Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
Utrikesdepartementet
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Mänskliga rättigheter i Island 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Läget för mänskliga rättigheter i Island är gott. Den ekonomiska krisen de
senaste två åren har orsakat svårigheter, men Island förblir ändå ett av de bästa
exemplen i världen på ett land som tryggar medborgarnas friheter och
rättigheter. Mänskliga rättigheter är till stor del grundlagsfästa.
De frågor som legat i fokus sedan förra rapporten är bland annat kapaciteten
inom fångvården, tillsättningen av domartjänster vid Högsta domstolen,
riksrättsåtal mot en före detta statsminister för dennes passivitet i samband
med finanskrisen, förstärkt pressfrihet, religiösa organisationers ställning i
samhället, löneskillnader mellan kvinnor och män samt tillgången till sjukvård.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Island har ratificerat följande konventioner:
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa
protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
2
-
-
-
Women (CEDAW), samt det fakultativa protokollet om enskild
klagorätt.
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), dock inte det
fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr, som endast har
undertecknats.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC), samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade
konflikter och om handel med barn och barnpornografi.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC).
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
Följande konventioner har inte ratificerats:
- Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the
Protection of all Persons from Enforced Disappearances (öppnades för
undertecknande 2007) – undertecknat, men ännu inte ratificerat.
- Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder,
Convention on the Rights of Persons with Disabilities (öppnades för
undertecknande 2007) - undertecknat, men ännu inte ratificerat
De reservationer som har gjorts, till exempel till konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot tortyr och
konventionen om barns rättigheter, har utgjorts av förklaringar om isländska
förhållanden eller gällt relationen till isländsk lagstiftning. Den mest
uppmärksammade reservationen är mot artikel 10, paragraf 2 och 3 i
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter angående åtskiljandet
av vuxna och minderåriga i fängelse.
Island rapporterar regelbundet till FN:s olika konventionskommittéer i enlighet
med sina åtaganden. Den fjärde rapporten till CESCR skulle dock ha varit
överlämnad den 30 juni 2008, men har enligt uppgift ännu inte lämnats in.
Island har givit en stående inbjudan till FN:s specialrapportörer. I juni 2010
besökte Navanethem Pillay, FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter,
Island.
3
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Inga rapporter om tortyr eller summariska avrättningar förekommer.
Det finns en kapacitetsbrist i fångvården som gör att många dömda får vänta
länge på att avtjäna sina straff. Fängelset i centrala Reykjavik är byggt 1874 och
är i dag undermåligt, bland annat saknar cellerna toalett och handfat. Planer
finns på att ersätta detta med ett nybyggt fängelse i närheten av huvudstaden,
men upphandling av det projektet har inte genomförts än. Ett nytt fängelse i
Akureyri öppnades hösten 2008.
4. Dödsstraff
Förekommer inte. Islands grundlag förbjuder dödsstraff och landet har
ratificerat det andra tilläggsprotokollet till konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter angående avskaffandet av dödsstraff i fredstid, det sjätte
protokollet till Europakonventionen angående avskaffandet av dödsstraff i
fredstid samt det trettonde protokollet till Europakonventionen angående
avskaffandet av dödsstraff under alla omständigheter.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Det förekommer inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden eller godtyckliga
frihetsberövanden på Island.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Island är en rättstat med ett väl utvecklat rättssystem som arbetar effektivt och
väntetiden för en rättegång är inte särskilt lång. Det förekommer dock
väntetider vad gäller avtjänande av fängelsestraff. Domstolsväsendet består
endast av två nivåer. Högsta domstolen dömer också i överklagade civil- och
brottsmål och inte bara i mål av prejudicerande karaktär.
Tidigare har kritik riktats mot rutinerna för tillsättande av domare till Högsta
Domstolen. Justitieministerns befogenhet har tolkats så att denne kunde
utnämna vem som helst av de sökande som en särskild nämnd bedömt som
lämpliga, med motiveringen att denne innehade önskvärd specialkompetens även om den inte angivits vid utlysningen av tjänsten - något som gav spelrum
för politiskt inflytande över den dömande makten. Lagen rörande detta
ändrades i maj 2010 så att enbart den eller de kandidater som av nämnden
4
anses vara mest lämplig kan tillsättas på posten. Om justitieministern anser att
någon av kandidaterna som bedömts som lämplig, men inte mest lämplig, ska
tillsättas, ska parlamentet (Alltinget) besluta om tillsättningen. Detta anses ha
minskat risken för politiska tillsättningar i domstolsväsendet.
