
5
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Basal utredning i primärvåden
Checklista
ANAMNES (från både patient och närstående)
JA
NEJ
Minnesstörning: Svårare än tidigare att komma ihåg tidpunkter,
personliga förhållanden, händelser eller personer.
___
____
Spatial oförmåga: Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer och/eller
välkända omgivningar.
____
___
Språkstörning: Svårare än tidigare att förstå eller uttrycka sig i
ord och skrift.
____
____
Praktisk oförmåga: Svårare än tidigare att klara av inlärda färdigheter
eller att utföra vardagliga handlingar. t.ex. telefonera, knyta skor, klä sig.
____
____
Förändring av personligheten: t.ex. omdömessvikt, blödighet,
känslomässig avflackning, aggressivitet, förändrat ätbeteende.
____
____
Vid positiva symtom ovan - gå vidare med nedanstående som stöd.
Typ av insjuknande, sjukdomsförlopp.
Hereditet.
Social situation. Bilkörning. Alkohol. Vapen.
Tidigare somatiska och psykiatriska sjukdomar. Fästingbett?
Aktuell medicin.
Somatiskt status.
Neurologstatus.
Psykiskt status: Depression? Vanföreställningar? Hallucinationer?
Lab: Bör även omfatta S-Ca-jon, P-Albumin, P-Homocystein, S-TSH, T4-fritt.
MMT, klocktest, ev. 5- saksprov, AQT.
CT-skalle.
___________________________________________________________________________
Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS.
Minnesmottagningen. Ängelholm tel 0431-81 539
Komplicerade diagnostiska och farmakologiska problem vid misstänkta demenstillstånd.
Demens hos yngre personer.
Komplettera remissen med testresultat, CT-skalle, somatisk undersökning, lab, medicinlista.
6
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Beteendeproblem och psykiska symtom vid demens (BPSD)
Checklista 1: OAS, omvårdnadsansvarig sjuksköterska i kommunen
Kontrolleras och fylls i före kontakt med PAL.
Namn:………………..………………P.nr:…………………..Datum…………….
Basala behov tillfredställda gällande:
Mat och dryck…………………………………………………………………………………...
Sömn, ev sömnschema…………………………………………………………………………..
Urin och tarm……………………………………………………………………………………
Fysisk rörlighet………………………………………………………………………………….
Syn och hörsel…………………………………………………………………………………...
Kontrollera ev sjukdomstecken såsom:
Feber……………………………………….
Urinsticka: Bakt………………Glucos……………Förstoppning………………..
Blodtryck: …………………………
Puls: ……………………………….
Andning: …………………………Underbensödem…………………………………………....
Smärta: …………………………………………………….……………………………………
Tandstatus: ……………………………………………………………………………………...
Checklista 2: PAL, patientansvarig läkare inom primärvården
Åtgärda eventuella problem enligt checklista 1 samt genomgång av checklista 2
Somatisk undersökning, inkl. provtagning:…………………..…………………………………
Olämplig medicinering. Polyfarmaci? Rätt indikation och dosering?
Kommentar: ………………………...…………………………………………………………..
Rätt indikation för: NSAID, Opioder, Neuroleptika, Protonpumpshämmare, Digoxin,
Loopdiuretika, SSRI.
Komplettera remissen med ifylld checklista, ev sömnschema, problembeskrivning, resultat av
somatisk undersökning, läkemedelslista samt aktuella lab.svar.
___________________________________________________________________________
Specialistnivå, rådgivande till primärvården i hela NVS.
Minnesmottagningen, Ängelholm tel 0431- 81 539.
Svåra beteendestörningar och/eller psykiatriska problem.
7
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Körkort vid demenssjukdom och kognitiv störning
En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil.
Redan vid en lätt kognitiv störning kan finnas en mätbar försämring.
Vid framskriden demens skall personen inte köra bil.
I tidiga skeden kan förmågan vara så bibehållen att fortsatt bilkörning accepteras.
En bedömning måste prövas individuellt.
Följande är speciellt viktigt att bedöma:
Bibehållen visuospatial förmåga och uppmärksamhet.
Hittar personen? Kört fel?
Kontrollera om 5-hörningarna i MMT kan kopieras klanderfritt.
Klocktest.
God simultankapacitet, även vid stress.
Svårigheter när flera olika händelser inträffar? Stresskänslighet?
Psykologtest vid tveksamhet.
Gott omdöme och insikt i förmåga/oförmåga
Anamnes.
Bedöms av läkare.
En bedömning av körförmåga är dock en helhetsbedömning av personens eventuella oförmågor.
Diskutera alltid med anhörig i enrum. Anhörigas uppfattning om lämplighet respektive incidenter
i trafiken väger tungt. Frågan kan vara mycket känsloladdad och anhöriga kan komma i en
mellanställning som kan vara svår.
Om du som läkare är tveksam, diskutera/bedöm situationerna vänstersväng, hög hastighet och
barn på vägen.
Om du bedömer att patienten, trots en kognitiv reduktion, har tillräcklig körförmåga, så bör du
ha tillräckligt tät fortsatt kontakt för att kunna avgöra när förmågan inte längre räcker för att på
ett säkert sätt köra bil.
