Trender och fluktuationer i växtpopulationer och växtsamhällen
Anders Wessman
Andersby ängsbackars naturreservat, beläget 40 km norr om Uppsala, inventerades 2001 för
att undersöka om de förändringar som hade skett i artsammansättning bland kärlväxterna från
1969 till 1999 samt mellan 1999 och 2001 kunde förklaras av korttidsfluktuationer eller vara ett
tecken på långtgående trender. Det som noterades var närvaro i fältskiktet vilket i det här fallet
avsåg från markytan och 1 meter upp. Under inventeringen användes ett rutnätssystem för de 155
provrutor som ingick i undersökningen där avståndet dem emellan var 50 meter i alla
väderstreck. Detta rutnätssystem uppfördes första gången 1969 av Eva Waldemarsson och Stig
Larsson och gjordes om 1999 av Oscar Säwström eftersom alla provrutor ej kunde återfinnas. De
provrutor jag inventerade 2001 hade alltså samma placering som 1999. Vidare gjorde Säwström
en klassificering av området och erhöll då tre vegetationstyper till vilka rutorna knöts. Denna
vegetationsklassificering använde jag 2001 vilket betyder att varje enskild ruta fick samma
klassificering 1999 och 2001, däremot hade rutorna en annan klassificering 1969.
Mina resultat visade att enbart små förändring i artsammansättningen ägt rum mellan 1999
och 2001 vilket kan bero på en mängd orsaker. Bland annat kan växter bilda ”remnant
populations” med vilket menas att lokala populationer kan leva under lång tid tack vare att
kortare perioder med bra förhållanden uppväger de ofördelaktiga förhållanden som kan råda
under stora delar av livscykeln då de utvecklas sparsamt. Det är också detta sätt att klara
ogynnsamma förhållanden som gör att växter kan dyka upp på olika platser olika år, något som
kallats ”karusellmodellen”. Spridning från omgivande växter skulle säkert också kunna vara en
förklaring till resultaten. En viss riktad förändring i artsammansättning erhölls, troligtvis som en
följd av en förändring i fördelningen av vegetationstyperna där rutor tillhörande en mer sluten
skogsmiljö hade ökat mellan 1969 och 1999 på bekostnad av rutor tillhörande den halvöppna
miljön. Eftersom förändringarna i Andersby ängsbackar är så små finns ingen anledning att tro
att någon nyetablering eller utdöende av arter skett. Däremot kan betydelsen av hävden
poängteras då det verkar som ett stabilt växtsamhälle utvecklats i de av människan sedan länge
påverkade områdena, framförallt i reservatets södra delar.
Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2002
Avdelningen för växtekologi, Uppsala universitet
Handledare: Håkan Rydin
