Spara energi

Spara energi
- en utmaning i
Göteborgs stadsdelar
VÄXTHUSEFFEKTEN
Denna information är utarbetad i ett samverkansprojekt 2007—2010 mellan stadsdelsförvaltningarna Askim, Backa, Bergsjön, Biskopsgården, Högsbo, Linnéstaden, Tuve-Säve
och Tynnered samt Göteborgs Agenda 21 och Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF).
Personer som har bidragit till det pedagogiska materialet
Energivetare (studenter): Emma Björkman, Emanuel Blume, Joakim Engström, Anna Fälth,
Dan Gall, Lisa Janmar, Caroline Larsson och Emelie Wigermo.
Pedagoger (studenter): Louise Backelin, Kristina Bengtsson, Zara Bergström, Anna Brynås,
Johanna Ekfeldt, Sofia Emanuelsson, Emma Harborn, Katarina Karlsson, Kjell-Åke Larsson,
Lena Liljeröd och Sofia Valegård.
Miljöbron: Malin Planander och Torunn Renhammar.
Foton och illustrationer
framsidan: Fotomedia
Grafisk form och layout
Eva Lena Pernander/Julija Smilevska, Lokalförsörjningsförvaltningen 2008
2
Om växthuseffekten
i ett växthus, och det är detta fenomen som kallas växthuseffekten.
Utan den skulle medeltemperaturen
på jorden vara ungefär -19°C och allt
vatten skulle vara fruset till is.
Klimatet håller på att förändras och
vi kan se en temperaturstegring på
jorden. Idag är de flesta forskare
överens om att det är de ökade mängderna av vissa gaser i atmosfären, så
kallade växthusgaser, som är orsaken till denna temperaturstegring
vilken också benämns global uppvärmning. Eftersom följderna av en
global uppvärmning blir så många
och allvarliga uppfattas klimatproblemet idag som det tuffaste miljöhotet mänskligheten har att lösa. Men
om alla strävar åt samma håll finns
åtgärder att vidta för att lösa problemet.
Den ökande växthuseffekten – global
uppvärmning
Halterna av växthusgaser i atmosfären har varierat under miljoner år
och klimatet har varit både varmare
och kallare än det är idag. Den globala uppvärmning som det talas mycket om beror på att vi människor håller på att förstärka växthuseffekten.
Vi släpper ut en stor mängd växthusgaser, vilket gör att en allt mindre
del av jordens värmestrålning släpps
ut genom atmosfären. Detta leder i
sin tur till en global uppvärmning,
det vill säga att medeltemperaturen
på jorden ökar. Under de senaste 150
åren har medeltemperaturen höjts
med drygt 0,7°C.
Den växthusgas man idag talar om
är framförallt koldioxid. Koldioxid
är den växthusgas som har störst
betydelse eftersom den släpps ut i så
stora mängder. Alla typer av förbränning ger koldioxidutsläpp. Trots att
många länder aktivt försöker minska
sina utsläpp av koldioxid sker idag
fortfarande en kraftig global ökning.
En utförligare beskrivning av växthusgaser finns i faktarutan nedan.
Den naturliga växthuseffekten
Växthuseffekten är ett naturligt och
livsnödvändigt fenomen. Detta fenomen innebär att jorden bestrålas av
energi från solen. En del av solenergin, ungefär 30 procent, reflekteras
på ovansidan av molnen och på ljusa
landområden som is, snö och öknar
och ”studsar” ut i rymden igen.
Men den största delen av solenergin, ungefär 70 procent, kommer
ner till jorden och värmer mark och
hav samt driver alla de processer
som kräver energi på planeten, allt
från växternas fotosyntes till havsströmmar och vindar. Den uppvärmda jordytan strålar i sin tur tillbaka
värme som tas upp av växthusgaser i
atmosfären.
