Västerländsk idéhistoria

Västerländsk idéhistoria
Kloka gubbar från Sokrates
till Stefan Gustavsson
Magi
• Homeopatisk magi
• Sympatisk magi
• “Magin befaller; religionen ber.”
2
Religionshistorisk utveckling?
Magi
Polyteism
Henoteism
Monoteism
Ateism
3
Axialtiden
•
ca 800 - 500 f.Kr.
•
mer betoning på metafysik, mindre betoning på riter, offer, ceremonier
•
1Samuel 15:22 - “Menar du att Herren har samma behag till brännoffer
och slaktoffer som till att man hör Herrens röst? Nej, lydnad är bättre än
offer, och hörsamhet bättre än det feta av vädurar.”
•
Psalm 40:6-8
•
Ordspråksboken 21:3
•
Jesaja 1:10-17
•
Jesaja 58:6-7
•
Hosea 6:6
•
Amos 5:21-24
•
Mika 6:6-8
4
Axialtiden
• Mika 6:6-8 - “Hur skall jag nalkas Herren
och falla ner inför himlens Gud? Skall jag
nalkas honom med brännoffer, med
årsgamla kalvar? Vill Herren ha baggar i
tusental och ändlösa flöden av olja? Skall
jag offra min förstfödde för min synd, mitt
eget barn för mina brott? Människa, du har
fått veta vad det goda är, det enda Herren
begär av dig: att du gör det rätta, lever i
kärlek och troget håller dig till din Gud.”
5
Försokraterna
• Levde före Sokrates
• Var också de första naturvetarna
• Förhållandet mellan eviga ting och en
föränderlig natur
• De primära källorna är försvunna
• ”Känn dig själv”
• ”Måtta i allt” och ”Att hålla måtta är det
bästa”
Pytagoras
• ca. 570-500 f.Kr.
• Ansågs vara en trollkarl
och undergörare, son till
Hermes
• myntade begreppet
”filosofi”
• Panteist
• Reinkarnation
• Matematik – talmystik
Pytagoras
Regler ur Pytagoras
sämhälle i Krotos:
• inget kött
• inga bönor
• inte stöka eld med järn
• inte låta svalor bo under taket
• inte titta i en spegel bredvid
ett ljus
• inte bryta bröd
• inte heller äta direkt från ett
helt bröd
• bädda alltid efter sig
Parmenides från Elea
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
515-450 f.Kr.
Ingen verklig förändring är möjlig!
När man ”ser”, ser man någonting.
När man tänker, tänker man på någonting.
När man ser någonting, ser man någonting som
finns till – något varande.
När man tänker, tänker man på någonting som finns till
– något varande.
När man tänker på det som inte är till, (det ickevarande), tänker man intet.
Om man tänker intet, tänker man inte.
Det icke-varande är otänkbart.
Alltså, endast det varande är verkligt och förändring
(blivande) är omöjlig.
Herakleitos
• 540-480 f.Kr.
• Förändringar i naturen sker
jämt
• Världen präglas av ständiga motsatser
• Förändring och skillnad sker i
verkligheten genom ett ämne – elden
• Allting förändras (allt flyter)
• Vi kan lita på våra sinnen
Herakleitos
• ”För Gud är allting gott och
rätt, men människor
betraktar somligt som fel
och annat som rätt.”
• ”Gud är dag och natt, vinter och sommar,
krig och fred, mättnad och hunger; han
tar olika former, precis som eld, som när
den blandas med kryddor nämns enligt
kryddans doft.”
Sokrates
• 470-399 f.Kr.
• skrev aldrig någonting
själv. ”Eftersom jag
ingenting vet, hur
skulle jag kunna skriva
ner någonting?”
• Den sokratiska
metoden
Sokrates
• Att leva utan att tänka
systematiskt och
reflekterat är som att
försöka skapa en
lerkruka utan kunskap
om hur man gör.
• Varför antar man att
man kan leva sitt liv
utan den nödvändiga
kunskapen?
Sokrates
”Vad min egen barnmorske-konst
beträffar, så är den i övriga stycken
lik deras, men den skiljer sig däri,
att den förlöser män och inte
kvinnor och ägnar sin
uppmärksamhet åt själens
födslovåndor och inte åt kroppen….
Orsaken är emellertid den, att
gudomen tvingar mig att förlösa
men har förmenat mig förmågan att
föda. Jag själv är alltså inte alls vis,
och inte heller har min själ
frambragt något på egen hand.”
ur Platons Theaitetos
Sofister och filosofer
• Sofister - nöjer sig med det lilla de visste (eller
låtsades veta) och tar betalt för att undervisa
det för andra
• Filosofer – inser hur mycket man egentligen
inte vet. Försöker hela tiden hitta den rätta
insikten och upptäcka kunskap
Sokrates
”Nu är tiden inne för oss
att skiljas åt – för mig att
dö och för er att fortsätta
leva. Vilken av oss som
följer den bättre vägen vet
ingen förutom Gud.”
– ur Apologia
Platon
• 427-347 f.Kr.
Läran om idéer:
 Universalia – eviga idéer,
formen
 Genus – möbler
 Species – stolar
 Individua – den här stolen
Platon
Epistemologi
• Skillnad mellan kunskap
och tro
• Kunskap kommer bara
genom förnuftet
• Man kan bara tro på det
man upplever med hjälp
av sinnena
Platon
”Förnuftet är evigt och
universellt eftersom det
bara uttalar sig om eviga
och universella idéer. Vi
kan ha en osäker kunskap
om det vi uppfattar med
våra sinnen. Men vi har
säker kunskap om det vi
inser med förnuftet.”
Platon
Deduktiv logik
• Alla människor är dödliga.
• Sokrates var en människa.
• Alltså, Sokrates var dödlig.
Platon
Läran om människan:
• Sinnena är förankrade i den
fysiska kroppen
• Odödlig själ som är centrum
för förnuftet
• Själen är evig och har en
preexistens i idéernas värld
• Sann kunskap kommer inte
från sinnen
Platon
Liknelsen om grottan:
Platon
Läran om moralen:
• Dygdetik – de som vet vad
som gott är kommer att älska
och vilja det goda
• Man måste vara moralisk för
att kunna veta det goda
• Alltså, man måste vara
moralisk för att veta det goda
och veta det goda för att vara
moralisk
• De som inte vet det goda ska
styras av dem som vet det
Platon
Politiken - Staten:
Tre samhällsklasser:
• Härskare (Filosof-furstar)
• Väktare
• Näringsidkare
Platon
Pedagogik:
• inget högljutt skratt
• inga berättelser där de onda är
lyckliga eller de moraliska
olyckliga
• inget drama
• de ska inte äta fisk eller kött
som inte är rostat
• inga såser
• inget godis
Aristoteles
• 384-322 f.Kr.
• ca 367 f.Kr. – börjar
studera vid Platons
akademi
• ca 355 f.Kr. – startar
Lyceum
• 342 f.Kr. – blir lärare till
den 13-årige Alexander
den Store
Aristoteles
• Sinnena är pålitliga
• Idéer/former är eviga,
men vår kunskap om
dem kommer genom
sinneserfarenhet
• Både förnuftet och
sinnena är pålitliga
källor till kunskap
Aristoteles
Tre typer av kunskap
• Teoretisk kunskap –
logik, metafysik, matte
• Praktisk kunskap – etik,
vetenskap
• Produktiv kunskap –
retorik, poesi, litteratur
Aristoteles
Logik:
• Sophistika Elenchi
(Sofistiska
vederläggningar) – en
handbok i logik
• På 1790-talet sa Kant att
logiken alltsedan
Aristoteles inte kunnat ta
ett steg framåt och
antagligen aldrig skulle
kunna göra det.
Aristoteles
Logiska felslut:
• Dicto simpliciter – Accidens. Att
naivt hävda en regel när det
finns undantag.
 ”Den som sticker en kniv i en
annan människa bör bestraffas;
kirurgen stack en kniv i min kropp,
alltså bör hon bestraffas.”
• Dicto simpliciter – Secundum
quid. Man utgår från ett
undantag för att resonera mot
den allmänna regeln.
 ”Såg du hur ambulansen körde
mot rött?! Man får tydligen köra
hursomhelst här.”
Aristoteles
Logiska felslut:
• Argumentum ad hominem.
 “If they don't have the guts
to come up here in front of
you and say, ‘I don’t want to
represent you, I want to
represent those special
interests, the unions, the
trial lawyers’ ... if they don’t
have the guts, I call them
girlie men.”
– Arnold Schwarzenegger
Aristoteles
Logiska felslut:
• Cirkelbeviset (circulus vitiosus)
och petitio principii
 ”Yttrande- och tryckfrihet måste
vara till nytta för samhället,
eftersom det ligger i samhällets
intresse att individer åtnjuter
frihet att offentligt tillkännage sina
åsikter.”
 “The reason I keep insisting that
there was a relationship between
Iraq and Saddam and al-Qaida is
because there was a relationship
between Iraq and al-Qaida.”
– George W. Bush
Aristoteles
Logiska felslut:
• Det uteslutna tredje –
antingen-eller
 ”Min gåva till Röda
Korset kommer inte att
göra slut på hunger i
världen, så att den inte
spelar någon roll. Alltså
ger jag ingenting alls.”
Aristoteles
Logiska felslut:
• Post hoc, ergo propter hoc
– ”därefter, alltså därför”
 ”Nästan alla
heroinmissbrukare börjar
med att röka hasch.
Haschandvändning leder till
heroinmissbruk.”
• Fallacia consequentis
 ”En berusad är en dålig
bilförare: han är en dålig
bilförare, alltså är han
berusad.”
Aristoteles
Form och Materia
• Formen är egenskaperna
som ett föremål har, dess
gestalt
• Materien är ämnet som
tinget är bildat av.
• Alla förändringar i naturen
är en omformning av
materien från möjlighet till
verklighet.
Aristoteles
• Potential – gk. dynamis.
Möjligheten eller kraften att
orsaka förändringar, eller att bli
förändrad.
• Aktualitet – gk. energeia.
Tillstånd. Den kan orsaka andra
saker.
• Under utvecklingen från
potential till aktualitet förblir
substansen densamma
medan accidenserna
förändras.
Aristoteles
Fyra orsaker
1. Den materiella orsaken –
materian som en sak består av
2. Den verkande orsaken –
agenten som orsakar en
förändring från verklighet till
möjlighet
3. Den formella orsaken –
sakens form eller gestalt
4. Den finala orsaken – syftet
eller avsikt med någonting
Aristoteles
Etiken
• Det goda: ”Det för vars
skull allt annat göres”
Två sorters dygder:
• intellektuell dygd: ”det
som gör att vi gör rätt sak i
rätt syfte”
• moralisk dygd:
frikostighet, måtta, o.s.v.
Aristoteles
”Människor med tjocka näsvingar
är lata, precis som boskap. De,
vars nässpetsar är tjocka, är
okänsliga, precis som svin. Å andra
sidan, de som har spetsiga näsor
blir lätt ilskna, precis som hundar.
Men människor med runda, platta
näsor är storsinta, precis som
lejon. Människor med smala näsor
är som fåglar, men när näsan är
krökt och står rakt ut från pannan
har de en tendens till skamlöst
beteende [precis som korpar].”
– Physiognomia, VI, 28-36.
Epikureism
• Epikuros - 300-talet f.Kr.
• ”Det ljuva livet”
• ”Ingenting tillfredsställer den
som inte blir tillfredsställd av
litet.” (Fragments, 69)
• Målet var att leva ett
smärtfritt liv.
