Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö

A research environment at Jönköping University
Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö
Förskolebarns psykiska hälsa
Studiedag 20 februari, 2012
Mats Granlund
Bakgrund
Psykiska hälsa hos barn kan beskrivas i termer av symptom på psykisk ohälsa
och/eller i termer av psykisk hälsa/välbefinnande. Symptom på ohälsa är t ex utåtagerande beteende, extrem blyghet, passivitet, svårigheter i kamratrelationer,
depression, men för små barn också som utvecklingsavvikelser. När det gäller psykisk hälsa kan barns engagemangsnivå, ihärdighet, samspelskompetens samt språkutveckling ses som indikatorer. Vi är i Sverige inte överens om vad som är uttryck för god psykisk hälsa. Insatser för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa kan ge goda effekter. Insatserna kan gälla familjen, förskolan/skolan eller fritiden utanför hemmet.
‐ Det finns få föräldrastödsprogram som direkt siktar på att stärka psykisk hälsa
‐ Kunskapen om vad i svensk förskola som stärker barns psykiska hälsa är bergänsad
‐ De flesta program som tillämpas i förskola/skola handlar om att förebygga ohälsa snarare än att stödja god hälsa
Vi vet relativt lite om vilka arbetssätt och åtgärder i förskolan som stärker god psykisk hälsa
Svensk förskola
•
•
•
•
Nästan alla barn går på förskola
Fri lek tillmäts stor betydelse
Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder
Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög
• Relativt små grupper jämfört med andra länder
• Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum
• Mycket tid tillbringas utomhus
• Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan ”beta” miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns
egna initiativ
• Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande
• Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder
• Många barn har annat hemspråk än svenska
Barn och grupper – Riksnivå
Tabell 1 D: Inskrivna barn efter ålder 2010. Andel av samtliga barn i befolkningen, medelvärden för kommungrupper
Kommungrupp 2)
Andel (%) inskrivna barn
0 år
1 år
2 år
3 år
4 år
5 år
1‐3 år
4‐5 år
1‐5 år
Samtliga kommuner
0
49
91
96
98
98
79
98
86
0
Storstäder 0
47
91
96
97
98
77
97
84
1Stockholm
Förortskommuner 0
49
93
96
97
97
80
97
87
2
Större städer 0
50
92
97
98
99
79
98
87
3Jkp, Vä, Es
Pendlingskommuner 0
51
91
96
98
98
80
98
87
4
Glesbygdskommuner 0
49
89
95
97
98
78
98
86
5
Varuproducerande komm. 0
47
88
94
97
98
77
98
85
6
Övriga, > 25 000 inv. Övriga, 12 500 ‐ 25 000 inv. Övriga, < 12 500 inv. 0
51
90
96
98
99
79
98
87
7Eksjö
0
0
50
50
90
86
96
95
98
97
100
98
79
77
99
98
87
86
8
9
Avdelningar efter antal barn, barn per avdelning. Därav småbarnsavdelningar Avdelningar totalt
efter antal barn 2010
Antal
Kommun
Samtliga kommuner
27 121
därav småbarnsavdelningar (0–3 år)
Antal
Antal Andel (%) småbarnsavdelningar med
barn per
–10
11–13 14–16 17–
avdelning
barn
barn
barn
barn
Andel (%) avdelningar med
–15
16–17 18–20 21–25 26–
barn
barn
barn
barn
barn
37
18
27
14
3
16,9
8 809
15
24
45
15
Stockholm 3 086
55
15
25
4
2
14,7
1 379
19
19
51
11
Jönköping Umeå
Västerås Eskilstuna Eksjö
401
329
471
264
37
59
26
55
23
54
11
30
15
18
5
20
33
21
30
32
9
9
8
27
0
1
2
1
3
8
15,3
17,0
14,2
18,4
16,1
170
74
196
70
15
15
14
34
9
33
41
14
19
19
33
41
49
43
41
27
2
24
4
31
7
32% av avdelningarna är småbarnsavdelningar i Sverige
44% av avdelningarna i Stockholm
42% av avdelningarna i Jönköping
22% av avdelningarna i Umeå
42% av avdelningarna i Västerås
27% av avdelningarna i Eskilstuna
41% av avdelningarna i Eksjö
Indikatorer på god psykisk hälsa
(Ryan & Deci, 2001; Seligman & Csikzentmihalyi, 2000)
Hedonistiskt perspektiv: Välbefinnande i form av lycka och välbehag, tillfredsställelse ‐ ofta kortsiktig njutning?
