Ett samhälle för ALLA

Ett samhälle för ALLA
plan för personer med
funktionsnedsättning 2013-2016
Antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2013
1
bakgrund
Till grund för planen ligger:
• FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. Sverige förband
sig att följa konventionen den 4 december
2008.
• Riksdagens beslut år 2000 ”Från patient till
medborgare – en nationell handlingsplan för
den svenska handikappolitiken”.
• Regeringens beslut år 2011 ”En strategi för
genomförande av funktionshinderspolitiken
2011-2016”.
Ett samhälle för ALLA
När kan man säga att ett samhälle för alla genomsyrar hela Lidköpings kommun som geografisk enhet?
• Behoven för personer med funktionsnedsättningar är tydligt synliggjorda i mål och planer.
• Det finns en medvetenhet och kunskap om
funktionsnedsättning/hinder, som återspeglar
sig i utformningen av verksamheten och i mötet
mellan anställda och personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga.
• Verksamheten är fysiskt tillgänglig, så att man
kan komma till och in i byggnader/lokaler,
samt kan orientera sig och vistas i dem och ta
del av verksamheten.
• Informationen är anpassad för alla.
• Verksamheten är ekonomiskt tillgänglig, så att
man har möjlighet att delta i och betala eventuella avgifter.
• Kostnader för tillgänglighetsåtgärder är en
självklar del av den totala kostnaden för verksamheten (ansvars- och finansieringsprincipen).
• För att nå framgång krävs att aktörer på olika
nivåer medverkar och samverkar i arbetet.
Funktionshindersperspektivet ska vara en integrerad del av planering, genomförande och
utvärdering av olika insatser.
Syfte
Syftet med handlingsplanen är att genom ett systematiskt åtgärdsarbete under tidsperioden 20132
2016 säkerställa att personer med funktionsnedsättning ges en likvärdig plats i samhället.
Arbetets upplägg
En arbetsgrupp, bestående av tre personer från
Samarbetskommittén Funktionsnedsättning Lidköping och sex tjänstemän från kommunens förvaltningar, har under första delen av 2012 arbetat
fram ett förslag till plan. Sekreteraren i Rådet för
funktionsnedsatta har varit samordnare.
Förslaget har vid två tillfällen behandlats i Rådet
för funktionsnedsatta. Rådet beslutade att översända förslaget på remiss etc.
Avgränsning
Kommunen har enligt Socialtjänstlagen, SoL, och
Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, ett särskilt ansvar för individuellt stöd till personer med funktionshinder. Handlingsplanen omfattar inte insatser enligt dessa
lagar, inte heller det som regleras i Skollagen samt
gymnasie- och grundskoleförordningen. Handlingsplanen avser inte heller det individuella stöd
som beskrivs i vård- och omsorgsnämndens ”Plan
för stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2012-2016”.
Ekonomi och ansvar
Den nämnd/förvaltning som ansvarar för uppgifter i planen har uppdraget att finansiera verkställandet. De åtgärder som riktar sig direkt till
förvaltningarna är förvaltningschefens ansvar att
genomföra.
Uppföljning och revidering
Planen följs upp efter två och fyra år. Efter den andra uppföljningen fattas beslut om eventuell förlängning eller revidering av planen.
Funktionsnedsättning/funktionshinder
Funktionsnedsättning är en medfödd eller förvärvad skada hos individen. Personer med funktionsnedsättning kan ha svårt att röra sig, svårt att se,
svårt att höra, svårt att tåla vissa ämnen/dofter,
svårt att bearbeta och tolka information samt
medicinska och psykiska funktionsnedsättningar.
Funktionshinder är i stor utsträckning en följd av
brister i samhället. En funktionsnedsättning leder
till ett funktionshinder först när personen ifråga
möter brister i en miljö eller verksamhet. När bristerna åtgärdas kan funktionshindret minska eller
försvinna.
Cirka 20 % av Sveriges befolkning har någon form
av funktionsnedsättning.