Epikureism
Nyckeln till njutning:
• Vänskap
 ”Av allt som visheten förser oss
med för att vi ska kunna leva ett
lyckligt liv, är den största
egendomen vänskap.”
 ”Innan du äter eller dricker
någonting, tänk efter vem man
äter och dricker tillsammans med
hellre än vad man äter och dricker.
Att äta utan en vän är vargens och
lejonets lott.”
• Frihet
• Tänkande
Blir man lycklig av det?
Naturligt och
nödvändigt
Blir man lycklig av det?
Naturligt och Naturligt men
nödvändigt
onödigt
Blir man lycklig av det?
Varken
Naturligt och Naturligt men
naturligt eller
nödvändigt
onödigt
nödvändigt
Blir man lycklig av det?
Varken
Naturligt och Naturligt men
naturligt eller
nödvändigt
onödigt
nödvändigt
Vänner, Frihet,
Tänkande, Mat,
Bostad, Kläder
Blir man lycklig av det?
Varken
Naturligt och Naturligt men
naturligt eller
nödvändigt
onödigt
nödvändigt
Vänner, Frihet, Stora hus,
Tänkande, Mat, Privat bad,
Bostad, Kläder supéer,
Tjänare, Fisk,
Kött
Blir man lycklig av det?
Varken
Naturligt och Naturligt men
naturligt eller
nödvändigt
onödigt
nödvändigt
Vänner, Frihet, Stora hus,
Tänkande, Mat, Privat bad,
Bostad, Kläder supéer,
Tjänare, Fisk,
Kött
Fame
Makt
FOR SALE
Price: $38,150,000*
* Happiness not included
Oinoanda
Oinoanda
• ”Lyxig mat och drycka ... på intet sätt
framkallar frihet från skada eller en
hälsosam kropp.”
• ”Man måste betrakta rikedom utöver det
naturliga som lika värdelöst som vatten i
ett kärl som redan flöder över.”
Stoicism
• Zenon – 200-talet f.Kr.
• Två sorters människor:
• visa människor som är
likgiltiga om allt förutom sin
vishet
• dårar
Manikéism
•
•
•
•
•
Persien
200-talet e.Kr.
Gnostisk
Dualistisk
Den fysiska världen och kroppen är
onda
Nyplatonism
• Plotinos – 204-270 e.Kr.
• Gud = ”Det Ena”
• Allting emanerar från Det
Ena
• Ondskan är avsaknaden av
det goda
Augustinus
• 354-430 e.Kr.
• Bekännelser
Augustinus
• ”Gud, gör mig kysk - men inte
än!”
– Bekännelser, Bok VIII, §7.
• ”Älska syndaren men hata
synden.”
– brev 211 i Patrologiae Latinae, vol 33.
• ”Älska Gud och gör som du vill.”
– Epistolium Joannis ad Parthos, traktat 7,
§8.
Romarbrevet 13:13-14
”Låt oss leva värdigt, som det hör dagen
till, inte med festande och drickande,
inte med otukt och orgier, inte med
strider och avund. Nej, ikläd er herren
Jesus Kristus och ha inte så mycket
omsorg om det jordiska att begären
väcks.”
2 Moseboken 12:35-36
”De hade bett egypterna om föremål av
silver och guld och om kläder. Och
Herren hade gjort egypterna välvilligt
stämda mot israeliterna, så att de gav
dem vad de begärde. På det sättet tog
de byte av egypterna.”
Augustinus
• Ondskan – Avsaknaden av
det goda
• Brist på synen - någonting
som egentligen bör finnas;
som hos en blind människa.
• Avsaknaden av synen - en
egenskap som inte hör till
saken ifråga, som en sten.
Augustinus
Kampen mot villära
• Manikéism
• Donatism - sakramentens
giltighet beror på prästernas
karaktär.
•
Präster som förnekade
sin tro under förföljelse kan
inte bli återupprättade och
förrätta sakramenten igen.
• Pelagianism - goda gärningar
är nödvändiga för vår
frälsning.
Augustinus
• Arvsynden
• Två stater – Guds stat och
den jordiska staten
• Kyrkan och våld
 Lukas 14:23 – ”Gå ut på
vägar och stigar och uppmana
enträget människor att komma
in” (Folkbibeln);

”Gå ut på vägar och
stigar och nödga människor att
komma hitin” (1917)
Augustinus
Det rättfärdiga kriget
• Rätt syfte
• Rätt avsikt
• Sista utväg
• Formell deklaration
• Acceptera begränsade
resultat
• Rimliga medel
• Immunitet för civila
Psalm 11
”Hos Herren tar jag min tillflykt. Hur kan ni säga till mig:
’Fly som en fågel till bergen!’
Se, de gudlösa spänner bågen, de har lagt sin pil mot
strängen för att skjuta de rättrådiga i dunklet.
När grundvalarna raseras, vad kan den rättfärdige göra?
Herren är i sitt heliga tempel, Herrens tron är i himlen.
Hans ögon ser, Hans blickar prövar människan. Herren
utväljer de rättfärdiga men förkastar gudlösa och
våldsmän. Han låter eldkol och svavel regna över de
onda, en glödhet vind är vad de bjuds.
Ty Herren är rättfärdig, rättfärdiga gärningar älskar han.
De rättfärdiga skall se hans ansikte.”
Augustinus
Allegorisk bibeltolkning
• Berget = Kristus
• ”att söka sig till berget” = söka andra
gudar
• ”spänner bågen” = förvränga skrifterna
• ”för att skjuta de rättrådiga i dunklet” =
martyrerna
• ”grundvalarna raseras” – Man hindrar
små barn från att komma till Jesus
• ”hans blickar” = Bibeln
• ”eldkol och svavel som regnar över
människor” = falska profeter
• ”eldkol” = begär, åtrå
• ”svavel” = stänken av deras onda
handlingar
Augustinus
Allegorisk bibeltolkning
• En annan tolkning:
• Jesus stretar mot de som vill
korsfästa honom
• ”till berget” = Golgata
• ”i dunklet” – synagogan. Det
judiska samfundet som
vägrade erkänna Jesus som
Messias
• ”ögonlockar” = döden och
uppståndelsen
Augustinus
”Se, detta är mitt svar till den
som säger: ’Vad gjorde Gud
innan han skapade himmel
och jord?’ Jag svarar inte på
skämt som någon gjort för att
undvika frågans allvar,
nämligen att han inrättade
helvetet för dem som ställer
sådana besvärliga frågor.”
– Bekännelser, Bok XI, §12.
Efter Augustinus
• 439 e.Kr. – vandaler erövrar romerska
provinser i Nordafrika
• 475 – Rom faller för vandalerna
• I Östeuropa fortsätter Bysans att utveckla den
romerska kulturens förkärlek för mystiken
• 529 – kejsare Justinian fördömer all ”hednisk”
kultur (inkl grekisk filosofi) och stänger Platons
akademi i Aten. Detta är början på The Dark
Ages
Vandrande helgon?
Josef av
Arimathea Canterbury
Jakob –
Santiago de
Compostella
Maria
Magdalena Marseilles
Petrus - Rom
Arabisk medeltidsfilosofi
Al-Farabi
• dog ca 950 e.Kr. i Bagdad
• Studerade Aristoteles
• Försökte förena Aristoteles
med islamisk tro och
tradition
Arabisk medeltidsfilosofi
Ibn-Sina (Avicenna)
• 980-1037
• medicin och filosofi
• Försökte systematisera Aristoteles
utifrån ett teologiskt perspektiv
• Ibn-Sinas ”Canon” mer än en
miljon ord på mer än 1000 stora
foliosidor
• Han introducerade skillnaden
mellan existens och essens
Arabisk medeltidsfilosofi
Ibn-Ruschd (Averroës)
• 1126-1198
• 20.000 sidor text
• Ibn-Ruschd skrev kommentarer
om Aristoteles verk
• Ibn-Ruschds kommentarer blev
tillgängliga i Paris ca 1230 e.Kr.
Arabisk medeltidsfilosofi
Ibn-Ruschd (Averroës)
• Ingen motsättning mellan tro och
förnuft
• En fullkomlig Gud skapade världen
• Människosjälen har två delar:
 individuell - inte evig
 gudomlig - evig; alla människor har del i
samma gudomliga själ
Arabisk medeltidsfilosofi
Ibn-Ruschd (Averroës)
• Två typer av kunskap om sanningen:
 Kunskap om sanningen om religion
bygger på tro och kan inte ifrågasättas
eller prövas.
 Kunskap om sanning om filosofi - en
liten elit som har den intellektuella
förmågan att ta till sig sådana studier.
• Begreppet “existens föregår essens”
- reaktion mot ibn-Sinas begrepp
essens föregår existens.
Europa upptäcker Aristoteles
• David av Dinant och andra kristna teologer i
Paris började förkunna Aristoteles filosofi.
• År 1210 krävde biskoparna att alla Davids
anteckningar skulle brännas.
• Thomas av Aquino uppmuntrade William av
Moerbeke biskop av Korinth, att revidera
översättningen av Aristoteles till latin.
• Den fullständiga grekiska texten av Aristoteles
alster blev tillgänglig i Västeuropa endast efter
det 4:e korståget.
Thomas av Aquino
• 1220-1274
• Thomas ”kristnade” Aristoteles på
samma sätt som Augustinus kristnade
Platon
• Aristoteles filosofi redan hade
förbjudits fyra gånger av den katolska
kyrkan som villära.
• Thomas godkände Aristoteles filosofi
förutom när den sa emot kyrkans lära.
Diskussionsfrågor
• Diskutera trons respektive förnuftets roll i
Thomas epistemologi.
• Hur såg Thomas på sinnena?
• Analysera den tredje vägen (gudsbeviset nr 3).
• Thomas avvisar Anselms ontologiska gudsbevis,
men utvecklar en egen variant i den fjärde
vägen – vad är skillnaden?
• Enligt Thomas, hur kan mänskligt språk
kommunicera något meningsfullt om Gud?
• Hur påverkades människors vilja, intellekt och
känslor av syndafallet?
75
Thomas av Aquino
• Endast människans vilja påverkades
av syndafallet – inte hennes intellekt.
• Syntes mellan tro och vetande.
• Ingen motsättning mellan förnuft och
tro, men tron är säkrare.
• Eftersom all sanning kommer som en
uppenbarelse från Gud, är det Guds
auktoritet som är grunden för vår tro
på Gud.
Thomas av Aquino
• Inget ”bevis” kan övertyga oss
att tro på Gud.
• Vi tror inte p g a bevis, utan pga
vem Gud är – hans suveräna
auktoritet över hela skapelsen.
Thomas av Aquino
”Det som hör tron till övergår förnuftets
insiktsförmåga, och därför kan vi endast
genom nåden nå kunskap därom. När
alltså nåden utgöts i fullt mått var det
nödvändigt att ytterligare trossatser
meddelades. Men till att utöva dygderna
vägleds vi av det naturliga förnuftet, som
är en sorts regel för mänskliga handlingar,
som ovan sagts. Och därför behövde inga
andra bud ges utöver den
gammaltestamentliga lagens etiska
normer, som dikterats av förnuftet.”
(Summa theologiae I-II, q. 108, a. 2 ad I.)
