Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, [email protected] • • • • Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor, åska, isbildning, turbulens • (TAF, METAR) Umeå flygklubb Luftmassor Luftmassors ursprung • Många väderfenomen uppstår när olika luftmassor rör sig i förhållande till varandra • Man brukar klassificera luftmassorna – efter temp relativt mark • Varmmassa – varmare än marken • Kallmassa – kallare än marken • Latitud – Arktikluft – polarkalotten under vintern – Polarluft – mellan 40-60 latitud – Tropikluft – subtropiska högtrycken+sommartid över stora kontinenter – Ekvatorialluft – mellan de subtropiska högtrycken och ekvatorn • Fuktinnehåll – dels efter deras ursprung – Maritim – fuktig, bildats över hav – Kontinental – torr, bildats över land M ar ari kt tim ik lu ft tal Kontinen ft arktiklu Maritim polarlu ft Kontinental polarluft ritim Ma ikluft trop Ko tro ntin pik en luf tal t Varmluftsmassor • En varmmassa är varmare än underlaget • Avkyls underifrån och stabiliseras • Markinversion eller turbulensinversion bildas beroende på vindstyrka • Dålig sikt, låga moln bildas efterhand • Ovanför inversionen klart bättre sikt • Vindskjuvning – vinden under inversionen oftast svag, över starkare och annan riktning Typväder i maritim varmmassa • Dålig sikt under inversionen • ST/SC-moln, duggregn, dimma eller fuktdis • Vintertid, minusgrader under markinversionen, underkylt duggregn, kornsnö, stor isbildningsrisk! • Ibland ymnigt snöfall från SC • Nederbörd från SC kulminerar mitt på dagen, tvättar ur molnen innan de återbildas på e.m. Typväder i maritim varmmassa • Lugn och stabil markvind • Ovanför inversionen, lite moln, bra flygväder • Alltid inskränkningar på VFR-trafik, ibland även IFR-trafik (dimma, låga moln, isbildning) Typväder i kontinental varmmassa Konvektion i varmmassa • Dålig sikt under inversionen, stoft, damm, torrdis • I övrigt bra flygväder • På sommaren kan instrålningen producera konvektion som skapar CU/CB • Är konvektionen stark (tar sig igenom inversionen) och varmmassan labilt skiktad på höjd kan kraftiga värmeåskväder bildas på e.m. Kalluftsmassor Kalluftsmassor • En kallmassa är kallare än underlaget • Uppvärms underifrån och labiliseras, konvektion • Kontinental torr kalluft ger inga moln, men kan ha kraftig konvektion, s.k. torrtermik • Annars vanligt med CU/CB med regnskurar, snöbyar, hagelbyar och/eller åska beroende på temp och fukt • Byiga markvindar • Molnen mest utvecklade under eftermiddagen, sjunker ihop på kvällen • SC bildade av hopsjunkna CU/CB kan vara mycket turbulenta • Under natten, markinversion, vindskjuvning, strålningsdimma Typväder i kallmassa • • • • • Konvektiva moln CU/CB Regnskurar, snöbyar, hagel ev. åska God sikt utanför nederbörd Byig markvind Turbulens i låg nivå, mekanisk till c:a 2000ft, termisk till molntopparna • Kontinental torr kallmassa ger bara lätt CU :) Modifiering av luftmassa • Kontinental luft som passerar över varmare hav ger uppvärmning underifrån, blir fuktig och börjar likna maritim – – – – – Ex NO/O/SO vindar över Östersjön vintertid, fukttillskott Labilisering på låg nivå Lågt stratocumulustäcke (högtryck) Snöbyar i konvergenszon längs östersjökusten (annars) ”Snökanon” i mälardalen vid östlig vind vintertid • Passage över kallt hav ger avkylning underifrån, fuktigare, – Inversion – ST/SC – Advektionsdimma Varmfront • • • • Svag lutning på fronten c:a 1/200 Låg hastighet (10-30KT) Passerar c:a 1 dygn efter första Ci Molnsekvens Ci-Cs-As-Ns(-St/Sc) Je ts tre am • Gränsen mellan en varmmassa som tränger undan en kallmassa kallas varmfront • Den varma luften hävs långsamt över den kalla • Stratiforma moln uppstår pga hävning och normalt stabilt skiktad luftmassa • Nederbörd framför fronten faller ner i kalluften Varmfront FL300 FL200 FL100 0 Varmfront • Torr varmluft ger bara As/Ac och Ci/Cs-moln. Fronten ger ev. fallstrimmor (virga) • Om kuperad terräng, Cb på lovartsidan om berg (Norge vid västvind!) • Om labil skiktning, insprängda