Sida
PROJEKTBESKRIVNING
Datum
2012-09-28
KRISTINEHAMNS FOLKHÖGSKOLA, KPS
Funktionsnedsatt - en
tillväxtfaktor
Hur variation av personers funktionsuppsättning
skapar mervärde i arbetslivet.
1(12)
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Innehåll
INLEDNING............................................................................................................................. 3
SYFTE, PROJEKTETS FÖRVÄNTADE EFFEKT PÅ SIKT. .......................................................................... 4
TIDSLINJE – DET SÖKTA PROJEKTET I ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV ..................................................... 5
PROJEKTMÅL .......................................................................................................................... 6
PROJEKTAKTIVITETER ............................................................................................................... 6
AKTIVITETSMÅL ...................................................................................................................... 7
PROJEKTETS RESURSER ............................................................................................................. 8
KOPPLING TILL ANDRA PROJEKT ................................................................................................ 10
MÅLGRUPP .......................................................................................................................... 10
HORISONTELLA MÅL .............................................................................................................. 10
INSATSOMRÅDE .................................................................................................................... 11
ÖVRIGA FÖRVÄNTADE RESULTAT AV PROJEKTET ........................................................................... 12
UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH SPRIDNING AV PROJEKTRESULTAT ............................................... 12
FÖRVÄNTAD VERKSAMHET EFTER PROJEKTTIDEN .......................................................................... 12
BUDGET .................................................................................. ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
BILAGOR ................................................................................. ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
2
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Inledning
Det svenska välfärdssystemet står inför en rad stora utmaningar i framtiden.1
Andelen personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som andelen äldre ökar,
vilket innebär att den arbetsföra delen av befolkningen minskar. Frågan om
hur generationsväxlingen ska klaras står högt på agendan. Flera satsningar
har skett och sker för att stimulera invandringen i syfte att lösa
kompetensförsörjningen inför framtiden. Samtidigt anser vi att de
funktionsnedsatta är en stor resurs i sammanhanget. Tidigare forskning pekar
på att arbetsgivare ofta underskattar funktionsnedsattas förmåga. 2 En följd
av ett sådant synsätt är att en stor andel anställningar därför sker med statligt
stöd. Avståndet mellan icke funktionsnedsatta och de med
funktionsnedsättning tenderar att öka i Sverige, där andelen
funktionshindrade av andelen i arbetskraften minskar över tid. 3 Vid en
jämförelse med andra OECD-länder så ligger Sverige bland de sämsta
länderna. Det innebär att andelen funktionsnedsatta som befinner sig i
arbetsmarknadsåtgärder eller är sjukskrivna är bland de högsta vid
jämförelse länderna emellan. 4
Arbetslivet förändras och behovet av arbetskraft ökar i takt med den
demografiska förändringen. Många aktörer behöver samverka för att möta
utmaningarna samtidigt som organisationer förväntas ta sitt samhällsansvar.
Arbetskraftsprognoser visar att det kommer att finnas ett stort behov av
arbetskraft i Värmland. Alltfler företag och branscher menar att de upplever
svårigheter med att rekrytera personal5och att en förbättrad
kompetensmatchning är avgörande för att möta det behovet.
Statistik6 visar att andelen funktionsnedsatta personer i arbetskraften de
senaste tio åren, i ett Europeiskt perspektiv, har ökat i några länder men att
den även har minskat eller är oförändrad. I Sverige har andelen i
arbetskraften sjunkit något, av de med nedsatt arbetsförmåga har endast
hälften sysselsättning. Värmland tillsammans med länen i norra Sverige
tillhör den region som har högst andel funktionsnedsatta i befolkningen.
Utbildningsnivån för funktionsnedsatta i Sverige visar under samma period
på en stadig ökning av andelen med eftergymnasial utbildning från 14 - till
24 procent, vilket närmar sig andelen 33 procent för befolkningen totalt.
Flera insatser har genomförts för att öka andelen personer med
funktionsnedsättning i arbetskraften i EU:s medlemsländer, genom
1
SOU 2007:10. Ansvarskommittén. Samhällsorganisation med utvecklingskraft.
