Kvalitativ metod

Att åldras med psykisk
funktionsnedsättning
Hans Arvidsson
Psykisk funktionsnedsättning



Svår psykisk sjukdom
Påverkan på det dagliga livet
Varaktighet
Huvudsakligen psykossjukdom (schizofreni)
men kan också gälla personer med bipolär
sjukdom, svårt självskadebeteende, svårt
tvång mm
Åldrande och psykossjukdom





Färre positiva symtom
Fler negativa symtom
Kognitiva symtom tilltar
Inga självklara samband mellan symtom
och funktion
Miljön påverkar livstillfredsställelse
Förskjutningar i forskningsresultat
(gruppnivå-individnivå, olika för olika
personer)
Longitudinella undersökningar saknas
Undersökningsgrupp
602 personer i Jönköpings kommun
bedömdes som psykiskt funktionsnedsatta
i Jönköpings kommun år 1995.
Definitionen överensstämde med
Psykiatrireformens målgrupp. ( psykisk
sjukdom-påverkan på det dagliga livetvaraktighet). Gruppen intervjuades.
Förfarandet upprepades 2001 och 2006.
Psykiskt funktionsnedsatta 2006
Medelålder
47 år
 Kvinnor
51 %
 Sammanboende
13 %
 Någon form av lönearbete
8%
 Bor i egen bostad
77 %
(varav hälften med boendestöd)
 Bor på särskilt boende
18 %
 Bor på institution
4 %

Åldersfördelning psykiskt
funktionshindrade
Åldersfördelning 2006 psykiskt funktionshindrade i % (Jönköping>20 år)
30
25
20
15
10
5
0
20-29
30-39
40-49
50-59
ålder
60-69
70-79
80-
Åldersfördelning 2006 psykiskt
funktionshindrade och hela
Jönköpings befolkning
30
25
20
15
10
5
0
20-29
30-39
40-49
50-59
ålder
60-69
70-79
80-
Psykiskt funktionsnedsättningåldrande
I gruppen psykiskt funktionsnedsatta
1995/96 (602 personer) var 67
personer mellan 65-74 år.
Tio år senare var 37 av dessa avlidna
( 55 %), 14 ( 21 %) ansågs fortfarande
psykiskt funktionsnedsatta medan 16
(24 %) personer inte längre ansågs
som psykiskt nedsatta men….
Av dessa 16 förefaller 2-3 personer ej
länge psykiskt funktionsnedsatta. De
övriga har bytt ”grupptillhörighet”. De
bedöms nu inte längre som psykiskt
funktionsnedsatta utan t ex som
dementa eller ”bara” som gamla. Den
psykiskt betingade funktionsnedsättningen finns med största
sannolikhet kvar.
Dödlighet i åldersgruppen 65-74 år tio år
senare (Jönköpings kommun)
Män
Kvinnor
Totalt
Hela
befolkn
35 %
23 %
29 %
Psykiskt
funktionsn
74 %
45 %
55 %
Orsaker till den höga dödligheten för
psykiskt funktionsnedsatta
(Fler ”våldsamma” dödsfall)
 Livsstilsfaktorer (kost, motion, alkohol,
rökning, ekonomi, ensamhet etc)
 Söker ej vård
 Sämre vård
 Läkemedelsbiverkningar
 Sjukdomen själv

Skillnader mellan 1996 och 2006
avseende de 25 personer som var
över 65 år 2006 (men fortfarande
funktionsnesatta).




Sämre funktion (GAF)
Mindre umgänge släkt/vänner.
Men också..
Fler tillfredsställda behov (CAN) (boende,
fysisk hälsa, transport, ekonomi)
Färre otillfredsställda behov (CAN) (främst
i boendet)
Slutsatser (de fortfarande psykiskt
funktionsnedsatta)
Åldrande utan dramatiska
förändringar
 De stora förändringarna har skett
tidigare
 Svårt att utskilja den tredje åldern
 ”att vara sin sjukdom”

”Man kanske kan sammanfatta
beskrivningen av dessa psykiskt
funktionshindrades förhållningssätt till
äldreblivandet så att det mest
betydelsefulla inslaget i tillvaron, den
psykiska sjukdom man lider av och lever
med, inte förändras på något avgörande
sätt när man blir pensionär eller gammal.
Det är samma sjukdom som man bär med
sig in i ålderdomen och dess effekter och
konsekvenser, som man känner sedan
länge och lärt sig leva med, har sin ”egen
tid” som inte på något avgörande sätt är
relaterad till ens nominella ålder.” (Bülow
& Svensson , 2008)
Sammanfattning






Gruppen psykiskt funktionsnedsatta har låg
genomsnittlig dödsålder (ca -10 år). De flesta når
inte ”ålderdom”. Detta beror på många
samverkande orsaker som kräver insatser.
Många äldre psykiskt funktionsnedsatta
”omdefinieras”
Själva åldrandet ser olika ut för olika individer,
men ”ingångsvärden” beträffande livskvalitet är
genomgående låga.
De stora livsförändringarna har skett tidigare i
livet
Svårt att hitta ¨”den tredje åldern”.
Miljön har stor betydelse för livstillfredsställelse.
Hans Arvidsson
PhD, psychologist, psychoterapist
Department of Psychology
University of Gothenburg
[email protected]