‐ livskvalitetsmått
‐ välbefinnande
‐självkänsla
Eudaimoniskt perspektiv: När man gör något som känns värt att göra ‐
ofta ett långsiktigt välbefinnande?
‐ mastery motivation
‐ engagemang
‐ självtillit (self‐efficacy)
Indikatorer på psykisk hälsa i ett tidsperspektiv –
vad bedöms i instrument?
Dåtid
Nutid
Självkänsla
Välbefinnande
Livskvalitet
Framtid
Ihärdighet
Engagemang
Självtillit
Anpassat från Seligman & Csikzentmihalyi, 2000
Hur definieras eudaimoniskt grundade begrepp i litteraturen?
Begrepp
DEFINITION
I ICF
-
Involvering i livssituation
Ålder
Eudamoniskt - att göra något värt göra
Mastery
motivation
A psychological force that stimulates an individual to attempt
individually, in a focused and persistent manner, to solve a
problem/skill/task that is at least moderately challenging for
him/her (Morgan et al, 1990)
Små barn
Engagement
The amount of time children spend interacting appropriately with
the environment at different levels of competence
(McWilliam & Bailey, 1992)
Barn och ungdomar
Self-efficacy
Belief in one´s one ability to
control/affect a situation (Bandura, 1977)
Ungdomar och
vuxna
Selfdetermination
Inkl. begreppet
autonomi
Acting as the primary causal agent in one’s life and making
choices and decisions regarding one’s quality of life free
from undue external influence or interference (Wehmeyer,
1996)
Skolbarn,ungdomar
och vuxna
Participation
Engagement in life-situations (WHO, 2001) containing a sense of
motivation and belonging, active goal directed behavior and
environmental opportunities to act (Eriksson & Granlund,
2004)
Skolbarn,ungdomar
och vuxna
Empowerment
Process by which individuals gain mastery or control over their
own lives and democratic participation in the life of their
community (Zimmerman & Rappaport, 1988)
Vuxna
Stabilitet i psykisk hälsa
• Faktisk stabilitet ‐ frånvaro av förändring
• Relativ stabilitet ‐ att behålla sin position i gruppen
• Kontextuell stabilitet ‐ att fungera på ett liknande sätt i många situationer över tid
Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn
• Utvecklingsförändringar ‐ det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande ‐ t ex stereotypier
• Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar ‐ hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar?
• Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende ‐ vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?
Familjen och barns psykiska hälsa
• Föräldrars tidiga relationer till barnen
• Föräldrars möjligheter att erbjuda en stimulerande miljö
• Aktiviteter som är tillgängliga
• Sätt att samtala med barnen
• Föräldrars självtillit i föräldrarollen
• Föräldrars interaktion med förskola/skola
Psykisk ohälsa hos små barn
Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve)
Stämmer inte
Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor
Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge
Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående
Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor)
Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör
Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv
Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar
Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad
Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig
Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig
Har minst en god vän (kamrat)
Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem
Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd
Vanligtvis omtyckt av andra barn
Lättstörd, tappar lätt koncentrationen
Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg
Snäll mot yngre barn
Säger ofta emot vuxna
Blir retad eller mobbad av andra barn
Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn)
Kan stanna upp och tänka sig för innan hon/han gör olika saker
Kan vara elak mot andra
Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn
Rädd för mycket, är lättskrämd
Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga
Stämmer delvis
Stämmer Ej relevant
helt
Vardagspåverkan (från SDQ supplement)
Sammantaget tycker du att detta barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor?