De här gaserna låter solljuset
passera ut i rymden igen, men reflekterar tillbaks så pass mycket värme
till jorden att temperaturen hålls på
en bebolig nivå. Atmosfären fungerar alltså som ett värmande hölje
runt jordklotet, ungefär som glaset
3
och de som är nederbördsrika kommer att få ännu mer nederbörd. Även
vindarna kommer att öka, vilket i sig
påverkar temperaturmönstren över
hela jorden och leder till mer extrema väderförhållanden.
Konsekvenser av global
uppvärmning
Den globala uppvärmningen leder
till allvarliga konsekvenser för människan och miljön. Det är emellertid
svårt att avgöra exakt vilka effekter
ett varmare klimat kommer att få.
Eftersom högre temperatur
leder till att havsvattnet utvidgar
sig, kommer havsytan globalt att
höjas successivt. Höjningen förstärks
av att glaciärer och polarisar på land
smälter.
Generellt kommer de områden som
är torra idag att bli ännu torrare
Globalt
Enligt klimatforskare kommer havsnivån att stiga mellan 0,2 meter och
0,6 meter de närmsta 100 åren. Detta
får störst konsekvenser för områden
med låglandskuster, som exempelvis
Nederländerna och Bangladesh, samt
Fakta växthusgaser
De växthusgaser man talar om är
framförallt koldioxid (CO2), men det
finns även andra gaser som klassificeras som växthusgaser t.ex. vattenånga (H2O), metan (CH4) och dikväveoxid (N2O), även kallad lustgas.
Gaserna är olika kraftfulla som växthusgaser, vilket bland annat beror på
deras kemiska egenskaper och deras
olika livslängd i atmosfären. (Källa:
IPPC, 2007)
Vattenånga är också en växthusgas
och står för hela 60 procent av den
naturliga växthuseffekten (Källa:
SMHI hemsida, 2008). Om medeltemperaturen på jorden stiger kommer mer vattenånga att avdunsta
från haven och hamna i atmosfären,
vilket i sin tur leder till ytterligare
uppvärmning.
Metan bildas i naturen när nedbrytning av växt- och djurdelar sker utan
syretillgång, till exempel i våtmarker, risodlingar och i magen på idisslande djur, så som får och kor. Metan
är även den största beståndsdelen i
fossil naturgas.
Koldioxid är den växthusgas som har
störst betydelse eftersom den släpps
ut i så stora mängder. Alla typer av
förbränning av fossila bränslen ger
koldioxidutsläpp. Till fossila bränslen
hör energikällor som olja, kol och naturgas. Förbränning av fossila bränslen står för 75 procent av de totala
koldioxidutsläppen. (Källa: Baird,
2005) Resterande del kommer från
ändrad markanvändning, till exempel
avverkning av skogar för att ge plats
åt jordbruk. Detta bidrar till ökad
koldioxidhalt i atmosfären, dels eftersom färre växter genom fotosyntesen kan ta upp luftens koldioxid, dels
genom att det kol som finns bundet i
marken kan frigöras.
Utsläpp från dikväveoxid uppkommer genom förbränning av bränslen
som innehåller kväve. Stora mängder
kväve omsätts dessutom inom jordbruket i form av konstgödsel där en
del av
kvävet omvandlas till dikväveoxid.
4
Fakta Sverige
små ögrupper och landområden kring
floder som mynnar ut i havet.
En stor del av jordens befolkning är
jordbrukare och om skördarna flera
år i rad skulle slå fel på grund av
torka eller kraftig nederbörd, skulle
det kunna leda till stora problem för
denna grupp, liksom befolkningen i
övrigt. Stora folkomflyttningar och
internationella konflikter skulle
kunna bli resultatet.
Om jordbruksproduktionen inte
ökar i samma takt i andra delar i
världen skulle det kunna leda till
stigande matpriser, större konkurrens och påverkan på hela världsekonomin.
Varmare och fuktigare klimat
skulle också underlätta spridningen
av tropiska parasiter och sjukdomar.