En person kan själv skicka in sitt körkort till Länsstyrelsen med begäran att indragning ska ske, så
kan göras vid olika slags sjukdom.
Om du är tveksam och behöver råd, remitera personen till specialistbedömning.
Förvissa dig om att den person som fått körkortet indraget, trots det inte kör bil. Den som lider
av demenssjukdom kan givetvis glömma att han inte har körkort längre. Diskutera risken med
anhöriga, så att bilen inte är tillgänglig.
8
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
God man och Förvaltare
Enligt föräldrabalken 11 kap 4 § respektive 7 §
Socialnämnden är skyldig att anmäla till överförmyndarnämnden om den finner att en god man
eller en förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon eller om sådan inte längre
behövs.
Det är överförmyndaren som avgör om det föreligger behov av en god man eller förvaltare och i
så fall ger in en ansökan till tingsrätten.
Det är tingsrätten som anordnar godmanskap och förordnar en god man, vanligtvis efter ansökan
från överförmyndarnämnden.
Tingsrätten beslutar också om anordnande av förvaltarskap och förordnar en förvaltare.
Eftersom förvaltarskapet innebär ett stort ingrepp i den personliga integriteten prövas frågan
restriktivt.
För sin bedömning behöver överförmyndaren information, dvs en social utredning och ett
personbevis. Vidare krävs den enskildes samtycke till att en god man förordnas. Är dennes
tillstånd sådant att ett samtycke inte kan ges skall i stället behovet av en god man styrkas genom
ett läkarintyg.
Anmälan om behov av förvaltare skall styrkas med ett läkarintyg som utvisar att den enskilde är
ur stånd att vårda sig eller sin egendom.
Socialnämndens anmälningsskyldighet gäller även i de fall det inte går att få den enskildes
samtycke eller läkarintyg. Utifrån anmälan ansvarar då överförmyndaren för den fortsatta
utredningen.
Den enskilde själv eller socialnämnden kan föreslå att en viss person utses till god man eller till
förvaltare.
Socialnämnden kan delegera anmälan till överförmyndaren om behovet av god man eller
förvaltare till olika tjänstemän såsom biståndshandläggare eller arbetsledare.
Det är viktigt att anmälningsskyldigheten blir känd bland personalen i de olika verksamheterna
liksom vem som skall göra en sådan anmälan.
Se bilaga 10
9
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Kommunens ansvar
Demenssjuksköterska
tel 33 77 12
Uppsökande verksamhet
Konsult
Samordnare
Utbildning, handledning till personal och anhöriga
Hemvård
Matdistribution, städning, personlig omvårdnad, tillsyn, läkemedelshjälp mm.
Dagverksamhet
Ekgatan, mån-fre tel 33 76 97
För personer med demens och behov av särskilt stöd.
Korttidsboende/växelvård
Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov.
Vårdboende
Ljunghaga, för dem med svårare symtom och stort omvårdnadsbehov.
Vårdbehovsbedömning: Höga poäng på psykiska funktioner och beteende (se bilaga 4).
Vårdboendesamordnare
tel 33 75 24
Planeringsteam vid svåra omvårdnadsproblem
Samordnare är enhetschef för biståndsenheten tel 33 77 94.
Kan gälla t.ex. störande beteenden för medboende/grannar.
Sexuella trakasserier mot medboende och/eller personal.
Sanitär olägenhet i hemmet.
Mängder med husdjur, möss eller liknande.
Missbruk.
Orimliga krav från närstående på för lite aktiviteter och t.ex. gångträning.
Aggressivitet mot medboende.
Aggressivitet mot personal.
Enhetschef eller OAS kontaktar enhetschefen för biståndsenheten och redovisar problemen.
Man kommer gemensamt fram till vilka som ska kallas till vårdplanering.
Det kan t.ex. vara PAL, specialistläkare, enhetschef, sjuksköterska, kontaktman och anhöriga.
Övriga kan vara psykiatrisjuksköterska, demenssjuksköterska, kurator, psykolog, arbetsterapeut
och MAS.
Vem som ska kallas beror på ärendets art.
Enhetschefen avidentifierar personen i dokumentationen som sparas på biståndsenheten.
Lärande organisation.
10
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Palliativ omvårdnad
Demenssjukdomar är kroniska, ännu så länge, obotliga sjukdomar.
Med palliativ omvårdnad menas en individuell, lindrande och värdig helhetsvård för vårdtagare
och deras närstående.
Den fysiska, psykiska, sociala och existentiella delen ingår.
Omvårdnaden ska vara som en mantel av omsorger, som man sveper in vårdtagaren i.
Målsättningen är att skapa högsta möjliga livskvalitet.
Som hjälp i omvårdnaden använder man sig av de fyra hörnstenarna:
Symtomkontroll
Teamarbete
Bemötande - Kommunikation
Närståendestöd.
Symtomkontroll
För att kunna tolka ett förändrat beteende är det en förutsättning att känna till vårdtagarens
vanliga tillstånd. Smärta, oro och sömnstörning kan ge upphov till förändrat beteende.