Thomas av Aquino
• Det finns ingenting i intellektet
som inte först börjat i
sinnesintrycket. (”Nihil est in
intellectu quin prius fuerit in
sensu”)
• ”Medfödd kognition” eller
medvetande om sanningen – ”en
naturlig läggning” som ”Gud har
lagt ned i oss”
Medfödd kognition
• Identitets princip (ontologin – A=A)
• Lagen om motsägelsefrihet
(A ≠ -A)
• Det uteslutade tredje (antingen A eller
B)
• Kausalitets princip – orsak och verkan
(icke-varande kan inte orsaka
varande)
• Finalitets princip (varje väsen strävar
mot ett mål)
Thomas av Aquino
Människosyn:
• Själ och kropp
• Människosjälen är den formella
orsaken
• Kroppen är den materiella orsaken
• Gud är den verkande orsaken
• Föräldrarna är de instrumentala
orsakerna
• Den finala orsaken är att ära Gud,
som skapade oss.
Thomas av Aquino
Etik:
• Naturliga och övernaturliga dygder:
• Naturliga: rättvisa, frimodighet,
självbehärskning. Man vet om dem
genom den allmänna uppenbarelsen.
De gäller för alla människor.
• Övernaturliga dygder: tro, hopp och
kärlek. Man vet om dessa genom den
särskilda uppenbarelsen och de gäller
för troende människor.
Det kosmologiska beviset – 1
1. Saker rör sig (förändringens mest
påtagliga form)
2. Förändringen är att utvecklas från
möjlighet till verklighet
3. Ingenting förändras från möjlighet till
verklighet utan en verkande orsak
4. Det kan inte finnas en oändlig serie
verkande orsaker
5. Alltså, det måste finnas en ursprunglig,
oorsakade verkande orsak
6. Alla förstår att detta är Gud.
Thomas av Aquino
Det kan inte finnas två gudar, eftersom:
1. Om det finns två oändligt fullkomliga
varelser, skulle de behöva ha lite olika
egenskaper för att inte vara samma
varelse.
2. Men om det fanns skillnader mellan dem,
skulle det ena ha någon fullkomlig
egenskap som den andra saknade.
3. Om den andra saknade denna egenskap,
skulle den då inte vara fullkomlig.
4. Alltså, det kan inte finnas två oändligt
fullkomliga varelser.
Det kosmologiska beviset – 2
1. Det finns verkande orsaker i världen
2. Ingenting kan vara sin egen
verkande orsak
3. Det kan inte finnas en oändlig serie
relaterade verkande orsaker, ty om
inte en ursprunglig orsak fanns,
skulle serien sakna kausalitet
4. Alltså, det måste finnas en
ursprunglig oorsakade verkande
orsak till all verkande kausalitet i
världen
5. Alla kallar detta för Gud
Thomas av Aquino
1. Det finns nu betingade varelser (som har möjligheten både att existera eller
att inte existera)
2. Det som kan upphöra existera någonsin måste upphöra
3. Alltså, om alla varelser är betingade, fanns det en tid då ingenting existerade
4. Det som börjar att existera orsakas av någonting som redan existerar
5. Om det fanns en tid då ingenting existerade, skulle det aldrig efter det
existera någonting. (jfr. 4.)
6. Alltså, om det någonsin inte har existerat någonting, existerar ingenting nu.
(jfr. 5.)
7. Alltså, om alla varelser är betingade, då kan ingenting existera nu (jfr 3,6)
8. Därför är inte alla varelser betingade. (jfr. 1, 7)
9. Alltså, det måste finnas minst en nödvändig (obetingad) varelse. (jfr 8)
10. Alla nödvändiga varelsers nödvändighet orsakas antingen av en annan
varelse eller har sin nödvändighet i sig själv
11. Det kan inte finnas en oändlig serie obetingade varelser som alla har sin
nödvändighet orsakad av en annan
12. Alltså, det finns en obetingad varelse som i sig själv har sin nödvändighet,
alla kallar den för Gud. (jfr 9,10,11)
Renässansen
• Antikens konst, litteratur
och filosofi ”föds” på nytt
• Ny människosyn
 Humanism
 Individualism
 ”Renässansmänniskan”
• Ny livsinställning
 Människan hade ett värde i sig och för sin
egen skull
Renässansen
• Ny natursyn
 Hemma i naturen
 Mer ”realistisk” konst
Antikens konst
Medeltidens konst
Renässansens konst
Renässansen
• Ny vetenskaplig metod
 Tro på förnuftet tilltar; tro på
uppenbarelse avtar
 Första steget till den tekniska
revolutionen
• Ny kosmologi
 Ny heliocentrisk kosmologi
Renässansen
• Ny relation till Gud
(Reformationen)
 Kyrkan var fördärvad
 Filosofin och vetenskapen behövde inte
längre kyrkans godkännandestämpel.
 En ny, individualistisk och mystisk
andlighet började växa fram
 Pietism, en blandning av mysticism och
reformationsindividualism.
 Den enskildes relation till Gud var viktigare
än hennes relation till kyrkan som en
institution.
Reformationen
• Kyrkans tillstånd
 Inkvisitionen
 Korrumperad ledning
 Avlat
Att bana väg för Reformationen
• Geografiska förändringar:
 Columbus nådde till Amerikas (1492)
 Magellans skepp hann segla världen runt
innan Luther översatte hela NT
Att bana väg för Reformationen
• Politiska förändringar:
 Folkgrupper får en självuppfattning som
nationer
 Politiska ledare ville tillskansa sig makten
som Vatikanen annars hade
Att bana väg för Reformationen
• Ekonomiska förändringar:
 Det feodala samhället var på nedergång
 Den nya medelklassen
 Marknadsekonomi utvecklades
Att bana väg för Reformationen
• Sociala förändringar:
 Nya möjligheter att klättra upp till högre
sociala nivåer
Att bana väg för Reformationen
• Intellektuella förändringar:
• Boktryckarkonsten – 1454
 År 1500 fanns
•
•
•
•
•
•
73
51
39
24
15
8i
tryckerier i Italien
i Tyskland
i Frankrike
i Spanien
i Nederländerna
Schweiz
 Under Luthers livstid gavs ut hans böcker i omkring
3700 upplagor, den lilla katekesen hade genomgått
77 upplagor
Att bana väg för Reformationen
• Förnyat intresse för Bibelns
ursprungliga språk
• ”Kristna humanister” började
läsa Bibeln på hebreiska och
grekiska och såg de stora
skillnaderna mellan kyrkan
på apostlarnas tid och
kyrkan på 1400- och 1500talet
René Descartes (1596-1650)
”Jag har alltifrån barndomen uppfötts med
vetenskaper, och då man försäkrade mig att
man med deras hjälp kan förvärva en klar och
säker kunskap om allt som är nyttigt för livet,
hade jag en stark åstundan att tillägna mig
dem. Men så snart jag avslutat hela den
studiekurs efter vilken man brukar upptagas
bland de lärda ändrade jag helt och hållet
meningen. Ty jag fann mig insnärjd i så
många tvivel och villfarelser att jag inte tyckte
mig ha dragit någon annan nytta av mina
försök att lära, än att jag mer och mer
upptäckt min okunnighet. Och ändå gick jag i
en av Europas mest berömda skolor, där det
såsom jag föreställde mig måste finnas lärda
män, om det någonstans på jorden fanns
sådana.”
René Descartes (1596-1650)
”Av denna anledning övergav jag helt och
hållet bokstudierna, så snart åldern tillät
mig att göra mig oberoende av mina lärare.
Jag beslöt att inte längre söka något annat
vetande än det jag kunde finna inom mig
själv eller också i världens stora bok, och
använde återstoden av min ungdom till
resor, till att besöka hov och arméer, till att
umgås med folk av skilda lynnen och
villkor, till att samla olika erfarenheter, till
att pröva mig själv i olika situationer vari
ödet försatte mig och till att överallt
anställa sådana reflexioner över det jag
påträffade att jag kunde dra någon nytta
av dem.”
Avhandling om metoden, första delen.
René Descartes
• 1649 – inbjuden av drottning
Kristina till Stockholm.
• ”Björnens land bland is och
stenar”
• ”Hennes majestät var skapad
till Guds avbild till en högre
grad än andra människor” och
att han därför ”inte kunde
tänka sig vålla i glansen av
hennes gudomliga närvaro”
René Descartes
• ”La naissance de la paix”
• Musikalkomedi
• ”Människors tankar fryser här på
vintern”
• Dog i februari 1650
• Begravdes i en kyrkogård för
odöpta barn
• Begravdes senare i kyrkan St
Germain des Près i Paris
• Minnesmärke i Adolf Fredriks
kyrka
Descartes fyra regler
• Att tvivla på allt som man inte klart
och tydligt uppfattar.
 Cogito ergo sum – ”jag tänker, alltså jag
är”
• Att dela upp problem i så många delar
som möjligt
• Att börja med de enklaste och
lättfattligaste tingen för att gradvis
höja sig till insikten i de mest
sammansatta
• Att överallt göra fullständiga
uppräkningar så att man inte kan
ifrågasätta slutsatserna
René Descartes
Tre skäl för tvivlet:
• Sinnenas bedräglighet
• Omöjligheten att säkert
skilja mellan dröm och
verklighet
• Möjligheten att det finns en
elak gud som bedrar
människor så att vi inte kan
lita på sinnena
René Descartes
”Jag bör vid första tillfälle pröva
huruvida det finns en Gud och
om han finns huruvida han kan
vara en bedragare; ty så länge
jag inte vet detta, ser jag inte
hur jag någonsin skall kunna
vara fullständigt säker om något
annat.”
– tredje betraktelsen ur Betraktelser
över den första filosofin
Descartes ontologiska gudsbevis
En klar och tydlig uppfattning om Gud
som det väsendet ett större än vilket man
inte kan föreställa sig.
1. Existensen kan lika litet skiljas från Guds
väsen som man från triangelns idé kan
skilja att storleken hos dess tre vinklar är
lika med två räta (alltså, 180 grader)
2. Existensen är oskiljaktig från Gud. Därför
existerar han verkligen, eftersom
nödvändigheten hos saken själv, d v s
hos Guds existens, tvingar oss att tänka
detta
3. Om jag antar att Gud existerar nu, också
klart inser jag nödvändigheten av att han
både existerat av evighet och kommer att
finnas till i all evighet
Baruch Spinoza
• 1632-1677
• Substans – ”det som är i sig självt
och begripes genom sig självt, d v s,
det vars begrepp för att kunna
bildas inte har behov av begreppet
av något annat ting.”
• Substansen har oändligt många
egenskaper, men bara två
egenskaper som människor kan
förstå:
Baruch Spinoza
Identitetsteorin:
• det psykiska – tänkande
• det fysiska – utsträckning
• Varje skeende inom utsträckningens
attribut motsvaras av ett skeende
inom tänkandets attribut och
tvärtom.
• ”Hos tingens natur finns ingen
tillfällighet, utan allt är bestämt av
den gudomliga naturens
nödvändighet att vara till och verka
på ett visst sätt” Etik, Del I, XXIX
Baruch Spinoza
• ”Gud handlar uteslutande i
enlighet med sin naturs lagar
och utan tvång från någon
annans sida.” (Etik, Del I, Prop
XVII)
Baruch Spinoza
• Människans högsta dygd är en
intellektuell kärlek till Gud
Hur älskar man Gud
intellektuellt?
• Falskheten är inte något positivt
existerande utan bara en brist på
kunskap.
• Högre, rationell kunskap. Innehåller
sitt eget kriterium. Människoanden
är en del av Guds oändliga
tänkande och våra klara och tydliga
idéer är lika sanna som Guds idéer.