Folkhälsa och ekonomi bland personer
med funktionsnedsättning
Hälsotillståndet bland personer med funktionsnedsättning är sämre än bland befolkningen i
övrigt. Detta framgår av en rapport som Statens
folkhälsoinstitut presenterade i mars månad 2012.
Rapporten bygger på ett uppdrag från regeringen.
Av rapporten framgår att nästan var femte person
(19 procent) med funktionsnedsättning uppger att
de har dålig hälsa. Siffran för befolkningen i övrigt
är två procent.
Personer med funktionsnedsättning har ofta en
lägre inkomst än befolkningen i övrigt (se Socialstyrelsens rapport från mars 2011: ”Inkomster och
utgifter för vissa personer 20-64 år med funktionsnedsättningar”) något som kommunens verksamheter ska beakta när man fastställer avgifter.
Dialogbaserad styrning
Kommunfullmäktiges styrkort utgår från visionen
”Lidköping är en välkomnande och hållbar kommun”. Två av strategierna för hur man ska nå visionen är ”Kund/brukare i fokus” samt ”Lokal utveckling i ett globalt perspektiv”.
Bland de framgångsfaktorer som anges i
styrkortet finns följande:
• Kunderna ska ges ett gott bemötande, erbjudas hög tillgänglighet och god kvalitet. De
ska så långt det är möjligt få sina behov och
egna val tillgodosedda. Samt känna sig delaktiga och nöjda med den service och de tjänster
kommunen tillhandahåller.
• För att människor ska vilja bo kvar samt flytta
till Lidköping är det viktigt med ett varierat boende i attraktiva miljöer.
• Hållbar utveckling är en ledstjärna för kommunens utveckling. Vardagsbeslut som innebär
närhet till arbete, service och fritid, ökad resurssnålhet och delaktighet i den lokala demokratin ska underlättas av kommunens arbete.
• Att människor upplever att det är säkert och
•
•
•
•
tryggt att leva i Lidköpings kommun är en förutsättning för att kunna känna sig delaktig i
samhället.
Arbetet för en god folkhälsa handlar om att
skapa de förutsättningar som krävs i samhället för god hälsa på lika villkor för alla.
Grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet liksom stimulerande
lärmiljöer är viktiga där kunskaper utvecklas
utan geografiska, sociala eller kulturella begränsningar.
Genom ett rikt och brett utbud av kultur- och
fritidsaktiviteter för alla, skapas goda förutsättningar för både deltagande och eget utövande.
Bland de viktigaste värdemätarna på hur väl
kommunens verksamheter motsvarar förväntningarna är i vilken utsträckning medborgarna
är nöjda.
Utifrån vad som sagts ovan vill Lidköpings
kommun säkerställa att:
• Samhället är utformat för alla, så att alla kan
vara fullt delaktiga i samhället och dess utveckling, bestämma över sitt eget liv och ha
möjlighet att leva ett så bra liv som möjligt.
• Kunskap om funktionsnedsättningar ingår
som en naturlig del i kommunens och samhällets planering och beslutsfattande. Förutom
en praktisk aspekt handlar det främst om värderingar, förhållningssätt och attityder till personer med funktionsnedsättning.
• Den största vikten läggs vid attitydförändringar till personer med funktionsnedsättning.
• Kommunen tar sitt ansvar i det värdeskapande arbetet och då framförallt som förebild. En
process som kan förstärkas genom att brukarinflytandet utvecklas.
Samverkan med andra parter
Ansvaret för att förbättra samhället för personer
med funktionsnedsättning finns inom olika delar
av offentlig verksamhet hos kommunen, regionen
och staten. Kommunens hållning är att hjälpa den
enskilde. Oavsett var i den offentliga organisationen den enskilde än kommer in så ska kommunens tjänstemän vidarebefordra kontakter med
övriga. Detta för att säkerställa att personer med
funktionsnedsättning inte hamnar ”mellan stolarna”. Eventuella tvister mellan olika huvudmän
sköts internt mellan huvudmännen så att den enskilde inte drabbas.
3
tillgänglighet och bemötande
FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, artiklarna 9 och 8.
