Förra gången… A. Expansion
-> Volymen ökar. Arbete utförs av
paketet. Energi tas från paketet
-> Temperaturen sjunker!
9/14/10
B. Kompression
-> Volymen minskar. Arbete utförs på
paketet. Energi tillförs till paketet.
-> Temperaturen stiger!
9/14/10
Skiktning i atmosfären
Instabil: gynnar vertikala rörelser
Stabil: dämpar vertikala rörelser
Neutral: balans mellan de vertikala krafterna
(tecken på ett väl omblandat skikt)
Skiktning i atmosfären
Skiktningskurva = uppmätt temperaturavtagande
Hävningskurva = teoretisk (t.ex. -1oC/100m för torr luft)
h,p://www.faktasamlingcbrn.foi.se/filer/a_sidor/7/2.html Fuktadiabatiskt
temperaturavtagande
Luftpakets
rörelse utan
nederbördsutfällning
Kondensationsnivå
a.! Luftpaketet följer det torradiabatiska temperaturavtagandet.
b.! Luftpaketet följer det fuktadiabatiska temperaturavtagandet.
2000
Höjd [m]
Villkorligt1500
instabil atmosfär
(torrstabil, fuktinstabil)
Absolut stabil atmosfär
1000
fuktadiabat
500
Absolut instabil atmosfär
torradiabat
0
2
4
6
8
Temperatur [oC]
10
12
!"#$%&'()*+&%$(
,-$%."'/0/1(2(
30.#/0/1(456(7..8"9&(*8(#$4::*$(
;4./(
<0))*(
=%#%$>-$#(
!"#$%&$'()*%$+,)-*#,..%#$/#012$
/,-*3-2%4,-2/0#-,#$
5%#4/)%#$6#7-$8%13-$
9%-*$,:8$2;,<$
!"#'#0--(-=$%1$6,22()%$'#0-2)3-$
,21$>>>$
?%))%2$%3#,2,)3#@$
AB.(2/$2;,#)3/$.7$3-$%3#,2,)$0#$
C>CD$E+$F$DC$E+$
!"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.'
/,0/%"%&1232/42%'
524'/,6)1'2%'0)2,*67%($'-8'9::.;::<'=0,'(7')(72%8%&('1/('/+%$2%12,('>##')(72%'?4(%'
(7'$24'@%%1'2%'/+%$2%1(>+%1/6,%(A'527('B6%$2,'(#$,"&'"'(4*+1=6,2%A'
C)2,*67%($2%')"$'*+#%D"#$%"%&'6,'?%&2=6,'E<'(##418'/,6)1'$24'/+%$2%1(>+%1/6,%+,'=0,'
*+#%D"#$%"%&A'
F(72%*+#2/G#2,%('"'2%'$,+--2'B(,'=6,,2'
&,(%%(,'
.H'$2%'1(**(%B8##(%$2'/,(I2%'6,'#6&,2'
.H'$,+--2%'#0121'?--'"&2%'
J67%($18%&4,GK/24'6,'B0&,2'0)2,'2%'/,0/4'G4('.H'*"%$,2'$,+--(,'/,6)2,'B0&,2'8%&4,GK/'
=0,'(7'/+%$2%1(>+%'1/('1/2'
L,0/%"%&1232/42%'6,'140,,2'=0,'1*8'$,+--(,'.H'1*8'$,+--(,')6M2,'1(/4(,2'
!"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.'
/,0/%"%&1232/42%'
!"#$%"%&'()'*+#%$,+--(,'.'