Baruch Spinoza
• Men, människan slav under
sina ”affekter”, eller passioner
• Affekterna: förvirrade idéer
varigenom människoanden blir
passiv
• Affekterna är: kärlek, hat,
avund, svartsjuka, förakt,
högmod, medlidande, vrede,
hämndlystnad, o s v
Baruch Spinoza
Hur älskar man Gud
intellektuellt?
• Falskheten är inte något positivt
existerande utan bara en brist på
kunskap
• Högre, rationell kunskap
• Kunskap om individuella essenser
• ”Människoandens intellektuella
kärlek till Gud är en del av den
kärlek, varmed Gud älskar sig själv.”
Baruch Spinoza
”Ledamöter av högsta rådet gör vederligt, att de,
som länge varit underkunniga om Baruch Spinozas
gudlösa tänkesätt och yttranden, flera gånger sökt,
även med goda ord, leda honom från hans onda
vägar. Då de ej därmed uträttat något utan
tvärtom för varje dag fick nya vittnesbörd om hans
i ord och gärning betygade förskräckliga villfarelser
och skamliga läror, om vilka han av tillförlitliga
vittnen i hans närvaro överbevisades, har de inför
rabbinerna och med deras samtycke fattat beslutet
att ställa denna Spinoza under bann och utstöta
honom ur Israels folk med följande anatema: Efter
änglarnas och de heligas dom utstöter och
förskjuter vi, fördömer och förbannar vi denne
Baruch Spinoza med alla de förbannelser som står
i lagens bok: förbannad vare han under dagen,
forbannad under natten, förbannad när han sover,
förbannad när han uppstiger, förbannad vid sin
utgång och sin ingång. Må Herren aldrig förlåta
honom!”
John Locke
• 1632-1704
• Empirism - man härleder all
kunskap om världen från
sinnesintryck
Två stora frågor:
• Varifrån får man sina tankar
och föreställningar?
• Kan man lita på sina sinnen?
John Locke
• Varifrån får man sina tankar
och föreställningar?
• Tabula rasa – ett oskrivet blad
John Locke
”Låt oss då anta att själen är, som man
säger, ett oskrivet blad, utan några som
helst intryck eller idéer. Hur får den
dessa? Hur kommer den över sitt stora
förråd av idéer, som människans
verksamma och otyglade fantasi utmålar
med en rikedom på skiftningar som är
nästan obegränsad? Varifrån har den fått
allt material för sitt tänkande och sin
kunskap? På detta svarar jag med ett
ord: från erfarenheten.”
Avhandling om det mänskliga förnuftet, Bok II,
kap. 1, §2
John Locke
• Enkla intryck
 Primära sinneskvaliteter
storlek, tyngd, form, antal,
rörelse
 Sekundära sinneskvaliteter
värdeomdömen om smak, färg,
temperatur, ljud
• Sammansatta idéer
(Reflektionsidéer)
John Locke
• Kan man lita på sina sinnen?
• Förnuft – att upptäcka
sanningsenlighet eller
sannolikheten i ett påstående
genom sinnesintryck och reflektion.
• Tro – att godkänna påståenden
som man inte kommer fram till
genom förnuftet, men som inte är
mot förnuftet.
John Locke
Tre slags påståenden:
• Enligt förnuftet – experiment,
sinnesintryck, reflektioner,
matematik, Guds existens, vår
egen existens
• Mot förnuftet – 2+2=5, det finns
mer än en Gud, nihilism
• Ovanför förnuftet – vi kan använda
förnuftet för att granska dessa
påståenden och dem som hävdar
dem.
Ovanför förnuftet?
John Locke
• Från Kungen av Siam till
Hollands ambassadör:
• ”Hittills harjag trott de
konstiga sakerna Ni har
berättat därför att jag litar på
Er som en rättvis och nykter
man, men nu är jag övertygad
att Ni ljuger.”
John Locke
• Man kan bli frälst på två sätt:
• Genom goda gärningar (endast
före syndafallet)
• Genom att följa trons lag
George Berkeley (1685-1753)
•
•
•
•
1728 till Amerika
1730 tillbaka till Irland
Biblioteket till Yale
Läroplanen blev grunden för
Columbia University i New York och
the University of Pennsylvania
• University of California at Berkeley
• Hemma på Irland blev han biskop
George Berkeley
• Verkligheten består av:
 andar eller själar:
• Aktiva
• Har en vilja
• Uppfattar andra
 idéer som andarna är medvetna om:
•
•
•
•
Passiva
icke-tänkande
icke-förnimmande
icke-medvetna
George Berkeley
• A Treatise Concerning the Principles
of Human Knowledge (1710)
• Populär version i dialogform (1713)
George Berkeley
• “Det finns en bland människor egendomligt
ihärdig åsikt att hus, berg, floder, och
kortfattat alla sinnliga objekt ha en naturlig
eller verklig existens oberoende av
förståndets förnimmelser. Oavsett med
vilken övertygelse och samtycke människor
tro på denna princip, om man i sitt hjärta
vågar ifrågasätta den, upptäcker man, om
jag inte misstar mig, att den innebär en
uppenbar motsägelse. Ty vad äro dessa
förutnämnda föremål annat än objekt för
våra sinnesintryck, och vad förnimma vi
annat än våra idéer och sensationer? Är det
inte en motbjudande tanke att något eller
någon kombination av dessa skola existera
bortsett från sinnesintryck?”
George Berkeley
Tre sorters idéer:
1. Sinnesintryck
2. Medvetandets känslor och
verksamhet
3. Fantasi att kombinera enkla
idéer
George Berkeley
• Sinnena ”tänker” inte
• De tar in sinnesintryck
• Objektet för sinnena existerar
inte: ljus, färg, form, ljud,
temperatur, utsträckning, o s v
• Berkeley ifrågasätter primära
sinneskvaliteter
George Berkeley
• Förnekade materians
självständiga existens
• Materian existerar bara när en
själ förnimmer olika enkla intryck
och gör sammansatta idéer av
dem
• Varifrån kommer alla
sinnesintryck man får?
• En extern källa för sinnesintryck:
Gud
George Berkeley
• “Oavsett vilken makt jag lär ha över
mina tankar, finner jag att mina
sinnesintryck inte har samma slags
dependens på min vilja. När jag en solig
dag öppnar mina ögon, står det inte i
min makt att välja om jag skall se eller
ej, eller att avgöra vilka föremål som blir
objekt för min syn. Likaså med hörseln
och de övriga sinnena. Min vilja har inte
skapat objekten för mina sinnesintryck;
det finns alltså en annan Vilja eller Ande
som skapar dem.” (Principles #29)
Om ett träd faller i skogen...?
George Berkeley
• På grund av Guds ständiga
iakttagande av naturen, fortsätter
världen att ”existera”
• Kolosserbrevet 1:15-17 – ”Han är
den osynlige Gudens avbild, den
förstfödde i hela skapelsen, ty i
honom skapades allt i himlen och på
jorden, synligt och osynligt, troner
och herravälden, härskare och
makter; allt är skapat genom honom
och till honom. Han finns före allting,
och allting hålls samman i honom.”
”The Quad”
George Berkeley
There was a young man who said, ”God
Must think it exceedingly odd
If he finds that this tree
Continues to be
When there’s no one about in the
Quad.”
George Berkeley
REPLY
Dear Sir:
Your astonishment’s odd:
I am always about in the Quad.
And that’s why the tree
Will continue to be,
Since observed by
Yours faithfully,
God.
George Berkeley
Diskussionsfrågor:
1. Enligt Berkeley, vad är skillnaden
mellan abstrakta idéer och allmänna
idéer? Hur förhöll sig Berkeley till
dessa?
2. Förklara Berkeleys syn på materia.
Hur kan Berkeley då kallas för
empirist?
3. Vilka likheter finns mellan Berkeleys
ontologi och postmodern ontologi?
Diskussionsfrågor om Hume
• Vad är relationen mellan
orsak/verkan? Alltså, hur
såg Hume på kausaliteten?
• Hur såg Hume på moralen?
• Vad var Humes kritik av
under?
David Hume (1711-1776)
”Om vi får tag i någon bok
i teologi eller skolastisk
metafysik, låt oss fråga:
Innehåller den en abstrakt
utredning rörande storhet
och antal? Nej. Innehåller
den en experimentell undersökning rörande
fakta och existens? Nej. Kasta den då i lågorna,
ty den kan inte innehålla annat än sofistik och
fantasifoster.”
David Hume
• Intryck – den omedelbara
förnimmelsen av en yttre
verklighet
• Idéer – minnen av sådana
förnimmelser, reflektioner i själen
• Enkla intryck – ett äpples färg,
smak, storlek, tyngd, o s v.
• Sammansatta idéer – begreppet ”äpple”
• Enkla idéer motsvarar exakt enkla intryck.
David Hume
• Utifrån våra sinnesintryck
drar vi vissa slutsatser om
hur världen sannolikt
fungerar.
• Vi sammanställer dessa ”vanor”
till ”naturlagar” så som orsak
och verkan.
• I naturen finns bara regelbundenhet.
Nödvändigheten (orsak-verkan) finns i oss
endast som en subjektiv föreställning.
Orsak och verkan?
David Hume
• Problemet med induktion
• Hur drar man slutsatser om
någontings beteende när man
inte ser på?
• Tendens att tro på
regelbundenhet.
• Man tror på regelbundet på grund av
(1) bevis, eller
(2) sannolikhet / probabilitet.
David Hume
• Bevis (1) inte kan bevisas
eftersom det är både
“konsekvent och tänkbart” att
naturen skulle sluta vara
regelbunden.
• Angående sannolikhet (2), man
kan inte anta att naturen kommer att fortsätta
vara regelbunden bara därför att den har varit
regelbunden i det förflutna, eftersom det
förutsätter induktionen.
David Hume
• Förnuftet är ingen bra förklaring
för induktion.
• Naturlig instinkt.
• “Naturen har genom en absolut
och ohämmad nödvändighet
befallt oss att döma såväl som
att andas och känna.”
David Hume
Om under
• Humes definition: ”Ett under
är en kränkning av naturlagarna; och eftersom en
fast och oavbruten
erfarenhet har etablerat
dessa lagar, beviset mot ett under,
utifrån faktumets innersta natur, är
ett så fullständigt komplett argument
från erfarenhet som man någonsin
kan föreställa sig.”
David Hume
• Under är möjliga endast
med ”fast och oavbruten
erfarenhet”. Eftersom det
inte sker några under,
måste allt vittnesbörd om
under vara falskt.
David Hume
Fyra betraktelser om
vittnesbördets natur
• Hur ett pålitligt vittne ser ut
• Människor tycker om
skvaller, överdrift och rykten.
• Undren äger rum oftast
bland okunniga och primitiva nationer.
• Undren i olika religioner annullerar
varandra.
Upplysningen
Uppror mot auktoriteter
”Det skall komma en dag, då
tyranner, präster och deras
förvillade eller brottsliga redskap
endast skall finnas på teaterns
tiljor och på historiens blad, och
då solen skall gå upp över ett
släkte av fria människor, som
inte erkänner någon annan herre
än sitt eget förnuft.”
Marquis de Condorcet
Upplysningen
Antiauktoritarism
• ”Ingen människa har fått en naturlig rätt
att bestämma över andra.”
Ur ”Autorité politique” i Encyclopédie.
• ”Människan är den unika utgångspunkten
och det unika målet för allting.”