Tillgänglighet
Tillgänglighet är en förutsättning för att kunna
leva ett självständigt liv och att aktivt vara delaktig
i samhällets aktiviteter. Tillgänglighet kan beskrivas genom att avgränsa det till fyra olika områden.
• Fysisk tillgänglighet innebär mötet mellan individens förmåga och den fysiska miljöns krav
eller utformning. Gator, torg, kollektivtrafik/
färdtjänst, byggnader och andra fysiska miljöer ska vara utformade på ett sätt som gör
det möjligt för människor att vara delaktiga i
samhällslivet enligt sina önskemål.
• Kommunikativ tillgänglighet handlar ytterst
om rätt till delaktighet, att på lika villkor kunna
påverka de demokratiska beslutsprocesserna.
Det ska finnas tolkar och fungerande teleslingor. Akustiken (hörbarheten) och belysningen
ska vara god. Webbplatser ska vara utformade
så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
• Informativ tillgänglighet innebär att både
tryckt och digital information ska vara tydligt
utformad och finnas i alternativa format, exempelvis i punktskrift, lättläst, och med talsyntes (uppläst text). Alla har rätt att förstå och
begripa den information som riktar sig till allmänheten. Klarspråk är ett begrepp som blivit
allt vanligare att lyfta fram.
• En tillgänglig verksamhet har en öppen inställning till människors olika förutsättningar
i arbetslivet, och anpassas för att människor
ska kunna använda hela sin arbetsförmåga.
Det handlar i grunden om att alla ska bli respektfullt bemötta. Det är en fråga om mänskliga rättigheter om att få leva i ett tillgängligt
samhälle och inte bli diskriminerad. Det här
kan uppnås till exempel inom följande områden, verksamhetsplanering, internutbildning,
personalpolicy samt inköp och upphandling.
4
Bemötande
Bemötande har många dimensioner men handlar
i grund och botten om att bli respekterad för den
man är, att se sig själv i den man möter. Bemötandet handlar inte bara om mötet mellan människor
utan även om hur samhället i lagar och resursfördelning visar vilken syn på personer med funktionsnedsättning som råder.
Bemötande kan delas in i tre nivåer:
• Den kollektiva nivån handlar om synen på rättigheter för personer med funktionsnedsättning, här har alla beslutande organ ett ansvar.
• Den organisatoriska nivån, handlar om hur
förtroendevalda, chefer och tjänstemän uppfattar och tillämpar lagar.
• Den individuella nivån. Handlar om de anställdas förmåga att visa respekt vid mötet med
enskilda personer. Tyvärr finns ibland en skillnad mellan de officiella värderingarna och den
verklighet som personer med funktionsnedsättning möter.
Mål
Lidköpings kommun anser att tillgänglighet och
bemötande är ett ansvar för både den offentliga
och den privata verksamheten. Kommunen ska
därför föregå med gott exempel genom att både
långsiktigt och kortsiktigt ha tillgänglighetsperspektivet i planering och åtgärder inom de ovan
beskrivna områdena. Det som är bra för personer
med funktionsnedsättning är bra för alla!
Åtgärder
1. Fysisk tillgänglighet
Samhällsbyggnad, Intern Service/Fastighet och
Kultur & Fritid ska fortsätta med sitt arbete att
skapa tillgänglighet på allmänna platser, i kommunens fastigheter och anläggningar.
2. Kommunikativ tillgänglighet
Kommunens samtliga verksamheter är ansvariga
för att alla ska kunna delta när t.ex. sammankomster, möten och diskussioner genomförs.
Kommunens hemsida ska vara enkel att använda
för alla.
3. Informativ tillgänglighet
Kommunens informationsgrupp/kommunikationsstrateg har årligen möten med samarbetskommittén funktionsnedsatta Lidköping.
Infogruppen tar tillsammans med Rådet för funktionsnedsatta fram en åtgärdsplan för informativ
tillgänglighet.
4. Tillgänglig verksamhet
Samtliga kommunala förvaltningar och bolag gör
en årlig redovisning av vidtagna åtgärder till rådet.