#/0%"%&0121341%'
567%($0&,($1%'6,'#6&,1'"'
)(71%#/0%"%&(,8'3+%$1%0(9+%'/)1,'
)(71%#/0#"&('3+%$1%0(9+%036,%+,'3(%'
031')"$'#6&,1'/)1,*67%($'+:;'9##'+:;'
*1$'"'+*67($'#<='
>/0%"%&0121341%'6,'04/,,1'?/,'0*@'
$,+--(,'1=1,0+*'3+%:1%4,(9+%1%'()'
$14'#/04('6*%14'6,'04/,,1'
A=1,'(7'$1%'3,"903(',($"1%'6,'<--%@$$'
0@')6B1,'$,+--1%'0%(CC4'
!"#$%$&#'(')*'$+,#+
)-")$%$&#'(')*'$+
."-+#/0+1-2334-+5-+
6"#$%$&#'(')*'$+,%)7&+
!"#$$%&&'()*+,-.#/+0#1&-2-.3+
4#&.+5-3*6"+1'+-.+5&1.7.8.,+1'+3*#"1+#29+3/6+
7"#$$1"+
:&801+3*#"1+7"#$$1"+91"+#&801+;1&&913%,9-*-"+
<*#"1+7"#$$1"+98..-"+8;1=+3/6+7"#$$1"+#29+
7"#$$1".1+3&63+7(";>"+89#$+
?80%,+$"#2-33+8+'1"/1+/#&.+;>"+1=+58&71+.-7-"5>"7+
!"##$%&'()*+,-(.*/)*/,+0
1"+2*"3*+(4/,5*33*+(
6,#+(78+(9*3':(8$(9:2*(-,#+2/,448/(,5;("37/"3'8##*/(
6%<+823:+)'/=57*'(%/(#%)/*(>$*/("3(?%-@>/'(-*2(>$*/($8<*+(
A*<8(#*2*/(B##(8<("37/"3'8##*/($%&*/(4:(9*7,3'+82(8$(-,#+2/,448/(
23(456*.'1$%&'((")*+,*-.*
23(456*6'$%"$578'$569&$7)*,:+*-.*
/0'&*.'1$%&'((")*+,,*-.*
!"#$%&'((")*+,,,*-.*
!"#$%
Altocumulus
Cumulus
Cirrus
Cumulonimbus
&'#()*%+,$"-%./0$'$+1)023#$'$+%)0%#456%
Moln, höga
Cirrus = hårlock, fjun
Cumulus = hög, stapel
Stratus = breda ut sig
Cirrus
Cirrus cumulus
Cirrus stratus
Moln, höga
Molnbas 5-13km
Strimmigt utseende
Består av iskristaller
Cirrus
Cirrus cumulus
Cirrus stratus
Moln, mellanhöga
Alto = hög, höjd
Cumulus = hög, stapel
Stratus = breda ut sig
Altocumulus
Altostratus
Moln, mellanhöga
Består oftast av en
blandning av is och
underkylt vatten
Molnbas
2-7km
Altocumulus
Altostratus
Bildas genom turbulent
(altocumulus) eller
storskalig hävning av
stora luftlager
(altostratus)
Moln, låga
Cumulus = hög, stapel
Stratus = breda ut sig
Stratocumulus
Stratus
Moln, låga
!"#$%&'()*+,'%-./#*"*('
%-'$)'#0(1)'#23#%(1)*'
Molnbas
<2km
Stratocumulus
Stratus
Moln,
stor vertikal utsträckning
Nimbus = nederbörd
Cumulus = hög, stapel
Stratus = breda ut sig
Cumulnimbus
Nimbustratus
Cumulus
Utvecklingen av konvektiva moln
Cumulonimbus med städ
Cumulus
Cumulonimbus
Dimma
Definition:
Dis: sikten är mellan 1 och 10km
Dimma: sikten är mindre än 1km
Sikt dvs det längsta avståndet man kan se konturer av hus, träd
odyl. med blotta ögat.
Dimmdroppar har en radie på ca 0.01mm
Fyra typer av dimma
1.! Strålningsdimma
2.! Advektionsdimma
3.! Orografiskdimma
4.! Sjörök/blandningsdimma
Dimman försvinner genom att:
1.! Dimma löses upp (avdunstar) då solen värmer luften.
2.! Dimman kan lyftas upp och ligga kvar på högre höjd som dimmoln
(stratus).
!"#$%&'&()*'++,!"#$%&'&(-.#$&-+,#/0&-/1%0#-*0"-2&*0#)",-%23%,(#0")4+-5%'#-&$#-+67&,*)$&("#18/0"-489-%230&/4&*0&)0#,#-
!"#$%&'()"*++,.,/+-01%&23-415-)3/6++,/-*(-6#$/-%,44,/$-1("$/4,27-%84)-1("$/*0/9(-':;%'("$()$/,/--
!"#$"%&'()*+,,%)
-./01)23+1$%')453%')630")07)4+1*0")#84)
(9:')*5",0*;)<%701=1$%1)(#1*01'0"%")#84)
>+:*%")*+,,%;)
!"#$#%&'()*+*,*-.+,//)0
1)$/0234056%7-0(680.7-9$06::05$;*0
<)=9*>?)*02340%>(.0)<0-9*2/0)=0
'()*+)0.,-0/9+0+9*0%)(()$90(689*0
2<)*5#$@00
Nederbörd från konvektiva moln
på mellanbreddgraderna
Radie (!m)
Lejenäs 2006
Fallhastighet (cm/s)
Kondensationskärna
0.1
0.0001
Molndroppe
10
Stor molndroppe
50
27
Regndroppe
1000
400
1
Nederbörd från konvektiva moln
på mellanbreddgraderna
!"