IFAU Rapport 2001:5 Funktionshindrades personer med nedsatt arbetsförmåga – ett
arbetsgivarperspektiv.
3
SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 2008
4
IFAU Rapport 2011:11 Arbetsmarknadspolitik för personer med funktionshinder – en
länderjämförelse
5
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistikprognoser/Prognoser/Prognoser/Varmland/6-8-2011Positiva-tongangar-med-okadsysselsattning.html
6
SCB, Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 2008
European Center, policy brief February 2008, The Labour Market Situation of People with
Disabilities in EU25
2
3
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
exempelvis lagar för kvotering, ickediskriminering och tillgänglighet, stöd
till arbetsgivare i form av skattereducering eller bidrag samt arbets- och
yrkesrehabilitering för att individen skall vara bättre rustad för arbetslivet,
vilket ofta benämns som ökad anställningsbarhet.
Generellt har insatser för att öka andelen funktionsnedsatta i arbetskraften
utgått från ett rättighetsperspektiv med fokus på likabehandling snarare än ett
tillväxtperspektiv. I underlaget för en ny strategi för funktionshinderpolitiken
i Sverige 2011-20167 är ett av inriktningsmålen att andelen funktionsnedsatta
i arbetskraften skall öka, genom bland annat aktiviteter riktade mot
arbetsgivare för att se fördelarna med att anställa personer med
funktionsnedsättning. För att följa upp och förverkliga strategin föreslås att
Sverige aktivt följer och deltar i arbete på europeisk nivå med utveckling av
undersökningar som rör personer med funktionsnedsättning.
Att skapa förståelse för mångfald (diversity) som möjlighet för tillväxt och
att bättre ta vara på allas kompetens är en utmaning på regional, nationell
och europeisk nivå. Det finns behov av nytänkande, forskning och av att
uppmärksamma företag och organisationer som visar vägen. Ett bättre
tillvaratagande av kompetensen hos personer med funktionsnedsättning kan
bidra till ökad sysselsättning och produktivitet men är även viktigt för social
sammanhållning och minskade sociala klyftor.
Syfte, projektets förväntade effekt på sikt.
Det övergripande syftet med en projektsatsning är att öka och sprida
kunskapen om mångfaldens betydelse för en tillväxt som är ekonomiskt,
socialt och miljömässigt hållbar samt mer specifikt hur personers olikheter,
utöver den formella kompetensen inom arbetslivet bidrar till detta. Detta sker
genom att undersöka och få mer kunskap och erfarenhet om och på vilket
sätt personer med funktionsnedsättning som har en anställning, skapar ett
mervärde för företaget eller organisationen, då det gäller nytänkande och
innovation, arbetskultur och arbetsmiljö samt kundrelation och
konkurrenskraft. Denna kunskap bidrar till ett ökat mod hos arbetsgivare att
tänka annorlunda vid verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och
rekrytering. En attitydförändring är en förutsättning för att säkra
kompetensförsörjning, skapa innovation- ”Diversity Management” och öka
den sociala sammanhållningen.
Erfarenheten vi har från den tidigare förstudien är att lagstiftning,
stödformer, en aktiv handikapprörelse och individer som är rustade för
arbetslivets krav inte helt täcker de hinder som kvarstår för att nå målen för
sysselsättning och mångfald. Ett av de hinder som kvarstår för att öka
andelen funktionsnedsatta i arbetskraften handlar idag snarare om
föreställningar och förhållningssätt. Fokus på ett tillväxtperspektiv kan bidra
till ett nytänkande då det gäller kompetensutveckling och
kompetensmatchning. Här kan en koppling till Kompetensplattformarna vara
av värde med nytänkande i processer som rör arbetsgivares behov av
kompetensförstärkning och kompetensförnyelse och utbildningsanordnares
utformande av utbildningar.
7
Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, Underlag till strategi för
funktionshinderpolitiken 2011-2016 (2010)
4
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
I det regionala utvecklingsprogram Värmland växer och känner inga
gränser8 så är tanken att Värmland ska växa genom mångfald, kompetens
och upplevelser som får människor att växa. En byggsten i visionen är att
fånga de möjligheter som kan bidra till framväxandet av innovativa idéer och
kunskap – de annorlunda möjligheterna.