5. Bemötande
Kommunen tillhandahåller en webbaserad utbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Utbildningen, ”Tänkte inte på det...”,
är framtagen av Västra Götalandsregionen.
http://www.vgregion.se/sv/Regionkansliet/
Enheten-for-rattighetsfragor/Bemotandeutbildning/
6. Stöd i arbetet med tillgänglighet
I arbetet med tillgänglighet ska Västra Götalandsregionens ”Riktlinjer och standard för tillgänglighet” användas. Där finns riktlinjer för fysisk
tillgänglighet, skyltar, trafik, naturreservat, utställningar och scenkonst, butiker samt gästhamnar.
Nya områden tillkommer efter hand. Riktlinjerna
finns på regionens hemsida:
http://www.vgregion.se/sv/Regionkansliet/
Enheten-for-rattighetsfragor/Tillganglighet/
7. Tillgänglighets- och bemötandepris
Kommunen inför ett tillgänglighets- och bemötandepris.
Exempel på verksamheter som kan komma ifråga
för priset är butiker, banker, frisörsalonger, restauranger, barer, caféer, biografer, teatrar, kultur- och
fritidslokaler.
5
utbildning och arbete
FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, artiklarna 24 och 27.
Utbildning har en central betydelse för allas möjligheter i livet likaså vikten av att ha ett arbete.
• Kommunen ska tillhandahålla en heltäckande
utbildning till all personal i syfte att öka kunskapen om funktionsnedsättningar.
• Kommunen ska ge ändamålsenliga och individanpassade stödåtgärder till skolelever med
funktionsnedsättning.
• Kommunen ska anställa fler personer med
funktionsnedsättning.
Mål
1. Skolan ska intensifiera arbetet med att erbjuda
en god och kreativ studiemiljö som både är
anpassad efter elevens och gruppens behov.
Kommunen ska motverka diskriminering och
mobbning.
2. Skolan ska se till att alla föräldrar kan följa sina
barns skolarbete och i samråd hitta lösningar
för detta. Funktionsnedsättning får inte vara
något hinder.
3. Kommunen ska i större utsträckning använda
sig av de stödåtgärder som erbjuds vid anställning av personer med funktionsnedsättning.
6
Åtgärder
Utbildning
1. Det ska vara möjligt för föräldrar med synnedsättning att få tillgång till sina barns läromedel.
2. Alla elever ska under skoltiden få delta i aktiviteter som innebär att de får kännedom om hur
det är att leva med en funktionsnedsättning.
3. Elever med funktionsnedsättning ska ges bättre
möjligheter till individintegrering. Föräldrar ska
få stöd och information för att hitta en optimal
lösning för det enskilda barnet.
4. Kommunen ska ansvara för att det finns tolk
samt tekniska hjälpmedel i den utsträckning
som varje individ behöver för att fullgöra sin utbildning.
Arbete och sysselsättning
5. Kommunen ska skapa möjligheter för personer
med funktionsnedsättning att få anställning.
6. Möjlighet till individuell anpassning av tjänstgöringsgrad ska erbjudas vid behov.
7. Kommunen ska samarbeta med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att skapa
fler arbetstillfällen för funktionsnedsatta.
8. Kommunen ska tillsammans med Rådet för
funktionsnedsatta arbeta fram en plan i syfte
att anställa fler personer med funktionsnedsättning.
9. Kommunen som arbetsgivare ska ansvara för
att det finns tekniska hjälpmedel med mera i
den utsträckning som varje individ behöver för
att kunna utföra sitt arbete.
10. Kommunen ska verka för att ha praktikplatser
för barn och ungdomar som går i skolan och
verka för att anordna feriepraktikplatser inom
sin organisation. Dessa två åtgärder gäller särskilt barn och ungdomar med funktionsnedsättning.
rekreation, idrott och kultur
FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning, artikel 30.
Alla ska ha möjlighet att delta i och ta del av kultur,
idrott och rekreation.
• Kommunen ska underlätta för personer med
funktionsnedsättning att delta på lika villkor i
kulturlivet.
• Kommunen ska ge personer med funktionsnedsättning tillgång till kulturella produkter i
tillgänglig form.