Klimatmål 2008-2012
De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde vara
minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Målet skall nås genom
inhemska åtgärder, utan användning
av utsläppskrediter via vare sig flexibla mekanismer (d.v.s. man får inte
tillgodoräkna sig miljöinvesteringar i
andra länder) eller kompensation för
upptag i så kallade kolsänkor (upptag
av koldioxid i växande skog)
Klimat- och energimål på medellång och lång sikt
Riksdagen har beslutat om klimatoch energimål (Propositionerna
2008/09:162 och 163) till år 2020 och
en vision år 2050. Målen ska även inkludera utsläppskrediter via flexibla
mekanismer.
Sverige
Sverige har en lång kustremsa.
Många områden och städer kommer att påverkas även om effekten
inte bli lika kraftfull som i låglänta länder. I de nordliga delarna av
landet märks fortfarande landhöjningen som ett spår av den senaste
istiden, men i andra delar av landet
kan havsytans höjning komma att få
konsekvenser. Samhällena har byggt
upp sin infrastruktur under lång tid
och alla system som avloppssystem,
vägar och hamnar är anpassade till
en viss vattennivå. Om havsytan höjs
kan det vara både kostsamt och energikrävande att anpassa ett kustområde till de nya förutsättningarna.
Uppvärmningen kommer troligen
leda till större avkastning från jordbruket medan vinterturismen skulle
drabbas hårt.
Klimat- och energimål år 2020
• Sverige bör minska utsläppen av
växthusgaser med ca 40 procent
jämfört med år 1990.
• Minst 50 procent förnybar energi.
• 20 procent effektivare energianvändning.
• Minst 10 procent förnybar energi
i transportsektorn.
• Användningen av fossila bränslen
för uppvärmning ska vara avvecklad.
Vision år 2050
Sverige har en hållbar och resurseffektiv energi-försörjning och inga
nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.
5
Fakta Göteborg
Prioriterade mål
Göteborg har på kort sikt fyra prioriterade mål för att minska utsläpp av växthusgaser.
• Miljön ska förbättras genom att biltrafiken minskar till förmån för resande
med kollektivtrafik och cykel
• Resurshushållningen ska öka
• Förbrukningen av fossila bränslen ska
minska
• El-effektiviteten ska öka
Göteborgs kommunfullmäktige har
fattat beslut om ett lokalt miljökvalitetsmål på medellång och lång sikt
för ”Begränsad klimatpåverkan”
År 2020
Utsläppen av koldioxid från den ickehandlande sektorn ska ha minskat
med minst 30 procent jämfört med
år 1990. Målet ska nås genom inhemska åtgärder, utan användning av
utsläppskrediter via flexibla mekanismer.
År 2050
Göteborg har en hållbar och rättvis
utsläppsnivå för koldioxid.
Vi kan påverka
Hur framtiden blir styrs till stor del
av hur vi agerar idag. Det är viktigt
att komma ihåg att vi alla har en
möjlighet att påverka. Gemensamt
kan vi hjälpas åt att begränsa utsläppen av växthusgaser. Detta kräver
att alla länder, företag och privatpersoner tar ansvar för att minska sina
utsläpp.
6
FÖR ELEVER
Vad händer i framtiden
Uppvärmningen av jorden kommer
att påverka både miljön och oss människor, men det är svårt att säga
exakt vad som kommer att hända.
Forskare tror att havet kommer
att stiga mellan 2 dm och 6 dm de
närmsta 100 åren. Höjningen förstärks av att glaciärer och polarisar
på land smälter. Detta kommer att
märkas mest i länder som har låga
kuster, som till exempel Nederländerna i Europa och Bangladesh i
Sydasien.