is
#"
is
z
$"
%&'((","-.'/0.112"
%)*+&"
%)*+&","-134'/0.112"
is &
vatten
is &
vatten
T2 < T1
0oC
vatten
kondensationsnivå
vatten
snö
regn
0oC
Nederbördsutlösning genom frysning
regn eller snö?
%)*+&"
%&'(("
T2
T1
T
Kallt när det regnar
Nederbörd via koalecens
Vanligt över hav i tropikerna
Droppar av olika storlek har olika fallhastighet.
Vid kollisioner slås dropparna ihop till större droppar
-> växer till regndroppar, några splittras och kolliderar på nytt
När uppvinden < fallhastigheten faller regndropparna ut.
Nederbörd
Frontnederbörd
Orografisk nederbörd
Konvektiv nederbörd
Nederbördstyper
Underkylt regn
Duggregn
Stratus
Snö
Regn
Cumulonimbus
Nimbostratus
Hagel
!"##"$%"&$'$()
*+,$-',.$'$()/01230)/+$.3$4"5+$4/10$+0)
607/$'$(4383/93$)(70)"&)#+,$.0+::"0)#;493)21<")4'()49+0")'$$"$).3)-,'0)49"-',")
=74$'$(4383/93$)#+9230/"0)/07/$'$(4383/93$)+>?)(70)"&)#+,$.0+::"0)/"$)-',."4)')
@$.30#1&".),@AB)
C0+::"0)21<30)(3$+#)/+$.3$4"5+$)+>?)/+,,'4'+$D/+",3>3$4B)
E4/0'49",,30)21<30):;)-3/+49$".)"2)#+,$.0+::"0)(3$+#)F30(30+$GH'$.3'43$):0+>3443$B)
*+,$).3,"4)'$)')?7("I)#3,,"$?7("I),;(")+>?).3)#3.)49+0)2305/",)@94901>/$'$(B))
!"##"$%"&$'$()
Dimma: Strålningsdimma, Advektionsdimma, Orografisk dimma och
Sjörök/blandningsdimma
Nederbörd i varma moln bildas främst genom koalecens
I konvektiva moln bildas den genom kraftiga uppvindar som lyfter
vattnet till frysnivån > iskristallerna växer på bekostnad av
vattendroppar > faller ner och samlar på sig mer vatten på vägen.
Nederbörd är konvektiv, orografisk eller frontrelaterad
!J#J%K%L%MNOP5?NQO#N#,#N%QJQ
O#%RPS%L!O?,QN4JKON#J#
!"
*+
*1
23
!"
*+
*1
23
,
(-./
(-0/
(-!/
4*58.
4258.
4658.
#
*3E*H81??FG6T
#$ %& #'
,
(-./
(-./
(-./
(-./
()
*DE*18*3??FGH2
#$ %& #' ()
(-0/
(-!/
(-0/
(-!/
46.
VÄDRETS MAKTER
MO1003, 7.5 hp HT 2012
!"
!"
,77)'7
Föreläsning, Bodil Karlsson
Föreläsning, Jenny Lindvall
Föreläsning, Marcus Löfverström
49:;):$<=><<$'&?*?@)>77?58.
49:;):$<=><<$'&?2?@)>77?58.
49:;):$<=><<$'&?6?@)>77?58.
#;&ABC;&
*TE2*81??FG6+
#$ %& #'
(-./
(-./
4*5
22E2I8*3??FGH6
#$ %& #'
(
(
()
!"
()
!"
2HE2+81??FG61
#$ %& #'
(-./
(-0/
(-./
(-0/
4*.
425
()
218*3E28**??FGHH
#$ %& #' ()
#
#
#
!"
!"
*ED8*3??FGH3
#$ %& #'
(-!/
(-0/
(-!/
(-0/
42.
DE18**??FGHD
#$ %& #'
()
!"
()
!"
+E*28*3??FGH*
#$ %& #'
(-!/
(-!/
465
*2E*I8**??FGHI
#$ %& #'
()
()