– Denis Diderot
Upplysningen
“Folket blir inte
riktigt fritt förrän
den siste kungen har
strypts i den siste
prästens inälvor!”
– Laignelot,
kommitéledamot från
Brest
Upplysningen
Rationalism
“Förnuftet är för filosofen det
som nåden är för den kristne.
Nåden avgör hur den kristne
agerar; förnuftet är avgörande
för filosofen.”
– Denis Diderot
• Évidence vs ”Snusförnuft”
Upplysningen
Upplysningstanken –
Folkbildning
•
Nöd och förtryck berodde på
okunnighet och övertro.
Makthavarna ville att
folkmassorna förblev okunniga
och vidskepelsefulla.
Encyclopédie
•
•


28 band
1751 – 1772
Upplysningen
”Vi har bevittnat
utvecklingen av en ny lära
som skall slå ihjäl
fördomens redan vacklande
torn. Det är idéen om
människans obegränsade
fulländbarhet.”
– Marquis de Condorcet
Upplysningen
Tillbaka till naturen
• Rousseaus ”naturliga
tillstånd”
• Diderot
• Fira det hedniska
• Dufresny
• Montesquieu
Denis Diderot
J.J. Rousseau
Upplysningen
Humaniserad kristendom
•
•
•
•
•
Morallagar på en humanistisk
bas.
Deism – ”Neologin”
Letandet efter den historiske
Jesus (Reimarus, Lessing).
Gyckel med kyrkan och satir mot
prästernas skenhelighet
Symbol- och mystikbehovet fick
en ersättning i frimureriets
hemliga ceremonier.
Upplysningen
Mänskliga rättigheter
• ”Déclaration des droits de
l’homme et du citoyen” 26
augusti 1789
• Det högsta väsendet =
Folkviljan
Upplysningen
Sekularisering
Det republikanska kalendariet
• 1792 – år 0
• Vendémiaire / september
• Brumaire / oktober
• Frimaire / november
• Nivôse / december
• Pluviôse / januari
• Ventôse / februari
• Germinal / mars
• Floréal / april
• Prairial / maj
• Messidor / juni
• Thermidor / juli
• Fructidor / augusti
• Complémentaire / september
Upplysningen - Sekularisering
• 20 Brumaire år 0 (10 November 1792) – Notre Dame
de Paris blir Förnuftets Temple
• 17 000-20 000 präster tvungna att förneka både tron
och kyrkan
• Ytterligare 20 – 25 000 flydde Frankrike som flyktingar
• 3000 – 5000 avrättades
• 26 500 ”omskolades” till
värdiga yrken
• ca 28 500 som inte hade en
specifik församling redan före
revolutionen
Upplysningen
161
Upplysningen - Sekularisering
”Undertecknad, som innehållit prästämbetet sedan ____
med titeln ____, övertygad om felaktigheterna jag alltför
länge förkunnat, tillkännager nu inför ____ kommun att jag
för evigt förnekar dem. Jag kungör tillika att jag förnekar,
abdikerar, och förkastar som falska, illusoriska och
bedrägliga prästerskapets alla skenbara egenskaper och
funktioner. Detta intygar jag med att deponera här hos den
tidigare nämnda myndigheten alla mina intyg, titlar och brev.
Jag svär härmed inför folkets domare, som jag erkänner som
allsmäktiga och visa, att aldrig känna stolthet över alla de
brott som hör till det prästerliga ämbetet som jag nu
förnekar; att främja Friheten, Jämlikheten med all min
styrka; att leva och dö för Republikens instiftning – en,
odelbar och demokratisk republik – med risk att dömas för
mened som en banal brottsling, en folkets fiende, och att
behandlas som slik.”
Upplysningen - Sekularisering
Rapport från Gonesse, 5 Frimaire år 2 (25
november 1794):
”Fanatism har upphört sedan länge finnas i
Gonessse, och dess invånare tillber endast
Förnuftet. Jämlikheten och Friheten är deras
enda Gudar; Republikens Enhet och Odelbarhet
är de enda målen för deras strävan. … Upplysta
av Filosofins låga och fyllda av en djup skräck
för både tyranni och vidskepelse, tänder de
rökelse enbart på sitt Eget Lands altare, och all
deras välvilja centreras på folkets suveränitet.”
Upplysningen
“Aldrig har så många mördats
för en idé som för principen
att människan är till sin natur
god.”
– Anatole France
Anne Finche, Viscontesse Conway
• 1631-1678
• övertygad kristen - konverterade till Kväkarna
(Vännernas samfund)
• starkt influerad av Cambridge-platonisterna
Frågor om metafysik:
• Vad utmärker det varande som varande?
• Hur måste det varande vara?
• Vilka nödvändiga egenskaper har tingen eller
vilka essentiella kategorier av ting finns det?
Anne Finche, Viscontesse Conway
Tre essentiella kategorier ting:
Gud
Anne Finche, Viscontesse Conway
Tre essentiella kategorier ting:
Gud
•
•
•
•
•
•
•
•
essentiellt skapande
helt okroppslig
oföränderlig
absolut fullkomlig
allsmäktig
allvetande
absolut god
förnuftig
Anne Finche, Viscontesse Conway
Tre essentiella kategorier ting:
Gud
Kristus
• essentiellt skapande ett instrument
som Gud
• helt okroppslig
använder för att
• oföränderlig
operera bland
• absolut fullkomlig
temporala,
• allsmäktig
skapade varelser
• allvetande
• absolut god
• förnuftig
Anne Finche, Viscontesse Conway
Tre essentiella kategorier ting:
Gud
Kristus
• essentiellt skapande ett instrument
som Gud
• helt okroppslig
använder för att
• oföränderlig
operera bland
• absolut fullkomlig
temporala,
• allsmäktig
skapade varelser
• allvetande
• absolut god
• förnuftig
Allt Annat
• föränderligt
• i rörelse
• Någon grad av
både kroppslighet
och själslighet
• De skiljer sig ifrån
varandra endast i
sina accidentella
egenskaper.
Anne Finche, Viscontesse Conway
• Skapelsen: inflytande från kabbalism och nyplatonism.
• Vissa av Guds egenskaper överförs till skapelsen.
Tingens struktur:
• Allting som hör till den tredje kategorin är uppbyggt av
en oändlig mängd ”enheter” med varierande grader av
kroppslighet och själslighet.
• Conways metafysik är monistisk (dock inte panteistisk).
• Leibnitz kände tydligen till Conways metafysik. Leibnitz
kallade sina enheter ”monader”. Monaderna är oändligt
många, immateriella, förnimmande, utan utsträckning i
rummet. En immateriell Gud skapade monaderna.
Catherine Trotter Cockburn
•
•
•
•
1670-1749
troende kristen: katolik - blev anglikan
empirist
”Jag kan nämligen inte finna någon
annan väg till kunskap eller inse att vi
har någon föreställning över huvud
taget som inte kommer från
förnimmelsen och reflektionen.”
• försvarade John Lockes empirism
• ville argumentera för en empirisk
grund för etiken
Catherine Trotter Cockburn
• Människan är inte bara en förnimmande
varelse;
• Hon är också social, med en grundläggande
känsla av samhörighet med andra och en
benägenhet att känna sympati.
• Hon är också rustad med rationalitet.
• Rationaliteten hos människan säger att hon
bör eftersträva sitt eget välbefinnande men
även att hon bör främja andras lycka.
• Moraliskt gott = att göra, vilja, välja det som
är naturligt gott för en själv och för andra.
• Moraliskt ont = göra, vilja, välja det som är
naturligt ont för en själv och för andra.
Catherine Trotter Cockburn
• Trotter avvisade försök att grunda moralen
på något utomempiriskt – typ Guds vilja.
• Det kan inte vara Guds vilja som
bestämmer vad det goda är, för då skulle
Gud kunna välja något ”ont” och man
måste då kalla det för en dygd.
• Det goda är gott därför att det ligger i vissa
”naturliga” förhållanden.
• ”Moral sense” teorin – Människan är
utrustad med ett slags moraliskt sinne.
Catherine Trotter Cockburn
• Problemet är att man inte kan
härleda en moralisk föreskrift från en
empirisk beskrivning.
• Trotter svarar att när vi ser en
människa som försöker skada en
annan människa, ser vi inte bara en
handling. Vi får också en känsla av
att något är fel. Detta är ett slags
värdefaktum. Upprepade
observationer av detta slag utgör
basen för en induktiv slutsats att det
är fel.
Mary Wollstonecraft (1759-1797)
• Engelsk upplysningsfilosof
• Förnuftet kan bara utvecklas
om människan först får en grundläggande utbildning
• Ifrågasättande av konventionella
föreställningar och etablerade maktförhållanden
• Utvecklingsoptimism
• Individualism
• Om moralen: Människan är en moralisk varelse, men
hennes förmåga till moraliskt handlande kan endast
utvecklas när hon är fri från förtryck och tvång.
Mary Wollstonecraft (1759-1797)
Om moralen:
• Människan är en moralisk varelse, men
handlar moraliskt endast när hon är fri
från förtryck och tvång.
• Varje människa föds med vissa fri- och
rättigheter. De får inte kränkas av
andra människor eller av institutioner
eller lagar i samhället.
• Människan, som är Guds avbild, har
fått dessa rättigheter av Gud.
• Man behöver också jämlikhet. Moralen är i fara när det
råder stora sociala och ekonomiska skillnader i
samhället. Moralen kan bara existera mellan jämlikar.
Mary Wollstonecraft (1759-1797)
En moral för män, en annan för
kvinnor?
• Män ska utveckla självständighet,
mod, omdöme, och handlingskraft
• Kvinnor ska utveckla skönhet,
behag, osjälvständighet, och en
förmåga att lyda och se upp till
mannen.
• Kvinnor ska inte söka kunskap och att utveckla
sina talanger; hon ska söka den kroppsliga
fulländningen, familjelyckan och modersplikten.
Mary Wollstonecraft (1759-1797)
”Rousseau förklarar att en kvinna aldrig
för ett ögonblick bör känna sig oberoende,
att hon bör behärskas av fruktan för att
kunna utöva sin naturliga förslagenhet och
bli en behagsjuk slavinna så att hon blir
ett mer åtråvärt föremål, ett angenämare
sällskap för mannen närhelst han önskar
koppla av. Han utvecklar sina argument,
som han menar sig kunna hämta från
naturen, ännu längre och låter förstå att
sanning och styrka, all mänsklig dygds
grundpelare, bör odlas med visst förbehåll vad gäller
kvinnan, eftersom det med tanke på hennes natur främst
är lydnad som med obeveklig stränghet bör inpräntas i
henne. Vilket struntprat!”
Immanuel Kant
• Pietistisk bakgrund
• Sex – Skuld – Mammas död
• Läste till präst, men sadlade om till
naturvetenskap
• Sällskapsliv, Vänskap, Ensamhet –
”Mina vänner, jag har inga vänner.”
• Systematiskt och disciplinerat liv
• Hypokondriker
• Kritiserade Swedenborg
• Föreläsningar om geografi
Immanuel Kant
Han influerades av:
• Newton – Visade hur länge människans
tankar kan nå när de följer den stränga
matematiska metoden.
• Leibnitz – Människan deltar inte bara i
naturen, utan deltar i universums syfte
eller finala orsak.
• Hume – Kunskapsläran. Erfarenheten är
basen för kunskap. ”Den store skotten
väckte mig ur min dogmatiska slummer.”
• Rousseau – känslomässig – tilltalade
Kants förtryckta känslor.