Det är viktigt att tolka och ibland utesluta andra tillstånd för att rätt kunna behandla och/eller
förbättra välbefinnandet hos vårdtagaren.
Exempel på hjälpmedel:
Levnadsberättelse i kontaktpärmen.
Blankett för vård- och omsorgsbehov (se bilaga 4).
Skala för mätning av glädje och välbefinnande (se bilaga 12).
Analysera – åtgärda - utvärdera
Smärta
Ta reda på tidigare sjukdomshistoria via dokumentation och närståendes berättelse.
Undersök alltid hela kroppen.
Ordna eventuell läkarundersökning.
Åtgärda.
Utvärdera eventuella åtgärder.
VAS-skala användes om möjligt.
Omvårdnadsåtgärder kan t.ex. vara taktil massage.
Sömnstörningar
Anpassa miljön för natt och sömn, släck ner, lugn och ro.
Beröring, massage gärna med lavendelolja.
Magen tom? Kanske behövs något att äta eller dricka.
Individuella rutiner, fråga närstående, tex nattlampa, klädsel osv.
Tidigare sömnvanor, lagt sig sent, aldrig sovit många timmar.
Uteslut medicinsk orsak.
Uteslut läkemedelspåverkan.
Upprätta sömnprofil (se bilaga 5).
Vi behov av läkemedel vg. se rekommendationer för äldre (se bilaga 8).
11
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
BPSD - konfusion, oro, aggressivitet
Uteslut medicinska orsaker, använd checklista BPSD (sid 7).
Läkemedelspåverkan (se bilaga 9)
Upprätta oro/sömnprofil (se bilaga 5).
Gör en omvårdnadsplanering. För mycket stimuli? Behöver t.ex. äta på sitt rum, ingen radio
eller TV igång.
Handlingsplan för vårdtagare som kan gå vilse och därmed skadas (se bilaga 13).
Vid svår aggressivitet använd aggressionsrapportbladet (se bilaga 7).
Handlingsplan för hot och våld (se bilaga 14).
Bemötande som kan minska BPSD
Som vårdgivare ska man undvika:
Plötsliga och oväntade förändringar i rutiner och miljö.
Maktkamp med vårdtagaren.
Krav som överstiger vårdtagarens förmåga.
Att vara överdrivet kontrollerande eller rigid.
Påminnelser eller upprepat frågande för att få vårdtagaren att minnas.
Ilska eller aggressivitet mot vårdtagaren.
Att visa irritation.
Behövs utökade personalresurser? Kontakta enhetschef.
Kontakta eventuellt neuropsykiatriska kliniken i Ängelholm.
Teamarbete
Alla har ansvar för att skapa en god vård.
Använd den kompetens som finns i kommunen, primärvården eller på specialistklinikerna.
Respektera varandras kompetens och yrkeserfarenhet.
Utnyttja olikheterna hos personalen. Uppmuntra till nya lösningar. Skapa en tillåtande atmosfär.
Vårdtagarnas behov går före rutinerna.
Det ska vara klart för alla vad som ingår i kontaktmannaskapet, vem som är ordinarie och vem
som är vice samt hur dokumentationen ska ske. Kontaktmannen ska kunna planera egentid för
sin vårdtagare. Förslag till aktiveringsschema (se bilaga 15).
I ”köksturen” ingår att ge vårdtagarna dryck, frukt och andra mellanmål.
Vid regelbundna omvårdnadsplaneringar håller teamet den palliativa omvårdnadsfilosofin
levande.
Dialog i teamet kring vilken information som ska lämnas till närstående.
Viktigt med klara krav och realistiska förväntningar.
Ibland uppstår konflikter mellan vårdgivare och närstående som tror att den sjukes försämring
och apati beror på bristande stimulans och träning och inte den förväntade
sjukdomsutvecklingen. Personer med en långt gången svår demenssjukdom mår inte bra av för
mycket intryck och stimulans. Det leder i stället till stress och ökad förvirring eftersom den sjuke
inte längre kan tolka sina sinnesintryck korrekt. De behöver i stället en lugn och trygg miljö med
lite intryck.
Demensvård innebär också ibland att möta människor med så svåra symtom att det inte är
möjligt att hjälpa dem på ett tillräckligt sätt.
12
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Bemötande - Kommunikation
Värdigt med eftertanke och reflektion. Undvik konfrontation. Tänk på kroppsspråket.
Alla arbetar mot samma mål.
Analysera-Åtgärda-Utvärdera.
Skapa ögonkontakt, närma sig lugnt och förtroendeingivande. Flera på en gång blir
skrämmande.
Använd ett mjukt och vänligt tonfall.
Var tydlig, en sak i sänder, Ge dem tid. Ställ ”rätt” krav.
Tala inte över huvudet på den demensdrabbade.
Lyssna uppmärksamt.
Tillrättavisa inte.
Övervaka inte i tid och otid.
Argumentera inte.
Möt individen med respekt och som hon är. Inte som vi vill att hon ska vara.
Humor underlättar.
Vandrare
Hjälp personen att:
Finna ställen att vila, rastplatser.
