Judendomen
Att vara jude är att tillhöra ett folk, Israels folk och en religion. Mellan år 70 och år 1948
hade judarna inget eget land. Först efter andra världskriget beslöt FN att en del av
Palestina skulle bli det nya landet Israel.
Idag har judar från hela världen flyttat till Israel, men det bor fortfarande många judar i
andra länder – flest i USA. Judendomen är en gammal religion och i Bibelns första del,
Gamla Testamentet, kan man läsa om hur judarna levde och kämpade för det land som
idag är Israel.
Om judendomen
Judendomen tror på en Gud.
För judar är folkets historia en viktig del av religionen.
För många judar är Israel det land som Gud har lovat dem.
Därför betyder Israel mycket för judar över hela världen.
Judendomens gudstjänstebyggnad kallas synagoga.
Judarnas heliga skrift kallas Torah.
Judarna har ett eget språk som kallas hebreiska.
Ett folk – en religion
Judendomen är en religion, men att vara jude är
också att tillhöra ett folk. Det judiska folket har en
stark sammanhållning, fast de inte har haft ett eget
land på nästan 1900 år. Många gångar har judarna
blivit förföljda och förtryckta. Därför finns judar
utspridda över stora delar av världen.
Redan i Gamla testamentet berättas det hur Israels
folk slet hårt som slavar i Egypten och hur de till
slut kom att fly tillbaka till det land som de en gång hade utvandrat från. Men det blev en
kort tid av lugn. Snart kom det romerska riket och erövrade Israel. Åter igen blev judarna
tvungna att fly. De flytta till länder i Europa, Ryssland, Nordafrika och Mellanöstern.
De flesta judar bor idag i Europa, Israel och USA. För att vara en världsreligion så räknas
judendomen som den minsta sett till antalet. Endast 14 miljoner utövare finns i världen.
Israel-Palestina konflikten
Under andra världskriget så dödade nazisterna
över 6 miljoner judar! Det var en fruktansvärd
händelse som vi människor i eftervärlden har lovat
aldrig ska ske igen. Judarna förtrycktes och
förföljdes.
Efter kriget lovade FN, USA och de mäktigaste
länderna i världen att judarna skulle få delar av
Palestina. Problemet med detta var att där redan
bodde människor: palestinier. Men man blev
oense om gränserna och många palestinska
familjer som hade bott där i flera hundra år var
tvungna att flytta. Det blev mycket bråk och konflikter. Judarna som flyttade till Israel
hade mycket pengar och mycket makt. De började sätta upp gränser och motsättningar
mellan palestinier och israeler började uppstå.
Krig och konflikter har länge varit i Israel/Palestina. Många människor har dött på båda
sidor. Hur problemet ska lösas är det ingen som riktigt vet. Det råder stort hat mellan
båda sidor och det är många som längtar efter en fredlig uppgörelse.
Att leva som jude
Att vara jude är att tillhöra ett folk som har fått uppleva mycket förtryck och lidande. Det
har gjort att samhörigheten är viktig för folket – även för judar som inte bryr sig så
mycket om religionen.
Att vara jude kan också vara att bekänna sig till den judiska tron. Judar upplever att de är
ett folk som är utvalt av Gud. Därför försöker de aldrig att omvända människor med en
annan tro. Men även om man inte tillhör det judiska folket är det möjligt att konvertera
till den judiska tron.
I den judiska religionen finns många regler för hur man ska leva. Det kan till exempel
handla om praktiska saker som vad man ska äta, hur man ska klä sig, och när man ska
vila eller arbeta. Många av reglerna finns också med i Bibeln. Vissa regler kan vara svåra
att följa.
Kippa
Judiska män och pojkar kan täcka huvudet för att visa respekt mot GHud. Många bär en
liten tygmössa som kallas för kippa. En del använder kippa varje dag, medan andra bara
har den på sig i synagogan och vid högtider.
Sabbaten – vilodagen
Sabbaten är den judiska vilodagen. Den börjar när solen går ner på fredagskvällen och
håller på till lördagens kväll. Gud skapade världen på sex dagar, den sjunde dagen vilade
Gud. Människan ska följa Guds exempel. Därför ska ingen arbeta på sabbatsdagen. Man
ska vara tillsammans, vila och glädjas över att världen har skapats. Man ska inte heller
arbeta. Det är förbjudet att resa, laga at och göra upp eld efter det att sabbatsljusen har
tänts.
Även för judar som ej är troende eller utövande är fredagsmåltiden en uppskattad
träffpunkt för hela familjen.
Synagogan
Judarna började bygga synagogor för att ha någonstans att samlas och fira gudstjänst.
Synagogan är också en plats där man kan studera eller bara träffas och ha det trevligt. I
Sverige finns de flesta synagogor i de större städerna.