Immanuel Kant
Vad är upplysningen?
• Bestämdhet att tänka för sig själv och
inte acceptera något av en
auktoritetsfigur.
• ”Upplysningen är människans utträde ur
hennes självförvållade omyndighet.
Omyndigheten är oförmåga att utan en
annans ledning använda sitt förstånd.
Självförvållad är denna omyndighet, om
orsaken till den inte ligger i en brist hos
förståndet utan i bristande beslutsamhet
och mod att utan en annans ledning
använda det. Sapere aude! ’Våga
använda ditt eget förstånd!’ är alltså
upplysningens valspråk.”
Immanuel Kant
5 områden av Kants filosofi:
• Vad kan jag veta? (epistemologi) Kritik
av det rena förnuftet (1781)
• Vad bör jag göra? (etik) Kritik av det
praktiska förnuftet (1788)
• På vad har jag hopp? (religion) Religion
inom gränserna för förnuftet (1793)
• Vad är människan? (antropologin)
(1798)
• Kritik av omdömesförmågan (estetik)
(1790)
Immanuel Kant
Åskådningsformer
• Tid och rum
• Människans medvetande är
aktivt och skapande.
Immanuel Kant
Kvantitet
Enhet
Mångfald
Allhet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Enhet
Realitet
Mångfald
Negation
Allhet
Limitation
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Relation
Realitet
Inherens och
subsistens
Mångfald
Negation
Kausalitet och
dependens
Allhet
Limitation
Gemenskap
(Växelverkan)
Enhet
Immanuel Kant
Kvantitet
Enhet
Mångfald
Allhet
Kvalitet
Relation
Modalitet
Realitet
Inherens och
subsistens
Möjlighet och
omöjlighet
Negation
Kausalitet och Vara och ickedependens
vara
Limitation
Nödvändighet
Gemenskap
och
(Växelverkan)
tillfällighet
Immanuel Kant
Kvantitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Kvalitet
Relation
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Kvalitet
Relation
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Kvalitet
Relation
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Kvalitet
Jakande –
affirmativa
S=P
Relation
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa
S≠P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Relation
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa
S≠P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Relation
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa
S≠P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Relation
Kategoriska –
absolut
(ovillkorligt) S=P
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Relation
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Kategoriska –
absolut
(ovillkorligt) S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa
S≠P
Hypotetiska –
konditionella:
Om S=P, är R=Q
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Relation
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Kategoriska –
absolut
(ovillkorligt) S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa
S≠P
Hypotetiska –
konditionella:
Om S=P, är R=Q
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Disjunktiva –
uteslutande:
Antingen S=P
eller R=Q
Modalitet
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Relation
Modalitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Kategoriska –
Problematiska –
absolut
möjligt att
(ovillkorligt) S=P
S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa S≠P
Hypotetiska –
konditionella:
Om S=P, är R=Q
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Disjunktiva –
uteslutande:
Antingen S=P
eller R=Q
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Relation
Modalitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Kategoriska –
Problematiska –
absolut
möjligt att
(ovillkorligt) S=P
S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa S≠P
Hypotetiska –
Assertoriska –
konditionella: S är faktiskt lika
Om S=P, är R=Q
med P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Disjunktiva –
uteslutande:
Antingen S=P
eller R=Q
Immanuel Kant
Kvantitet
Kvalitet
Relation
Modalitet
Allmänna –
universella
Alla S=P
Jakande –
affirmativa
S=P
Kategoriska –
Problematiska –
absolut
möjligt att
(ovillkorligt) S=P
S=P
Särskilda –
partikulära
Några S=P
Nekande –
negativa S≠P
Hypotetiska –
Assertoriska –
konditionella: S är faktiskt lika
Om S=P, är R=Q
med P
Enskilda –
singulära
Detta S är P
Limitativa –
oändliga
S=-P
Disjunktiva –
uteslutande:
Antingen S=P
eller R=Q
Apodiktiska –
Nödvändigt
att S=P
Immanuel Kant
• Ding an sich – tinget i sig
(noumen)
• Ding für mich – hur jag
uppfattar tinget (fenomen)
• Vi kan aldrig veta hur tingen
är i sig; vi kan bara veta hur vi
uppfattar dem.
Immanuel Kant
Analytisk kunskap (rent förnuft):
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
das Ding an sich
naturlagar
rationalitet
objektvitet
logiken
vetenskap
analytiska sanningar
deduktiv logik
nödvändighet
allmängiltig
a priori (oberoende av all erfarenhet)
determinism
”en regnig dag är en blöt dag”
”alla kroppar är utsträckta”
Immanuel Kant
Syntetisk kunskap (praktiskt förnuft)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
das Ding für mich
intuition
nåd
subjektivitet
religion
a posteriori (empirisk kunskap genom erfarenhet)
syntetiska sanningar
erfarenhet
det icke-rationella
induktiv logik
etik
fri vilja
”igår var en blöt dag”
”alla kroppar är tunga”
Immanuel Kant
• Syntetiska påståenden är inte
nödvändigtvis sanna;
• Analytiska påståenden är det.
• Alla a posteriori påståenden är
syntetiska.
• Alla analytiska är a priori.
• Men alla syntetiska är inte a
posteriori.
Immanuel Kant
a priori
a posteriori
analytisk
ja
nej
syntetisk
ja
ja
204
Immanuel Kant
Syntetisk
kunskap
a posteriori
påståenden
Analytisk
kunskap
A priori påståenden
Matematik – Etik - Metafysik
Immanuel Kant
Etiken:
• ”Två ting fyller själen med
ständigt ny och tilltagande
beundran och vördnad, ju
oftare och intensivare tanken
sysslar med dem: den
stjärnbeströdda himlen över
mig och den moraliska lagen
inom mig.”
Immanuel Kant
• Naturlagarna utesluter
mänsklig fri vilja.
• Mänsklig frihet är därmed
illusorisk.
• ”Absolut spontaneitet”
Immanuel Kant
• Alla människor vet vad som är
rätt och fel eftersom moralen
finns inbyggt i vårt förstånd.
• Alla människor har tillgång till
samma morallag som gäller
för alla människor i alla tider
och alla situationer.
Immanuel Kant
Det kategoriska imperativet:
”Man ska alltid handla så att man
samtidigt önskar att den princip,
enligt vilken man handlar, ska
kunna bli allmän lag.”
• Det kategoriska imperativet:
 är en klar och tydlig föreställning;
 saknar innehåll;
 är grunden för etik, utan att säga vad
som är rätt eller fel;
 förutsätter att likformighet och
samstämmighet är dygder.
Immanuel Kant
Det hypotetiska imperativet
• Situationsbetingat
• ”Om du vill vara duktig på
tennis måste du träna.”
Romantiken
• Reaktion mot upplysningens ensidiga
förnuftsdyrkan
• Dyrkan av ”jaget”
• Uppvärdering av det konstnärliga geniet
• Förakt för samhälleliga konventioner
• La sensibilité
Romantiken
Romantisk kvasipanteism
• Schelling ville utplåna skillnaden mellan ande och materia
• Naturen är omedveten ande och anden är
medveten natur
• Världsalltet är en levande organism
• Påverkades av Spinoza och Leibnitz
Romantiken
Estetisk upplevelse som förmedlare av das
Ding an sich
• Konst blev viktig för konstens egen skull
• Mänskligt språk är begränsat i det som det kan
kommunicera om Gud
• Estetiska upplevelser ligger nära religiösa
upplevelser
• Romantikerna ansåg att det bara var konsten
som kunde föra oss närmare det absoluta
Romantiken
Psalm 305 av J.O. Wallin (1818)
Var är den vän som över alltjag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sig
öker;
när dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjärtat brinner.
Jag ser hans spår varhelst en kraft sig
röjer,
en blomma doftar och ett ax sig böjer.
Uti den suck jag drar, den luft jag andas,
hans kärlek blandas.
Jag hör hans röst där sommarvinden
susar,
där lunden sjunger, och där floden
brusar;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mig hugsvala.
Likväl ett töcken mig från honom
stänger:
min bön, men ej min blick till honom
tränger.
Ack, såge jag hans anlet och mig slöte
intill hans sköte!
Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sig förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!
O ljusets, fridens, salighetens källa,
när skall för mig din rena våg uppvälla?
Vem förer mig till dina friska flöden?
Den stilla döden.
Romantiken
Var tröst, min ande, hoppas, bed, försaka.
Dig Vännen vinkar, du skall se och smaka,
hur ljuv han är, och sjunka i hans armar,
som sig förbarmar.
Snart till den strand, där böljor sig ej häva,
lik arkens trötta duva skall du sväva,
till herdens famn lik rädda lammet ila
och där få vila.
Romantiken
Beethoven
• Konstnären som romantiskt geni.
• Konstnären som en mellanlänk
mellan Gud och människor.
• Konstnären som den allmänna moralens
väktare.
Romantiken
• Idealet: ett livligt och passionerat liv.
• Ingen tid över för industrialism.
• Kritiserade kapitalism men förespråkade inte
socialism.
• Estetiska, hellre än utilitariska principer.
• Naturvetenskap var intressant bara när den
upptäckte det förvånande eller
uppseendeväckande i naturen.
• Det romantiska geniet var våldsamt, antisocialt,
lite anarkistiskt, och upproriskt.
Den Universella Romantiken
•
Säte i universitetsstaden
Jena
Den romantiska eskapismen
•
•
längtan till en annan
värld, utopi. ”Där du
inte är, där är lyckan.”
Eskapism till försvunna
tider
Lord Byron
John Keats
Schiller
Ivanhoe
Den Universella Romantiken
Heinrich Schliemann
Den Universella Romantiken
•
Säte i universitetsstaden Jena
Den romantiska eskapismen
•
längtan till en annan värld, utopi. ”Där du
inte är, där är lyckan.”
•
Eskapism till försvunna tider
•
Eskapism – längtan efter exotiska länder
med främmande kulturer – Coleridges Kublai
Khan, Xanadu
•
Eskapism till människans undermedvetna.
•
Dragning till natten, mörkret, vintern
Till förruttnelsen
av Erik Johan Stagnelius
Förruttnelse! Hasta, o älskade brud,
att bädda vårt ensliga läger!
Förskjuten av världen, förskjuten av Gud
blott dig till förhoppning jag äger.
Till vällustens ljuva, förtrollande kvalm
oss svartklädda brudsvenner följa.
Vår bröllopssång ringes av klockornas malm
och gröna gardiner oss dölja.
Fort, smycka vår kammar på svartklädda båren
När stormarna ute på världshavet råda,
den suckande älskarn din boning skall nå.
när fasor den blodade jorden bebo,
Fort, tillred vår brudsäng med nejlikor våren
när fejderna rasa, vi slumra dock båda
skall henne beså.
Slut ömt i ditt sköte min smäktande kropp!
Förkväv i ditt famntag min smärta.
I maskar lös tanken och känslorna opp,
i aska mitt brinnande hjärta.
Rik är Du, o Flicka! I hemgift du giver
den stora, den grönskande jorden åt mig.
Jag plågas häruppe, men lycklig jag bliver
därnere hos dig.
i gyllene ro.
Frankenstein
• En romantisk bok!
• Expeditionen till Nordpolen
• Elizabeth – föräldralöst barn av en
välbärgad familj som uppfostras
av torpare
• Dr Frankensteins fascination
med döden
• Monstret
• Torparfamiljens öde / fall
• Den arabiska kvinnan
• Clervals studier i orientaliska språk
Den Universella Romantiken
•
Säte i universitetsstaden Jena
Den romantiska eskapismen
•
längtan till en annan värld, utopi. ”Där du
inte är, där är lyckan.”