I september 2010 beslutade parlamentet att före detta statsministern Geir
Haarde ska ställas inför riksrätt åtalad för att ha misskött sitt ämbete under
finanskrisen. Detta förväntas genomföras under 2011 och det blir första
gången i landets historia som denna så kallade landsdómur sammankallas sedan
den instiftades 1905. Dom därifrån kan överklagas till Europadomstolen.
Beslutet att väcka åtal var kontroversiellt och har beskyllts för att vara politiskt
motiverat.
Ungdomar över 15 år kan dömas till fängelsestraff. I praktiken döms dock
personer under 18 år oftast till andra straff än fängelsestraff – såsom
skyddstillsyn, villkorlig dom eller behandlingsprogram. Ungdomar som döms
till fängelse avtjänar sitt straff tillsammans med vuxna fångar, varför Island har
reserverat sig mot artikel 10 (paragraf 2 och 3) i konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter angående åtskiljandet av vuxna och
minderåriga i fängelse.
Alltinget har sedan 1987 en ombudsman till vilken allmänheten kan vända sig
med rättsfrågor rörande statliga och lokala myndigheter. Denne kan även
utreda frågor på eget initiativ. Ombudsmannen har tillgång till samtliga statliga
faciliteter och har rätt att kalla alla statligt anställda till utfrågningar.
Ombudsmannens beslut är inte juridiskt bindande men åtlyds som regel. Sedan
1995 finns även en barnombudsman.
I Transparency Internationals årliga undersökning av graden av korruption i
världens länder bedömdes Island 2010 ligga på index 8,5 (skalan går mellan 1
och 10 där högre siffra betyder mindre korruption), vilket placerade landet på
11:e plats i världen. Detta är en minskning från toppnoteringen 2005 då Island
bedömdes vara världens minst korrupta land (index 9,7). Kritiker har dock
påpekat att studien har vissa brister, då den förlitar sig på bedömningar från
aktörer inom landet. Till exempel kan otillbörligt gynnande av släktingar och
vänner ses som helt normalt i ett litet samhälle som Island, medan det av andra
kan uppfattas som en form av korruption.
7. Straffrihet
Det finns inga uppgifter om att straffrihet förekommer i Island. Allas likhet
inför lagen betonas starkt i landet, som av tradition är byggt på respekt för lag
och fastställda regler.
5
Efter finanskraschen har besvikelse hos allmänheten kunnat noteras över
bristen på åtal mot finansmän angående påstådd ekonomisk brottslighet.
Utredningar pågår dock rörande flera fall av detta.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande-, förenings- och församlingsfriheterna är grundlagsfästa och
respekterade. Demonstrationer är tillåtna, men kräver anmälan hos polisen.
Lagen förbjuder hets mot folkgrupp på basis av etnicitet, ras och religion.
Riksradion och TV finansieras med skattemedel, kompletterat med bland annat
reklamintäkter. Av staten helt oberoende media finns inom alla områden.
I Reportrar utan gränsers ”Worldwide Press Freedom Index” för 2010 bedömdes
Island, tillsammans med bland annat Sverige, vara bland de länder med det
bästa klimatet för journalistisk frihet.
Ett initiativ för att ytterligare stärka pressfrihetslagstiftningen behandlas av
parlamentet, och det har fått beröm av Reportrar utan gränser. Detta initiativ
hämtar inspiration från lagstiftning i flera andra länder och inkluderar bland
annat reformer för förbättrat källskydd, meddelarskydd samt processkydd i
yttrandefrihetsrelaterade ärenden. Arbetet med att omvandla initiativet till
konkret lagstiftning kommer att fortsätta under 2011.
Religionsfrihet är grundlagstadgad. Samtidigt har Island enligt grundlagen en
evangelisk-luthersk statskyrka som omfattar cirka 79 procent av befolkningen.
Inför den kommande revisionen av grundlagen har det föreslagits att
separation mellan stat och kyrka ska ske.