Projekt- Funktionsnedsatt – en tillväxtfaktor- avser att öka kunskapen
om funktionsnedsattas roll för tillväxt och vilka kapaciteter och
mervärden som ger tillväxt i arbetslivet.
Projektet ska öka och sprida kunskaper om de ”mervärden” som
skapar tillväxt, för att påverka rådande attityder och inställning till
funktionsnedsattas kompetens. Ökade kunskaper och förändrade
attityder förväntas leda till ökad tillit. Vi menar att nuvarande synsätt
på funktionsnedsatta i arbetslivet har fokus på problem och hinder
och mindre på de möjligheter som finns. Funktionsnedsatta personers
bidrag till tillväxt har alltför lite beaktats.
Projekt ”Funktionsnedsatt- en tillväxtfaktor” syftar till att skapa ett
nytt sätt att förhålla sig till funktionsnedsattas kunskap och
kompetens, och använda deras kapacitet som en tillgång till
innovation och tillväxt i företag och organisationer. Alla människor
kan ses som funktionsnedsatta i något avseende eftersom det för alla
finns situationer där vi kommer till korta eller känner att våra
förmågor inte räcker till. I detta sammanhang kanske uttrycket
funktionsuppsättning känns mer relevant än nedsättning.
Genom kompetensutveckling ska deltagandet på arbetsmarknaden
öka i syfte att bättre anpassa tillgången och efterfrågan av kompetens
till arbetsmarknaden.9 Men det är också så att det vuxit fram ett ökat
samhällsansvar som gett flera avtryck i organisationers sätt att tänka
omkring en långsiktig hållbar utveckling. Ett angränsande område är
CSR, Corporate Social Responsability som har utvecklats under det
senaste årtiondet. För flera företag har samhällsansvaret fått en ökad
betydelse. CSR har blivit en del av verksamheters varumärkesstrategi
för att förbättra sitt anseende och öka förtroendet gentemot olika
grupper, att ta sitt ansvar och också visa för omgivningen hur man
gör detta.
Tidslinje – det sökta projektet i ett långsiktigt perspektiv
En förstudie genomfördes under april-november 2011, dess resultat ledde till
en förlängd förstudie under februari-juni 2012. Under förstudiens
genomförande framkom ett brett intresse. Detta har i sin tur resulterat i ett
planerat ettårigt fördjupningsprojekt som ska pågå under 2013, vilket
beskrivs i denna projektbeskrivning.
Redan under förstudien fanns både ett nationellt och europeiskt perspektiv
med, och fördjupningsprojektet kan ses som en förprojektering inför nästa
steg, ett transnationellt projekt på 2 år under 2014-2015.
8
Region Värmland, Regionalt utvecklingsprogram 2009-2013, VÄRMLAND VÄXER - och
känner inga gränser, Version 1, Fastställt av regionfullmäktige 2008-11-28.
9
Ibid.
5
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Parallellt med ovanstående projekt kommer Karlstads universitet,
Arbetsvetenskapliga institutionen att söka medel för ett fortsatt
forskningsprojekt med inriktning på tillväxt och kreativitet, capability
approach samt socialt kapital i förhållande till funktionsnedsatta och
arbetsmarknad. Samtidigt kommer arbetsvetenskapliga institutionen ingå i
fördjupningsprojektet.
Projektmål
Projektets övergripande mål är att utifrån en studie få ökad kunskap om hur
funktionsnedsatta bidrar till tillväxt, att denna kunskap sprids, att den bidrar
till ett nytänkande då det gäller kompetensförsörjning och innovation och att
det på sikt sker en attitydförändring som innebär att variation av personers
funktionsuppsättning ses som en tillgång snarare än en problematik.
Som förutsättning för en attitydförändring ska arbetsgivare och
beslutsfattare fått ökad kunskap om:
- Mervärde för företag att ha personal med varierande
funktionsuppsättning
Kunskapen innebär mer specifikt mervärde som rör områdena
innovation, konkorrenskraft och arbetsmiljö utifrån
- Erfarenhetsbaserade upplevelser – goda exempel.