Cb (SIGMET) • Bakom fronten, höga moln försvinner, varmluftsmoln St/Sc kvar, varmluftsväder • Nederbördsbälte 100-200NM brett – blir frontdimma (FG), duggregn (DZ) vid frontpassage (höst, vår) – snöfall (SN), snöblandat regn (RASN), underkylt regn (FZRA) (vinter) 250 500 nm Varmfront • Svåra/omöjliga VFR-förhållanden – Utbredda molnsystem horisontellt/vertikalt – Underkyld nederbörd – Cb, turbulens – Isbildning i/under Cb, Ns – Låga stratus – Frontdimma • Svag varmfront kan ge vindskjuvning på låg höjd pga inversion, även om inga moln Kallfront • Gränsen mellan en kallmassa som tränger undan en varmmassa kallas kallfront • Den kalla luften lyfter upp den varma • Konvektiva moln uppstår pga snabb hävning av fuktig varmluft • Mest nederbörd nära, strax bakom fronten Kallfront • Passiv front Kallfront • Klart, blåsigt, byigt bakom fronten • Torr kalluft ger ingen nederbörd, bara vindvridning, siktförbättring • Varierande flygväder kring kallfront • Aktiv kallfront, vänd eller landa och vänta ut! • Aktiv front – Låg lutning 1/150 – Låg hastighet 10-20KT – Brett nederbördsområde 100-150NM på bägge sidor fronten, mest intensivt nära fronten – Kraftig lutning 1/50 – Hög hastighet (>30KT) – Smalt intensivt nederbördsområde ≈ 50NM – Linjer med kraftiga Cb – Skurar/byar, åska, hagel m.m. Ocklusionsfront • Ett lågtryck hör ofta ihop med en varm- och en kallfront • Kallfronten hinner till slut ikapp varmfronten och bildar en ocklusionsfront • Beroende på vilken kallmassa som är kallast kan två ocklusionsfronter bildas – Varmfrontsocklusion – Kallfrontsocklusion • • Bägge har moln, nederbörd i ocklusionsbältet Stor risk för insprängda Cb! Varmfrontsocklusion Kallfrontsocklusion Ett lågtrycks utveckling • Bredden på varmluftskilen är ett mått på lågtryckets ålder • Liten varmluftskil och lång ocklusionsfront => lågtrycket fylls igen • Ofta kan flera lågtryck/frontpar följas åt – ”varannandagsväder” Tråglinje • En utbuktning av ett lågtryck kallas tråg • Längs tråglinjen bildas konvergens – vinden bakom blåser kraftigare än vinden framför tråget • Konvergensen producerar konvektiva moln om tillräckligt fuktigt o labilt Vindvridning vid frontpassage • Framför fronterna – vinden vrider mot lägre gradtal tills nästan parallell med fronten – vinden ökar, framför kallfront blir den byig • Efter frontpassage – vinden vrider mot högre gradtal, mer efter kallfront – bakom varmfront, vinden ökar efterhand – bakom kallfront, vinden avtar efterhand Åska • Hör alltid ihop med ett kraftigt Cbmoln och kraftiga uppvindar • Åskformation kräver – Labil luft – konvektion – Höga molntoppar, åtminstone -20C Åska • Hör alltid ihop med ett kraftigt Cbmoln och kraftiga uppvindar • Åskformation kräver – Labil luft – konvektion – Höga molntoppar, åtminstone -20C – Extra kraftig konvektion från • tvingad hävning • konvergens • varm och fuktig luft – kondensationsenergi Åska • Två huvudtyper – Luftmasseåska - ”värmeåskväder” – Frontåska Åska – blixtar • Konvektionen orsakar laddningsseparation mellan molnbas och molntopp • Blixtar mellan molnets – bas och topp (>50%) – bas och mark – topp och mark • Kan komma i klar luft ur städet utanför ett Cb! Luftmasseåska • Konvektion orsakas av termik, konvergens • Kortlivad, 1h • Relativt svag, men alltid turbulens, isbildning, vindskjuvning • Spridda synliga celler, går ofta att flyga runt! • Orografisk åska kan bildas lovart om berg – Norge! Cb – tre faser Frontåska • Frontåska • ”Vinteråska” – Kallfront, konvergens orsakar kraftig konvektion – Cb-moln på linje, insprängda i frontmolnen – Cb-molnen följer fronten – Kraftig turbulens, ev. hagel, vindskjuvning! – Ev. hagel utanför molnet Isbildning – Frontpassage på vintern – Avkylning på höjd nattetid Isbildning • Isbildning i moln • I luften – Moln, mest i molnöversidor – Nederbörd – Varm fuktig luft (landande kallt plan) – Moln som bildats på hög höjd, låg temp => litet vatteninnehåll, små droppar, obetydlig isbildning – Moln bildade nära 0, stort vatteninnehåll, stora