Skattningsverktyg

Skattningsverktyg
Skattningssverktyg
Omsorg, relationer och samspel
1. Personalen har en dialog med barn och vårdnadshavare om det som har betydelse för
barnens trygghet och trivsel i förskolan.
2. …
3. Förskolans fysiska miljö och aktiviteter skapar tid och rum för barnen att samarbeta och
utveckla relationer med varandra. Personalen skapar möjligheter för barn i alla åldrar att utveckla
trygghet med ett fåtal vuxna, samt trygghet i barngruppen och i förskolans fysiska miljö. Barn
uppmuntras att hjälpa, lyssna på och trösta varandra. Personalen är förebilder genom ett
respektfyllt klimat i personalgruppen.
4. …
5. Personalen är lyhörd för barnens behov av omsorg*, exempelvis närhet, tröst eller utmaningar.
Personalen respekterar och bekräftar barnens känslor och hjälper dem att sätta ord på dessa.
Personalen ger barnen redskap för att i ökande grad själva kunna hantera exempelvis konflikter.
Personalen är nyfiken på barnens intressen och perspektiv och använder sin kunskap om
dessa för att bygga en relation till barnen. Dokumentation kring barnens trygghet, trivsel och
relationer ger underlag för reflektion och används för att utveckla de pedagogiska relationerna*.
6. …
ORDLISTA
7. Personalen visar en tilltro till varje barns förmåga att utveckla kunskaper, färdigheter och
värderingar samt ett intresse för varje barns person. Alla barn blir bemötta som unika personer
utifrån sina egna handlingar och uttryck*.
OMSORG – Ett förhållningssätt med etiska dimensioner. Omsorg innebär aspekter som omvårdnad,
omtanke, känslomässig närvaro och engagemang i barnens välbefinnande.
PEDAGOGISKA RELATIONER – En relation mellan pedagog och barn som både betonar aspekter av
omsorg och lärande. Uttrycket fäster uppmärksamheten på att barnens utveckling och lärande gynnas av
pedagogers förmåga att skapa relationer till barnen.
EGNA HANDLINGAR OCH UTTRYCK – Barnen blir inte huvudsakligen bemötta utifrån personalens
förväntningar på hur en ”flicka” eller en ”treåring” brukar vara, utan utifrån hur de själva uttrycker sin
personlighet i ord eller handling.
1
Skattningssverktyg
Likabehandlingsarbete
1. Personalen uppmärksammar och ingriper i konflikter mellan barn.
2. …
3. Det finns en variation i miljöer och material som återspeglar en kulturell mångfald, olika
familjekonstellationer och olika levnadsvillkor. Personalen har överblick över de utrymmen där
barnen vistas för att kunna uppmärksamma kränkande behandling*. Personalen arbetar med
värdegrundsfrågor tillsammans med barn i alla åldrar. Personalen ingriper vid trakasserier och
kränkande behandling både i relationer mellan barn och i relationer mellan personal och barn.
Innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling är förankrat hos personalen.
4. …
5. Personalens förhållningssätt, språkbruk och bekräftelser av barnen motverkar fördomsfulla
attityder och stereotypa föreställningar* om exempelvis ålder, kön och etnicitet. Barnen
och personalgruppens mångfald används som en resurs i det pedagogiska arbetet.
Likabehandlingsarbetet inkluderar barnens perspektiv och erfarenheter, och integreras
med andra områden som lek och estetiska uttrycksformer*. Dokumentation används för att
synliggöra personalens förhållningssätt och processer* i barngruppen. Dokumentationen
används som underlag för reflektion kring exempelvis normer, identitet och makt.
6. …
ORDLISTA
7. Likabehandlingsarbetet pågår i alla delar av verksamheten. Personalen värnar om
barnens integritet och olika sätt att vara. Personal uppmuntrar och stödjer barn i alla åldrars
etiska reflektioner och ställningstaganden kring livsfrågor. I framtagandet av planen mot
diskriminering och kränkande behandling är personal, barn och vårdnadshavare delaktiga.