•
Eskapism till försvunna tider
•
Eskapism – längtan efter exotiska länder
med främmande kulturer – Coleridges Kublai
Khan, Xanadu
•
Eskapism till människans undermedvetna.
•
Dragning till natten, mörkret, vintern
Naturdyrkan (på gränsen till panteism)
Den Universella Romantiken
Henry David
Thoreau
Ralph Waldo
Emerson
Nationalromantiken
• Säte i Heidelberg
• Johann Gottlieb Fichte
(1762-1814) utvecklade idéen
om en ”folksjäl”
• ”Tal till tyska nationen” (1808)
• Inflytande på Hegel, Nietzsche
och Hitler
Svensk Nationalromantik
• Började först efter statsvälvningen 1809
• 1810 tillkom lagen om tryckfrihet
• Folkets historia, språk och kultur:
Skansen, Strindbergs språkreformer
• Litteraturen:
 Stagnelius’ Näcken
 Atterboms Lycksalighetens ö
 Tegnérs Fritjofs Saga och Svea
Svensk nationalromantik
Nordisk nationalromantik
• Finland: Kalevala, finska språket
Akseli Gallen-Kallela
Nordisk nationalromantik
• Norge: nynorska, självständighetsrörelse
G.W.F. Hegel
(1770-1831)
• ”Jag såg kejsaren denna
världssjäl som red ut ur staden
på rekognosering. Det är en
underbar känsla att se en
sådan människa, koncentrerad
till en enda punkt ridande på
en häst ut i världen for att
bemästra den.”
G.W.F. Hegel
•
•
•
•
Fascinerad av makt
Pedant
Nedlåtande till kvinnor
Professor vid alla Tysklands
ledande universitet
• Intresserad av mysticism
G.W.F. Hegel
• Trodde först inte på tingens självständiga
existens.
• Vi börjar med osäkra, förvirrade,
motsägelsefulla, och otillfredsställande
försök att förstå verkligheten utifrån våra
sinnesintryck.
• Sinnesintryck kan bara ge oss enskildheter
som är lösryckta ur sitt sammanhang.
• En holistisk filosofi – bara helheten är
ytterst verklig.
• Den yttersta verkligheten var också ande.
• Han kallade den för Gud, men det är en
Gud som endast är immanent, en som
uppenbarar sig i mänsklighetens historia.
G.W.F. Hegel
Det Absoluta
• Det andliga världsalltet
• Förkastade Spinozas panteism
• Helheten är viktig; utan samspelet
mellan enskilda ting existerar inte de
enskilda tingen
• Människan är alltså en politisk
varelse. Det gemensamma livet är
viktigare och högre än det privata
livet
• Staten är andens högsta
objektiva form
G.W.F. Hegel
• Det Absoluta = ”Världsanden” =
”Världsförnuftet” = summan av
alla mänskliga företeelser:
människors liv, tankar, kultur
• Världsanden utvecklas ständigt
mot en högre och högre
medvetenhet om sig själv
G.W.F. Hegel
• Hegels filosofi var först och främst en
metod att förstå historien
• Historien uppfattas som en logisk
utveckling, en berättelse om
förnuftets ökande självmedvetenhet
• Hegel förkastade alla idéer om de
tidslösa, eviga förutsättningarna för
mänsklig kunskap
• Grunden för kunskap förändras från
generation till generation
• Ingenting kan vara sant om inte den
handlar om verkligheten som helhet
G.W.F. Hegel
• ”De organiska naturtingen genomgår också
en utveckling: deras existens framträder
inte som en blott och bart omedelbar,
endast utifrån föränderlig existens utan
som en sådan som utgår ur sig själv, från
en inre oföränderlig princip, ur ett enkelt
väsen; detta enkla väsens existens som frö
är likaledes först enkel men frambringar
sedan ur sig själv skillnader, som träder i
förbindelse med andra ting och därigenom
lever i en ständig fortgående
förändringsprocess; vilken emellertid
ständigt förvandlas till motsatsen, nämligen
till uppehållandet av den organiska
principen och dess utformning.”
Ray Baker
• ”Ju mer saker och ting
förändras, desto mer de
blir desamma.”
G.W.F. Hegel
Det Absolutas
självmedvetandeprocess:
• Individen – subjektiv ande
 Uppleva andra som främmande
 För att kunna identifiera oss med honom
 För att nå kunskap om oss själva
• Familjen, samhället, staten – objektiv
ande
• Konsten (antiken), religionen
(medeltiden), filosofin (modern tid) –
absolut ande
G.W.F. Hegel
Dialektiken
• En logik som inte bara är formell,
utan också innehållslig
• Tes
• Antites – den andra fasen som
uppstår som kontrast till den första
• Spänningen mellan tesen och
antitesen måste upplösas i Syntes
• Syntesen blir i sin tur en ny tes som
möts av en ny antites, o s v i en evig
process
Hegels Dialektik
SYNTES
SYNTES
TES
TES
ANTITES
ANTITES
G.W.F. Hegel
• Men lagen om motsägelsefrihet då?
(A ≠-A)
• Om vi förstår icke-A just som ”ickeA”, existerar det inte; det saknar
egenskaper
• Därmed går det inte att urskilja ickeA från ingenting alls
• Alltså, om icke-A ska ha någon
betydelse överhuvudtaget, måste
man förstå det som ”B”, någonting
som inte är A, men som har
egenskaper i sig
Hegels Dialektik
SYNTES
Det Absoluta
är blivande
TES
ANTITES
Det Absoluta
är rent Vara
Det Absoluta
är ingenting
Hegels Dialektik
SYNTES
Kants
transcendentala
idealism
TES
ANTITES
Descartes
rationalism
Humes
empirism
Hegels Dialektik
SYNTES
Modern tid:
Alla är fria.
TES
ANTITES
Antikens
tyranni:
Slavsamhället:
En är fri.
Några är fria.
Hegels Dialektik
SYNTES
Den Heliga
Andens rike
TES
ANTITES
Guds Faders
rike
Guds Sonens
rike
Hegels Dialektik
SYNTES
Kunskap är
självmedvetande:
både objektiv och
subjektiv.
TES
ANTITES
Kunskap börjar
med
sinnesintryck:
Objektiv.
Kunskap
skeptisk mot
sinnesintryck:
Subjektiv.
Varför spelar Hegel roll?
• Hans filosofi dominerade Europa
under största delen av 1800talet
• Hans dialektik öppnade dörren
för (post)modern relativism
• Marx lånade dialektiken för sin
egen filosofi
Karl Marx
(1818-1883)
Diskussionsfrågor:
• Vad är utgångspunkten för Marx
religionskritik?
• Hur tillämpade/förändrade Marx
Hegels filosofi?
• Vilka exempel på dialektikens
historiska utveckling ger Marx i
Det kommunistiska manifestet?
• Beskriv Marx kritik mot
bourgeoisin / klassamhället.
Karl Marx
(1818-1883)
• 1815 – Rheinland blir en del av
Preussen när Napoleon förlorar
kontroll över stora delar av Europa
• 1816 – Friedrich Wilhelm III
stiftar nya lagar som utestänger
judar från många ledande yrken,
såsom juridik
• Marx’ pappa, Heschel Mordechai,
blev Heinrich Marx
Karl Marx
• Hegel – historiska utvecklingen
drivs fram av en spänning mellan
tes-antites
• Marx – drivkraften är spänningen
mellan samhällsklasserna
• Hegel – Absolut Ande eller
Världssjäl styr den historiska
dialektiken
• Marx – materialist och hävdade att det var
ekonomiska och politiska förhållanden i
samhället som styr dialektiken. Dialektisk
materialism
Karl Marx
• ”För Hegel, skapar tankeprocessen
verkligheten. Min övertygelse,
däremot, är att idealet inte är
något mer än materia som har
blivit förvandlad och översatt inne
i det mänskliga sinnet. I Hegels
verk står dialektiken på sitt huvud.
Man måste vända den på fötterna
igen om man vill upptäcka den
rationalistiska kärnan som ligger gömd under
fler lagar mystik.”
ur inledning till Kapital
Ludwig Feuerbach
(1804-1872)
• Das Wesen des Christentums
(1841)
• Alla de bästa egenskaper som vi
brukar tillskriva Gud finns i
människan.
• Religion är en projicering av
människans bästa egenskaper på
en illusorisk gud.
• Teologin har blivit antropologi och
antropologin har blivit teologi.
Ludwig Feuerbach
• Människan är det högsta
väsendet
• Det är naturligt för ett högsta
väsen att skapa någonting
• Alltså måste människan skapa
någonting – sig själv
• Eftersom hon inte har lyckats
skapa sig själv så som hon har
tänkt sig eller vill, uppstår
alienation och främlingskap
Ludwig Feuerbach
• Människan blir alienerad när hon
slutar att bekräfta sina goda
egenskaper och tillskriver dem
till en gud som hon måste tillbe
med hängivenhet
• Ju högre utvecklad hennes
gudsbild, desto mer alienerad
hon blir
• En människa kan känna sig
alienerad i sin ekonomiska
situation. Men religionen ger
henne en känsla av makt
Karl Marx
Fyra typer alienation (ur Alienated
Labour –1844)
1. Människans alienation från
arbetets produkter.
 Produkternas marknadsvärde är konkret
och mer påtagligt än människans
omständiga värde som arbetare.
2. Människans alienation från arbetsprocessen.
 Arbetaren kan ersättas med en maskin.
 Inget utrymme för personligt beslutfattande,
initiativtagande, osv.
 En människas arbete ”är inte hennes eget, utan en
annans. På arbetsplatsen tillhör hon inte sig själv, utan
någon annan.”
Karl Marx
Fyra typer alienation
3. Människans alienation med andra
människor


Kapitalism leder till konkurrens med
andra människor och andra företag
Arbetaren betraktar andra människor
som objekt man måste utkonkurrera
4. Människans alienation med sig själv

Man börjar se på sig själv som andra gör – som ett
objekt som bara har ett visst marknadsvärde
baserat på vad man kan producera
Karl Marx
• Marx’s förslag för att besegra
alienation är revolution
• Man har ett kategoriskt imperativ
att omstörta alla situationer vari
människor är förnedrade, förtryckta,
manipulerade, förslavade eller föraktade
• Han uppmuntrade masshysteri och gruppvåld.
”Inte ska man motsätta sig dessa såkallade
’överdrifter’… vi måste inte bara tillåta detta,
utan också ge dem en hjälpande hand.”
Karl Marx citat
• ”Proletärerna har inget hemland.”
Jean-Paul Marat
• ”Proletärerna har inget annat att
förlora än sina bojor.”
Jean-Paul Marat
• ”Religion är folkets opium.”
Heinrich Heine
• ”Från var och en enligt sin förmåga till var
och en enligt sitt behov.”
Louis Blanc
• ”Proletärer i alla land, förena er.”
Karl Schapper
Søren Kierkegaard (1813-1855)
• En tragisk familj
• Om pappan: ”en gammal man,
som själv var enormt melankolisk,
fick i sin höga ålder en son som
ärvde hela tungsinnet” och ”Pappa
fyllde min själ med ångest.”
• Besatt av berättelsen om Abraham
och Isak
Kierkegaard
• Både romantikernas enhetsfilosofi
och Hegels historicism hade fel
• De hade tagit bort individens
ansvar för sitt eget liv
Kierkegaard
Kan I sige meg den
korteste vej fra
Randers til Rønde?
