Till dig som ska genomgå
kranskärlsröntgen
En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011
Hjärtat – kroppens blodpump
Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn
för att få ut syresatt blod till kroppens alla olika organ. För att
klara av detta arbete måste själva hjärtmuskeln få sin beskärda
del av det syresatta blodet.
Kranskärlen
Kranskärlen är hjärtats egna blodkärl som förgrenar sig utanpå
hjärtat. Det finns ett kranskärl på höger sida av hjärtat och ett på
vänster.
Vänster
kranskärl
Friskt blodkärl
Höger
kranskärl
Kärlkramp (Angina pectoris)
Åderförfettning ger upphov till så kallade plack på insidan av
kranskärlen. Kärlkramp beror på större plack som ger förträngningar av hjärtats kranskärl. Det blir då trångt för blodet att
passera och syrebrist i hjärtats celler uppstår som kan leda till
bröstsmärtor. Detta kallas för kärlkramp. Kärlkramp kan uppkomma vid ansträngning, psykisk stress, värme/kyla och i vila.
Kranskärl
Plack
Hjärtinfarkt
Plack i kranskärlen kan brista och då bildas en blodpropp inuti
kranskärlet.
Kranskärl
Plackruptur
Det leder till syrebrist och hjärtmuskelcellerna dör – detta
kallas för hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt ger ofta upphov till bröstsmärtor i det akuta skedet, men kan även ge upphov till oregelbunden hjärtrytm, andningsbesvär, yrsel och illamående. Ibland kan
bröstsmärtan stråla ut mot armar, hals, mage eller rygg.
Kranskärl
Blodpropp
Kranskärlsröntgen
Med hjälp av kranskärlsröntgen kan man upptäcka förträngningar i kranskärlen. Undersökningen utförs på ett röntgenlaboratorium och tar cirka 30-60 minuter inklusive förberedelser. Du
kan ofta gå hem samma dag. Undersökningen genomförs via
en pulsåder i handleden eller i ljumsken. Insticksstället bedövas
och en tunn plastslang förs via kärlsystemet till hjärtat. Via plastslangen sprutas en liten mängd kontrast i höger respektive vänster kranskärl. Eventuella förträngningar och stopp i kranskärlen
kan då ses med hjälp av röntgen.
Undersökningen är vanligtvis helt smärtfri, bortsett från första
bedövningssticket. När undersökningen är klar anlägger man ett
tryckförband som förhindrar att blod läcker ut från det punkterade blodkärlet. Detta tryck får du ligga med några timmar efter
undersökningen. Därefter får du komma upp ur sängen. I vissa
fall kan man sätta en speciell sorts plugg i hålet i kärlet och då
behövs inte tryckförbandet.
Ballongvidgning av kranskärl
Förträngning som upptäcks i ett kranskärl med hjälp av kranskärlsröntgen kan pressas tillbaka med hjälp av ballongvidgning.
Detta leder till att blodet återigen kan strömma fritt genom kranskärlet och syresätta hjärtmuskelns celler. Proceduren liknar
kranskärlsröntgen och kan ibland genomföras samtidigt med
kranskärlsröntgen.
Via en plastslang kan man föra ut en ballong i kranskärlet till den
förträngning som skall behandlas. Förträngningen kan då vidgas
med ballongen och oftast läggs även ett metallnät (stent) i kärlet
för att förhindra återförträngning. Stentet växer sedan in i kärlväggen. För att förhindra blodproppar under läkningstiden är det
nödvändigt att du regelbundet tar de blodproppsförebyggande
läkemedel som du har blivit ordinerad.
Ballongvidgning av kranskärl
1. Ett kranskärl har fått en
förträngning av plack.
Plack
Vänster
kranskärl
Höger
kranskärl
1
2
2. En plastslang
förs in
genom ett blodkärl
i ljumsken eller armen
upp till hjärtat.
3
Stent
4
3. En ballong i plastslangens
spets fylls med vätska.
4. Ett metallnät, stent, runt ballongen
stannar kvar som armering av kärlväggen.
Kranskärlsoperation (koronar bypass-operation)
Om det finns förträngningar i kranskärlen som inte är lämpliga
för ballongvidgning kan en hjärtoperation bli aktuell. En bit av ett
blodkärl, från benet eller bröstkorgens insida, kopplas förbi det
förträngda kärlet (bypass). Blodet kan då passera genom det
nya kärlet och tillföra syre till hjärtmuskeln. Operationen sker
på en thoraxkirurgisk klinik och brukar ta ca två till fyra timmar.