- Resultat av vetenskaplig undersökning
Att kunskapen leder till nytt tänkesätt och metodutveckling då det
gäller kompetensmatchning
En fortsatt projektsatsning– för att över tid säkerställa en
attitydförändring med fler medverkande aktörer
nationell/internationellt nivå för ytterligare fördjupning och
spridning.
Målsättningen är en ansökan till ”nya” Europeiska Socialfonds
periodens program och/eller förprojektering inom innevarande
period beroende på när programmen blir klara.
Projektaktiviteter
Studie
Genomföra en studie i form av intervjuer av arbetsgivare och
funktionsnedsatta arbetstagare utifrån en vetenskapligt utarbetad
intervjuguide inom fyra följande temaområden avseende tillväxtfaktorer:
1. Innovation/Konkurrenskraft
2. Arbetsmiljö
3. Chefskap
4. Förhållningssätt
I studien kommer studenter från universitetet att medverka.
6
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Seminarier
Som samlar forskare, näringsliv och beslutsfattare, där resultat av genomförd
studie presenteras och där dialog förs om behov och inriktning på fortsatt
forskning inom området.
Som samlar arbetsgivare och organisationer där undersökningen presenteras
och där företagare och anställda beskriver ”goda exempel” och hur man mer
konkret har agerat för att förändra attityder och hur nytänkande har
integrerats i ordinarie verksamhetsstyrning.
Seminarierna kommer att ske i samarbete med bl.a. projektet-Rätt stöd till
arbete-, Almi företagspartner och Karlskoga Science Park. Under våren 2014
kommer resultatet att spridas via de av SKL(Svenska kommuner och
Landsting) anordnade Arbetsmarknadsdagarna.
Samverkan med projektet Lärling 2.0
Erfarenhetsutbyte och metodutveckling för kompetensmatchning samt
arbetsgivare- och lärlings kontakter
Referensgrupp
Bilda en referensgrupp, med medverkande från nationell och regional nivå
för förankring, spridning och opinionsbildning. En referensgrupp är en
väsentlig förutsättning för att kunna gå vidare i nästa steg med ett större
transnationellt genomförandeprojekt.
Säkerställa fortsatt satsning och partnerskap
Planering och aktiviteter för fortsatt transnationellt genomförandeprojekt
(alternativt förprojektering) samt ansökan om forskningsmedel.
– Kontakter med europeiska parter och organisationer.
– Forskare och projektledning besöker Vinnova under våren 2013.
– Förberedelse inför ansökan 2013 till FAS (Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap)
Kommunikation – Spridning
Kommunikation och spridning sker via olika media så som: Blogg,
nyhetsbrev och Media.
Aktivitetsmål
30-40 stycken genomförda intervjuer som omfattar tillräcklig
variation av respondenter för att säkerställa en trovärdig
studie. Intervjuer genomförs av både arbetsgivare och
anställda och lärlingar. (Lärling 2.0)
3 seminarier med minst 25 deltagare på varje
Presentation av projekt/undersökning på minst en större
nationell konferens
Användning av undersökningsresultat och erfarenheter från
”goda exempel” till metodutveckling då det gäller åtgärder
inom projekt Lärling 2.0
Referensgrupp finns – som har genomfört minst 2 möten
7
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Ett etablerat partnerskap, samarbetsparter som är beredda att
gemensamt ansöka om finansiering från ESF, för ett
genomförandeprojekt alternativt förprojektering.
Kommunikation och spridning
– minst 4 nyhetbrev
– uppmärksamhet i media vid minst 4 tillfällen
Projektets resurser
Kompetens hos medverkande partner/organisationer
Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning; Arbetar med
att samordna funktionshinderspolitiken i Sverige. Deras verksamhetsidé är
att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett
funktionsförmåga.
Karlstads universitet, CTF och Arbetsvetenskapliga institutionen; CTF
är Europas största forskargrupp inom tjänsteforskning och kunddriven
tjänsteutveckling. Miljön samlar forskare från ämnena företagsekonomi,
arbetsvetenskap, sociologi, religionssociologi och psykologi med fokus på
tre områden inom tjänsteforskning; ”organisation och arbetsvillkor”,
”tjänsteinnovation” och ”kundupplevelse”. Arbetsvetenskap är vetenskapen om
arbetslivet. Arbetslivsfrågor skär genom en rad akademiska ämnen och discipliner och ställer stora
krav på nära samarbete mellan vetenskap och praktik. Arbetsvetenskap sammanfogar de
kunskaper som lärare, forskare och studenter har till en helhet. Vi gör det i ett organiserat och
ständigt samspel med praktiker.