KRÄNKANDE BEHANDLING – Ett uppträdande som kränker barnets värdighet, men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund.
STEREOTYPA – Förenklade föreställningar om att medlemmar av en grupp delar samma egenskaper.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama.
PROCESSER – Processer handlar i detta sammanhang exempelvis om lärprocesser hos enskilda barn eller
grupper av barn, eller processer som rör hur olika aktiviteter utvecklas i verksamheten.
2
Skattningssverktyg
Barn som behöver mer stöd än andra*
1. Barnens olika behov och förutsättningar uppmärksammas och diskuteras.
2. …
3. Det finns rutiner för att följa varje barns utveckling, trygghet och lärande, i syfte att
uppmärksamma individuella behov. I verksamheten finns tillfälle att möta det enskilda barnet.
Personalen har tillgång till stöd och vägledning genom handledning. Det görs dokumentation
för att följa de barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd. Denna dokumentation används
för planering av det fortsatta arbetet i verksamheten.
4. …
5. Arbetet med särskilt stöd planeras och utvärderas tillsammans med vårdnadshavare och vid
behov med annan specialistkompetens*. I de fall det finns resurspersonal är de integrerade i
verksamheten som helhet. Det finns kompetens i personalgruppen för att anpassa bemötande
och pedagogik till det enskilda barnet. Personalen utgår från barnens perspektiv, intressen och
förmågor i sin pedagogiska planering. Beslut om insatser* föregås av noggranna pedagogiska
överväganden. Barn som tillfälligt eller varaktigt* behöver mer stöd än andra får detta stöd
utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Dokumentation används som
underlag för reflektion kring betydelsen av förskolans miljö och personalens förhållningssätt för
de barn som upplevs vara i behov av särskilt stöd.
6. …
ORDLISTA
7. Personalen strävar efter att förstå barnens intentioner* och signaler i olika sammanhang.
Särskild vikt läggs vid att skapa tillitsfulla pedagogiska relationer med de barn som upplevs
vara i behov av särskilt stöd, för att möta deras individuella behov av trygghet, omsorg och
utmaningar. Barngruppen används som en viktig och aktiv del i det enskilda barnets utveckling
och lärande. Förskolans aktiviteter och miljöer organiseras för att alla barn ska kunna delta och
uppleva sig som en tillgång i gruppen.
BARN SOM BEHÖVER MER STÖD ÄN ANDRA – Barn som tillfälligt eller under en längre tid behöver mer
stöd än andra.
SPECIALISTKOMPETENS – Person med specialkunskap, t.ex. specialpedagog, psykolog, person inom
Individ och Familj eller sjukvården.
INSATSER – Arbete som bidrar till resultat eller förändring.
VARAKTIGT – Något som består under lång tid, eller varar i hel livstid.
INTENTION – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet.
I detta sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
3
Skattningssverktyg
Språk och kommunikation
1. Det finns tillfällen för barnen att ta del av berättelser eller sagor. Personalen för samtal med
barnen.
2. …
3. Utformningen av miljön uppmuntrar barnens intresse för skriftspråket. Det finns tillgängligt
material för läsning, språklek och lekskrivande* men även annat material som kan utmana
barn i alla åldrar i deras språkutveckling. Personalen läser och berättar regelbundet för barnen.
Personalen använder ett nyanserat språk i samtal med barnen.
4. …
5. Aktiviteter med ett språkutvecklande innehåll utgår ifrån barnens, oavsett kön eller ålder,
intressen och erfarenheter samt personalens ambitioner att tillföra något nytt. Barnen
uppmuntras att leka med språk och reflektera över dess form, innehåll och funktion. Personalen
ger förutsättningar för barnens språkliga samspel med varandra. Personalen arbetar för att
barn i alla åldrar ska få utrymme att uttrycka åsikter och ta del i kommunikation. Barnens
språkutveckling fördjupas genom användandet av estetiska utrycksformer*, IKT* eller tecken*.