Kyrkoskatt betalas och individen kan själv välja vilket registrerat samfund som
den egna betalningen ska gå till. Är man inte medlem i ett religiöst samfund så
går skatten till statskassan.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Politisk pluralism och flerpartisystem råder. Minst fem procent av rösterna
krävs för att få representation i Alltinget, där för närvarande fem partier finns
representerade. Efter påtryckningar från allmänheten efter finanskraschen hölls
nyval i april 2009. Sedan dess innehas regeringsmakten av en koalition mellan
Socialdemokraterna och Vänster-Gröna partiet. Koalitionen har en majoritet i
parlamentet med 35 av 63 platser. En president med framför allt ceremoniella
6
uppgifter väljs för en mandatperiod på fyra år. Oppositionen har full frihet att
verka. Individers möjligheter att delta och verka i det offentliga livet bedöms
vara goda. Inga skillnader finns mellan mäns och kvinnors valdeltagande eller
valbarhet.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Öppen diskriminering förekommer inte. Arbetslösheten har ökat under de
senaste årens ekonomiska kris och låg under tredje kvartalet 2010 på 6,4
procent. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden möter främst
funktionshindrade. Det förekommer rapporter om att invandrare och
invandrardominerade yrken har sämre arbetsförhållanden och lägre löner.
Fackföreningar får verka fritt och har stort inflytande. Över 80 procent av
arbetstagarna är fackligt anslutna, vilket hänger samman med att
sjukersättningar och sjukpensioner utöver den statliga relativt låga miniminivån
betalas av facken.
Island har en betydande arbetskraftinvandring som dock har minskat i
omfattning under den ekonomiska krisen. Kritik har tidigare riktats mot att
arbetstillstånd innehades av arbetsgivaren vilket försatte arbetstagaren i en
riskabel beroendeställning. Detta har ändrats från 2008 så att arbetstagaren
innehar tillståndet.
Rapporter förekommer om människohandel för tvångsarbete. Röda Korset
uppskattar att mellan 59 och 128 personer blivit utsatta för människohandel till
Island mellan 2005 och 2008 och ett par fall har förts till domstol under det
senaste året. Sedan 2009 har Justitiedepartementet ansvaret för det nationella
arbetet att motverka människohandel.
Island har utan reservationer ratificerat ILO:s åtta kärnkonventioner.
Tillämpningen observeras noga av många olika parter, inte minst de fackliga
organisationerna.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Island har en av världens högsta medellivslängder, där kvinnor lever i
genomsnitt 83 år medan samma siffra för män är 79 år. Barnadödligheten är
bland de lägsta i världen, med omkring tre dödsfall per 1 000 födslar.
7
Hälsosektorn är välutvecklad med allmän rätt till vård i offentlig regi.
Världshälsoorganisationen (WHO) beräknade den isländska hälsosektorns
andel av BNP till 11,7 procent år 2008. I efterdyningarna till den ekonomiska
krisen försöker regeringen göra besparingar inom hälsosektorn och inför 2011
års budget fördes en intensiv debatt om dessa nedskärningar. Många
människor är oroliga att tillgången till sjukvård kommer att försämras i de
glesbefolkade delarna av landet.
12. Rätten till utbildning
Den statligt finansierade utbildningssektorns del av BNP uppgick till 8,54
procent år 2009. Den tioåriga grundskolan är obligatorisk och kostnadsfri, men
vissa skolavgifter och datorkostnader tas ibland ut på högre nivåer. Läs- och
skrivkunnigheten ligger på näst intill 100 procent.
Orientering om mänskliga rättigheter ska enligt läroplanen ingå i
undervisningen. En enskilt initierad kampanj för att motverka mobbning har
fått stort genomslag och medfört ökad uppmärksamhet kring problematiken
också i andra samhällssektorer än skolan.
Landet har sju universitet och högskolor. På universiteten studerar i dag fler
kvinnor än män. På Islands universitet – med många humanistiska discipliner –
är de kvinnliga studenterna i stor majoritet.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Levnadsstandarden i Island är i allmänhet god, även om den tidigare snabba
ekonomiska tillväxten ersatts av en period av minskning av BNP de två senaste
åren. Island placerar sig på 17:e plats i FN:s utvecklingsprograms (UNDP)
Human Development Index år 2010 och räknas som ”mycket högt utvecklat”,
även om en försämring har skett sedan 2007 då landet låg på första plats. BNP
per capita har drivits upp av stark tillväxt under de senaste två decennierna för
att sedan falla efter 2008, men förblir på en relativt hög nivå (20:e plats i
världen enligt Internationella Valutafonden).
De som har drabbats hårdast av krisen är hushåll med stora skulder som nu
tvingas betala höga räntor och amorteringar. Även arbetslöshet har slagit hårt
mot redan utsatta grupper i samhället. Ett problem i skuldsaneringsarbetet är
att det inte fastställts någon standardbudget eller realistisk miniminivå för
levnadskostnader. Frågan har skjutits åt sidan, då ett fastställande skulle leda till
att såväl minimilöner som sociala ersättningar skulle behöva höjas.