Platser på jorden som idag är torra
kommer troligen att bli ännu torrare, regniga områden kommer att
bli ännu regnigare. Detta kan leda
till att det blir svårare för bönder att
odla mat på många ställen i världen,
eftersom skördarna riskerar att torka eller regna bort. Om det blir brist
på mat kan många människor behöva flytta från sina hem.
Sverige har en lång kustremsa. Om
havsytan stiger kommer flera städer
och områden att påverkas även om
effekten inte blir lika stor som i låglänta länder.
ÅK 3—6
VÄXTHUSEFFEKTEN
Du har kanske har sett i tidningar
och på TV att det talas om växthuseffekten. Vet du vad växthuseffekten
är?
Tänk dig att du går in i ett växthus
med väggar och tak av glas. I växthuset släpper glaset in solljus till plantorna och blommorna som växer där.
Däremot släpper glaset inte ut så
mycket värme. Detta gör att det blir
mycket varmare i växthuset än
utanför. En del av värmen stannar
helt enkelt kvar inne i växthuset.
Uppvärmningen på jorden fungerar
på samma sätt som i växthuset. Runt
om jorden finns atmosfären.
Atmosfären är ett lager av gas som
finns runt hela jordklotet. Gaserna
i atmosfären fungerar nästan som
glaset i ett växthus – ljus från solen
släpps igenom och värmer upp jorden, men sen släpps inte all värm ut
igen. Det är därför gaserna i atmosfären kallas för växthusgaser och
uppvärmningen av jorden för växthuseffekten.
Utan växthuseffekten hade det varit jättekallt och allt vatten på jorden
hade frusit till is. Forskarna tror att
jordens medeltemperatur hade varit
nästan -19 grader, ungefär lika kallt
som det är i en frys. Det är alltså bra
att vi har växthuseffekt på jorden.
Problemet är att vi människor släpper ut för mycket växthusgas framför
allt en som heter koldioxid. När det
blir för mycket koldioxid i atmosfären ökar växthus-effekten och medeltemperaturen på jorden stiger. Man
brukar tala om global uppvärmning.
Vi kan påverka
Alla vi människor som bor på jorden kan påverka hur klimatet blir i
framtiden. Därför är det viktigt att
hjälpas åt för att minska utsläppen
av växthusgaser. I detta häfte kan du
läsa mer om vad du kan göra för att
minska dina utsläpp av växthusgaser.
7
ÅK 6—9
och hav samt driver alla de processer
som kräver energi på planeten, allt
från
växternas fotosyntes till havsströmmar och vindar. Den uppvärmda
jordytan strålar i sin tur tillbaka
värme som tas upp av växthusgaser i
atmosfären. De här gaserna låter solljuset passera ut i rymden igen, men
reflekterar tillbaks så pass mycket
värme till jorden att temperaturen
hålls på en bebolig nivå. Atmosfären
fungerar alltså som ett värmande
hölje runt jordklotet, ungefär som
glaset i ett växthus, och det är detta
fenomen som kallas växthuseffekten. Utan den skulle medeltemperaturen på jorden vara ungefär
-19°C och allt vatten skulle vara fruset till is.
Om växthuseffekten
Klimatet håller på att förändras och
vi kan se en temperaturstegring på
jorden. Idag är de flesta forskare
överens om att det är de ökade mängderna av vissa gaser i atmosfären, så
kallade växthusgaser, som är orsaken till denna temperaturstegring
vilken också benämns global uppvärmning. Eftersom följderna av en
global uppvärmning blir så många
och allvarliga uppfattas klimatproblemet idag som det tuffaste miljöhotet mänskligheten har att lösa. Men
om alla strävar åt samma håll finns
åtgärder att vidta för att lösa problemet.