Dokumentation utgör underlag för reflektion i syfte att utveckla språkliga aktiviteter och
kommunikationsprocesser* i verksamheten.
6. …
7. Kommunikationen mellan barn och personal har formen av en dialog*. Personalen strävar
efter att förstå barnens intentioner* i olika sammanhang. De vardagliga samtal som förs mellan
barn och personal ger barnen utrymme att reflektera över händelser och upplevelser från
både förskoleverksamheten, hemmet och omvärlden. Ett språkutvecklande arbetsätt pågår
hela dagen i verksamhetens alla delar. Med utgångspunkt i den egna verksamheten reflekterar
personalen kring språkets roll i skapandet av identitet och normer.
ORDLISTA
TILLGÄNGLIGT MATERIAL – Material som är möjligt för barnen att ta själv, t.ex. i hyllor eller skåp i barnhöjd.
MATERIAL FÖR LÄSNING, SPRÅKLEK OCH LEKSKRIVANDE – Exempelvis litteratur, bokstäver, pennor,
sångkort, språkpåsar, bilder, skrivmaskiner eller tangentbord och annat material som bidrar till språk- och
kommunikationsmöjligheter.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama, för att
bredda och intensifiera språk och kommunikation.
IKT – Informations- och kommunikationsteknik.
TECKEN – I regel syftas på TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.
KOMMUNIKATIONSPROCESSER – Skeenden i både verbal och ickeverbal kommunikation.
DIALOG – Samtal och kommunikation där det finns utrymme för olika röster, åsikter och perspektiv.
INTENTIONER – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet. I detta
sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
4
Skattningssverktyg
Modersmål och flerspråkighet
1. Personalen har kännedom om vilka modersmål som finns i barngruppen. Det finns tillfällen
då barnens olika språk förekommer i verksamheten.
2. …
3. Miljön återspeglar en kulturell och språklig variation*. Det finns ett tillåtande klimat för barn
och personal att kommunicera på olika språk.
4. …
5. Barn i alla åldrar får ta del av och upptäcka flera språk. Kommunikationen fördjupas genom
användandet av exempelvis estetiska uttrycksformer*, IKT* eller tecken*. Personalen visar
intresse för barnens olika modersmål, samt bejakar flerspråkighet som en del av barnens
identitetsskapande. Dokumentation används för att synliggöra hur olika språk kommer till
uttryck i verksamheten, samt som underlag för reflektion i syfte att utveckla arbetet med
modersmål och flerspråkighet.
6. …
ORDLISTA
7. Olika språk används som resurs för lärande i förskolans aktiviteter, exempelvis genom
att kompetenser hos barn, modersmålstränare, vårdnadshavare eller flerspråkig personal
används. Personalen reflekterar över samhällets och sina egna värderingar av olika språk och
flerspråkighet, samt vilken betydelse dessa värderingar har för barnens självbild.
KULTURELL OCH SPRÅKLIG VARIATION – Det är tydligt i miljön att den speglar olika kulturer och språk
t.ex. i form av bilder, leksaker, utklädningskläder, alfabet, siffror, litteratur, musik och sånger från olika delar
av världen.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama, för att
bredda och intensifiera språk och kommunikation.
IKT – Informations- och kommunikationsteknik.
TECKEN – I regel syftas på TAKK, tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.
5
Skattningssverktyg
Estetiska uttrycksformer
1. Det finns material och tillfällen som kan användas till aktiviteter inom olika estetiska
uttrycksformer*.
2. …
3. Material för aktiviteter inom estetiska uttrycksformer finns tillgängliga* för barn i alla åldrar.
Barnens egna initiativ till skapande inom estetiska uttrycksformer uppmuntras. Barnen får
möjlighet att ta del av ett kulturutbud utanför eller i förskolan.