Göra ”vandrandet” njutningsfullt.
Finna vägar som leder ”hem” igen.
Bli bekräftad då han/hon upplever sig vara ”på väg”.
Plockare
Avbryt inte påbörjad aktivitet, om den inte är till skada för någon.
Förenkla.
Se till att möjligheten att utföra en handling finns där impulsen till handling finns.
Letare
Lyssa på berättelsen om det som en gång förlorades.
Trösta och njut av det de/ni ändå finner, sinnesstimulering, köksredskap, kryddor, händelser
av olika slag.
Förenkla tillvaron.
Ropare
Erbjud personen att vara i centrum.
Uppmärksamma kommunikation.
Erbjud individuell stimulering.
Validation
Genom validation bekräftas vårdtagarens känslor och den verklighet han/hon befinner sig i.
Syftet är att stärka självkänslan och att skapa lugn och trygghet. Genom att aktivt lyssna, ta in och
återberätta det personen säger hjälper man individen att få ur sig känslor och minnen som
han/hon bär på.
Om vårdtagaren t.ex. vill ”gå hem till mor” så argumenterar man inte om ifall hon lever eller inte.
Man kan i stället fråga olika saker. Saknar du mor? Är du orolig för henne? Vad heter din mor?
Tror du något hänt henne?
13
Lokalt vårdprogram – Demenssjukdomar
2010-04-15
Reminiscens
Ordet betyder erinran eller svagt minne av något. Genom samtal, bilder, musik eller föremål som
anknyter till olika händelser fördjupas minnesbilden vilket stärker individens identitet, självkänsla
och trygghet.
Hörnstenarna i begreppet är att:
Uppmuntra till kommunikation.
Skapa känsla av samhörighet.
Ge intellektuell och social stimulans.
Stödja den kapacitet som fortfarande finns kvar.
Hjälpa till att behålla identitet och självkänsla.
Närståendestöd
Höganäs
Hembesök.
Enskilda samtal och telefonrådgivning.
Anhörigträff/utbildning en gång per månad.
Informera om anhörigföreningar.
Broschyrer, böcker, tidningar och skrifter. Video. DVD.
Ljunghaga
Ta god tid för information vid första besöket och under den första tiden.
Ring närstående efter första natten och rapportera.
Genomförandeplan och regelbunden uppföljning.
Enskilda stödsamtal.
Anhörigträffar regelbundet samt vid behov.
Kontakt efter dödsfall och erbjud samtal vid behov.
14
2010-06-01
Bilaga 1 – 10:3
Grundprinciper i äldrepsykiatriskt arbete
1.
Äldre människor har samma människovärde som yngre. Det gäller också dementa äldre.
2.
Äldre människor har samma lagliga rättigheter som yngre. Det gäller också dementa.
3.
Äldre människor skall inte behandlas för andras skull.
4.
Behandling eller inläggning ska endast ske om det finns rimliga möjligheter för att ett
positivt resultat överväger behandlingens negativa sidor.
2010-06-01
Bilaga 2 – 10:3
Omvårdnadens nyckel
Skapa ett behagligt klimat i nuet.
Visa den demente värme och vänlighet.
Tempo – tala långsamt, arbeta långsamt, rör dig långsamt.
Beröm alla bra saker den demente gör.
Samtala om tidigare färdigheter.
Arbeta med kroppsspråket:
- Vänlig hållning
- Vänliga gester och tonfall
- Leenden
Korrigera aldrig den demente. Detta kan upplevas som en kränkning.
Tvista aldrig med den demenshandikappade.
Låtsas aldrig om irriterande beteende och förolämpningar.
Bli inte irriterad när den demente ställer samma frågor om och om igen.
Låt inte den demente vara tillsammans med någon som är upprörd.
Den demente vårdas bäst av personer som känner dem över tiden.
Det viktigaste i vårdarbetet är hur bra vårdaren lyckas förstå och tolka den dementes beteende.
Den demente minns bättre det som är förenat med en känsla av välbehag.
Behåll din humor.
Personer med demenssjukdom har en annorlunda upplevelse av tiden, rummet eller personerna och kan inte tänka abstrakt.
2010-06-01
Bilaga 3 – 10:3
Livskvalitet i demensvården
Målsättningen för demensvården är att den skall ha ett högt kvalitativt innehåll och ge patienten
en god livskvalitet.
En person med demenssjukdom bör ha möjlighet till någon positiv upplevelse varje dag.
Livskvalitet i omvårdnaden kan vara:
Att känna gemenskap och glädje
Att bli vårdad av omtänksamma personer
Att känna sig ren och fräsch
Att vara nyrakad och fin i håret
Att ha rena kläder
Att få maten trevligt serverad
Att få välbekant mat
Att känna doften av nybakat och smaka av kakan
Att bo i en trivsam miljö
Att höra levande musik ibland
Att få besök av anhöriga och vänner
Att få komma ut i naturen ibland
Att få kontakt med djur ibland
Att ha kvar känslan att något positivt hänt under dagen som gått
2010-06-01
Bilaga 4 – 10:3
Bedömning av vård- och omsorgsbehov
Namn…………………………………
Pers.nr..………………………………
Datum…………………………………
Bedömt av......................……………
Resultat
Fysiska funktioner……………………..
