Atommodeller En kort och ofullständig orientering Atommodeller genom historien Demokritos (400-talet f.kr) – Världen består av odelbara partiklar, atomer. Aristoteles (300-talet f.kr) – Världen består av de fyra elementen Jord, Eld, Luft och Vatten. Denna filosofi stod sig i nästan 2 000 år(!). 1600-1800-talen: Uppdelning av sammansatta ämnen till enklare. Mendeljev (1834 – 1907) – Systematiserade de kända grundämnena i det som sedan skulle bli det periodiska systemet. Undersökte egenskaper som liknade varandra hos olika ämnen. Atommodeller genom historien 1890-talet – Joseph John Thomson gjorde elektriska experiment och upptäckte negativt laddade partiklar som var mycket lättare än en väteatom. Elektronen var i och med upptäckt. Vad är det positiva ämnet i ”bullen”? Thomson visste inte. Atommodeller genom historien 1911 – Ernest Rutherford presenterade sin modell, som baserade sig på experiment. Om man tänker sig atomkärnorna som storleken 1 mm (i verkligheten är de i storleksordningen 10−15 m), ligger elektronerna 100 m från kärnan i den skalan. Atommodeller genom historien 1913 – Niels Bohr byggde vidare på Rutherfords modell och gjorde energimätningar på väteatomen. Energierna tar sig uttryck som ljus i olika färger. Protonen och elektronen var nu upptäckta. James Chadwick visade år 1932 att det måste finnas ytterligare en partikel i atomkärnan: neutronen. Atommodeller genom historien 1925 - Erwin Schrödinger beskrev atomen med en matematisk ekvation, Schrödingerekvationen. Klicka på ekvationen för att läsa en beskrivning av den. Schrödingerekvationen beskriver b la att elektronerna inte har någon säker position, utan att de är på flera platser samtidigt! Atommodeller genom historien Idag finns de (frontfigur: den svenske professorn Max Tegmark) som hävdar att världsalltet inte bara kan beskrivas med matematik, utan faktiskt är matematik. Klicka på bilden för att läsa en beskrivning av boken.