Handelskammaren i Värmland; Handelskammaren Värmland är en av
elva regionala, fria och obundna handelskamrar. Vår huvuduppgift är att
genom påverkan, service och nätverk göra Värmland till en ännu bättre plats
för företagen.
Karlskoga Science Park; En arena där företag växer och utvecklar nye
idéer tillsammans med forskning och offentliga aktörer. De finansieras av
Tillväxtverket, Regionförbundet, Karlskoga kommun, Örebros universitet
samt Inkubera
SKL(Sveriges kommuner och landsting); Som stora arbetsgivare har
kommuner och landsting ett särskilt ansvar att göra det möjligt för personer
med funktionsnedsättning att finna en plats i arbetslivet. Arbetsgivaransvaret
finns också med i SKL:s centralt antagna inriktningsmål för
kongressperioden 2012–2016.
Intressenter vi haft kontakt och dialog med på regional och nationell nivå
som har tagit del av projektidé/projektbeskrivning och utryckt intresse för
samarbete och stöd för en större projektsatsning.
Region Örebro
Diversity Charter in Sweden; Ett nätverk som visar hur man
framgångsrikt kan arbeta med mångfald i företag och organisationer.
Almi, företagspartner; Almi är kanalen för näringspolitiska insatser
med syfte att främja näringslivets utveckling.
HSO(Handikappförbunden, regionalt)
8
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Samordning med andra projekt
Samordning av aktiviteter och erfarenhetsutbyte för gemensamt lärande och
förbättrad effekt.
Lärling 2.0; Projekt Lärling 2.0 har redan från starten arbetat med
målgruppen unga funktionsnedsatta. Dessa ungdomar behöver mer stöd än
vad metoden i projektet har kunnat erbjuda hittills. Det krävs betydligt mer
samordning kring denna målgrupp för ett lyckat resultat. Det är framförallt
under introduktionen på lärlingsplatsen som det behövs mer resurser från
ordinarie verksamhet, dels med personal som stödjer lärlingen och
arbetsgivaren när lärlingen börjar men också en längre introduktion innan
lärlingen startar sin lärlingsperiod.
Projekt -Rätt stöd till arbete; Ett projekt som drivs av handikappförbunden
nationellt. Handikappförbunden vill genom detta treåriga projekt fokusera på
framgångsrika metoder, som även stärker och involverar arbetstagaren
UMA(Utveckling Mot Arbete); projektet riktar sig till personer som står
utanför arbetsmarknaden. Genom UMA får deltagarna nya och helt unika
möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet. UMA- metoden bygger på
aktiviteter inriktade mot produkt- och tjänsteutveckling, med tydliga
paralleller till arbetssökande
På Väg; På väg mot ett mer jämställt samhälle genom att inkludera personer
med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden.
Finansiering (medfinansiering)
Allmänna Arvsfonden, bidragsansökan görs under hösten 2012
Sparbanksstiftelsen, bidragsansökan görs under hösten 2012
Region Värmland, bidragsansökan görs under hösten 2012
Karlstads universitet, Arbetsvetenskapliga intuitionen
medfinansiering i form av handledningstid
Kristinehamns folkhögskola, KPS
medfinansiering i form av viss personalmedverkan och lokaler
Projektägare - Kristinehamns folkhögskola, KPS
Kristinehamns folkhögskola, KPS har lång erfarenhet och kompetens då det
gäller utbildning för personer med funktionsnedsättning och inom området
arbets- och yrkesrehabilitering, med flera internationella projekt och
uppdrag. En del av dessa har varit transnationella EU-projekt, inom
Utbildningsfonden och Socialfonden. Inriktning och målgrupper för detta har
varit myndigheter (beslutsfattare), professioner inom området, organisationer
(NGO), branscher och företag samt direkt mot individer. Skolan har goda
kontakter, och deltar i nätverk på regional, nationell och internationell nivå
inom området som berör funktionsnedsattas förutsättningar och villkor i
samhället Man kan fastslå att detta är navet i Kristinehamns folkhögskolas
profilering.