Psykiska symtom……………………….
Beteende…………………………………
Fysiska funktioner (ett kryss/bedömning)
1. Förflyttning
 Går helt självständigt
0
8. Avföring
 Använder hjälpmedel
1
 Sköter magen själv,
 Måste ha levande stöd
2
på eget initiativ
0
 Rullstol och lift
3
 Sköter magen med hjälp,
2. Rörelse
påminnelse
1
 Inga förlamningar
0
 Blöja, vanligen ren
2
 Nedsatt kraft i arm eller ben
1
 Kan ej kontrollera avföringen,
 Halvsidig förlamning,
inkontinent
3
delvis bibehållen kraft
2
9. ADL
 Halvsidig förlamning
3
 Klär sig helt själv på
3. Språk
eget initiativ
0
 Normalt tal
0
 Klär sig delvis själv,
 Lättare talrubbning
1
instruktion, viss hjälp
1
 Svåra talrubbningar
2
 Kläs helt av personal,
 Kan inte tala, använder läten
3
medverkar aktivt
2
4. Språkförståelse
 Kläs helt av personal,
 Förstår vad som sägs
0
är passiv eller motsträvig
3
 Lättare rubbning
1
10. Hygien
 Förstår endast korta
 Klarar övre och nedre toalett
instruktioner
2
själv på eget initiativ
0
 Ingen förståelse
3
 Klarar övre och nedre toalett
5. Syn
själv med uppmaning och viss
 God syn
0
hjälp
1
 Måttligt nedsatt syn
1
 Fullständig hjälp,
 Kraftigt nedsatt syn,
medverkar aktivt
2
behöver ledsagare
2
 Fullständig hjälp,
 Blind
3
är passiv eller motsträvig
3
6. Hörsel
11. Måltider
 God hörsel
0
 Äter och dricker självständigt
0
 Måttligt nedsatt
1
 Äter och dricker med viss
 Kraftigt nedsatt
2
assistens, delvis matning
1
 Döv
3
 Matas helt, medverkar aktivt
2
7. Urin
 Matas helt, är passiv eller
 Kan gå och kissa själv,
motsträvig
3
på eget initiativ
0
 Måste passas, vanligen torr
1
Vid omvårdnad behöver vårdtagaren hjälp
 Måste passas, vanligen blöt
2
av
 KAD
3
 1 person
1
 2 personer
3
Summa (0-36 poäng)
Annica Karlsson 042-337712
Demenssjuksköterska
Höganäs Kommun
_______
Ingegerd Olgård
MAS
Örkelljunga Kommun
Iréne Bengtsson
IFO-chef
Klippans Kommun
Psykiska symtom ( ett kryss/bedömning)
Vårdtagaren är/visar
Sällan/Aldrig
0
Någon gång/vecka
1
Dagligen
2
Flera gånger dagligen
3
1. Ledsen
2. Gråter
3. Orolig, rastlös
4. Ängslig och rädd
5. Klagande
6. Hjälpsökande
7. Lättretlig
8. Aggressiv
9. Misstänksam
10. Samarbetssvårigheter
11. Initiativlös
12. Synhallucinationer
13. Hörselhallucinationer
14. Överaktiv
0-42 poäng
Summa__________
Beteende (ett kryss/bedömning)
Vårdtagaren gör…
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
Sällan/Aldrig Någon gång/v
0
1
Dagligen Fl. ggr/dagl.
2
3
Går in i andras rum
Plockar ur medboendes skåp och lådor
Söker ständigt uppmärksamhet
Står ofta vid dörren och vill ut
Tar sig ut
Packar sina saker
Äter av andras mat
Äter blomjord, fimpar o dyl.
Spottar ut sin medicin
Klär av sig offentligt
Staplar stolar, vänder möbler etc.
Uppe nattetid och vandrar
Urinerar i papperskorg, krukor eller golv
Kladdar med avföring på kläder,möbler etc
Slår medboende
Slår personal
Aggressiva utbrott, tal, gester mot
medboende
Aggressiva utbrott, tal, gester mot personal
River sönder tidningar, servetter, blöjor
Gömmer saker
Skriker eller ropar ihållande
0-63 Poäng
Annica Karlsson 042-337712
Demenssjuksköterska
Höganäs Kommun
Summa__________
Ingegerd Olgård
MAS
Örkelljunga Kommun
Iréne Bengtsson
IFO-chef
Klippans Kommun
2010-06-01
Bilaga 5 – 10:3
Namn:___________________________________
Sömnprofil Orosprofil
DAG
Datum
07.00
08.00
09.00
10.00
11.00
12.00
13.00
14.00
15.00
16.00
17.00
18.00
X = sömn
--- = vaken
* = medicin
NATT
Datum
07.00
08.00
09.00
10.00
Mätning av oro med hjälp av VAS-skalan
11.00
12.00
13.00
14.00
15.00
16.00
17.00
18.00
____________________________________________
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Ingen oro
måttlig oro
värsta tänkbara oro
2010-06-01
Bilaga 6 – 10:3
Blodtryckslista
Namn:___________________________________
Datum
Liggande efter 20 minuters
vila
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
BLTR
PULS
Omedelbart efter uppresning
Efter 1 minut
Efter 3 minuter
Efter 5 minuter
Efter 10 minuter
2010-06-01
Bilaga 7 – 10:3
Aggressionsrapportblad
Vid varje aggressionstillfälle från vårdtagaren görs en markering för tidpunkt samt markeringar i alla lämpliga rutor, minst ett kryss i varje kolumn. Rapporteringen
avser alla tillbud, även mindre allvarliga. Rapportbladet lämnas till enhetschefen.