• Kommunen ska se till att platser för kulturella
föreställningar eller tjänster (museer, biografer, bibliotek, turistservice med mera) ska vara
tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
• Kommunen ska säkerställa att personer med
funktionsnedsättning har tillgång till de
idrotts- och rekreationsanläggningar som
Kultur & Fritid driver.
• Kommunen ska se till att barn med funktionsnedsättning har lika möjligheter som andra
barn att delta fritidsverksamhet, rekreation
och idrott.
Mål
1. Genom ett rikt och brett utbud av kultur- och
fritidsaktiviteter för alla, skapa goda förutsättningar för personer med funktionsnedsättning att delta.
2. Genom bland annat dialog med föreningslivet
skapa ett kultur- och fritidsutbud för alla.
Åtgärder
1. Föreningar ska uppmuntras av Kultur & Fritid,
i samband med sin föreningsdialog, att informera om sin föreningsverksamhet som till
exempel Team Rehab, Barnhabiliteringen med
flera i syfte att ge personer med funktionssättning möjlighet att delta i föreningslivet.
2. Information om hur tillgängligheten kan ökas
ges till föreningar, organisationer och privata
fastighetsägare som hyr ut lokaler för arrangemang anordnade av Kultur och Fritid.
3. Utreda införandet av att personer med funktionsnedsättning som behöver följeslagare för
att delta i Kultur och Fritids aktiviteter ska erhålla ett kort (entrékort) från kommunen som
berättigar till fri entré för följeslagaren.
4. Alla Kultur & Fritids anläggningar ska vara utrustade på sådant sätt att de är tillgängliga för
alla. Särskilt gäller detta badhuset då detta är
viktigt för allmänhälsan och välbefinnandet
hos personer med funktionsnedsättning.
7
uppföljning
De olika åtgärder som tagits upp i planen ska
följas upp på följande sätt och årligen rapporteras
till fullmäktige.
Tillgänglighet och bemötande
1. Redovisning av vad som gjorts för fysisk tillgänglighet till Rådet för funktionsnedsatta.
2. Redovisning av vad som gjorts enligt åtgärdsplan för informativ tillgänglighet görs till Rådet
för funktionsnedsatta.
3. Årlig uppföljning av antal medarbetare som
genomfört den webbaserade utbildningen till
Rådet för funktionsnedsatta.
Utbildning och arbete
4. Utbildningstillfällen är genomförda under året
redovisas till Rådet för funktionsnedsatta.
5. Hur många elever har en fungerande integrerad
skolgång redovisas till Rådet för funktionsnedsatta, Barn- och skolnämnden samt Utbildningsnämnden.
6. Hur många personer med funktionsnedsättning som anställts under året redovisas till Rådet för funktionsnedsatta.
8
Rekreation, idrott och kultur
7. Fortsätta regelbunden översyn och förbättra
utifrån tillgänglighetsperspektivet på Kultur &
Fritids anläggningar, resultatet redovisas till
Rådet för funktionsnedsatta samt Kultur- och
fritidsnämnden.
8. Följa upp resultaten i medborgarundersökningen vad gäller hur nöjda personer med
funktionsnedsättning är med fritidsutbudet i
Lidköping.
arbetsgruppen
Arbetsgruppen som tagit fram förslaget till handlingsplan har haft följande sammansättning:
Sören Jansson, Samarbetskommittén Funktionsnedsatta Lidköping
Ann-Sofie Palmhammar, Samarbetskommittén Funktionsnedsatta Lidköping
Christina Svensson, Samarbetskommittén Funktionsnedsatta Lidköping
Anna-Lena Ahlström, Kultur & Fritid
Kristina Eriksson, Intern Service, fastighet
Carina Winther, Vård & Omsorg
Tora Gustafsson, Samhällsbyggnad
Björn Kling, Social & Arbetsmarknad
Jan Bjurmar, Barn & Skola samt Utbildning
Kurth Johansson, Kommunledningskontoret
9
Lidköpings kommun
Telefon: 0510-77 00 00
Besöksadress: Stadshuset, Skaragatan 8, Lidköping
Postadress: 531 88 Lidköping
www.lidkoping.se
10