9
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Koppling till andra projekt
Kompetens matchning och kompetensförsörjning, ex. projekten UMA, På
Väg, och Lärling 2.0. (Rätt stöd till arbete)
Innovativa miljöer, ex projektet; Det företagsamma Värmland.
Projektet kan kopplas till dessa dels genom att insatser kan ge direkta
konkurrensfördelar och ökat entreprenörskap till följd av ökad mångfald
samt indirekt genom att förändrad syn och alternativa förhållningssätt bidrar
till minskade offentliga kostnader för personer som inte ges möjlighet till
egen försörjning, vilket är en vinst för både individ och samhälle.
Målgrupp
Målgrupp är Arbetsgivare inom privat och offentlig sektor och anställda med
funktionsnedsättning.
I och med medverkan av arbetslivs- och tjänsteforskning i projektet är
målgruppen även andra forskare/forskarsamhället då resultatet kan leda till
ny kunskap inom forskningsområdet.
Målgruppen för effekterna av denna ökade erfarenhet och kunskap är dels
individen som har fått förbättrad möjlighet till anställning men även
arbetsgivare, kollegor och samhället i stort som fått erfarenhet av mångfald
som en tillgång i ett tillväxtperspektiv.
Horisontella mål
Jämställdhet
Det finns skillnader då det gäller andelen män och kvinnor med
funktionsnedsättning i arbete. Vilket till viss del överensstämmer med
mönster i den Svenska arbetsmarkanden som helhet, då det gäller
sysselsättningsgrad, sysselsättningsstatus och bransch. Då det gäller bransch
är detta extra tydligt med funktionsnedsatta kvinnor inom vård, omsorg och
service och funktionsnedsatta män inom teknik, tillverkning, transport och
skog. En övervägande del av männen finns i privat sektor och kvinnorna i
offentlig sektor. I projektet kommer detta att särskilt lyftas fram samt de
goda exempel som bryter mönstret, då det gäller respektive
underrepresentation.
Integration
Begreppet integration i detta sammanhang används ofta som benämning för
integrering av personer med invandrarbakgrund och eller annan etnicitet.
Men används också som begrepp då det gäller personer med
funktionsnedsättning. Förhållningssättet i projektet är att fokusera på
förbättrad möjlighet till hållbar tillväxt (produktion, konkurrens, m.m.) och
att integration är ett medel för detta och inte ett mål i sig. Syftet med hela
projektsatsningen är att bidra till att förändra attityder genom att visa
fördelarna med integration.
Likt andelen kvinnor i arbetsmarknaden är personer med invandrarbakgrund
lägre och andelen arbetslösa högre. I projektet kommer detta att beaktas och
om så krävs särredovisas. Vår målsättning är att säkerställa en god
kommunikation för att möta arbetsgivare (och anställda) med annan etnicitet,
genom goda språkkunskaper i projektledningen, samt vid behov tolkning. I
10
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
projektet medverkar personer med både erfarenhetsbaserad och vetenskaplig
kunskap inom området integration i arbetslivet.
Miljö
Hänsyn kommer att tas till att främja människors hälsa, värna den biologiska
mångfalden och naturmiljön, att tillvarata kulturhistoriska värden, bevara
ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en god
hushållning med naturresurser. Detta kommer att genomföras utifrån
kunskaper och kompetens som finns kring miljöfrågor i
projektorganisationen. Transporter, materialanvändning och
energiförbrukning sker utifrån en effektivare och minskad miljöbelastning.
Digital kommunikation kommer att användas i första hand, vid transporter
används miljöbilar, om inte offentliga färdmedel kan nyttjas.
Utveckling av produkter och tjänster inom området hållbar miljö, är
tillväxtbranscher där funktionsnedsatta kan bidra med mycket unik
kompetens då det gäller tillgänglighetsanpassning som säkerställer en hållbar
utveckling.