4. …
5. Estetiska uttrycksformer är lustfyllda och samverkar med andra lärområden. Aktiviteter inom
estetiska uttrycksformer utgår ifrån barnens, oavsett kön eller ålder, intressen och erfarenheter
samt en pedagogisk ambition* att tillföra något nytt till barnens lärande. Kulturupplevelser
utanför förskolan används som ett verktyg i verksamheten för att inspirera barnens fantasi och
lärande inom olika områden. Dokumentation används för att synliggöra processer* i estetiska
aktiviteter. Dokumentationen utgör underlag för reflektion i syfte att utveckla arbetet med
estetiska aktiviteter.
6. …
ORDLISTA
7. Aktiviteter inom estetiska uttrycksformer för barn i alla åldrar sker i ett för barnen meningsfullt
sammanhang. Genom ett medforskande förhållningssätt möter personalen barnens uttryck och
intentioner i estetiska aktiviteter och använder dem för att utmana barnen i sitt lärande.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama.
TILLGÄNGLIGA – Material som är möjligt för barnen att ta själv, t.ex. i hyllor eller skåp i barnhöjd
PEDAGOGISK AMBITION – En strävan att utifrån en pedagogisk idé tillföra något nytt till barnens
aktiviteter, med syftet att utmana barnens lärande och utveckling.
PROCESSER – Processer handlar i detta sammanhang exempelvis om lärprocesser hos enskilda barn eller
grupper av barn, eller processer som rör hur olika aktiviteter utvecklas i verksamheten
6
Skattningssverktyg
Matematik
1. Det finns material som har ett matematiskt perspektiv*. Personalen använder matematik
tillsammans med barnen*.
2. …
3. Det finns tillgängligt material och tillfällen för barn i alla åldrar att utforska och experimentera
med matematik. Matematik som pågår i leken uppmärksammas av personalen. Personalen
använder matematiska begrepp* i samtalen och utforskandet med barnen.
4. …
5. Innehållet i matematiska aktiviteter utgår från barnens, oavsett kön eller ålder, intressen och
erfarenheter och prövas i utmanade samtal med personalen för att lära något nytt. Barnen
har möjlighet att prova olika lösningar på egna och andras problemställningar. Matematik
samverkar med andra lärområden samt estetiska uttrycksformer* och IKT*. Dokumentation
används för att synliggöra processer i matematiska aktiviteter. Dokumentationen utgör underlag
för reflektion i syfte att utveckla arbetet med matematik.
6. …
7. Barnen ges möjlighet att uttrycka sina egna intentioner* i aktiviteter inom matematik.
Personalen strävar efter att förstå barnens intentioner, samt att utveckla en dialog och
matematiska resonemang ur denna förståelse. Personalen möter barn i alla åldrar i deras
undersökande med frågor och kommentarer samt intar ett medforskande förhållningssätt.
ORDLISTA
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama, för att
bredda och intensifiera matematik.
MATERIAL MED MATEMATISKT PERSPEKTIV – Exempelvis pussel, klossar, färg- eller formsorterat
material, volymmått, balansvåg eller annat material som används matematiskt.
MATEMATIK TILLSAMMANS MED BARNEN – Exempelvis räknande, dukning, delning av frukt.
MATEMATISKA BEGREPP – Exempelvis inom områdena taluppfattning, mätning och rumsuppfattning,
sortering, tabeller och diagram. Begrepp som lika, olika, längre, minst, mest, fler än, färre än osv.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama, för att
bredda och intensifierar matematiken som man undersöker.
IKT – Informations- och kommunikationsteknik.
INTENTIONER – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet.
I detta sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
7
Skattningssverktyg
Naturvetenskap och teknik
1. Det finns material och tillfällen för aktiviteter inom naturvetenskap och teknik*.
2. …
3. Det finns tillgängligt material för barn i alla åldrar att utforska och experimentera med
naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap och teknik som pågår i leken uppmärksammas av
personalen. Tillfällen både ute och inne tas tillvara för att utmana barnens lärande. Personalen
använder naturvetenskapliga och tekniska begrepp* i samtalen och utforskandet med barnen.