Den ökande växthuseffekten – global uppvärmning
Den naturliga växthuseffekten
Halterna av växthusgaser i atmosfären har varierat
under miljoner år och klimatet har
varit både varmare och kallare än
det är idag. Den globala uppvärmning som det talas mycket om beror
på att vi människor håller på att förstärka växthuseffekten. Vi släpper ut
en stor mängd växthusgaser, vilket
gör att en allt mindre del av jordens
värmestrålning släpps ut genom atmosfären. Detta leder i sin tur till
en global uppvärmning, det vill säga
att medeltemperaturen på jorden
ökar. Under de senaste 150 åren har
medeltemperaturen höjts med drygt
0,7°C.
Den växthusgas man idag talar om
är framförallt koldioxid. Koldioxid
är den växthusgas som har störst
betydelse eftersom den släpps ut i så
stora mängder. Alla typer av förbränning ger koldioxidutsläpp. Trots att
många länder aktivt försöker minska
sina utsläpp av koldioxid sker idag
fortfarande en kraftig global ökning.
På jorden har vi en naturlig och nödvändig växthuseffekt som är förutsättningen för allt liv på vår planet.
Men vad är då växthuseffekten?
Tänk dig att du går in i ett växthus
med väggar och tak av glas. I växthuset släpper glaset in solljus till plantorna och blommorna som växer där.
Däremot släpper glaset inte ut så
mycket värme. Detta gör att det blir
mycket varmare i växthuset än utanför. Värmen stannar helt enkelt kvar
inne i växthuset. På samma sätt bestrålas jorden
hela tiden av strålning från solen. En
del av solenergin, ungefär 30 procent,
reflekteras på ovansidan av molnen
och på ljusa landområden som is, snö
och öknar och ”studsar” ut i rymden
igen. Men den största delen av solenergin, ungefär 70 procent, kommer ner till jorden och värmer mark
8
En utförligare beskrivning av växthusgaser finns i faktarutan längst
ner på sidan.
Generellt kommer de områden som
är torra idag att bli ännu torrare
och de som är nederbördsrika kommer att få ännu mer nederbörd. Även
vindarna kommer att öka, vilket i sig
påverkar temperaturmönstren över
hela jorden och leder till mer extrema väderförhållanden.
Konsekvenser av global
uppvärmning
Den globala uppvärmningen leder
till allvarliga konsekvenser för människan och miljön. Det är emellertid
svårt att avgöra exakt vilka effekter
ett varmare klimat kommer att få.
Eftersom högre temperatur leder
till att havsvattnet
utvidgar sig, kommer havsytan globalt att höjas successivt. Höjningen
förstärks av att glaciärer och polarisar på land smälter.
Globalt
Enligt klimatforskare kommer havsnivån att stiga mellan 0,2 meter och
0,6 meter de närmsta 100 åren. Detta
får störst konsekvenser för områden
med låglandskuster, som exempelvis
Nederländerna och Bangladesh, samt
små ögrupper och landområden kring
floder som mynnar ut i havet.
Fakta växthusgaser
De växthusgaser man talar om är framförallt koldioxid (CO2), men det finns
även andra gaser som klassificeras som
växthusgaser t.ex. vattenånga (H2O),
metan (CH4) och dikväveoxid (N2O), även
kallad lustgas. Gaserna är olika kraftfulla som växthusgaser, vilket bland annat beror på deras kemiska egenskaper
och deras olika livslängd i atmosfären.
(Källa: IPPC, 2007)
Koldioxid är den växthusgas som har
störst betydelse eftersom den släpps ut
i så stora mängder. Alla typer av förbränning av fossila bränslen ger koldioxidutsläpp. Till fossila bränslen hör
energikällor som olja, kol och naturgas.
Förbränning av fossila bränslen står för
75 procent av de totala koldioxidutsläppen. (Källa: Baird, 2005) Resterande del
kommer från ändrad markanvändning,
till exempel avverkning av skogar för att
ge plats åt jordbruk. Detta bidrar till
ökad koldioxidhalt i atmosfären, dels eftersom färre växter genom fotosyntesen
kan ta upp luftens koldioxid, dels genom
att det kol som finns bundet i marken
kan frigöras.