8
Bostadsstandarden är genomgående hög, men nybyggandet har kommit av sig
och marknaden har nästintill stannat upp samtidigt som många hushåll har
svårt att betala sina bostadslån.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Kvinnors rättigheter respekteras i allmänhet och kvinnor åtnjuter i hög grad
samma friheter som män. Kvinnlig rösträtt infördes år 1915 och CEDAW
(konventionen om eliminering av alla former av diskriminering av kvinnor)
ratificerades 1985.
Enligt World Economic Forums årliga undersökning av jämställdhetsläget i
världens länder placerade sig Island 2010 på första plats av totalt 134
undersökta länder. Därefter i listan följde Norge, Finland och Sverige. Island
får mycket gott betyg för jämställdhet i utbildnings- och hälsofrågor men sämre
när det kommer till näringsliv och politik.
Jämställdhetslagstiftningen skärptes på en rad punkter 2008.
Det uppmärksammas ofta att kvinnor i allmänhet får lägre lön än män för
likvärdigt arbete. Vid en manifestation i oktober 2010 lämnade över 50 000
isländska kvinnor sina arbeten kl. 14:25 – den tidpunkt på arbetsdagen som
motsvarar den lön som kvinnor får i förhållande till män. Studier visar att
lönegapet har minskat under senare år men att det fortfarande är stort.
Antalet kvinnor som söker sig till det isländska kvinnocentret för vålds- och
sexbrottsoffer (Stígamót) har ökat under senare år. Många brottsoffer väljer att
inte polisanmäla övergrepp. De flesta av de oanmälda brotten beräknas utgöras
av övergrepp inom det egna hemmet. Våld inom hemmet faller under allmän
strafflag. En studie från socialdepartementet publicerad 2009 visar att så många
som 42 procent av isländska kvinnor över 16 års ålder har blivit utsatta för våld
eller hot om våld.
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har kritiserat sexualbrottsoffrens
orimligt höga bevisbörda i rättegångar. I de fall där övergrepp har lett till
rättegång och fällande dom tenderar straffen att bli låga. Straffskalan för
våldtäktsmål sträcker sig upp till 16 år i fängelse. I praktiken utdöms sällan
längre straff än ett till tre års fängelse.
Inga fall av könsstympning eller så kallade hedersmord är kända.
9
15. Barnets rättigheter
Island har fullt ut anammat barnkonventionen. Pappaledighet infördes år 2000
och en ny barnlag trädde i kraft 2003. Lagen innebar bland annat att
föräldrarna får delad vårdnad vid skilsmässa om inte annat bestäms. Landet har
alltjämt bland de högsta födelsetalen i Europa enligt en uppskattning för 2010.
Barn uppmuntras att åta sig olika uppgifter som de kan klara av, även
deltidsarbete, och många skolungdomar arbetar efter skoltid och under loven.
Utegångsförbud gäller efter klockan 20.00 för barn upp till 12 år och efter
klockan 22.00 för barn och ungdomar mellan 13 och 16 år utan vuxet sällskap.
Under sommaren är det tillåtet att vara ute två timmar till.
Barn från 15 år kan dömas till fängelse. Europarådets kommissionär för
mänskliga rättigheter har uppmanat isländska myndigheter att se över rutinerna
för hur man sätter häktade personer under 18 år i isolering.
Det har på senare år uppdagats att systematiska övergrepp har begåtts mot
intagna barn på flera isländska ungdomshem under flera decennier på 1900talet. År 2009 gick statsminister Sigurðardóttir ut och bad offren om ursäkt å
statens vägnar och utlovade skadestånd.
Sedan 1998 finns det ett särskilt organ för barn som misstänks ha utsatts för
sexuella övergrepp, ”Barnahús”. Institutionen gör det möjligt för barn och
deras förmyndare att få all hjälp och stöd på ett och samma ställe utan kostnad.
Om ett ärende utreds av polisen är platsen för förhöret dock beroende av
domarens beslut. Kommunernas barnomsorgsnämnder kan också ansöka om
stöd från Barnahús med anledning av misstanke om andra sorters övergrepp
mot barn.
Det förekommer inga rapporter om barnprostitution, gatubarn, barnarbete
eller handel med barn. Island saknar militära styrkor, följaktligen finns inga
barnsoldater eller barn i väpnad konflikt.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Det finns ingen rapporterad systematisk diskriminering mot minoriteter. Vid
sidan av ett trettiotal registrerade religiösa samfund finns små frikyrkogrupper
som ibland inte har mer än något tiotal medlemmar. Ursprungsbefolkning har
aldrig funnits. Invandrare arbetar ofta inom bygg- och restaurangbranschen
samt lokalvård.