4. …
5. Innehållet i aktiviteter och resonemang utgår ifrån barnens, oavsett kön eller ålder, intressen
och erfarenheter och prövas i utmanande samtal med personalen för att lära något nytt.
Förskolan arbetar med hållbar utveckling genom att synliggöra hur egna handlingar kan
påverka miljön*samt att förstå olika samband i naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap
och teknik samverkar med andra lärområden samt estetiska uttrycksformer* och IKT*.
Dokumentation används för att synliggöra processer i naturvetenskapliga och tekniska
aktiviteter. Dokumentationen utgör underlag för reflektion i syfte att utveckla arbetet med
naturvetenskap och teknik.
6. …
ORDLISTA
7. Personalen möter barn i alla åldrar i deras undersökande med frågor och kommentarer samt
intar ett medforskande förhållningssätt*. Barnen har möjlighet att uttryck egna intentioner*
samt pröva sina egna hypoteser och teorier i dialog med andra barn och personal.
MATERIAL OCH TILLFÄLLEN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK – För att pröva och utforska olika
material, redskap och tekniker. Exempelvis förstoringsglas, projektor, ficklampor och sandbord. Annat
exempel är att i bygg- och konstruktionslek ge möjlighet till konkreta erfarenheter.
NATURVETENSKAPLIGA OCH TEKNISKA BEGREPP – T.ex. inom områdena fysik, kemi, biologi,
geovetenskap, astronomi samt i arbetet med tekniska lösningar och tekniska föremål i vardagen. Begrepp
som friktion, ytspänning, gravitation, hastighet, luftmotstånd, tyngdpunkt, balans osv.
EGNA HANDLINGAR KAN PÅVERKA MILJÖN – Undersöka och göra upptäckter om naturens och
människans ömsesidiga beroende. Att arbeta för en bättre miljö i både nutid och framtid genom att
medvetande- eller synliggöra våra handlingars betydelse.
ESTETISKA UTTRYCKSFORMER – Exempelvis rytmik, dans, rörelse, bild, sång, musik eller drama, för att
bredda och intensifiera naturvetenskap och teknik och för att skapa och konstruera med hjälp av olika
tekniker, material och redskap.
IKT – Informations- och kommunikationsteknik.
MEDFORSKANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT – Personalen är delaktig och skapar kunskap tillsammans
med barnen, i ett ständigt pågående lärande. Barnens frågor och resonemang är utgångspunkten i
ett gemensamt samspel och undersökande, där man som personal vågar ge sig in i resonemang och
utforskande med barnen även om man inte har alla svar.
INTENTIONER – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet.
I detta sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
8
Skattningssverktyg
Motorik
1. Det finns material och tillfällen som kan användas till grov- och finmotoriska aktiviteter*.
2. …
3. Miljön inomhus och utomhus är utformad så att barn i alla åldrar uppmuntras till grov- och
finmotoriska aktiviteter. Materialet för grov- och finmotoriska aktiviteter är tillgängligt och
varierat. Det finns både spontana och planerade tillfällen för rörelse för barn i alla åldrar.
4. …
5. Grov- och finmotoriska aktiviteter är lustfyllda och samverkar med andra lärområden.
Personalen deltar aktivt i rörelselekar. Grov- och finmotoriska aktiviteter utgår från barnens
intressen och erfarenheter, samt från en pedagogisk ambition att utmana barnens motoriska
utveckling. Flickor och pojkar har samma utrymme för grov- och finmotoriska aktiviteter.
Dokumentation används för att synliggöra processer i grov- och finmotoriska aktiviteter.
Dokumentationen utgör underlag för reflektion i syfte att utveckla arbetet med motorik.