Vattenånga är också en växthusgas och
står för hela 60 procent av den naturliga
växthuseffekten (Källa: SMHI hemsida,
2008). Om medeltemperaturen på jorden
stiger kommer mer vattenånga att avdunsta från haven och hamna i atmosfären,
vilket i sin tur leder till ytterligare uppvärmning.
Metan bildas i naturen när nedbrytning
av växt- och djurdelar sker utan syretillgång, till exempel i våtmarker, risodlingar och i magen på idisslande djur, så som
får och kor. Metan är även den största
beståndsdelen i fossil naturgas.
Utsläpp från dikväveoxid uppkommer genom förbränning av bränslen som innehåller kväve. Stora mängder kväve omsätts dessutom inom jordbruket i form av
konstgödsel där en del av kvävet omvandlas till dikväveoxid.
9
En stor del av jordens befolkning är
jordbrukare och om skördarna flera
år i rad skulle slå fel på grund av
torka
eller kraftig nederbörd, skulle det
kunna leda till stora problem för
denna grupp, liksom befolkningen i
övrigt. Stora folkomflyttningar och
internationella konflikter skulle kunna bli resultatet.
Om jordbruksproduktionen inte
ökar i samma takt i andra delar i
världen skulle det kunna leda till stigande matpriser, större konkurrens
och påverkan på hela världsekonomin.
Varmare och fuktigare klimat skulle också underlätta spridningen av
tropiska parasiter och sjukdomar.
Vi kan påverka
Hur framtiden blir styrs till stor del
av hur vi agerar idag. Det är viktigt
att komma ihåg att vi alla har en
möjlighet att påverka. Gemensamt
kan vi hjälpas åt att begränsa utsläppen av växthusgaser. Detta kräver
att alla länder, företag och privatpersoner tar ansvar för att minska sina
utsläpp.
Sverige
Sverige har en lång kustremsa.
Många områden och städer kommer
att påverkas även om effekten inte
bli lika kraftfull som i låglänta länder. I de nordliga delarna av landet
märks fortfarande landhöjningen
som ett spår av den
senaste istiden, men i andra delar
av landet kan havsytans höjning
komma att få konsekvenser. Samhällena har byggt upp sin infrastruktur
under lång tid och alla system som
avloppssystem, vägar och hamnar
är anpassade till en viss vattennivå.
Om havsytan höjs kan det vara både
kostsamt och energikrävande att anpassa ett kustområde till de nya förutsättningarna.
Uppvärmningen kommer troligen
leda till större avkastning från jordbruket medan vinterturismen skulle
drabbas hårt.
10
FÖR LÄRARE
Övningar åk 3—6
Övning 1
Genomför en fyrahörns-övning med
tema växthuseffekt.
En ökad växthuseffekt innebär att
jordens medeltemperatur kommer
att stiga. Det får i sin tur konsekvenser på många platser i form av förändrade nederbördsmönster, höjning
av havsnivån och mer extremt väder.
Vilka tror du kommer att drabbas
hårdast av en ökad växthuseffekt?.
• Hörn 1: Vi som bor i Göteborg
• Hörn 2: Fattiga människor i
utvecklingsländer
• Hörn 3: Utrotningshotade
växter
• Hörn 4: Isbjörnarna
Övningar åk 6—9
Övning 1
Genomför en fyrahörnsövning med
tema växthuseffekt.
En ökad växthuseffekt innebär att
jordens medeltemperatur kommer
att stiga. Det får i sin tur konsekvenser på många platser i form av förändrade nederbördsmönster, höjning
av havsnivån och mer extremt väder.
Vilka tror du kommer att drabbas
hårdast av en ökad växthuseffekt?.
• Hörn 1: Vi som bor i Göteborg
• Hörn 2: Fattiga människor i
utvecklingsländer
• Hörn 3: Utrotningshotade
växter
• Hörn 4: Isbjörnarna
11