Nej
Ja, små svårigheter
Ja, klara svårigheter
Ja, allvarliga svårigheter
Om du svarade ”Ja”, var vänlig besvara de följande frågorna:
Hur länge har svårigheterna funnits?
Mindre än 1 månad
1‐5 månader 6‐12 månader Mer än 1 år
Oroas eller lider barnet av sina svårigheter?
Inte alls
Bara lite
Ganska mycket
Väldigt mycket
Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden?
Inte alls
Bara lite
Ganska mycket
Väldigt mycket
I FRI LEK
I ORG. SITUATIONER
I RUTINER
Är svårigheterna en belastning för dig eller för barngruppen som helhet?
Inte alls
Bara lite
Ganska mycket
Väldigt mycket
Psykisk ohälsa hos små barn
Punktprevalens:
Personalen angav antal barn i åldern 1 till 6 år på avdelningen
som hade svårigheter med språk, samspel med vuxna respektive andra barn, hyperaktivitet, störande beteende, blyghet, syn, hörsel eller medicinska problem.
Enligt personalen hade17.3% (n = 1574) barn behov av särskilt stöd för att fungera på förskolan, varav 3,7% var formellt identifierade och 13,6% endast identifierats av personalen. De två gruppernas svårighetsgrad i kamratsamspel gick inte att särskilja I observationer. Båda gruperna hade svårare än barn med typisk funktion
Språkproblem rapporterades för 70.9% av de formellt identifierade barnen och för 65.9% av barnen identifierade av personal. Andra vanliga problem var problem i kamratsamspel samt uppmärksamhet, 54.8% och 53.2% av de formellt identifierade barnen samt
59.6% and 48.8% av barnen identifierade av personal.
(Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care. Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support – Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99, 131‐134)
Relationen psykisk hälsa och ohälsa hos små barn
Sambanden mellan psykisk hälsa operationaliserat som engagemang och psykisk ohälsa, operationaliserat som hög poäng på CBCL varierar ngt över tid vid mätning en gång /år men är i genomsnitt mellan ‐.20 och ‐.45.
Psykisk ohälsa relativt stabilt över tid, gäller speciellt raseriutbrott, plötsliga förändringar i humör, kan inte sitta stilla, samt trött som alla har samband över .40
Vanligast förekommande symptomen: Kan inte koncentrera sig, tål inte att vänta
trotsig, samt krävande/pockande på uppmärksamhet. Tretton procent av barnen hade utvecklingsförseningar, språkförsening vanligast.
(Almqvist, L. (2006) Children’s health and developmental delay: positive functioning in everyday life. Örebro: Dissertation, Örebro Studies in Psychology, 8)
Psykisk hälsa hos små barn forts.
Psykisk hälsa, operationaliserat som högt engagemang är relativt stabilt över tid, både med avseende på högt engagemang och lågt engagemang. Endast beteendestörning,
operationaliserat som hög poäng på CBCL predicerar låg engagemang. Förekommer dock ofta tillsammans med utvecklingsförsening. W a ve 1
h igh -le vel en gage m en t
patterns
1 . N o rm
n = 1 71
2 . S ocial an d
acti ve, no t
atten tive
3 . Y ou n g and
atten tive
n = 48
W a ve 1
low-le vel eng a ge m ent
p attern s
4.