6. …
ORDLISTA
7. Grov- och finmotoriska aktiviteter sker i ett för barnen meningsfullt sammanhang. I
aktiviteterna möter personalen barnens uttryck och intentioner* och använder dem för att
utmana barnen i deras lärande. Med utgångspunkt i den egna verksamheten reflekterar
personalen över hur deras förväntningar på barnen påverkar barnens möjligheter till grov- och
finmotoriska aktiviteter, exempelvis ur ett genusperspektiv.
GROV- OCH FINMOTORISKA AKTIVITETER – Rörelser med hela eller delar av kroppen som t.ex
innefattar styrka, balans, uthållighet, koordination, välbefinnande och har sin utgångspunkt i aktiviteter
så som t.ex dans, lekar, bollekar, aktiviteter med pärlor, lego, saxar, kritor/pennor, fingerramsor.
INTENTIONER – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet.
I detta sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
9
Skattningssverktyg
Barnens inflytande
1. Det finns tillfällen då barn har möjlighet att göra egna val*.
2. …
3. Förskolans miljö erbjuder barn i alla åldrar möjligheter att ta egna initiativ till lek och
aktivitet. När barnen tar egna initiativ bemöter personalen dem positivt, genom att låta barnen
genomföra sina idéer eller att på annat sätt låta barnen förstå att deras idéer och åsikter tagits
tillvara. När personalen planerar exempelvis teman, inköp eller förändringar i miljön tar de reda
på barnens synpunkter och perspektiv.
4. …
5. Personalen använder tillfällen i vardagliga samtal för att fråga efter barnens åsikter och
synpunkter kring olika saker både inom och utanför förskolans verksamhet. Inom de aktiviteter
som personalen har planerat finns varierade möjligheter för barnen att påverka innehåll
och genomförande. Flickor och pojkar ges samma utrymme till inflytande och ansvar.
Dokumentation används för att synliggöra barnens möjligheter till inflytande. Dokumentationen
utgör underlag för reflektion i syfte att utveckla arbetet med barnens inflytande.
6. …
ORDLISTA
7. Barn i alla åldrar har möjlighet till inflytande och ansvar i för dem meningsfulla sammanhang.
Personalen tar tillvara de olika perspektiv och idéer som barnen uttrycker i lek och andra
aktiviteter och använder dem för att skapa förutsättningar för ett lustfyllt lärande. Barnen ges
tillfällen att själva och tillsammans med andra barn och vuxna forma åsikter, komma med förslag
och lösa problem. Barnen är delaktiga i utvärdering av verksamheten.
EGNA VAL – Barnen gör egna val inom olika aktiviteter. T.ex. vad de vill leka med, vem de vill sitta bredvid,
vilken färg de vill måla med.
10
Skattningssverktyg
Leken
1. Det finns material och tillfällen som kan användas för lek.
2. …
3. Det finns en tillåtande miljö med varierade möjligheter till olika lekar. För barn i alla åldrar
finns tillfällen för lek som har möjlighet att pågå under längre perioder*. Personalen är
närvarande i de sammanhang där barn leker.
4. …
5. Barnens, oavsett kön eller ålder, lust, intresse och erfarenheter tas tillvara i planering av
lekmiljöer inomhus och utomhus. Personalen uppmärksammar barnens behov av stöd i att
hålla igång och utveckla lekar samt att skapa likvärdiga lekvillkor för alla barn. Leken används för
att fördjupa och inspirera barns lärande och utveckling inom olika områden. Dokumentation
används för att synliggöra leken samt som underlag för reflektion kring exempelvis barnens
perspektiv* och meningsskapande* eller lekens roll i barns lärande och utveckling.
6. …
ORDLISTA
7. Barn i alla åldrar har möjlighet att genom lek skapa mening och uttrycka sina perspektiv
och intentioner. Personalen möter barnens uttryck och intentioner för att kunna utmana och
inspirera leken där det behövs. Det finns utrymme för ett lekfullt förhållningssätt med fantasi
och kreativitet i både barn- och vuxeninitierade aktiviteter.
