Kommunstyrelsen 04-03-10
Ärende 2:5
Yrkande s,v,mp
Minoritetslagstiftningen - konsekvenser för Göteborgs stad
Som framgår av stadskansliet tjänsteutlåtande är det angeläget att kommunen nu följer upp och
informerar om minoritetslagstiftningen. Representanter för minoriteterna har vid samråd framfört
önskemål om en kommunal referensgrupp och att kommunen informerar nämnder och bolag om
minoritetspolitiken.
Den politiska majoriteten ser att arbetet med minoritetslagsiftningen måste ske lokalt i våra
stadsdelsnämnder där befolkningansvaret ligger, men att det kan behövas en kommuncentral bevakning
och kontakt med minoritetsgrupperna. Det kan stimulera samordningslösningar. Vidare bör påpekas att
skolornas ansvar för utbildning om minoriteternas kultur och språk samt modersmålsundervisningen
framhålls.
Förslag till Beslut
Kommunstyrelsen föreslås besluta:
Att stadskansliet får ett fortsatt uppdrag att vara samordnare för minoritetsfrågorna i kommunen och
informera nämnder och bolag om lagstiftningen.
Att samråd årligen sker mellan representanter för kommunstyrelsen och representanter för de olika
minoritetsgrupperna.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Storstadsutveckling
Utfärdat
Lennart Engström
2004-02-04
Tfn: 031-61 11 97
E-post: [email protected]
Rnr 33/04
Dnr 1106/01
Minoritetslagstiftningen – konsekvenser för Göteborgs stad
FÖRSLAG TILL BESLUT
I kommunstyrelsen:
1.
Minoritetsfrågorna får även fortsättningsvis hanteras inom rådande ansvarsfördelning.
2.
Kommunstyrelsens uppdrag till stadskansliet förklaras fullgjort.
SAMMANFATTNING
Kommunstyrelsen gav 2001-11-28 stadskansliet i uppdrag att ta fram förslag på hur
minoritetslagstiftningen angående nationella minoriteter skall hanteras för Göteborgs stad.
Sverige har sedan 2000 en samlad nationell minoritetspolitik. Den innebär att Sverige har fem erkända
nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Dessa minoriteters språk är
också erkända nationella minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och
jiddisch.
Lagstiftningen anger särskilda skyldigheter för ett antal kommuner i Norrbottens län, de så kallade
förvaltningsområdena för samiska respektive finska och meänkieli. För övriga kommuner har
stadskansliet funnit att de delar av lagstiftningen som är tvingande berör endast skolområdet. Utbildning
om Sveriges nationella minoriteter, deras historia, traditioner och språk är numera en uppgift för skolan.
Dessutom finns en skyldighet för kommun/skola att anordna undervisning i minoritetsspråken; samiska,
meänkieli och romani chib. I övrigt är minoritetslagstiftningen dispositiv.
Exempel på nationella insatser rör bl.a. områdena språk, arkivfrågor, massmedier, utbildning, demokrati
och mänskliga rättigheter. Romernas situation och utsatthet för diskriminering uppmärksammas särskilt.
På regional och kommunal nivå, med undantag av de särskilt berörda förvaltningsområdena, är
förhållanden som rör de nationella minoriteterna som oftast mer uppmärksammande utifrån sociala och
integrations-politiska målsättningar, än ur ett minoritetspolitiskt perspektiv.
Det är angeläget att kommunen följer minoritetsfrågorna Stadskansliet menar att minoritetsfrågorna kan
fortsätta att hanteras inom rådande ansvarsfördelning. Det kan också övervägas om ett särskilt uppdrag
ska ges för att samlat följa minoritetsfrågorna, informera nämnder och bolag om lagstiftningen och för att
utveckla former för dialog med företrädare för olika minoritetsgrupper. Stadskansliet föreslår att frågan
övervägs i samband med kommande budgetberedning.
EKONOMISKA KONSEKVENSER
Ett beslut enligt stadskansliets förslag innebär inga ökade kostnader.
GÖTEBORGS STADSKANSLI
Storstadsutveckling
Lennart Engström
Bilaga
Pia Borg
Skrivelse från s, v, mp, m, fp, kd angående hantering av nationella
nationella minoritetsfrågor för Göteborgs Stad
ÄRENDET
Kommunstyrelsen gav 2001-11-28 stadskansliet i uppdrag att ta fram förslag på hur
minoritetslagstiftningen angående nationella minoriteter skall hanteras för Göteborgs stad.
Kommunstyrelsen önskade belysning av följande frågeställningar: Hur är rättsläget avseende vidden av
kommunernas ansvar för minoritetspolitiken? Vad görs på andra håll i landet? Vilka former ska
kontakterna mellan kommunen och berörda minoriteter ha ? Skrivelsen bifogas.
