Mekanik ”Maskinlära”, här: klassisk mekanik Gammal vetenskap,grundläggande, många tillämpningar Grekiska: mechane = maskin 1 Indelning Kinematik(kap 2,4) Dynamik(5,6) Rörelse,ej krafter Rörelse,krafter Statik Vila,krafter Typer av rörelse: translation,rotation,vibration Begrepp/modeller: Partikel, partikelsystem,stel kropp, (deformerbar kropp,fluid) 2 Stort giltighetsområde men måste ersättas av Relativitetsteori vid höga hastigheter (”Tumregel”: minst 3107 m/s som är 10 % av ljushastigheten i vakuum,c) Kvantmekanik vid beskrivning av små system (”Tumregel”: 1010 m eller mindre) 3 Kinematik, en dimension(Kapitel 2) Förflyttning (displacement): x x1 x2 x = x2 – x1 (slutpunkt –startpunkt) x Medelhastighet: vavg = t (average velocity) dx Momentanhastighet: v = dt (instantaneous velocity) 4 1 x x2 1:Går genom (t1,x1) och (t2,x2),lutning vavg 1 2 x1 2:Tangent i (t1,x1), lutning v t t1 t2 1 Fart (speed) ges av beloppet v v Medelacceleration: aavg = t dv Momentanacceleration: a = dt 5 Förflyttning på integralform: t2 t2 dx dt vdt dt t1 t1 x Kan vara positiv, negativ eller 0. Tillryggalagd väg (distance): t2 v dt t1 Alltid 0 Genomsnittsfart (average speed) savg = (tillryggalagd väg)/t 6 Exempel 1,endimensionell rörelse Hastigheterna för två tåg på väg rakt mot varandra visas i figuren som funktioner av tiden. Skalan i vertikalled ges av att vs = 40.0 m/s. Vid t = 0 är avståndet mellan tågen 200 m. Bestäm avståndet när bägge tågen har stannat. 7 Kinematik, tre dimensioner(Kap. 4) Vektorstorheter behövs Förflyttning (displacement): r r (t 2 ) r (t1 ) (slutpunkt –startpunkt) r r (t1) r (t2) O Medelhastighet: v avg = (x, y, z ) r t t 8 Bankurvan ges av punkterna (x(t),y(t),z(t)) då t varierar. dr dt r t+t t dr Momentanhastighet: v = dt v är tangent till bankurvan i varje punkt. Farten ges av beloppet v OBS: Skilj på hastighet (velocity) som är en vektor och fart (speed) som är en skalär. 9 v Medelacceleration: aavg = t Momentanacceleration: a dv = dt På integralform: t2 t 2 dr r dt v dt dt t1 t1 Tillryggalagd väg (distance): t2 v dt t1 10 Derivatan av en vektor blir en vektor och beräknas genom komponentvis derivering , t ex d (t , t 2 , t 3 ) (1,2t ,3t 2 ) dt Integralen av en vektor blir en vektor och beräknas genom komponentvis integration, t ex t2 t t 22 t2 t ( t 1 , e , cos t ) dt ( t , e , sin t ) ( t , e 1, sin t 2 ) 2 0 2 2 0 t2 2 t Exempel 2: Accelerationen för en partikel är a(t) (0,2t,9.8 ) m/s2. Bestäm partikelns hastighet v(t) . 11 Exempel 3,rörelse i cirkelbana En partikel rör sig i cirkelbana (radie r). Bestäm dess hastighet och acceleration (bägge är vektorer) om a) farten är konstant och lika med v. b) farten inte är konstant. 12 Transformation av hastighet och acceleration mellan olika referenssystem Fig 4.19 Partikel P kan beskrivas utgående från referenssystem A eller B, där B har konstant hastighet relativt A. 13 Derivera vektorsambandet m a p tiden, detta ger och en derivering till ger Slutsats: Observatörer i olika referenssystem men med konstant relativ hastighet mäter samma acceleration hos partikeln. 14