VÅRDENHET
HUR BÖRJADE
AGGRESSIONEN?
[ ] Ej provocerad
VAD ANVÄNDE
VÅRDTAGAREN?
[ ] Ord, EJ hot
VART RIKTADES
AGRESSIONEN?
[ ] Ingen/inget
VAD HÄNDE?
VAD SKADADES?
[ ] Inget/ingen skada
DATUM FÖR AGGRESSIONEN:
KLOCKAN:
HUR LUGNADES
VÅRDTAGAREN?
[ ] Av sig själv
PROVOCERAD AV
[ ] Ord, fysiskt hot
[ ] Annat föremål
FÖREMÅL
[ ] Samtal
[ ] Annan vårdtagare
[ ] Hand
[ ] Vårdpersonal
[ ] skadat, användbart
[ ] Fördes bort
[ ] ADL-hjälp
[ ] Fot
[ ] Annan vårdtagare
[ ] Skadat, kasseras
[ ] Fick läkemedel
[ ] Krav från personal
[ ] Vas
[ ] Annan person
PERSONER
[ ] Fick injektion
[ ] Tillrättavisad av personal
[ ] Askfat
[ ] Måste fasthållas
[ ] Annat (ange vad):
[ ] Stol
[ ] Kände sin säkerhet
hotad
[ ] fick ont < 10 min
[ ] Strypgrepp
[ ] Tänder
[ ] Kniv
[ ] Sax
[ ] Annat (ange vad):
[ ] Annat (ange vad):
[ ] fick ont > 10 min
[ ] fick huvudskada, rivsår
eller dylikt
[ ] Behövde behandling,
t.ex. vila, värktablett,
bandage
[ ] Behövde läkarvård
SIGNATUR:
DATUM FÖR RAPPORT:
2010-06-01
Bilaga 8 – 10:3
FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV BPSD, BETEENDEMÄSSIGA OCH
PSYKOLOGISKA SYMPTOM HOS PATIENTER MED DEMENSSJUKDOM, BYGGER
PÅ SKÅNELISTAN 2010
LÄKEMEDEL:
SYMPTOM:
Depression
Oro/Ångest
X
X
X
X
Psykos
Konfusion
Sömnstörningar
Aggression
Antidepressiva
Citalopram 1:a hand
Mirtazapin 2:a hand
X
X
Neuroleptika
X
X
Haloperidol
Risperidon
X
X
X
Lugnande, sömnmedel
Oxazepam
Zopiklon
Klometiazol
2010-06-01
X
X
X
X
X
X
Ropbeteende
2010-06-01
Bilaga 9 – 10:3
Läkemedel som kan ge konfusion
Kortison
Opioidanalgetika, NSAID, Cox-2-hämmare, Dextropropoxyfen, Kodein, Tramadol
Neuroleptika, speciellt högdospreparat
Förstämningsläkemedel, speciellt tricykliska antidepressiva läkemedel
Ulcusläkemedel
Sömnmedel, speciellt långverkande benzodiazepiner
Inkontinensläkemedel
Ortostatism kan förorsakas av blodtryckssänkande läkemedel
Neurologiläkemedel, antiepilektika, L-dopa m. fl. dopaminstimulerande läkemedel
2009-03-24
Bilaga 10 – 10:3
God man och förvaltare
Riksdagen har genom lag beslutat att varje kommun ska ha en överförmyndare eller en
överförmyndarnämnd. Kommunfullmäktige i Höganäs kommun har beslutat att ha en
överförmyndarnämnd.
Överförmyndarnämnden består av politiker tre ledamöter och tre ersättare.
Överförmyndarnämnden har tillsyn över god man, förvaltare och förmyndare.
Handläggare Ann-Kristin Magnusson har hand om expeditionen och är sekreterare
i nämnden. Tillsyn över nämnden har Länsstyrelsen och Justitieombudsmannen (JO).
Huvudman
Huvudman är den person som har en god man/förvaltare.
God man
God man är till för personer över arton år som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat
hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin
egendom, och/eller sörja för sin person.
Förvaltare
Förvaltare utses när det inte är tillräckligt med god man därför att huvudmannen är ur stånd att
vårda sig och sin egendom. När en förvaltare har utsetts kan huvudmannen inte själv bestämma i
vissa frågor, men det är alltid huvudmannens behov som bestämmer förvaltarens uppdrag.