BAKGRUND
Riksdagen antog i december 1999 regeringens proposition 1998/99:143 om ”Nationella minoriteter i
Sverige”, vilket utgör grunden för minoritetspolitiken. Därefter har regeringen ratificerat Europarådets
ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller
minoritetsspråk. Övervakningsorgan är Europarådet. Av ovan nämnda proposition framgår:
att frågan om nationella minoriteter är en angelägenhet för hela landet.
att samtliga minoriteters behov och intressen skall beaktas på alla nivåer i samhällsförvaltningen.
att målet för minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras
möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.
att en del rikstäckande åtgärder behöver vidtas. Särskilt betonas betydelsen av
modersmålsundervisning, tvåspråkig undervisning och egen kulturverksamhet.
att den finska gruppen har särskilt behov av äldreomsorg eftersom sverigefinnar har störst andel
äldre bland de erkända nationella minoriteterna.
att kunskap om minoriteterna, deras språk och kultur ska spridas.
att information om lagstiftningen och dess betydelse ska spridas.
LAGSTIFTNINGENS KONSEKVENSER FÖR KOMMUNERNA.
Den samlade minoritetspolitiken innebär att Sverige har fem erkända nationella minoriteter: samer,
sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Dessa minoriteters språk är också erkända nationella
minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Propositionen anger att
minoritetsgruppernas behov och intressen skall beaktas i alla delar av landet, på alla nivåer i
samhällsförvaltningen vilket gäller såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting.
Lagstiftningen anger särskilda skyldigheter för ett antal kommuner i Norrbottens län, de så kallade
förvaltningsområdena för samiska respektive finska och meänkieli. För övriga kommuner har
stadskansliet funnit att de delar av lagstiftningen som är tvingande berör endast skolområdet. Utbildning
om Sveriges nationella minoriteter, deras historia, traditioner och språk är numera en uppgift för skolan.
Dessutom finns en skyldighet för kommun/skola att anordna undervisning i minoritetsspråken; samiska,
meänkieli och romani chib. Reglerna för de aktuella minoritetsspråken är gynnsammare, jämfört med den
modersmålsundervisning som barn till invandrare kan erbjudas. För minoritetsspråken finns inte någon
nedre gräns för minsta antalet elever som önskar undervisning i ett visst språk för att kommunen ska
erbjuda sådan undervisning. För övrig modersmålsundervisning är minsta antalet fem elever. För
minoritetsspråken finns inte heller något krav på att språket ska vara aktivt inom familjen. I dagsläget
omfattar den utvidgade skyldigheten endast tre av minoritetsspråken. Det finns förslag från Skolverket
om att samma regler ska införas även för finska och jiddisch.
Utöver vad som anges ovan har stadskansliet funnit att minoritetslagstiftningen är dispositiv. Då
lagstiftningen är ny har inte någon praxis hunnit att utvecklas.
VAD GÖRS FÖR MINORITETSPOLITIKENS GENOMFÖRANDE?
Här ges en översiktlig beskrivning av vad som pågår nationellt, regionalt och kommunalt. De särskilda
regler som gäller för berörda kommuner i Norrbottens län har inte närmare studerats av stadskansliet.
Nationellt
Justitiedepartementet ansvarar för de nationella minoritetsfrågorna. Förutom riktade insatser som rör
berörda förvaltningsområden i norra Sverige kan följande nämnas som exempel på nationella insatser
inom politikområdet. För ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Finland om minoritets- och
minoritetsspråksfrågor finns en finsk-svensk arbetsgrupp sedan 2001. Ordförandeskapet växlar mellan
länderna och Sverige innehar ordförandeskapet under perioden juli 2003 – juli 2004. Regeringen har
tillsatt en arbetsgrupp som gjort en samlad översyn av minoritetsorganisationernas möjligheter till stöd
(Ds 2003:10). Promemorian har remissbehandlats. Nyligen har regeringen tillsatt en utredare som ska
analysera om det finns förutsättningar att ge enskilda rätt att använda finska språket i kontakt med
myndigheter och domstolar i Stockholms- och Mälardalsregionen. Enligt direktiven är det stora antalet
finsktalande i denna region skälet för att utreda förutsättningarna för att utvidga lagstiftningen. Uppdraget
ska redovisas i början av 2005. Romernas situation uppmärksammas på olika sätt. Regeringen har inrättat
Rådet för romska frågor som ett rådgivande organ till regeringen. Vidare har Ombudsmannen mot
diskriminering (DO) uppdraget att genomföra ett särskilt arbete för att förebygga och motverka
diskriminering av romer. Uppdraget skall redovisas under februari 2004. Därutöver har flera åtgärder
vidtagits som rör minoritetspolitiken inom andra politikområden bl.a. inom områdena språk, arkivfrågor,
massmedier, utbildning, demokrati och mänskliga rättigheter, äldreomsorg och kulturverksamhet.