droppar, stor isbildning! – Cu/Cb stor vertikal vind => mycket stor isbildning! • Isbildning i nederbörd • På marken – Plan ute över natten, temp strax över noll, dagg, avdustning, avkylning vid startpådrag – Plan ute över natten, temp under noll, frost – Hangarvarmt flygplan • snöfall • snörök, virvlande snö under taxning – Underkyld nederbörd • • • • Svår isbildning Ger också isbildning på marken! Iskorn=underkylt regn högre upp Kornsnö=underkylt duggregn högre upp – Smält, halvsmält nederbörd på kallt plan • Isbildning i varm fuktig luft – Frost, is på kallt plan vid landning Klassificering • Lätt isbildning (light or feeble FBL). Förändring av kurs eller flyghöjd bedöms ej nödvändig. • Måttlig isbildning (moderate, MOD). Förändring av kurs eller flyghöjd anses önskvärd. • Svår isbildning (severe, SEV). Omedelbar förändring av kurs och/eller flyghöjd anses vara nödvändig. • Rapport om svår isbildning leder oftast till en SIGMET. Isens inverkan • Ökat motstånd – Startsträcka, stigförmåga, max lyftkraft, bränsleåtgång, motorprestanda • Minskad stallvinkel – Ökad stallfart, längre landningssträcka, genomsjunk vid utflygning, okänt stallbeteende • Sämre flöde runt stjärt och kontrollytor – Sämre trimförmåga – Ev omöjligt trimma med klaff pga stabilisatorstall – Sämre känslighet i kontrollsystemet • Planflykt kan vara omöjligt! • Räkna med minst dubbla start/landningssträckor! • Sekundära effekter – Is i förgasare, insprutningsmunstycket, luftintag, på propeller, pitotrör, is på vindrutan, brutna antenner, fastfrusna bromsar • Avisning i luften – – – – – Avisning Varmluft i kanaler på ex. vingframkanter Elektrisk uppvärmning (propeller) Mekaniska gummiblåsor Kemisk (weeping wing) glykol från hål i vingframkant Förvärmd luft till motorn (förgasaris) • Avisning i luften – – – – – Avisning Varmluft i kanaler på ex. vingframkanter Elektrisk uppvärmning (propeller) Mekaniska gummiblåsor Kemisk (weeping wing) glykol från hål i vingframkant Förvärmd luft till motorn (förgasaris) • På marken – De-icing tar bort is. Varmt vatten – Anti-icing förebygger is. Glykol. Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • Bildas bakom flygplan pga tryckskillnader över vingen • Kraftigaste virvlar vid max lyftkraftskoefficient, dvs stallfart, start, landning • Tyngre plan, kraftigare virvlar • Turbulenskategorier – – – – Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • Virveln sjunker med 350ft/min och expanderar Light (PA28, C172) Medium (B737, DC9) Heavy (B747, A340) Super (A380) • Har orsakat flera totalhaverier Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • Kan orsaka inducerad roll Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • Kan orsaka inducerad roll Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • På marken driver virveln med c:a 5KT åt sidan, ökar i diameter och fylls ut • Vid svag sidvind, c:a 3-5KT kan ena virveln ligga kvar länge över banan! Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • Tänk på risk för ändvirvlar speciellt vid start/landning efter större plan. • Landa längre in på banan än föregående plan, lyft tidigare! Ändvirvlar (wake turbulence, wingtip vortex) • Tänk på risk för ändvirvlar speciellt vid start/landning efter större plan. • Landa längre in på banan än föregående plan, lyft tidigare! Vindskjuvning/Wind shear ● ● Horisontell och/eller vertikal vindvridning/förändring av vindstyrka “Stabila” väderlägen ● ● ● ● Varmfronter Över/under inversioner Vid sjöbris(/landbris) (Nära jetströmmarna) ● Transienta lägen ● Orografiska lägen ● Under CB vid nederbörd (downbursts) – I fjällen – lä om bergskedjan Vindskjuvning - faror ● Sidvind/turbulens/orografisk vindskjuvning “Stabila” väderlägen ● ● Start, stigning upp i skikt med minskad motvind Landning, vindskjuvning på final https://www.youtube.com/watch?v=PLZCpoApOpg https://www.youtube.com/watch?v=0mj9Dvz6idM https://www.youtube.com/watch?v=bMUdXJPUwm8 https://www.youtube.com/watch?v=i2m6bOH8bJQ Vindskjuvning - faror ● CB – microbursts