10
Den senaste tiden har situationen för de uppskattningsvis 1 000-1 500
muslimerna i landet uppmärksammats. I över tio års tid har Islands muslimska
förbund sökt en plats för att bygga en moské i Reykjavik och först i december
2010 meddelades att man blivit tilldelad en tomt av kommunen. Vid en
opinionsundersökning bland allmänheten publicerad i tidningen Fréttablaðið
uppgav 41,8 procent att de var emot planerna på en moské. Muslimska
förbundets ordförande menar att det finns utbredda fördomar mot muslimer i
det isländska samhället. Förslag på burkaförbud har lagts fram av en
parlamentsledamot men detta har ännu inte lett till någon större debatt i
frågan.
I utlänningslagen stipuleras krav på dokumenterad undervisning i isländska för
att få permanent uppehållstillstånd. Lagen ger justitieministern rätt att stadga
reglerna kring undervisningen. Den nuvarande bestämmelsen ställer krav på
150 timmars undervisning, en kostnad som de inflyttade får stå för själva.
Invandrares språkkunskaper är ofta uppe för debatt och många anser att de
som bor och arbetar i landet måste kunna tala isländska.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexualitet är inte förbjudet i lag och öppna trakasserier är sällsynta. I
Island är den sexuella öppenheten traditionellt sett stor. I slutet av varje
sommar anordnas en ”gay pride”-parad i Reykjavik vilken dragit till sig stora
åskådarskaror.
Homosexuella par har rätt till adoptioner och konstgjord befruktning och har
samma rättigheter som heterosexuella i frågor rörande social- och livförsäkring,
skatter, pensioner och arv.
År 2010 infördes könsneutral äktenskapslagstiftning vilket möjliggör för
homosexuella par att ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella.
Detta ersatte den tidigare partnerskapslagen. En av de första som omvandlade
sitt partnerskap till äktenskap när lagen ändrades var statsminister Jóhanna
Sigurðardóttir. Hon har rönt internationell uppmärksamhet för att vara
världens första öppet homosexuella regeringschef, något som inte har väckt
nämnvärd kontrovers inrikes.
18. Flyktingars rättigheter
De flesta ansökningar om asyl avvisas med hänvisning till Dublinkonventionen, eftersom Island sällan är första asylland. Landet tar tidvis emot
ett begränsat antal kvotflyktingar från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).
11
År 2008 tog man emot 29 palestinska flyktingar. Därefter dröjde det till
december 2010 innan man tog emot flyktingar igen, denna gång sex
colombianer. Brist på ekonomiska medel anges som skäl för det tvååriga
uppehållet. Isländska Röda Korset fungerar som mottagande organisation och
de kommuner som välkomnat placering av flyktingar har ett omvittnat
välordnat mottagande.
19. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Ansträngningar görs för att förbättra de funktionshindrades situation, men de
är alltjämt underrepresenterade på arbetsmarknaden. Hjälpmedel faller vanligen
på den enskilde att bekosta. Genom ett föräldrainitiativ har ett centrum för
funktionshindrade barn uppförts i Reykjavik. ÖBÍ, de handikappades
riksorganisation, arbetar för att förbättra funktionshindrades situation i
samhället.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i landet.
De används bland annat som remissorgan av Alltingets utskott och andra
myndigheter.
Landets största organisation för mänskliga rättigheter, Icelandic Human Rights
Center, arbetar för att främja förståelsen för mänskliga rättigheter, att bevaka
lagstiftning inom detta område samt att förmedla information till
internationella organisationer. Islands universitet har en institution för
mänskliga rättigheter med kurser på engelska. Röda Korset är verksamt på
Island och har en aktiv roll i mottagandet och integrerandet av flyktingar.
Amnesty International har ett kontor i Reykjavik, men deras verksamhet är
huvudsakligen koncentrerad till att samla in pengar för projekt utomlands.
Stora aktörer på området mänskliga rättigheter, såsom Amnesty International
och Human Rights Watch, har antingen bristfällig eller ingen information alls
om Island på sina hemsidor.
12
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Island har mottagit besök från FN och Europarådet på området mänskliga
rättigheter, i första hand i samband med konferenser eller seminarier. Böcker
har utgivits med konventioner om mänskliga rättigheter i isländsk översättning.
Island har deltagit i den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel.
I juni 2010 besökte Navanethem Pillay, FN:s kommissionär för mänskliga
rättigheter, Island.