V ery so cial and
acti ve, n o t
atten tive
6 . Y ou ng and lo w
o ve rall
5. Lo w social
in teraction /P lay
n = 47
n = 81
S tab le po sitive p attern s
n = 2 3 1 (39 % )
C h an gin g to lowle vel eng a ge m en t
p attern s
C han ging to high -le vel
eng a ge m en t pattern s
n = 1 10 (1 8 % )
n = 1 0 4 (17 % )
n = 66
2 . Atten ti ve,
p layin g
3. Hi gh
co mp eten ce
pattern
n = 52
W a ve 2
h igh-le vel en g age m en t
p attern s
S tab le n egati ve pattern s
n = 15 0 (2 5 % )
N = 2 5 4 (43 % )
N = 34 1 (5 7 % )
n = 57
8 . S o cial,
passive
N = 2 60 (44 % )
N = 3 3 5 (56 % )
n = 163
n = 66
n = 42
n = 74
1 . N orm
7. M u ltiprob lem
4 . O lder,
acti ve,
in attentive
n = 69
5 . P articipatin g
in acti vities
n = 77
6. Y o un g,
passive an d
attentive
7 . P assive an d
in attentive
n = 69
n = 26
8 . Lo w
co mp eten ce
pattern
9 . M u ltip ro b lem
n = 31
n = 35
W a ve 2
low-le vel eng a ge m en t
p attern s
Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay
Förskolan skyddar
• Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre
när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa.
• Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre
• Barn som går i förskola är mer ”vana” vid skolaktiviteter Åtgärder för att öka psykisk hälsa
Tre kompletterande perspektiv:
Promotion – stödja och underlätta god hälsa
Prevention – förhindra låg psykisk hälsa
Behandling – förbättra psykisk hälsa hos barn med problem
Insatser för små barn på förskolan
Enskilda professionella på förskolan:
•Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang på samtidigt och över tid
•Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar
Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de:
•Uppmuntrar och följer barns initiativ
•Prata mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar
•Ge språkmodeller, ge tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö
•Uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper
•Erbjuder många olika varierade aktiviteter
Organisering av förskolan
•Andelen personal med förskollärarutbildning
•Personalomsättning
•Gruppstorlek???
Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay.
Sandberg, A., Lillvist, A., Björck‐Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) “Special support” in preschools in Sweden‐
Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57,43‐57.
Norling, M., & Almqvist, L. (submitted). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children’s engagement in Swedish preschools
Insatser förskolan forts
Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd:
Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem
Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan
Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd
Anpassning av vuxens agerande – närmare, mer instruktion
individualiserade rutiner
Smågrupper
Planerade stunder med barn som är lekmotorer
(Björck‐Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) teacher´s view of Educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, 102‐116.)
Vilket individulellt stöd behöver barnen?
• Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel?
• Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel?
• Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel?
Hur ska stödet se ut?
Uppmärksamma barnens egna initiativ
”Beta” miljön ‐ ”Nalle Puh principen”
Undvik instruktion
Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter
• Involvera andra barn som ”terapeuter”
•
•
•
•
Vilka ger stöd, vilket stöd och var ges stödet?
• Stöd ges mestadels utanför hemmet i förskola och skola – samhällskontext avgör
• Stöd ges ofta indirekt genom handledning och konsultation till föräldrar, förskolepersonal/ skolpersonal. Verksamhetsindelning styr vem som ger stöd
• Direkt stöd av expert ges ofta enskilt till barnet, är stödet funktionellt?
• Många barn med funktionshinder har assistent, kan leda till segregering
Vad behöver göras?
• Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag
• Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns
• Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras
• Ge personalen handledning mer konkret
• Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen
TUTI
Syfte
Är mätningar av barns problembeteenden ett pålitligt sätt att mäta små barns psykiska
ohälsa?
Hur många barn i förskoleåldern i Sverige har olika psykisk ohälsa, definierat som olika typer av beteendeproblem?
Hur är psykisk hälsa, definierat som engagemang, relaterat till psykisk ohälsa
över tid?
Vad kännetecknar förskolemiljöer som stärker psykisk hälsa och skyddar mot ohälsa?
Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp?
Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive inte får hjälp?