Insatsområde
Ledarskap
För att uppnå målen med handikappolitiken behöver de vävas in i
tillväxtpolitiken. Detta är en fråga som berör många aktörer i samhället.
Frågan kräver ett övergripande ledarskap och en kollektiv lösning till att
hitta social innovation som genererar samhällsnytta, nytta för tillväxt och
nytta för individen. Attitydförändring är ett måste gentemot
funktionsnedsatta, vilket bara kan förändras genom ett ökat utbyte mellan
funktionsnedsatta-icke funktionsnedsatta. Det behövs ett starkare socialt
kapital på detta område i samhället. Det är viktigt att stora samhällsaktörer
samverkar, såsom: forskning, utbildningsanordnare, näringsliv och
myndigheter.
Strategi
Öka nyttan av mångfalden, målet är att ta vara på allas kompetens.
Projektet bidrar med kunskap, som kan leda till förändrat tankesätt,
förståelse och på sikt handlingar i att ta till vara mångfaldens möjlighet för
tillväxt. Projektet kommer att uppmärksamma företag och organisationer
som visar vägen och ge möjlighet för dessa att dela sina erfarenheter med
andra.
Kompetensförsörjning - kompetensmatchning
Arbetskraftsprognoser visar att det kommer att finnas ett stort behov av
arbetskraft i Värmland och att förbättrad kompetensmatchning är avgörande
för att möta det behovet. Att bättre tillvarata kompetensen hos personer med
funktionsnedsättning bidrar till ökad sysselsättning och produktivitet men är
även viktigt för social sammanhållning och minskade sociala klyftor.
Strategi
Målet är att säkerställa företagens och den offentliga sektorns
komptensbehov och öka värmlänningen anställningsbarhet.
11
REGION VÄRMLAND
2012-09-27
Projektet bidrar med nytänkande och metodutveckling som rör
kompetensutveckling av befintlig personal samt vid rekrytering, där
framförallt ungdomar med funktionsnedsättning bör lyftas fram som en
kompetensresurs för tillväxt.
Övriga förväntade resultat av projektet
Projektet öppnar upp för en samhällsdialog om betydelsen av att koppla
samman olika politiska samhällsområden och myndigheter, såsom handikapp
och tillväxtpolitiken och Tillväxtverket/Vinnova med Handisam,
myndigheten för samhällspolitisk samordning. Projektet kan utöver de
uppsatta projektmålen bidra till att aktörer, exempelvis arbetsförmedlingen
och SYO-funktioner kan få nya infallsvinklar och idéer för att öka
anställningsbarheten av personer med funktionsnedsättning, som idag står
utanför arbetsmarknaden eller är i utbildning.
Uppföljning, utvärdering och spridning av projektresultat
Projektledaren informerar fortlöpande 1ggr mån i form av en enklare
lägesrapport och ekonomisk uppföljning till projekt ägare och
samarbetspartner samt därutöver vid behov.
Den formativa utvärderingen utgår från de satta aktivitetsmålen och
kommer fortlöpande att följas upp.
En summativ utvärdering gös i relation till projektmålen.
Förväntad effekt kan inte utvärderas inom ramen av detta projekt, då
det har ett längre tidsperspektiv. Indikatorer för att mäta effekter blir
ett område, tillsammans med forskningen i ett större fortsättnings
projekt.
En referensgrupp som satts samman för projektet kommer att ha
träffar för uppföljning och spridning av projektresultat.
Projektets genomförande och resultat beskrivs i en slutrapport som
sprids dels till samarbetspartners men även via de nätverk som dessa
ingår i, till beslutsfattare, andra aktörer och handikapprörelsen.
I och med projektets målsättning, att vara start på en större
internationell projektsatsning inom området, så kommer även
materialet att översättas till engelska. Givetvis i en form som är
tillgänglig för personer med olika form av funktionsnedsättning.
Förväntad verksamhet efter projekttiden
Att utifrån projektets övergripande syfte genomföra en fortsatt
projektsatsning med kartläggning, forskning, inventering av goda exempel
samt spridning av resultat i ett europeiskt samarbete, vilket vi bedömer är en
förutsättning för den bredd och djup vi eftersträvar.
12