Regionalt
Västra Götalandsregionen, enheten för regionutveckling och integrationsfrågor ser minoritetsfrågorna
som en del av sitt uppdrag. Enheten har kontakt och för dialog med föreningsföreträdare för
minoritetsgrupperna bl.a. Sverigefinska delegationen. Regionen har ändrat sina regler för bidrag till
organisationer så att de numera omfattar även minoritetsorganisationer. I projektform genomförs en
utbildning till s.k. kontakttolkar som bl.a. riktar sig till personer med romsk bakgrund. Enheten för
regionutveckling och integrationsfrågor bedömer att även kulturstödet behöver anpassas så att minoritetsorganisationer kan söka medel.
Kommunalt
Svenska kommunförbundet bevakar och följer frågorna, Förbundet är representerat i regeringens
samverkansgrupp för romska frågor.
För kommunerna Stockholm och Malmö har frågan ännu inte varit föremål för politiska
ställningstaganden utifrån minoritetspolitiska aspekter. Däremot uppmärksammas minoritetsgruppers
behov utifrån sociala- och eller integrationspolitiska mål. På Stockholms stads hemsida finns information
om minoritetsfrågor. I Malmö är ett museum för romsk kultur och historia på planeringsstadiet. Riktade
insatser har också genomförts för att höja utbildningsnivån hos romska barn och vuxna.
MINORITETER I GÖTEBORG
Samtliga nationella minoriteter finns i Göteborg. Den sverigefinska minoritetsgruppen uppgår till ca 10
000 personer. Den romska och judiska minoriteten uppgår uppskattningsvis till vardera ett par tusen
personer. Den romska gruppen i Sverige och i Göteborg har ökat betydligt i antal sedan mitten av 1990talet, som en följd av invandring från olika länder på Balkanhalvön. Samer och tornedalsfinnar utgör
mindre grupper i Göteborg.
Den sverigefinska minoritetsgruppen har ett omfattande föreningsliv. Merparten av föreningarna har stöd
genom idrotts- och föreningsnämnden. Flera av de romska grupperna uppbär också stöd i form av
nationella invandrarföreningar.
STADSKANSLIETS BEDÖMNING
Sedan Kommunstyrelsen gav uppdraget har stadskansliet i samverkan med ansvarigt kommunalråd
bedrivit fortlöpande inventering och kontaktverksamhet. På initiativ av Göteborgs stad genomfördes i
december 2003 en regional konferens på temat ”Mänskliga rättigheter” som särskilt uppmärksammade de
nationella minoriteternas situation. Konferensen genomfördes i samverkan med Västra
Götalandsregionen, Svenska kommunförbundet och Justitiedepartementet och över 200 personer deltog.
Dialog har kontinuerligt förts med representanter för minoritetsgrupper i Göteborg: Delegationen för den
Sverigefinska minoriteten, Judiska församlingen i Göteborg, Romsk arbetsgrupp i Göteborg, RAG och
Sameföreningen i Göteborg. Organisationerna ser gärna att kontinuerliga former för dialog utvecklas med
kommunen om minoritetsfrågorna.
På samma sätt som i Stockholm och Malmö uppmärksammas minoritetsgruppers behov i Göteborg i
första hand med utgångspunkt från sociala och integrationspolitiska mål. Det gäller t.ex. äldreboende för
olika språkgrupper, utbildning för barn och vuxna, och stöd till kultur- och föreningsverksamhet. Inom
ramen för det lokala utvecklingsavtalet har genomförts insatser som bl.a. vänt sig till romer i de aktuella
bostadsområdena. Till exempel har ett romskt föräldrakooperativ igångsatts i Gårdsten, I Bergsjön har
föreningsverksamhet bland romer kunnat utvecklas och i Bergsjöskolan har man med hjälp av särskilda
resurspersoner satsat på att förbättra kontakten mellan elever, föräldrar och skolan.
Vad gäller kommunens skyldighet att erbjuda minoriteter undervisning på minoritetsspråk är
stadskansliets bedömning att lagstiftningen uppmärksammats av skolor och resursnämnderna för
modersmålsundervisningen. Stadskansliet har inte funnit något som tyder på att lagstiftningen inte skulle
följas. I vissa fall har stadsdelar angivit brist på kompetenta lärare i framförallt romani chib, som ett
hinder för att kunna erbjuda undervisning. Några stadsdelar uttrycker också svårigheter att uppskatta
behovet av minoritetsspråksundervisning.