Ledaren för den judiska församlingen kallas rabbin. Rabbinen ansvarar för
undervisningen i församlingen, men det är inte alltid han som leder gudstjänsten. I
Jerusalem finns en av judarnas äldsta och synagogor. Idag är den bara en stor vägg. Den
kallas för klagomuren.
Gudstjänsten
Längst fram i synagogan står arken. Det är ett vackert skåp där Torarullarna förvaras. I
Torarullarna finns de viktigaste texterna Tora, skrivna för hand med bläck och
fjäderpenna,
Gudstjänsten kan ledas av vilken vuxen som helst i församlingen. Under gudstjänsten
läser någon av deltagarna högt eller sjunger ett stycke ur Toran. Den som går till
synagogan varje vecka får höra hela Tora på ett år. Under gudstjänsten läser man också ur
de heliga skrifterna Profeterna och Skrifterna.
Kantorn har en viktig roll vid den judiska gudstjänsten. Kantorn sjunger texter och böner
som församlingen sedan upprepar och sjunger efter.
Guds regler till folket
I Tora finns Lagen. Lagen är regler som Gud har gett till folket och lär ut hur man ska
leva som jude. Därför är undervisningen i Tora viktig. Men alla måste inte vara överens
om hur Lagen ska tolkas. Rabbiner söker hela tiden olika sätt att förstå Lagen. När två
rabbiner möts finns det alltid tre åsikter, säger ett judiskt talesätt.
Högtider och riter
För många judar är religionen en naturlig del av livet. Det finns riter för olika händelser i
livet. Högtiderna berättar om folkets historia och ger tillfälle att fira och minnas.
Omskärelse
Alla nyfödda judiska pojkar ska omskäras när de är åtta dagar gamla. Då opererar man
bort förhuden från penis. För judiska pojkar och män betyder det att de har ett tecken på
sin kropp, som visar att de tillhör det judiska folket och att de är Guds folk.
Bar mitzva och Bat mitzva
Bar mitzva (budets son) firas då pojkarna fyller tretton år och bat mitzva (budens dotter)
firas när flickorna fyller tolv år. Men först innan de kan fira högtiden så måste de ha
studerat och fått undervisning i Tora i synagogan.
Som avslutning och tecken på att de nu blivit vuxna och kan följa reglerna i Tora så går
de fram inför vänner och släktingar och läsa högt ur Tora. Efter gudstjänsten blir det fest
med släkt och vänner. Pojken eller flickan får då massa presenter och gåvor.
Bröllop
Bröllop är livets höjdpunkt. Under vigseln står brudparet under en baldakin, ett fyrkantigt
tyg som symboliserar de fyra väderstrecken och det första egna hemmet. Vigseln avslutas
med att brudgummen krossar ett glas under höger fot för att påminna om att livet
innehåller både glädje och sorg.
Begravning
Inom judendomen finns olika tankar om ett liv efter döden, men det viktigaste är att livet
fortsätter genom barn och barnbarn. För judar är det viktigare att betona livet, inte vad
som händer efter döden.
När någon dött inleds ett helt sorgeår. Som tecken på sorg river de anhöriga en reva i sina
kläder och man vakar över den döde. Den döde sveps i vita kläder och själva
begravningen ska ske så snart som möjligt, vanligtvis efter tre till fyra dagar.
Pesach – påsken
Högtider markerar olika tider på året och påminner om vad det judiska folket har varit
med om. Ofta berättar man om dessa upplevelser i samband med en måltid hemma.
Pesach är både en vårfest och en minnesfest för att Gud befriade folket från slaveriet i
Egypten. Då samlas familjen eller nära vänner och äter en speciell påskmåltid. Den ska
påminna om hur Israels folk slet som slavar i Egypten.
Maträtterna på bordet symboliserar olika händelser. En fruktröra föreställer murbruket
som slavarna blandade till Faraos byggnader. En skål med saltvatten påminner om alla
deras tårar. Det ojästa bröder visar på brödet som inte hann jäsa på grund av den hastiga
flykten från Egypten.
Andra högtider
Sukkot – lövhyddohögtiden är en höst- och skördefest då man minns att Gud tog hand
om sitt folket under den långa vandringen genom öknen. Då bodde folket i lövhyddor och
därför serveras måltiderna under högtiden helst i en sukka – en lövhydda.
Rosh Hashana – det judiska nyåret. Infaller på hösten och senare har man en annan
högtid som heter Yom Kippur – försoningsdagen tio dagar senare.
Yom Kippur – är årets viktigate helg. Då samlas alla i synagogan och ber Gud om
förlåtelse för fel man har gjort under året. För att visa att man ångrar som blivit fel så
låter man bli att äta och dricka hela dagen.
Hanukka (Chanukka) – Ljusets fest. Inträffar under december månad till minne av ett
gammalt tempel som fanns i Jerusalem. Det berättas om ett mirakel som skedde under
denna tid då tempelljusets olja, som endast skulle räcka i en dag – brann i över åtta dagar.
Därför firas högtiden i åtta dagar under december.