Uppdraget kan vara avgränsat till att gälla enbart förvaltning av en del av huvudmannens
egendom, men det kan även omfatta alla tre delarna (bevaka rätt, förvalta egendom, sörja för
person). Förvaltarskap omprövas enligt lag varje år av överförmyndarnämnden.
Definitioner
Bevaka rätt
Detta uppdrag innebär att gode mannen ska se till att huvudmannen inte fråntas sina rättigheter,
samt får den hjälp och det skydd som han/hon har rätt till gällande exempelvis ansökningar om
bostadsbidrag, insatser enligt LSS, vårdboende, med mera.
Förvalta egendom
Detta uppdrag innebär att ha ansvar för huvudmannens ekonomi genom att exempelvis betala
räkningar, förvalta kapital och fastigheter, deklarera, ansöka om pension/bostadstillägg/socialt
bistånd, betala ut fickpengar, kontrollera inköp/kvitton, med mera.
Sörja för person
Detta uppdrag innebär att motverka att huvudmannen blir ensam, förvissa sig om att
huvudmannen mår bra, bevaka att huvudmannen får den vård/bostad/social
service/kontaktperson/rekreation som behövs.
God man/förvaltare ska besöka huvudmannen minst en gång per månad. God man/förvaltare
ska se till att huvudmannen får hjälp med t.ex. klädinköp, flyttning, läkar-/tandläkarbesök.
2009-03-24
Vem kan bli god man/förvaltare?
Det ska vara en ”rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig man eller kvinna”. Sökande kontrolleras
hos kronofogden, belastningsregistret, genom lämplighetsintyg, samt via nämndens eventuella
tidigare erfarenhet av personen. Överförmyndarnämndens generella regel är att en person inte
ska har fler än fem uppdrag samtidigt, men det finns undantag.
I överförmyndarnämndens årliga tillsyn ingår bland annat att god man/förvaltare lämnar
årsräkning för sin huvudman. Årsräkningen ska innehålla redovisning genom att verifikationer
styrker inkomster, utgifter, bankmedel, fastigheter, aktier och fonder.
Arvode
God man/förvaltare får arvode för uppdraget.
Ekonomisk förvaltning arvoderas efter tre olika normalbelopp:
Har den ekonomiska förvaltningen varit okomplicerad och föga tidskrävande skall arvodet
fastställas till 9 % av basbeloppet.
Har förvaltningen varit besvärlig och tidskrävande skall arvodet bestämmas till 12 % av
basbeloppet.
Har förvaltningen varit särskilt komplicerad på grund av huvudmannen äger fastighet,
affärsrörelse eller dylikt skall arvodet motsvara 18 % av basbeloppet.
Personlig omvårdnad arvoderas efter tre olika normalbelopp:
Vistas huvudmannen på sjukhus eller vårdboende och endast i mindre omfattning varit mottaglig
för personlig omvårdnad från gode mannen skall arvodet fastställas till 9 % av basbeloppet.
Har gode mannens vårdinsatser varit av större omfattning skall arvodet bestämmas till 12 % av
basbeloppet.
Har den personliga omvårdnaden varit speciellt krävande skall arvodet utgå med 18 % av
basbeloppet.
Särskilda insatser: Om god man/förvaltare under året har utfört speciellt arbete för visst
ändamål så utgår arvode per timme med belopp motsvarande arvode för kommunalt
förtroendevalda.
När godmanskap och förvaltarskap ska anordnas eller upphöra
Ansökan
Ansökan om god man eller förvaltare kan förmyndaren, den enskilde själv om han eller hon fyllt
18 år, den enskildes make/maka eller sambo, närmaste släktingar och överförmyndarnämnden.
2009-03-24
Anmälan
Socialnämnden har enligt socialtjänstförordningen 5 kap. 3 § skyldighet att anmäla behov av god
man till överförmyndarnämnden. Även enligt 15 § i LSS ska kommunen anmäla när en person
behöver god man. Anmälan kan även komma från sjukvårdsinrättningar, kurator, allmänheten,
med flera. Man kan läsa mer om anmälan och vad den ska innehålla i kommunförbundets
cirkulär 2001:32.
Beslut
Tingsrätten prövar och beslutar i ärendet. Läkarintyg krävs både vid anordnande och vid
upphörande av god man/förvaltare. Om inte huvudmannen kan yttra sig vid anordnande
kontaktas anhöriga. Beslut från tingsrätten skickas till överförmyndarnämnden, huvudmannen,
och god man/förvaltare. God man/förvaltare bör kontakta personal/kontaktperson för att
presentera sig och lämna ställföreträdarskapet (fullmakt) för förtroendeuppdraget.
Vid byte av god man/förvaltare är det överförmyndarnämnden som prövar och beslutar i
ärendet.
Om huvudmannen avlider upphör omedelbart uppdraget som god man/förvaltare.
God man/förvaltare skall därefter inte utföra något i dödsboet.
Höganäs kommun har avtal med begravningsbyråer som hämtar den avlidne. De tar också hand
om dödsboet om det inte finns några anhöriga.