Även om lagstiftningen i viss utsträckning är känd i kommunens verksamheter, anser stadskansliet att det
finns behov av ytterligare information och kunskap om minoritetslagstiftningen, både i berörda
minoritetsgrupper och i nämnder och bolag. Delar av informationsbehovet kan täckas genom artikelserie i
Vårt Göteborg och riktade fortbildningsinsatser till berörda personalgrupper.
Det är angeläget att kommunen följer minoritetsfrågorna Stadskansliet menar att minoritetsfrågorna kan
fortsätta att hanteras inom rådande ansvarsfördelning. Det kan också övervägas om ett särskilt uppdrag
ska ges för att samlat följa minoritetsfrågorna, informera nämnder och bolag om lagstiftningen och för att
utveckla former för dialog med företrädare för olika minoritetsgrupper. Eventuellt kan
resursnämndsuppdraget för SDN Frölunda utvidgas till att även omfatta att följa utvecklingen för de
nationella minoriteterna i Göteborg. Nuvarande uppdrag är bl.a. att vara en gemensam resurs för nämnder
och bolag om invandrare och etniska grupper i Göteborg. Stadskansliet föreslår att frågan övervägs i
samband med kommande budgetberedning.
Bilaga
2001-11-28
Kommunstyrelsen O
Yrkande s, v, mp, m, fp, kd
Angående hantering av nationella minoritetsfrågor för Göteborgs Stad
Den 1 april 2000 trädde Sveriges minoritetslag i kraft genom antagande av proposition ”Nationella
minoriteter i Sverige”. Propositionen föreslog en ratificering av Europarådets ramkonvention och
minoritetsspråkkonvention. Genom antagandet av propositionen fick Sverige en samlad minoritetspolitik
med fem erkända nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar samt fem
erkända nationella minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och
jiddisch.
Av de erkända minoritetsspråken konstateras i propositionen att samiska, finska, meänkieli har en
historisk geografisk bas vilket enligt konventionen om minoritetsspråk ger dessa språk en särställning i
vissa utpekade geografiska områden med egna språkrättigheter som tex rätt att använda sitt
minoritetsspråk vid kontakt med förvaltningsmyndighet, domstolar samt rätt till förskola och äldreomsorg
på sitt erkända minoritetsspråk..
Vad gäller då för Göteborgs Stad?
I regeringens minoritetspolitik betonas att frågan om nationella minoriteter är en angelägenhet för hela
landet och att samtliga minoriteters behov och intressen skall beaktas i alla delar av landet och på alla
nivåer i samhällsförvaltningen. Målet för minoritetspolitiken skall vara att ge skydd för de nationella
minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de
hålls levande. En del rikstäckande åtgärder av vikt betonas särskilt: betydelsen av
modersmålsundervisning, tvåspråkig undervisning och egen kulturverksamhet. Specifikt för den finska
gruppen nämns behovet av äldreomsorg eftersom sverigefinnar har störst andel äldre bland de erkända
nationella minoriteterna.
I aktuell lagstiftning betonas således att minoriteterna bör erkännas och kunskap om deras språk och
kultur spridas och hållas levande. Men rättsläget är oklart avseende vidden av kommunernas ansvar för
minoritetspolitiken och bör därför redas ut.
Dialog kring minoritetslagstiftningens har förts med representanter för berörda minoriteter i Göteborgs
Stad och det har kunnat konstateras att grupperna har väldigt olika behov.
Informationsbehovet om minoritetslagstiftningens innebörd är stort både bland berörda minoriteter samt
bland berörd kommunal verksamhet. Samtidigt råder en oklarhet kring var gränsen går för kommunens
ansvar i denna fråga. Detta måste redas ut innan en samlad informationsinsats kan göras. Former för
kontakter mellan kommun och berörda minoritetsgrupper behöver också ses över. För att hitta lösningar
är det viktigt att se vad som görs på andra håll i Sverige samt föra en dialog med Svenska
Kommunförbundet kring dessa frågor.
Vi förslår därför att stadskansliet ges i uppdrag att ta fram förslag på hur minoritetslagstiftningens
angående nationella minoriteter skall hanteras för Göteborgs Stad.
FÖRSLAG TILL BESLUT
Kommunstyrelsen föreslår:
Att ge stadskansliet i uppdrag att ta fram förslag på hur minoritetslagstiftningen angående nationella
minoriteter skall hanteras för Göteborgs Stad.