LÄNGRE PERIODER –Det finns tillfällen som planerats in för att ge leken tid, leken används inte bara som
ett mellanrum mellan andra, planerade aktiviteter. Att lek pågår under längre perioder kan också innebära
att material som används i en lek kan stå kvar för att leken ska kunna återupptas vid ett senare tillfälle
BARNS PERSPEKTIV – Barnens egna röster blir hörda. Varje enskilt barn har egna upplevelser,
erfarenheter, tankar och känslor som personalen vill förstå.
MENINGSSKAPANDE – I samspel med andra skapas en förståelse av det som sker och sammanhanget vi
befinner oss i blir meningsfullt.
INTENTIONER – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet . I detta
sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
11
Skattningssverktyg
Miljö och material
1. Miljön erbjuder barnen utrymme och material för en variation av lek och aktiviteter.
2. …
3. Personal och barn tar ansvar för material och miljö. Materialet är tillgängligt för barn i
alla åldrar och finns placerat på ett sätt som inbjuder till lek och olika aktiviteter. IKT* finns
tillgängligt och används på förskolan. Miljöer utanför förskolan nyttjas för att ge barnen en
variation av upplevelser.
4. …
5. Miljöer och material är varierade med utgångspunkt i läroplanens målområden både
inomhus och utomhus. Miljöer och material väljs ut, utformas och förändras för att tillföra
något nytt till barnens lärande utifrån deras intressen och behov. Dokumentation används som
underlag för reflektion i syfte att utveckla inomhus- och utomhusmiljön och för att synliggöra
relationer mellan barn, miljö och material.
6. …
ORDLISTA
7. Miljöer och material uppmuntrar till fantasi, kreativitet, möten och lärande. Miljöer och
material bidrar till lek och aktiviteter där kulturella stereotyper och stereotypa könsroller*
motverkas. Barnen deltar aktivt i utformandet av miljön och i valet av material. Utomhus- och
inomhusmiljöer tillåts samverka exempelvis genom att material som erbjuds inomhus även kan
erbjudas utomhus och vice versa.
IKT – Informations- och kommunikationsteknik
KULTURELLA STEREOTYPER OCH STEREOTYPA KÖNSROLLER – Förenklade föreställningar om att
grupper av människor delar samma egenskaper endast på grund av kön, etnicitet, religion eller dylikt.
12
Skattningssverktyg
Tematiskt arbetssätt
1. Det finns tillfällen då verksamheten planeras i form av ett tema eller projekt*, där olika
lärområden integreras i varandra.
2. …
3. Tema eller projekt präglar miljöer och material på ett sätt som tillåter dem att pågå under hela
dagen. Barn i alla åldrar ges möjlighet att på egen hand och tillsammans med andra barn leka
och utforska med anknytning till sådant som gjorts i det gemensamma temat.
4. ...
5. Personalen har en pedagogisk ambition med hur valda teman och projekt ska tillföra något
nytt till barnens lärande. Erfarenheter, upplevelser och intressen hos flickor och pojkar i alla
åldrar påverkar valet av teman och projekt. Personalen uppmärksammar tillfällen då barn
spontant utforskar olika lärområden. Dokumentation används för att synliggöra det tematiska
arbetssättet samt som underlag för reflektion för att driva teman och projekt vidare.
6. …
ORDLISTA
7. Personalen har ett medforskande förhållningssätt. Barnen har möjlighet att uttrycka egna
idéer och intentioner* i teman och projekt. Personalen möter barnens uttryck och intentioner*
och använder dem för att driva teman och projekt vidare samt för att utmana barnen i deras
lärande.
TEMA ELLER PROJEKT – I texten använder vi båda begreppen och likställer dessa två som utforskande
arbetssätt där olika lärområden integreras i varandra med utgångspunkt i de frågor som undersöks.