090325 Ann-Kristine Magnusson tel 337478
2010-04-15
Bilaga 11 – 10:03
Checklista biståndshandläggare
Hembesök, vårdplanering.
Före hembesök
Var så få personer som möjligt.
Avsätt gott om tid.
Ibland måste man ringa och påminna om bokad tid samma dag.
Inhämta så mycket information som möjligt via närstående eller hemvårdspersonal.
Ofta är det bra att möta närstående och personal innan, då de kan tala friare. Personalen kan
vara tydligare utan att kränka personen.
En person med demenssjukdom kan ofta ha några av nedanstående symtom:
Närminnesstörningar, vilket innebär att det är svårt med ny information eller lära sig nya
saker.
Svårt att orientera sig i tid, rum, person och situation.
Långsam i tanke och handling.
Förändrat, annorlunda beteende.
Känslomässiga förändringar. Deprimerad eller omotiverat glättig.
Misstänksam.
Avsaknad av sjukdomsinsikt. Behöver ingen hjälp. Klarar sig själv.
Vid hembesök
Sök ögonkontakt.
Presentera dig så enkelt som möjligt.
Tala långsamt och i korta meningar.
Stig försiktigt in i bostaden.
Försök inge förtroende och etablera en kontakt.
Hitta ett neutralt samtalsämne, t.ex. vädret inledningsvis.
Fördel om man känner till familjeförhållanden i förväg.
Informera anledningen till besöket i korta och tydliga ordalag.
Vänta in, så du ser att personen hinner uppfatta informationen innan du går vidare.
Konkret och inte för mycket information på en gång.
Behåll lugnet och tålamodet.
Ibland måste man göra flera hembesök innan personen känner tillit.
Avsluta hembesöket
Upprepa enkelt vad ni kommit överens om.
Skriv gärna ner det enkelt och läs tillsammans.
Lämna namn och telefonnummer.
2010-06-01
Namn:___________________________________
Glädje och välbefinnande skala
DAG
Datum
07.00
08.00
09.00
10.00
11.00
12.00
13.00
14.00
15.00
16.00
17.00
18.00
07.00
08.00
09.00
10.00
11.00
12.00
13.00
14.00
15.00
16.00
17.00
18.00
NATT
Datum
Mätning av oro med
hjälp av VAS-skalan
Bilaga 12 – 10:3
1 – Djupt olycklig, väldigt
bekymrad eller illa till
mods
2 – bekymrad, en
smula olycklig
3 - neutralläge
4 – någorlunda nöjd,
belåten och
harmonisk
5 – mycket glad och
gott humör,
obekymrad,
harmonisk
2010-06-22
Bilaga 13 - 10:3
Individuell handlingsplan för vårdtagare som kan gå vilse och
därmed skadas
Kartlägg när det sker. Försök anpassa miljön och tillsynen. Ta hjälp av andra, hemtjänst, kvällsnattpatrull mm. Identitetsband kan användas i samråd med vårdtagaren. Om vårdtagaren inte kan
lämna sitt samtycke ska dennes närstående vidtalas.
Datum:……………………
Namn:………………………………………………………………………….…..……………..
Personnummer:………………………………
Enhetschef:……………………………………………………...………………………………..
OAS:……………………………………………………………………………………………..
Handlingsplan:………………………………………………………………………………...…
……………………………………………………………………………………………..……
………………………………………………………………………………………………..…
……………………………………………………………………………………………….….
Informerade om handlingsplanen:
Närstående:……………………………………………………………………………………..
Vårdtagarens signalement samt vanlig klädsel: …………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………...
Vårdtagarens ev. promenadvanor:………………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………...
Vårdtagarens ev. tidigare bostadsadresser:………………………………………………………...
…………………………………………………………………………………………………..
Tid för eftersökning:…………………………tim
Tid för kontakt med polis:……………………tim
Åtgärder vid ett försvinnande
1. Vid försvinnande företas eftersökning i bostaden och närområdet av hemvårdspersonal och
om möjligt närstående.
2. Enhetschef, tjänstgörande sjuksköterska och närstående kontaktas.
3. Enhetschef/sjuksköterska kontaktar polis tel 114 14 eller tel 112 beroende på omständigheter
och väderlek.
4. Enhetschef underrättar Vård- och omsorgschef samt MAS.
2010-04-15
Bilaga 14 – 10:3
Handlingsplan för hot- och våldsituationer
Förebyggande åtgärder
Utförliga rapporter, omvårdnadsplaner och genomförandeplaner.
Rapportera incidenter och varningstecken.
Respektera rädsla hos en arbetskamrat.
Viktigt att informera vikarier.
Regelbunden genomgång av handlingsplan för hot och våld.
Regelbunden genomgång av aggressionsrapportblad.
Utbildning i bemötande.
När situation uppstår
Försök att uppträda lugnt.
Kontakta, om möjligt, övrig personal.
Försök få bort vårdtagaren från övriga boende.
Kontakta närmaste chef/sjuksköterska.
Finns fara för liv och hälsa kontakta polis dagtid 114 14 eller 112.
2010-04-15
Bilaga 15 – 10:3
Aktiveringsschema
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Fredag