Eftervården brukar vara en till två veckor.
Förberedelser inför kranskärlsröntgen/ballongvidgning
Inför en kranskärlsröntgen fastar du ett antal timmar innan
undersökningen. Personalen informerar om hur länge det blir i
ditt fall. Du duschar innan undersökningen. Du får dropp och ett
avslappnande läkemedel. Töm gärna blåsan precis före undersökningen.
Att tänka på efter en kranskärlsröntgen
Ljumsken
Du som blivit stucken i ljumsken bör vara försiktig när du går
i trappor under det första dygnet och du skall inte lyfta tungt,
cykla, spela golf, utöva tyngre fysisk aktivitet eller springa under
den första veckan. Är du trög i magen bör du äta något lösande,
till exempel katrinplommon, så att du inte behöver krysta vid
toalettbesök. Duscha inte efter undersökningen på undersökningsdagen.
Handleden
Du som blivit stucken i handleden bör vara försiktig med tunga
lyft dagen efter ingreppet, sedan kan du använda handen/armen som vanligt. Duscha inte efter undersökningen på undersökningsdagen.
Om du får svåra smärtor eller börjar blöda
Om du under de närmsta dagarna får en nytillkommen svullnad
eller svårare smärtor i ljumsken/handleden ska du omgående
ta kontakt med din avdelning eller åka in till akutmottagningen
för läkarundersökning. Om det däremot skulle börja blöda i
ljumsken/handleden, tryck hårt mot insticksstället med till exempel en handduk och ring ambulans på telefonnummer 112 för
transport till sjukhus. Efter ett ingrepp i ljumsken kan en mindre
förhårdnad och/eller ett blåmärke uppstå. Blåmärket kan bli stort
och förflytta sig nedåt benet, ibland ända ner till foten. Detta behöver inte åtgärdas utan försvinner så småningom av sig själv.
Att tänka på efter en ballongvidgning
Om du får smärtor i bröstet ska du uppsöka akutmottagningen omgående. Får du däremot tillbaka dina kärlkrampsbesvär med bröstsmärtor i samband med ansträngning
inom de närmsta veckorna ska du istället kontakta
Hjärtmottagningen på telefonnummer 08-123 564 60.
Risker och komplikationer
Alla invasiva ingrepp som genomförs i kroppen är förknippade med en viss risk för komplikationer. Allvarliga komplikationer i samband med kranskärlsröntgen och ballongvidgning är ovanliga.
Kranskärlsröntgen
• En mindre blödning i ljumsken under vårdtiden är en
ganska vanlig komplikation (1/10) och behandlas med
tryckförband. Allvarliga blödningar i ljumsken är ovanliga
(cirka 2/100).
• Allergiska reaktioner mot antingen lokalbedövningsmedlet eller kontrastmedlet kan förekomma. Säg till om du
vet att du är överkänslig. Förebyggande behandling för
att undvika reaktioner finns att tillgå om man reagerat på
kontrast.
• I sällsynta fall kan det bildas små blodproppar på plastslangarna trots att vi använder blodförtunnande medel.
I väldigt sällsynta fall kan detta ge upphov slaganfall
(<1/1000).
Ballongvidgning
• Komplikationer som vid kranskärlsröntgen (se ovan)
• I samband med ballongvidgning finns en liten risk för
hjärtinfarkt. Stora hjärtinfarkter som påverkar hjärtats
pumpförmåga är ovanliga.
• Akut kranskärlsoperation kan bli aktuellt i sällsynta fall
om komplikation tillstöter (<1/1000).
Uppföljning
Du som haft en hjärtinfarkt, gjort en ballongvidgning eller en
hjärtoperation kommer att bli kallad till återbesök hos:
• kranskärlssjuksköterska på Kranskärlsmottagningen inom
2-3 veckor
• läkare på Hjärtmottagningen inom 2 månader
Om du inte hört av oss inom dessa tider ber vi dig att höra av
dig till Hjärtmottagningen på telefonnummer 08-123 564 60.
Har du några frågor inom en vecka efter undersökningen är du
välkommen att ringa till din avdelning, annars kan du ringa Hjärtmottagningen.
Avd 70 08-123 554 70
Avd 94 08-123 554 94 eller 08-123 561 01
Hjärtmottagningen 08-123 564 60
Hälsningar
Grafik: Svenska grafikbyrån
Personalen på Hjärtkliniken
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
Telefon: 08-123 550 00 vx
Hemsida: www.ds.se