INTENTIONER – En avsikt eller vilja som kan visa sig på olika sätt och med olika tydlighet . I detta
sammanhang tänker vi att personalen försöker sätta sig in i barnens perspektiv.
13
Skattningssverktyg
Dagsrytm och organisation
1. Dagen innehåller aktiviteter som planerats av personalen och aktiviteter som barnen själva tar
initiativ till.
2. …
3. Det finns en grundläggande planering för veckans dagar för barn i alla åldrar. Barngruppen
fördelas utifrån olika aktiviteters syfte och innehåll. Personalen fördelar sig utifrån de aktiviteter
som sker i verksamheten både i spontana och planerade aktiviteter.
4. …
5. Organisationen av verksamheten ger utrymme för att möta barnens individuella behov och
intressen. Dokumentation används för att synliggöra hur barn och personal organiseras i olika
aktiviteter. Dokumentationen utgör underlag för reflektion i syfte att utveckla organisationen
och skapa en väl avvägd dagsrytm.
6. …
7. Det finns en balans mellan kontinuitet och flexibilitet, samt mellan barninitierade och
vuxeninitierade aktiviteter. Övergångar mellan olika aktiviteter är mjuka. Verksamheten har
organiserats på ett sätt som gör den mindre sårbar vid frånvaro i personalgruppen.
14
Skattningssverktyg
Samverkan med vårdnadshavare
1. Vårdnadshavare får information om förskolans verksamhet och om barnets trivsel och
välbefinnande.
2. …
3. Personalen har en daglig kommunikation med vårdnadshavare för att skapa goda relationer
och utbyta information. Det finns rutiner för hur vårdnadshavare introduceras i verksamheten
vid inskolning och byte av avdelning. Vårdnadshavare ges möjlighet till insyn i verksamheten
genom olika forum som utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd.
4. …
5. Information om verksamheten är anpassad för att möta den enskilde vårdnadshavaren. Det
sker en regelbunden kommunikation mellan personal och vårdnadshavare om barnets trivsel,
utveckling och lärande. Dokumentation används som underlag för reflektion i syfte att utveckla
samverkan med vårdnadshavare.
6. …
7. Vårdnadshavare bjuds in i verksamheten och används som en tillgång. Utvecklingssamtal,
föräldramöte och föräldraråd används för att ge vårdnadshavare möjlighet till delaktighet och
inflytande i verksamheten.
15
Skattningssverktyg
Uppföljning, utvärdering och utveckling
1. Personalen dokumenterar verksamheten med exempelvis foto eller någon form av
observationsunderlag.
2. …
3. Dokumentationen används som reflektionsunderlag för att utveckla verksamheten samt för
att följa de enskilda barnens lärprocesser och lärstrategier. I dokumentationen fångas barnens
intressen och fascination upp och tas tillvara av personalen.
4. …
5. Personalen gör etiska överväganden kring dokumenterandet. Dokumentationen används
för att skapa relationer mellan förskolans aktörer*. Barnens egna perspektiv* blir synliga i
de dokumentationer och reflektioner som görs. Barnen är delaktiga i dokumentation och
utveckling av verksamheten.
6. …
ORDLISTA
7. Barnens reflektioner, frågor och resonemang är betydelsefulla för de val som görs i
utvecklingen av verksamheten. Dokumentationsmetoderna värderas kritiskt och väljs utifrån
dokumentationens syfte. Vårdnadshavare görs delaktiga i utvärdering och utveckling av
verksamheten. Utveckling av den pedagogiska verksamheten grundar sig i tidigare gjord
uppföljning och utvärdering.
RELATIONER MELLAN FÖRSKOLANS OLIKA AKTÖRER – Samspelet mellan individer (barn, personal,
vårdnadshavare) i förskolan som skapar relationer med varandra och omgivningen (miljö och material).
BARNENS EGNA PERSPEKTIV – Barnens egna röster blir hörda. Varje enskilt barn har egna upplevelser,
erfarenheter, tankar och känslor som personalen vill förstå.
16