Kierkegaard
• ”Om Hegel hade fullbordat sin
logik och sedan skrivit i
inledningen att det hela endast var
ett tankeexperiment, vari han hade
tagit ett antal försanthållanden för
givna, skulle han då ha varit alla
tiders största tänkare. Men som
det är, är han bara ett stort skämt.”
från Journalen
Kierkegaard
• Filosofiska beskrivningar av
människans natur eller universums
natur är ytterst ointressanta
• Den enskildes existens är viktigast
• Man upplever sin egen existens
när man står inför ett val och
handlar
• Det viktiga är inte vad man gör,
utan att man gör någonting
Kierkegaard
Två sorters sanning:
• Objektiv sanning
 t.ex. historia, vetenskap
 relaterar till den yttre världen
 Objektiva sanningar är ytterst ointressanta
• Subjektiv sanning




personlig
inget objektivt kriterium
Det måste vara sanningen för mig
liknar uppriktighet, men med en
passionerad överlåtelse
Kierkegaard
• Frågor om kristendomens
sanningsenlighet kan man inte
avgöra med filosofiskt eller
teologiskt resonemang. Man
upptäcker denna personliga
sanningen endast genom en lång
(och ibland smärtsam)
introspektion
• Våra värderingar bestämmer vilka
fakta vi uppfattar och hur vi
uppfattar dem
Kierkegaard: 3 stadier på livets väg
•
Det estetiska stadiet. Sådana
människor...





•
är hedonistiska
lever i sinnenas värld
saknar kontroll över sin existens, därför att de
är alldeles för beroende av den externa världen
är passiva och saknar frihet
är beroende av sådant som står utanför en
människas kontroll – makt, egendomar, t.o.m.
vänskap
Det estetiska tillfredsställer inte. Ångest
över ett liv som verkar förutbestämt och
determinerat driver en människa att ta ett
trossprång till nästa stadiet genom ”att
vilja djupt och innerligt.”
Kierkegaard: 3 stadier på livets väg
Det etiska stadiet
• Subjektiviteten är absolut
• Människans främsta uppgift är att
skapa sig själv genom sina val
•
•
Det etiska livet handlar om den inre
världen
Men man kan aldrig leva ett
konsekvent etiskt liv; det estetiska
finns alltid med
Kierkegaard: 3 stadier på livets väg
Det religiösa stadiet
•
Syntesen mellan det estetiska och det
etiska
•
Den ultimata subjektiva handlingen
•
Ett trossprång ut i det irrationella –
bortom all möjlig motivering
•
”Det som jag saknar är klarheten om vad
jag skall göra, inte vad jag skall veta,
förutom när en viss kunskap måste föregå
varje handling. Huvudsaken är att förstå
mig själv, att se vad Gud verkligen vill att
jag gör; huvudsaken är att finna en
sanning som är sann för mig, att finna en
idé för vilken jag kan leva och dö.”
Journalen, 1 augusti 1835
Kierkegaard
Två sorters ångest:
• När man hotas av något externt
• När man hotas av något internt
 Man ser sina obegränsade möjligheter i
vitögat (absolut frihet)
 Människan existerar inte som en ”varelse”
utan som ständigt ”blivande”
 Ångesten över denna obegränsade frihet
bör leda en människa till vansinne
 Det enda sättet att besegra denna ångest
är att ta ett trossprång
Kierkegaards tro
• Reagerade mot ljumheten i
kyrkan
• Kristendomen var både så
överväldigande och så
förnuftsstridig; det måste vara
antingen – eller
• Prästvigdes
Kierkegaards tro
• Kritik mot folkekirken i Danmark
• Om det skulle bevisas att Jesus
aldrig existerat, skulle det inte
påverka kyrkan ett dugg.
• Kierkegaard tyckte det var fel, men
det är en idé som religiösa
existentialister senare omfamnade.
Kierkegaards tro
•
•
•
•
Kristenheten i Danmark är inte
nytestamentlig kristen tro
Att bli en kristen kräver ett medvetet
beslut som bara en mogen människa
kan fatta
Att bli en kristen kräver att man går
genom en förändring i livet från en
köttslig människa till Kristi efterföljare
Att vara Kristi efterföljare kräver att
man är villig att uppoffra sig själv
Kierkegaard
• Kristendomens sanningsanspråk
var ointressanta
• Det viktiga är att tro
• Att tro är att gå i Jesu fotspår
• Tron trots förnuftet; inte tron p g a
förnuftet. Fideism.
• Trons paradox är att förnuftet och
tron utesluter varann. Ju mindre
bevis för tron, desto bättre
Kierkegaard
• ”Ett kristet land” – helt otänkbart!
• Otänkbart att staten skulle skydda
kyrkan
En bra affär?
Extrapris: 100 kronor!
Varför spelar Kierkegaard roll?
• Kierkegaards nedtoning av en
objektiv sanning hjälpte liberalteologin han ogillade
• Kierkegaards betoning på det
subjektiva och på personliga
erfarenheter av Gud utvecklades
till både religiös och ateistisk
existentialism
Friedrich Nietzsche
1844-1900
277
Apollo och Dionsysus
• Det apolloniska














Drömtillståndet
Önskan att skapa ordning
Individen
Harmoni
Ljus
Bildande konster
Skönhet
Klarhet
Inskränkning av uppgjorda gränser
Förhärligande av sken / illusion
Självkontroll
Fulländning
Uttömmande av möjligheter
Skapelse
• “Jag misstror alla systematiker och går ur vägen för
dem. Viljan till system är en brist på hederlighet.”
Apollo och Dionsysus
• Det dionysiska













kaos
berusning
förhärligande av naturen
mörker
grymhet
våld
instinkt
intuition
existensens helhet
orgiastisk passion
upplösande av alla gränser
excess
förstörelse
Nietzsche
• Den finaste litteraturen spänning mellan det
apolloniska och det dionysiska.
• Spänningen skapar dramatisk
konst eller tragedin.
• Aiskylos och Sofokles - höjdpunkten av
konstnärligt skapande
• Euripides förstörde tragedin genom att
tillämpa sokratisk rationalism och blanda i
etik och förnuft.
Nietzsches kristendomskritik
• “Gud är död! Gud förblir död!
Och vi har dödat honom.”
• “Slavmoralen”
• Mer intresserad av kristendomens sociala konsekvenser
än av kristendomens sanningsanspråk.
• Förkastade både buddhism och
kristendomen, men buddhism är mindre
dålig.
Nietzsche om Kant
“Kinesen från
Königsberg”
Nietzsche
• Kristendomen fördömer







krigslystnad
djuriska drifter
passion
vrede
hämnd
äventyr
kunskap
Nietzsche
Två sorters ”goda”
människor:
• de som är goda i sin natur
• de som är goda utav
fruktan
Nietzsche om kärleksbudet
• Kristendomen predikar kärleksbudet p g a rädsla.
• ”Jag är rädd för att någon
annan ska skada mig; därför
försöker jag övertyga honom
att jag älskar honom. Vore jag
starkare och djärvare skulle jag öppet
visa det föraktet som jag naturligtvis har
för honom.”
Nietzsche om Guds död
• Inte bara teologiskt
• Följder för epistemologin
• Det finns inget “Guds
perspektiv” som är det rätta
perspektivet eller den rätta
tolkningen.
• Öppnade upp vägen för relativism.
Nietzsche om Övermänniskan
• Övermänniskan istället för
kristendomen.
• Alla ska inte bli övermänniskor.
• Låter sig inte bindas av
gängse konventioner och
föreställningar.
• Pippi Långstrump
Nietzsche och Pippi = BFF!
Nietzsche om Övermänniskan
• "Min formel för det stora hos
människan är amor fati: att
man inte vill ha någonting
annorlunda, inte i framtiden,
inte i det förflutna, inte i all
evighet. Inte bara uthärda det
nödvändiga, än mindre förtiga det... utan
älska det".
• "Det som inte dödar mig gör mig
starkare."
Nietzsche om Övermänniskan
• Övermänniskan vågar lida och tillfoga
smärtan.
• ”Nästan allt som vi kallar ’finkultur’
bygger på att spiritualisera och
förstärka grymhet.”
• ”Vem kan uppnå något stort om man
inte känner i sig själv både kraften
och viljan att tillfoga någon stort
lidande? Att kunna lida är av ringa betydelse:
apropå detta, har t.o.m. kvinnor och slavar uppnått
stor skicklighet. Men att inte förstöras av inre
betryck och tvivel när man tillfogar stor smärta och
hör på ropen – detta är storhet.”
Nietzsche om etik
• Ska etiken vara aristokratisk
eller demokratisk?
• Utilitarism = ”svinfilosofi”
• ”De vanliga” människornas
lycka saknar betydelse.
• Allt som är rätt eller fel i sig angår bara
de överlägsna få; det som händer de
andra är helt ointressant.
Nietzsche om John Stuart Mill
“Den där
träskallen”
Nietzsche om John Stuart Mill
”Jag avskyr den där mannens banalitet när han säger:
’det som är rätt för en människa är också rätt för en
annan’; ’Gör inte mot andra det som du inte vill att de ska
göra mot dig.’ Hypotesen är ytterst föraktlig: den
förutsätter att det finns något slags likvärdighet mellan
mina handlingar och dina.”
Nietzsche om demokrati
• Övermänniskan måste bekämpa
demokratiska tendenser i
samhället.
• Medelmåttiga människor överallt
går skuldra vid skuldra för att
göra sig själva till mästare.
• ”En ny aristokrati som bygger på den
strängaste självdisciplinen, och vari de
filosofiska maktmännens och artisttyrannernas vilja blir präglad i tusentals år.”
• Fackföreningsmotståndare.
Nietzsches inflytande
•
•
•
•
•
anarkism
antisemitism
Hitler och nazism
ateistisk existentialism
poststrukturalistisk relativism
296
Thales (ca 585 f.Kr.)
• En av ”de 7 vise”
• Räknade ut pyramidernas
höjd
• Grundämnet - vatten
• Trodde också på själen, som var kraften
som styr kroppen
• Polyteist och sa att allting är fyllt av
gudar
Anaximandros
•
•
•
•
•
•
ca. 610 f.Kr. – ca 546 f.Kr.
Lärjunge till Thales
Vår värld är som en cylinder
Trodde på evolution
I världen finns polariteter
De fyra krafterna: elden, jorden, luften och
vattnet är gudar
• Grundämnet är ”det odefinierbara; det
gränslösa” (apeiron)
• På grund av de motsatta krafterna står jorden
stilla, utan riktning eller förändring
Anaximenes
• 570-526 f.Kr.
• Lärjunge till Anaximandros
• Grundämnet är luft eller
dimma
• Luft ~ anda, själ, andedräkt
Empedokles
• 494-434 f.Kr.
• Förnekar att någonting kan
uppstå ur intet och att
någonting kan fullständigt
förintas
• Fyra grundämnen: vatten, eld,
luft och jord
• Vi måste kunna lita på våra
sinnen
Anaxagoras
• 500-428 f.Kr.
• Ingenting uppstår eller
försvinner
• Helheten finns alltid i alla
beståndsdelar
• Världsförnuftet: ”Nous”
Demokritos
• 460-370 f.Kr.
• Atomer
• Materialist = Ingen ande som
styr naturen